|
|
Kommissionens arbetsprogram 2019
Sammanfattning
I detta utlåtande behandlar utskottet kommissionens arbetsprogram för 2019. Kommissionen antog arbetsprogrammet den 23 oktober 2018. Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat kommissionens arbetsprogram till utrikesutskottet för granskning och utlåtande. Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. I och med att det är val till Europaparlamentet i maj 2019 och att det är det sista året under den nuvarande kommissionens mandatperiod innehåller arbetsprogrammet denna gång färre nya initiativ.
Utskottet är positivt till att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ då det underlättar medlemsstaternas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet om kommissionens prioriteringar. Utskottet anser att det är positivt att kommissionen i sitt sista arbetsprogram lägger fokus på att fullfölja sina åtaganden för mandatperioden, på att pågående förhandlingar avslutas och på att de beslut som har fattats genomförs.
När det gäller EU:s framtid vill utskottet framhålla att den demokratiska förankringen är viktig, bl.a. den parlamentariska förankringen. Utskottet ser även positivt på olika insatser för att öka informationen och kunskapen om EU och för att medborgare, civilsamhälle och näringsliv ska kunna kanalisera synpunkter. Utskottet anser att en utgångspunkt bör vara att unionen är till för medborgarna så att förtroendet för EU-samarbetet kan stärkas, bl.a. genom att det framgår att det finns ett mervärde med samarbete på EU-nivå inom de områden där man samarbetar och genom att visa att EU gör skillnad i sakfrågor som är viktiga för medborgarna.
När det gäller brexit anser utskottet att det är mycket angeläget med ett ordnat utträde som skapar rättslig klarhet och förutsägbarhet. Utskottet konstaterar att överenskommelsen vid Europeiska rådet den 25 november 2018 om ett utträdesavtal är ett steg i rätt riktning men att det brittiska parlamentet och Europaparlamentet behöver godkänna avtalet innan det kan träda i kraft. Utskottet välkomnar att den politiska deklaration som antogs av stats- och regeringscheferna den 25 november innehåller skrivningar om att EU eftersträvar så nära relationer som möjligt med Storbritannien i framtiden och att EU:s fortsatta angreppssätt ska utgå i från de principer som Europeiska rådet har lagt fast.
I utlåtandet kommenterar utskottet några av de sakområden och förslag som kommissionen tar upp i sitt arbetsprogram. Yttranden har lämnats av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.
I utlåtandet finns två motivreservationer (SD, V) och två särskilda yttranden (V, L).
Granskade dokument
Kommissionens arbetsprogram 2019 – Uppfylla löften och forma framtiden (COM(2018) 800).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Dokumentets huvudsakliga innehåll
Övergripande om arbetsprogrammet
Ekonomiska och finansiella frågor
Ökad användning av kvalificerad majoritet
Demokrati, grundläggande rättigheter, rättsstatens principer m.m.
1.EU som global aktör, punkt 6 – motiveringen (SD)
2.EU som global aktör, punkt 6 – motiveringen (V)
1.Ekonomiska och finansiella frågor, punkt 2 (L)
Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument
Bilaga 2
Förteckning över utlåtanden
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande
Bilaga 4
Finansutskottets yttrande
Bilaga 5
Skatteutskottets yttrande
Bilaga 6
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Tabell
Prövningsutlåtanden den 15 december 2017–15 november 2018
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Övergripande om arbetsprogrammet |
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
|
2. |
Ekonomiska och finansiella frågor |
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
|
3. |
Ökad användning av kvalificerad majoritet |
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
|
4. |
Demokrati, grundläggande rättigheter, rättsstatens principer m.m. |
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
|
5. |
Genomförandet av Parisavtalet |
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
|
6. |
EU som global aktör |
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Reservation 1 (SD) – motiveringen
Reservation 2 (V) – motiveringen
Stockholm den 29 november 2018
På utrikesutskottets vägnar
Hans Wallmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hans Wallmark (M), Kenneth G Forslund (S), Hans Rothenberg (M), Markus Wiechel (SD), Pyry Niemi (S), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V), Björn Söder (SD), Roza Güclü Hedin (S), Lars Adaktusson (KD), Aylin Fazelian (S), Fredrik Malm (L), Annica Hjerling (MP), Magdalena Schröder (M), Jamal El-Haj (S) och Lars Andersson (SD).
Ärendet och dess beredning
Kommissionen antog den 23 oktober 2018 meddelandet Kommissionens arbetsprogram 2019 – Uppfylla löften och forma framtiden (COM(2018) 800). Den svenska översättningen kom in till riksdagen den 9 november. Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat kommissionens arbetsprogram för 2019 till utrikesutskottet för granskning och utlåtande.
I enlighet med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning är arbetsprogrammet del av en process där kommissionen, rådet och Europaparlamentet diskuterar och enas om lagstiftningsprioriteringar inför kommande år genom en gemensam deklaration, vanligen i december.
Utskottet har gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över arbets-programmet. Yttranden har lämnats av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Samtliga yttranden finns som bilagor till detta utlåtande.
Regeringen lämnade den 26 november 2018 in en faktapromemoria om arbetsprogrammet (2018/19:FPM13).
Utskottet överlade den 6 november med EU- och handelsminister Ann Linde om arbetsprogrammet (prot. 2018/19:5).
Utskottet följer löpande EU-frågorna inom sitt beredningsområde. Utskottet får föredragningar av regeringen inför möten i rådet för utrikes frågor. Därutöver äger särskilda föredragningar om EU-frågor rum. Under riksmötet 2018/19 har utskottet fått följande föredragningar på EU-området (fram till justeringen av detta betänkande):
• Föredragning om små lätta vapen av enhetschef Andrés Jato m.fl., Utrikesdepartementet (UD) den 25 oktober 2018.
• Föredragning om EU:s framtid av EU- och handelsminister Ann Linde den 6 november 2018.
• Föredragning om Brexit av EU- och handelsminister Ann Linde den 6 november 2018.
• Föredragning om EU:s beslutsformer inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) av kabinettssekreterare Annika Söder den 15 november 2018.
Dokumentets huvudsakliga innehåll
I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året och de initiativ som kommissionen avser att ta. I och med att det är val till Europaparlamentet i maj 2019 och då det är det sista året under den nuvarande kommissionens mandatperiod innehåller arbetsprogrammet denna gång färre nya initiativ. Arbetsprogrammet är uppbyggt i fyra delar. Den första delen är en genomgång av läget inom ramen för kommissionens tio övergripande prioriteringar. Denna del innehåller en bedömning av vad kommissionen anser behöver göras för att nå ytterligare framsteg inom respektive område. Den andra delen rör den process som har lanserats för att diskutera EU:s framtid och som ska resultera i ett toppmöte i Sibiu den 9 maj 2019. Den tredje delen rör frågor kopplade till förberedelserna för brexit. Den fjärde delen rör bättre lagstiftning, genomförande och efterlevnad av EU:s lagstiftning.
I vanlig ordning finns även ett antal bilagor. Bilagorna listar nya initiativ, initiativ inom kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet), liggande förslag som bör behandlas prioriterat, förslag som kommissionen väntas dra tillbaka och förslag på rättsakter som bör upphävas eftersom kommissionen inte längre anser att de är relevanta.
Övergripande om arbetsprogrammet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Arbetsprogrammet
Arbetsprogrammet är denna gång uppbyggt i fyra delar. Den första delen är en genomgång av läget inom ramen för kommissionens tio övergripande prioriteringar. Denna del innehåller en bedömning av vad kommissionen anser behöver göras för att nå ytterligare framsteg inom respektive område. Dessa tio områden är
- En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar
- En sammankopplad digital inre marknad
- En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik
- En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas
- En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union
- En balanserad och framåtsträvande handelspolitik som styr globaliseringen
- Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som bygger på ömsesidigt förtroende
- Mot en ny migrationspolitik
- En starkare global aktör
- En union i demokratisk förändring.
Den andra delen rör den process som har lanserats för att diskutera EU:s framtid och som ska resultera i ett toppmöte i Sibiu den 9 maj 2019. Den tredje delen rör frågor kopplade till förberedelserna för brexit. Den fjärde delen rör bättre lagstiftning samt genomförande och efterlevnad av EU:s lagstiftning.
Kommissionen anger i arbetsprogrammet att den sedan tidigare har lagt fram alla lagstiftningsförslag som den anser behövs för att tillräckliga framsteg ska uppnås inom ramen för kommissionens tio prioriteringar. Endast ett fåtal nya kompletterande initiativ presenteras. Enligt kommissionen bör fokus ligga på att anta och genomföra de förslag som redan har lagts fram. Vidare finns ett antal bilagor som innehåller initiativ inom kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet), liggande förslag som bör behandlas prioriterat, förslag som kommissionen väntas dra tillbaka och förslag på rättsakter som bör upphävas eftersom kommissionen inte längre anser att de är relevanta.
Regeringens faktapromemoria
Regeringen välkomnar i stort kommissionens arbetsprogram för 2019. Det är enligt regeringen positivt att kommissionen fullföljer de åtaganden som har aviserats för mandatperioden. Stort fokus för arbetet under nästkommande år bör enligt regeringen ligga i att avsluta pågående förhandlingar. Det är därför naturligt att kommissionen presenterar färre förslag i år. Regeringen anser att flera av de nya initiativ som kommissionen presenterar är särskilt positiva då de ligger inom ramen för regeringens övergripande EU-prioriteringar, exempelvis meddelandet om den inre marknaden, den digitala inre marknaden, förstärkningen av rättsstatens principer och EU:s långsiktiga klimatstrategi. Även frågorna om energiunionen och energieffektivisering kopplat till brexit är positiva. Regeringen välkomnar även initiativet om hormonstörande ämnen men saknar dock några förslag som kommissionen tidigare aviserat i fråga om kemikalier och cirkulär ekonomi. Regeringen framhåller att Sverige har varit och är emot att övergå från enhällighet till kvalificerad majoritet för fler beslut kopplade till skattefrågor och sociala frågor. Regeringen anser att det är viktigt att värna medlemsstaternas beslutanderätt över dessa områden.
Regeringen framhåller att varje enskilt initiativ som presenteras dock måste bedömas och beredas på sina egna meriter när förslaget väl har lagts fram. Regeringen kommer därför att få anledning att återkomma till riksdagen allteftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet anser att det är naturligt att kommissionen fokuserar på att anta och genomföra tidigare presenterade förslag med tanke på att det är det sista arbetsprogrammet för den sittande kommissionen. Utskottet anser att kommissionens ambitionsnivå är hög när det gäller tidtabellen för de utestående förslagen. Det gäller särskilt finansmarknadsområdet och förslaget till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 med följdförslag. Utskottet vill understryka vikten av en grundlig och väl genomarbetad behandling av förslagen utan omotiverad brådska.
Utrikesutskottets ställningstagande
Utrikesutskottet är positivt till att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ då det underlättar medlemsstaternas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Sedan det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning trädde i kraft 2016 är arbetsprogrammet en del av en process där kommissionen, rådet och Europaparlamentet diskuterar och enas om lagstiftningsprioriteringar inför kommande år genom en gemensam förklaring. Utskottet vill framhålla de nationella parlamentens roll i detta sammanhang. Dialogen om prioriteringarna för kommande år inleds redan i juni genom diskussioner i allmänna rådet. För påverkan i ett tidigt skede eftersträvar riksdagen en kontinuerlig dialog med regeringen med de instrument som står till riksdagens förfogande, såsom information, överläggning och samråd enligt de bestämmelser som finns för utskotten och EU-nämnden. Utskottets granskning av arbetsprogrammet innebär en möjlighet för riksdagen att i en samlad form förmedla sin bild av de frågor som ska behandlas inom EU-samarbetet kommande år till regeringen och kommissionen och skapa debatt om frågorna inför att förslagen presenteras.
Utskottet konstaterar att EU-samarbetet står inför ett händelserikt år. Den 30 mars väntas Storbritannien lämna EU, i slutet av maj hålls val till Europaparlamentet och under året väntas byte på ett antal ledarpositioner inom unionen. Under våren ska även diskussioner hållas om EU:s framtida utveckling.
Utskottet anser att det är positivt att kommissionen i sitt sista arbetsprogram lägger fokus på att fullfölja sina åtaganden för mandatperioden, på att pågående förhandlingar avslutas och på att de beslut som har fattats genomförs. Utskottet konstaterar även att ordföranden i Europeiska rådets s.k. ledaragenda som stats- och regeringscheferna ställde sig bakom den 20 oktober 2017 ska tjäna samma syfte. Detta är inte minst viktigt för EU:s legitimitet. Utskottet anser att EU måste uppfylla sina förpliktelser på de områden som unionen har åtagit sig och där det finns ett tydligt europeiskt mervärde. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att främja arbetet med bättre lagstiftning och med att genomföra det interinstitutionella avtalet, vilket även konstitutionsutskottet och finansutskottet framhåller i sina yttranden. Utskottet välkomnar även kommissionens avsikt att arbeta för att medlemsstaterna i högre utsträckning ska omsätta EU-rättsakter i nationell lagstiftning och att kommissionen ska stödja och samverka med medlemsstaterna för att kontrollera att regelverket följs och hantera överträdelser.
När det gäller diskussionerna om EU:s framtid avser kommissionen att lägga fram ett antal konkreta förslag. Debatten pågår även i andra forum, bl.a. genom olika samrådsformer i Sverige och på EU-nivå. Den s.k. ledaragendan är också en del av denna process och Europeiska rådet väntas diskutera frågorna i december 2018. Utskottet vill framhålla att den demokratiska förankringen är viktig, bl.a. den parlamentariska förankringen. Utskottet vill lyfta fram att en parlamentarisk kommitté har utrett riksdagens arbete med EU-frågor, inklusive hur riksdagen bör och kan förhålla sig till en utveckling inom EU med en förstärkt roll för de nationella parlamenten. Kommitténs betänkande lämnades till riksdagsstyrelsen den 24 januari 2018 (2017/18:URF1). Utskottet ser även positivt på olika insatser för att öka informationen och kunskapen om EU och för att medborgare, civilsamhälle och näringsliv ska kunna kanalisera synpunkter.
Utskottet anser att en utgångspunkt bör vara att unionen är till för medborgarna så att förtroendet för EU-samarbetet kan stärkas, bl.a. genom att det framgår att det finns ett mervärde med samarbete på EU-nivå inom de områden där man samarbetar och genom att visa att EU gör skillnad i sakfrågor som är viktiga för medborgarna. Utskottet har följt framtidsfrågorna, t.ex. genom sin granskning av kommissionens vitbok om EU:s framtid (utl. 2016/17:UU18). Då underströk utskottet bl.a. behovet och värdet av EU-samarbete i ljuset av de gränsöverskridande utmaningar som möter dagens Europa och framhöll samtidigt att EU-samarbetet måste fortsätta att utvecklas och förbättras för att behålla sin legitimitet. Utskottet har även granskat kommissionens diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid (utl. 2017/18:UU5). Vidare deltog en ledamot från utskottet i en inter-parlamentarisk konferens i Paris den 8 november 2018 på temat EU:s framtid.
Utskottet konstaterar att arbetsprogrammet denna gång innehåller förslag för att anpassa EU:s lagstiftning till tiden efter Storbritanniens kommande utträde och att flera sådana förslag redan har lagts fram av kommissionen. Vid ett extrainsatt möte i Europeiska rådet den 25 november 2018 ställde sig EU:s stats- och regeringschefer bakom ett utkast till avtal om Storbritanniens utträde ur EU. Europeiska rådet antog också en politisk deklaration om den framtida relationen mellan Storbritannien och EU. Liksom utskottet framhöll i betänkande 2017/18:UU10 är det mycket angeläget med ett ordnat utträde som skapar rättslig klarhet och förutsägbarhet. Utskottet konstaterar att överenskommelsen vid Europeiska rådet den 25 november är ett steg i rätt riktning men att det brittiska parlamentet och Europaparlamentet behöver godkänna avtalet innan det kan träda i kraft. Utskottet konstaterar att förhandlingar om de framtida relationerna mellan EU och Storbritannien kan inledas först när Storbritannien har lämnat unionen men anser att den politiska deklarationen är en god grund för de framtida förhandlingarna. Utskottet välkomnar att deklarationen innehåller skrivningar om att EU eftersträvar så nära relationer som möjligt med Storbritannien i framtiden och att EU:s fortsatta angreppssätt ska utgå i från de principer som Europeiska rådet har lagt fast.
Nedan kommenterar utskottet några av de områden och förslag som kommissionen tar upp i sitt arbetsprogram. Vad gäller förslag som presenterades under föregående år men som ska tas vidare vill utskottet hänvisa till att det finns en bilaga till detta utlåtande som listar alla prövningsutlåtanden i subsidiaritetsärenden som fackutskotten gjorde mellan den 15 december 2017 och 15 november 2018. Inga granskningsutlåtanden beslutades under denna tidsperiod.
Utskottet ser fram emot att regeringen återkommer till riksdagen allteftersom de enskilda förslagen i kommissionens arbetsprogram presenteras. Med hänvisning till det anförda ovan föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Ekonomiska och finansiella frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del
Jämför det särskilda yttrandet (L).
Kommissionens meddelande
Kommissionen tar i arbetsprogrammet upp förslaget till en ny flerårig budgetram för perioden 2021–2027, som kommissionen hoppas ska ge EU möjlighet att hantera stora utmaningar såsom ungdomsarbetslöshet, migration, säkerhet, den digitala omvandlingen och övergången till en mer hållbar och koldioxidsnål ekonomi. Kommissionen anser att budgeten bör bekräftas vid toppmötet i Sibiu i maj 2019. Kommissionen lyfter även fram vikten av en fullt fungerande kapitalmarknadsunion. Vidare avser kommissionen att lägga fram ett meddelande med en lägesbild av investeringsplanen för Europa. Ett nytt meddelande väntas även om eurons internationella roll och hur den kan stärkas.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet framhåller att den svenska restriktiva grundhållningen när det gäller EU:s budget är fast förankrad i riksdagen. Sverige ska även i fortsättningen verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, vilket innebär en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och en strikt budgetdisciplin. Regeringen har fått stöd för sin linje i förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram. Utskottet vill också påminna om att riksdagen ansåg att kommissionens förslag till egna medel stred mot subsidiaritetsprincipen (utl. 2017/18:FiU51).
Finansutskottet anser att det är av stor betydelse att den inre marknaden utvecklas positivt och skapar möjligheter för svenska företag och medborgare. Utskottet har ställt sig bakom kapitalmarknadsunionens grundläggande principer och betonat vikten av att förslagen främjar finansiell stabilitet och ett effektivt skydd för investerare och konsumenter. Utskottet anser att det är viktigt att förslag till gemensamma regler föregås av grundliga konsekvensanalyser och att subsidiaritetsprincipen följs. Utskottet påminner om att det ansåg att två av de återstående förslagen inom ramen för kapitalmarknadsunionen stred mot subsidiaritetsprincipen (utl. 2017/18:FiU7 och 2017/18:FiU31).
Finansutskottet välkomnade investeringsplanen för Europa när den lanserades och framhöll den del av planen som behandlar strukturreformer för att skapa ett bättre investeringsklimat som särskilt viktig. Utskottet ser fram emot att ta del av det meddelande om investeringsplanen som kommissionen aviserat. Utskottet är bl.a. intresserat av hur väl investeringsplanen har bidragit till ett förbättrat investeringsklimat i termer av enklare och mer förutsägbara regler, ökad tillgång till långsiktig finansiering och undanröjande av hinder för privata investeringar på den inre marknaden.
Finansutskottet kommer med intresse att ta del av kommissionens aviserade meddelande om en starkare internationell roll för euron. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen. Utskottet anser att det är viktigt att EU hålls samman och att frågor som rör hela EU också diskuteras och beslutas av samtliga medlemsstater. Utskottet vill fortfarande framhålla att valutaunionens funktionssätt kan förbättras om medlemsstaterna nationellt för en ekonomisk politik som är förenlig med att de har euron som valuta. Det är helt centralt att länderna för en ekonomisk politik med respekt för de finanspolitiska reglerna och att det finns ett nationellt ägarskap för genomförandet av olika strukturreformer. Utskottet vill också betona att prioritet bör ges åt att effektivt genomföra de åtgärder som redan vidtagits snarare än åt att etablera nya förfaranden och funktioner.
Utrikesutskottets ställningstagande
Utrikesutskottet instämmer i yttrandet och har inget övrigt att anföra. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Ökad användning av kvalificerad majoritet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Kommissionens meddelande
Kommissionen aviserar att den kommer att lägga fram förslag som syftar till att öka användningen av omröstning med kvalificerad majoritet på områden där beslut i dag fattas med enhällighet. Enligt kommissionen möjliggör detta ett effektivare beslutsfattande på nyckelområden som beskattning och socialpolitik. Detta ska bl.a. ske för att EU:s lagstiftning om den inre marknaden ska kunna hålla jämna steg med den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen. Förslagen väntas komma i början av 2019.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför att det inte har någon annan uppfattning än den som regeringen framför i sin ståndpunkt inför överläggningen med utrikesutskottet den 6 november 2018 (prot. 2018/19:5) som lyder ”när det gäller initiativ om övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet på flera områden innebär det en övergång till ett nytt beslutsförfarande och bör analyseras noggrant. Regeringen anser att det är särskilt viktigt att värna möjligheten att ha maximal påverkan på beslut vad gäller skatte- och sociala frågor”.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet vill betona att Sverige har varit och är emot att övergå från enhällighet till kvalificerad majoritet för fler beslut kopplade till skatter och sociala frågor. Utskottet anser att det är viktigt att värna medlemsstaternas beslutanderätt över dessa områden.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet pekar i yttrandet på att den övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet som kommissionen väntas föreslå skulle innebära att makt på centrala områden flyttas från nationell nivå till EU-nivå. Utskottet vill framhålla att de nationella parlamenten har en viktig roll att spela när det gäller den s.k. passerellen eller övergångsklausulen i artikel 48.7 i EU-fördraget. Varje initiativ av Europeiska rådet om en sådan förändring av beslutsfattandet ska översändas till de nationella parlamenten. Om en invändning från ett nationellt parlament meddelas inom sex månader från översändandet ska beslutet om ändring inte antas. Om det saknas invändningar får rådet anta beslutet. Enligt svensk konstitutionell rätt krävs att riksdagen prövar varje sådant initiativ från rådet (9 kap. 20 § riksdagsordningen). Innan regeringen biträder ett initiativ i rådet bör överläggning ha skett med berört utskott och samråd ska ha hållits i EU-nämnden.
Utrikesutskottets ställningstagande
Utrikesutskottet överlade den 6 november 2018 med regeringen om arbetsprogrammet och konstaterar att regeringen då fick stöd för den ståndpunkt som redovisas i skatteutskottets yttrande. Utskottet noterar även att en kompletterande ståndpunkt lades fram av regeringen vid samrådet i EU-nämnden den 9 november inför allmänna rådet den 12 november som ligger i linje med ståndpunkten i finansutskottets yttrande och den ståndpunkt som regeringen redovisade i sitt fakta-PM från den 26 november (2018/19:FPM13). Utöver detta har utskottet inget övrigt att anföra utan instämmer i yttrandena. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Demokrati, grundläggande rättigheter, rättsstatens principer m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Kommissionens meddelande
Kommissionen anser att respekten för rättsstatsprincipen är avgörande för demokratin och för respekten för de grundläggande rättigheterna. Det är även viktigt bl.a. för att den inre marknaden ska fungera och för att budgetmedel ska användas korrekt. Enligt kommissionen är nuvarande åtgärder inte tillräckliga och därför avser den att lägga fram ett förslag för att ytterligare stärka ramen för rättsstatsprincipen. Vidare avser kommissionen och EU:s utrikesrepresentant att lägga fram en ny gemensam handlingsplan mot desinformation på nätet i Europa. Kommissionen vill även lägga fram ett meddelande om hur EU kan göras mer enat, starkare och mer demokratiskt i fråga om kommunikation.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet anför att respekten för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna är fundament i en demokrati. Utskottet värdesätter kommissionens arbete för att stärka rättsstatsprincipen och framhåller liksom tidigare vikten av att kommissionen fortsätter detta arbete. Utskottet välkomnar även det arbete som kommissionen gör för att göra EU mer demokratiskt. Enligt utskottets mening är det också viktigt att kommissionen fortsätter arbetet för att motverka radikalisering och för att förebygga våldsbejakande extremism (se utl. 2016/17:KU12 och yttr. 2017/18:KU3y), vilket nu inte nämns särskilt i arbetsprogrammet. Utskottet anser vidare att det är av stor betydelse att möjliga åtgärder blir belysta med anledning av spridningen av desinformation på internet, och det bör enligt utskottet göras med beaktande av ett fortsatt värnande av informations- och yttrandefriheten. Det är i detta avseende värdefullt att kommissionen ska ta fram en handlingsplan om desinformation.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet noterar kommissionens arbete under prioritering 7 och vill inom ramen för utskottets beredningsområde även lyfta fram betydelsen av arbetet med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. När det gäller efterlevnad av rättsstatens principer har utskottet ställt sig bakom regeringens ståndpunkt att de länder som inte står upp för grundläggande värden inte ska fortsätta gynnas av EU-medel i samma utsträckning.
Finansutskottet vill även liksom tidigare markera att öppenhet, insyn och ansvarsutkrävande är grundläggande för en stabil och effektiv statsförvaltning, och därför är kommissionens arbete med att stärka den demokratiska legitimiteten välkommet. Utskottet vidhåller att det är på nationell nivå som vägvalen i den ekonomiska politiken slutligen ska göras, med ett effektivt parlamentariskt deltagande och verkligt ansvarsutkrävande.
Utrikesutskottets ställningstagande
Utrikesutskottet instämmer i yttrandena och har inget övrigt att anföra. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Genomförandet av Parisavtalet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Kommissionens meddelande
Kommissionen avser att lägga fram flera förslag med kopplingar till Parisavtalet om klimatförändringar. Ett av dessa är ett diskussionsunderlag om ett hållbart EU 2030, uppföljning av FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. Ett annat är en strategi för långsiktiga minskningar av växthusgasutsläppen i EU i enlighet med Parisavtalet och inför klimatkonferensen i Katowice i december 2018. Det väntas även ett förslag till en ny institutionell ram för energi- och klimatpolitiken.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet hänvisar till sitt yttrande över kommissionens arbetsprogram 2018 (yttr. 2017/18:MJU3y) där utskottet framförde att det är angeläget att slå fast vikten av EU:s globala ledarskap, såväl i internationella klimatförhandlingar som i genomförandet av Parisavtalet inom och utanför EU. Utskottet ställde sig i samband med en överläggning med regeringen den 4 oktober 2018 (prot. 2018/19:2) bakom att EU ska driva på för att alla parters nationella åtaganden ska ha en gemensam tidsram från 2030 som är i linje med Parisavtalets femåriga cykel för utsläppsminskningar och den globala översynen.
Miljö- och jordbruksutskottet har vid flera tillfällen tidigare redovisat sin syn på Sveriges roll i klimatpolitiken och vid genomförandet av Parisavtalet. I betänkande 2016/17:MJU24 framhöll utskottet att Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättning. Utskottet har även anfört att Sverige, såväl enskilt som genom EU, bör driva på för ett effektivt och ambitiöst genomförande av Parisavtalet (bet. 2017/18:MJU22).
Miljö- och jordbruksutskottet vidhåller sina tidigare ståndpunkter och vill återigen framhålla vikten av att EU tar ledningen när det gäller genomförandet av Parisavtalet. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att alla medlemsstater tar ansvar för att nå målen för Parisavtalet. Detta är särskilt angeläget med hänsyn till vad som framkom den senaste rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC). Slutligen vill utskottet framhålla betydelsen av att Sverige även fortsättningsvis håller en hög ambition på området och bidrar till ett effektivt genomförande av Parisavtalet inom EU.
Utrikesutskottets ställningstagande
Utrikesutskottet instämmer i yttrandet och har inget övrigt att anföra. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
EU som global aktör
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Jämför motivreservation 1 (SD) och 2 (V).
Kommissionens meddelande
Kommissionen aviserar inga nya initiativ inom prioriteringen En starkare global aktör. I stället lyfter kommissionen fram vikten av genomförande av t.ex. förslaget om mer effektivt beslutsfattande inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), EU:s globala strategi, den nya alliansen mellan EU och Afrika för hållbara investeringar och arbetstillfällen och EU:s grannskapspolitik. Kommissionen nämner även EU:s utvidgning.
Utrikesutskottets ställningstagande
Utrikesutskottet instämmer i kommissionens bedömning att EU samlat har en ökad vikt och ökade möjligheter att arbeta för fred, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens betydelse, hållbar utveckling, säkerhet och stabilitet. Utskottet ser positivt på att kommissionen nämner genomförandet av den globala strategin. Som utskottet påpekade i utlåtande 2017/18:UU4 bör den globala strategin vara ramen för EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska agerande. I de utmanande tider som råder måste EU stå enat och agera gemensamt för en regelbaserad global säkerhetsordning som genomsyras av multilateralism. En av EU:s styrkor är den breda verktygslåda som finns på utrikesområdet och som kombinerar olika instrument.
Utskottet konstaterar att det inte finns några nya initiativ i arbetsprogrammet under prioriteringen En starkare global aktör. Dock lade kommissionen fram ett antal nya förslag i samband med ordförandens tal om tillståndet i unionen den 12 september 2018. Detta gäller bl.a. förslaget om en ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen (COM(2018) 643) vilket utskottet har kallat regeringen till information om den 6 december 2018. Den 12 september presenterade kommissionen även förslaget En starkare global aktör: effektivare beslutsfattande inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, COM(2018) 647. Kabinettssekreterare Annika Söder föredrog frågan för utskottet den 15 november 2018. Vid föredragningen framkom att förslaget ännu inte har börjat diskuteras formellt inom Europeiska unionens råd och att regeringen fortfarande håller på att analysera förslaget. Liksom regeringen anser utskottet att förslaget om en effektivare beslutsprocess inom GUSP innebär en övergång till ett nytt beslutsförfarande som behöver analyseras noggrant. Utskottet konstaterar att vissa av kommissionens förslag teoretiskt sett redan kan användas enligt fördragen. Utskottet anser att frågan bör ses i en bredare kontext tillsammans med andra förslag på hur EU kan få en starkare gemensam utrikespolitisk röst och fatta effektiva beslut inom utrikespolitiken.
Kommissionen nämner även EU:s grannskapspolitik. Utskottet har behandlat denna fråga vid flera tillfällen, senast i betänkande 2017/18:UU10. Där framhöll utskottet bl.a. att det krävs en ambitiös strategi för att utveckla partnerskapen med sikte på att fördjupa och bredda dem. Partnerskapen ska grundas på ömsesidiga utfästelser om rättsstatens principer, god samhällsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter, inklusive minoriteters rättigheter, samt principerna om marknadsekonomi och hållbar ekonomisk tillväxt. Utskottet framhöll även att det är av central vikt för EU:s trovärdighet att säkerställa ett fortsatt fokus på länder som tydligt tagit ställning för en integration med EU genom särskilda avtal. Utskottet vill lyfta fram att det nästa år är tio år sedan det östliga partnerskapet etablerades. Utskottet vill upprepa att Sverige stöder länderna i det östliga partnerskapets ambitioner att närma sig EU och att genomföra de reformer som är nödvändiga för ett närmande. Utskottet understryker vikten av att Sverige driver att det östliga partnerskapet ska ligga högt på EU:s dagordning. Utskottet betonar att det i linje med mer-för-mer-principen ska finnas ett tydligt medlemskapsperspektiv för de partnerländer som är geografiskt belägna i Europa och som genomför politiska och ekonomiska reformer. En sådan ansats förutsätter att EU:s engagemang för reformer är långsiktigt och att EU erbjuder ett omfattande stöd, inklusive bistånd, för de partnerländer som vill närma sig EU.
Utskottet välkomnar även att kommissionen lyfter fram utvidgningen. En trovärdig utvidgningspolitik förutsätter att EU står fast vid ingångna åtaganden. Utskottet anser att arbetet för att uppmuntra samtliga länder på västra Balkan att ta steg mot ett EU-närmande bör fortsätta. EU:s utvidgning har bidragit till att stärka Europas säkerhet, stabilitet och ekonomiska utveckling, och det är fortfarande ett viktigt instrument för att främja stabilitet och utveckling i EU:s närområde. Principer om konditionalitet och framsteg på egna meriter bör ligga till grund för den fortsatta processen.
Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
|
1. |
av Markus Wiechel (SD), Björn Söder (SD) och Lars Andersson (SD).
Ställningstagande
Även om EU teoretiskt sett skulle kunna ha en ökad diplomatisk tyngd jämfört med medlemsstaterna var för sig har resultatet av unionens diplomatiska ambitioner hittills varit sparsamt. Misslyckandet med att hantera de externa aspekterna av migrationen tyder exempelvis på att unionens samlade röst ändå inte talar särskilt starkt. Sverigedemokraterna ser positivt på ett formaliserat samarbete i de fall då medlemsstaternas intressen sammanstrålar, men ambitionen om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik ställer vi oss inte bakom.
Vi välkomnar kommissionens avstannade reformtakt på utrikesområdet och ser även positivt på ansatsen till ett fördjupat utvecklingssamarbete med länder i Afrika. Sverigedemokraterna anser däremot inte att ett sådant samarbete bör kopplas till åtgärder för att stävja irreguljär migration mot EU eftersom detta riskerar att utsätta EU för utpressning, vilket erfarenheterna från Turkiet tydligt visar. Utvecklingssamarbetet ska heller inte ses som ett verktyg för att minska incitamenten för migration i sig, detta eftersom all forskning på området pekar på ett motsatt förhållande. En tydlig koppling bör däremot göras till återtagande.
Sverigedemokraterna ser förslaget om att öka användningen av kvalificerad majoritet för beslut inom utrikesområdet som mycket oroande. Den stadigvarande trenden inom EU är att öka användningen av kvalificerad majoritet på fler och fler områden och därmed koncentrera makt till Bryssel. Den här processen är en viktig anledning till att Storbritannien valde att lämna unionen.
Sverigedemokraterna noterar att EU:s institutioner systematiskt har sett mellan fingrarna med brister hos kandidatländer eftersom ambitionen att expandera unionen alltid har stått i första rummet. Flera av bristerna inom den offentliga förvaltningen i länder som exempelvis Grekland eller Rumänien borde ha lett till att dessa länder inte ansågs uppfylla Köpenhamnskriterierna. Kommissionen har inte lärt sig av dessa misstag och håller nu på att upprepa detta gentemot länder i det östliga partnerskapet. Att ge exempelvis Bosnien, som har en mycket exotisk och instabil konstitutionell modell samt enorma problem med korruption, islamism och etnisk splittring, status som kandidatland redan nästa år tyder på att kommissionen underskattar de problem som upptagande av länder i det tidigare östblocket och forna Jugoslavien orsakar.
|
2. |
av Håkan Svenneling (V).
Ställningstagande
Vänsterpartiet motsätter sig en generell utveckling mot en ökad samordning av utrikespolitik inom EU. Vi värnar Sveriges möjligheter att föra en självständig utrikespolitik och Sveriges möjligheter att självt avgöra när och med vilka andra länder vi vill samarbeta när det kommer till att möta våra stora internationella utmaningar. Vänsterpartiet anser att det är viktigt med effektiva beslutsprocesser men att det inte får ske på bekostnad av medlemsstaternas inflytande.
|
1. |
|
|
|
Fredrik Malm (L) anför: |
Sverige ska ha höga ambitioner för det europeiska samarbetet. Inom områden som klimat, migration, försvar, forskning, brottsbekämpning och konkurrenskraft behöver unionens samarbete fördjupas. EU:s resurser ska investeras i prioriterade områden som på sikt genererar tillväxt och välstånd för EU:s medborgare, vilket minskar behovet av nationella satsningar på dessa områden. Givet att EU:s budget reformeras och moderniseras kan det vara motiverat att skjuta till nya medel och därmed också skapa en möjlighet att låta unionen öka andelen egna medel i budgeten. Det kan finnas områden där egna medel är mer effektiva än medlemsavgifter, och egna medel bör därför inte kategoriskt avskrivas så som finansutskottet gör.
|
2. |
|
|
|
Håkan Svenneling (V) anför: |
Utöver de områden som utskottet behandlar i utlåtandet vill vi göra följande särskilda yttrande.
Sedan hösten 2015 då antalet asylsökande i EU ökade kraftigt har migrationspolitiken i EU och dess medlemsstater förändrats i en mycket restriktiv riktning. Kommissionen har lagt fram flera förslag på direktiv och förordningar som syftar till att göra det svårare för människor på flykt att söka och få skydd i EU. Sedan dessa förslag har fastnat i förhandlingarna har kommissionen i stället börjat driva en politik som går ut på att hindra migranter och flyktingar från att komma till Europa. Denna politik har framför allt byggt på stöd till den libyska kustbevakningen och avtal med afrikanska stater där bistånd, handel och investeringar villkoras med insatser för att stoppa människor på flykt. Det är en politik som bryter mot överenskomna principer om hur bistånd ska bedrivas, som går emot andemeningen i asylrätten och som har resulterat i grova kränkningar av migranters mänskliga rättigheter. Politiken försämrar även möjligheterna att åstadkomma en hållbar utveckling i dessa länder och leder till ökad instabilitet. Vänsterpartiet är mycket kritiskt till den politik som kommissionen har bedrivit på detta område med EU:s medlemsstaters godkännande.
Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument
Kommissionens arbetsprogram 2019 – Uppfylla löften och forma framtiden (COM(2018) 800).
Bilaga 2
Prövningsutlåtanden den 15 december 2017–15 november 2018
|
Utlåtande |
Grunddokument |
Beslut |
|
2017/18:FiU31 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna (Esa-myndigheterna) |
COM(2017) 536 |
171215 |
|
2017/18:TU8 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av kombidirektivet |
COM(2017) 648 |
180117 |
|
2017/18:AU11 Subsidiaritetsprövning av kommissionens direktivförslag om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen |
COM(2017) 797 |
180301 |
|
2017/18:NU26 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om marknadskontroll av produkter |
COM(2017) 795 |
180322 |
|
2017/18:AU17 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten |
COM(2018) 131 |
180516 |
|
2017/18:MJU25 Otillbörliga handelsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan |
COM(2018) 173 |
180614 |
|
2017/18:KU48 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten |
COM(2018) 218
|
180619 |
|
2017/18:CU33 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om grupptalan och om revidering av fyra konsumenträttsdirektiv |
COM(2018) 184 COM(2018) 185 |
180619 |
|
2017/18:AU19 Subsidiaritetsprövning av förslag till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter |
COM(2018) 380
|
180620 |
|
2017/18:FiU51 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europeiska unionens egna medel och genomförande av systemet för egna medel |
COM(2018) 325 COM(2018) 327 |
180620 |
|
2017/18:TU20 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktivet om förvaltning av vägars säkerhet |
COM(2018) 274
|
180620 |
|
2017/18:TU21 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om åtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet |
COM(2018) 277 |
180620 |
|
2017/18:NU28 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om en mekanism för att lösa problem i gränsöverskridande sammanhang |
COM(2018) 373 |
180620 |
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
