|
|
Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att inrätta vägtrafikdatalagen och lagen om fordons registrering och användning samt om att upphäva lagen om vägtrafikregister.
Lagförslagen syftar till att modernisera den nuvarande registerlagstiftningen inom vägtrafikområdet och att anpassa den till EU:s dataskyddsförordning. Regeringens förslag innebär att lagen om vägtrafikregister ersätts av dels den nya vägtrafikdatalagen som reglerar personuppgiftsbehandling i Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet när det gäller fordon, behörigheter, tillstånd och tillsyn, dels lagen om fordons registrering och användning som reglerar förutsättningarna för ett fordons registrering och användning. Utskottet anser att regeringens lagförslag är väl avvägda och att de bl.a. kan bidra till att regelverket blir tydligare och mer överskådligt.
De nya lagarna och de följdändringar som föreslås i andra lagar föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Behandlade förslag
Regeringens proposition 2018/19:33 Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet.
Ett yrkande i en motion som väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet
Internationellt informationsutbyte, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. vägtrafikdatalag
2. lag om fordons registrering och användning
3. lag om upphävande av lagen (2001:558) om vägtrafikregister
4. lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands
5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)
6. lag om ändring i fordonslagen (2002:574)
7. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)
8. lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211)
9. lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter
10. lag om ändring i lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg
11. lag om ändring i lagen (2014:447) om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter
12. lag om ändring i lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete
13. lag om ändring i lagen (2018:1125) om ändring i taxitrafiklagen (2012:211).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:33 punkterna 1–13.
|
2. |
Internationellt informationsutbyte |
Riksdagen avslår motion
2018/19:3015 av Thomas Morell m.fl. (SD).
Reservation (SD)
Stockholm den 14 maj 2019
På trafikutskottets vägnar
Jens Holm
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jens Holm (V), Anders Åkesson (C), Anna-Caren Sätherberg (S), Jessika Roswall (M), Jasenko Omanovic (S), Sten Bergheden (M), Jimmy Ståhl (SD), Teres Lindberg (S), Anders Hansson (M), Johan Büser (S), Elin Gustafsson (S), Helena Gellerman (L), Patrik Jönsson (SD), Emma Berginger (MP), Sofia Westergren (M), Ann-Christine From Utterstedt (SD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2018/19:33 Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet. Lagförslagen i propositionen innebär dels en modernisering av den nuvarande registerlagstiftningen, dels en anpassning till EU:s dataskyddsförordning[1]. En följdmotion har väckts med anledning av propositionen.
Till grund för propositionen ligger delar av Vägtrafikutredningens slutbetänkande Transportstyrelsens databaser på vägtrafikområdet – integritet och effektivitet (SOU 2010:76) som överlämnades till dåvarande Näringsdepartementet i november 2010 och som har remissbehandlats.
För att anpassa förslagen i betänkandet till dataskyddsförordningen har ett utkast till lagrådsremiss med reviderade författningsförslag utarbetats inom Näringsdepartementet. Vidare lämnade Polismyndigheten i juni 2017 in en begäran om ändring i lagen om vägtrafikregister i fråga om direktåtkomst till körkortsfotografier. Även Säkerhetspolisen lämnade i augusti 2017 in en begäran om en liknande ändring. Dessa förslag har också tagits med i lagrådsremissen som har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 8 november 2018 att inhämta Lagrådets yttrande och har följt Lagrådets förslag.
En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1, och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen att lagen (2001:558) om vägtrafikregister ska ersättas av två nya lagar: vägtrafikdatalagen och lagen om fordons registrering och användning.
Vägtrafikdatalagen kommer att komplettera EU:s dataskyddsförordning och bl.a. innehålla bestämmelser om vilka uppgifter som ska registreras, ändamål för behandling av personuppgifter samt bestämmelser om behörighets- och säkerhetsåtgärder. Lagen ska tillämpas vid behandling av personuppgifter i Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet när det gäller fordon, behörigheter, tillstånd och tillsyn och ska endast gälla om behandlingen av personuppgifter är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.
Lagen om fordons registrering och användning kommer att innefatta de nu gällande bestämmelserna i lagen om vägtrafikregister som rör frågor om fordons registrering och användning.
Därutöver föreslår regeringen följdändringar i ett antal lagar.
De nya lagarna och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.
Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om att inrätta vägtrafikdatalagen och lagen om fordons registrering och användning samt om att upphäva lagen om vägtrafikregister. Vidare avslås en motion om att utreda det internationella informationsutbytet vid kontroller på väg. Utskottet anser att regeringens lagförslag är väl avvägda och att de bl.a. kan bidra till att regelverket blir tydligare och mer överskådligt.
Jämför reservationen (SD).
Bakgrund
Den personuppgiftsbehandling som förekommer i Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet regleras i dag, förutom av bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL, av lagen (2001:558) om vägtrafikregister, förkortad LVTR, och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister, förkortad FVTR. LVTR innehåller bestämmelser om registrering av uppgifter om personer och om motordrivna fordon och släpfordon i ett vägtrafikregister, medan bestämmelser om verkställigheten av lagen och det närmare innehållet i registret finns i FVTR. Sedan den 25 maj 2018 tillämpas även EU:s dataskyddsförordning, som utgör grunden för generell personuppgiftsbehandling inom EU. De kompletteringar till och undantag från förordningen som ansetts behövliga på ett generellt plan finns i den nya dataskyddslagen (2018:218) [2]. Enligt regeringen finns dock ett behov av mer precisa sektorsspecifika bestämmelser på vägområdet med anledning av dataskyddsförordningen.
Regeringens proposition
Regeringen föreslår att den nuvarande lagen om vägtrafikregister (LVTR) ska ersättas av två nya lagar, dels en lag om behandling av personuppgifter i Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet, dels en lag om registrering och användning av fordon. Enligt regeringen kan kraven på funktionalitet, effektivitet och skydd för enskildas personliga integritet i bl.a. EU:s dataskyddsförordning bättre tillgodoses genom att bestämmelserna som avser behandling av personuppgifter skiljs från bestämmelserna som avser fordons registrering och användning.
Vägtrafikdatalag
Regeringen föreslår att en ny lag, vägtrafikdatalagen, införs. Lagen ska i huvudsak utgå från LVTR. Syftet med lagen ska vara tvåfaldigt: dels att ge tillgång till den information som finns registrerad hos Transportstyrelsen, dels att ge Transportstyrelsen möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att värna människors rätt till skydd av personuppgifter vid sådan behandling. Lagens tillämpningsområde föreslås omfatta behandling av personuppgifter i Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet där det förekommer en omfattande behandling av personuppgifter. Denna verksamhet kan enligt regeringen delas in i fyra olika områden: fordon (verksamhet med direkt eller indirekt anknytning till fordon, fordonsägare och fordons utrustning), behörigheter (verksamhet som direkt eller indirekt rör behörighet och utbildning för att föra ett fordon), tillstånd (verksamhet som direkt eller indirekt avser tillstånd att bedriva yrkesmässig verksamhet på vägtrafikområdet) och tillsyn (verksamhet som rör tillsyn inom t.ex. fordons-, körkorts- och yrkestrafikområdena). Bestämmelserna i lagen ska endast tillämpas på behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Vidare ska vissa av bestämmelserna i lagen även gälla vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna, t.ex. bestämmelserna om innehåll, gallring och sökbegrepp.
Eftersom EU:s dataskyddsförordning utgör grunden för generell personuppgiftsbehandling kommer vägtrafikdatalagen att komplettera förordningen i fråga om vissa sektorsspecifika preciseringar och undantag. Om inte annat följer av lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska även dataskyddslagen och dess föreskrifter gälla.
I lagen fastställs att Transportstyrelsen ska registrera personuppgifter elektroniskt i vägtrafikregistret för de primära ändamål som anges i lagen. Regeringen föreslås få meddela föreskrifter om vilka personuppgifter som ska registreras i vägtrafikregistret och om gallring. Vidare framgår att Transportstyrelsen ska vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker inom ramen för myndighetens verksamhet, dvs. även om den faktiska behandlingen utförs av en annan aktör. I egenskap av personuppgiftsansvarig blir Transportstyrelsen skyldig att se till att personuppgiftsbehandlingen uppfyller dataskyddsförordningens krav. Exempelvis ska behandlingen av personuppgifter ske på ett säkert och korrekt sätt, oriktiga uppgifter ska rättas, och den registrerade ska ersättas för skada som en rättsstridig behandling av personuppgifter har medfört. När andra myndigheter, såsom Polismyndigheten och Trafikverket, för in personuppgifter i vägtrafikregistret så är de i enlighet med dataskyddsförordningen s.k. personuppgiftsbiträden vars personuppgiftsbehandling sker på Transportstyrelsens räkning. I propositionen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om personuppgiftsbiträdens hantering av personuppgifter.
Enligt regeringen bör lagen innehålla specifika bestämmelser som fastställer för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma. Ändamålen ska delas in i primära och sekundära ändamål, där de primära ändamålen avser behandling av personuppgifter för att tillgodose de behov som finns inom Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet, medan de sekundära ändamålen avser behandling av olika typer av utlämnade av personuppgifter. Enligt regeringen är det ur ett integritetsperspektiv fördelaktigt att särskilda ändamålsbestämmelser gäller för personuppgiftsbehandling inom Transportstyrelsens verksamhetsområden fordon, behörigheter, tillstånd och tillsyn. I lagen specificeras därför vilka primära och sekundära ändamålsbestämmelser som gäller inom de fyra olika områdena, där de primära ändamålen anges uttömmande. När det gäller behörighetsverksamheten föreslås en särskild ändamålsbestämmelse som innebär att körkortsfotografier som behandlas inom Transportstyrelsens verksamhet på området även ska få behandlas när det är nödvändigt för Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Kustbevakningens brottsbekämpande arbete samt Polismyndighetens arbete med att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Lagen innehåller också gemensamma ändamålsbestämmelser, där det t.ex. fastställs att personuppgifter ska få behandlas i Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet om det behövs för registrering och diarieföring. Vidare föreslås att personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för att fullgöra ett internationellt åtagande, t.ex. inom ramen för samarbeten med utländska vägtransportmyndigheter men även med andra utländska myndigheter och organisationer såsom polismyndigheter. Dessutom fastställs när personuppgifter ska få behandlas för att tillhandahålla information till andra, t.ex. till riksdagen eller regeringen. I sammanhanget anges att en förutsättning för utlämnande till en utländsk myndighet, ett EU-organ eller en mellanfolklig organisation ska vara att utlämnandet sker med anledning av Sveriges medlemskap i EU eller i enlighet med en internationell konvention eller ett internationellt avtal som Sverige har tillträtt eller godkänt. Den yttersta ramen för personuppgiftsbehandling bör enligt regeringen utgöras av finalitetsprincipen, dvs. att uppgifterna inte får behandlas för något annat ändamål som är oförenligt med insamlingsändamålen.
När det gäller känsliga uppgifter ska det enligt regeringen vara förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga uppgifter som hälsa. Däremot hindrar inte lagen sökningar som görs i annat syfte än att identifiera ett urval av personer, t.ex. inom ramen för verksamhetsstatistik eller registervård. Eftersom Transportstyrelsens verksamhet behandlar stora mängder personuppgifter, däribland integritetskänsliga uppgifter, anser regeringen att tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Personuppgifter ska dessutom avskiljas när de inte längre behövs i Transportstyrelsens verksamhet. Vidare föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela förskrifter om ytterligare säkerhetsåtgärder.
Regeringen föreslår även att de personuppgifter som omfattas av lagens tillämpningsområde ska få göras gemensamt tillgängliga; dvs. uppgifterna ska kunna användas av eller vara tillgängliga för fler än ett fåtal. Bestämmelserna om gemensamt tillgängliga uppgifter ska dock inte gälla när personuppgifts-behandlingen görs med stöd av bestämmelserna om diarieföring m.m. Vidare kan det finnas skäl att begränsa åtkomsten till vissa uppgifter av känsligt slag, vilket regeringen lämnar åt Transportstyrelsen att avgöra i det enskilda fallet. Regeringen och den myndighet som regeringen bestämmer ges även möjlighet att meddela närmare föreskrifter vad gäller uppgifter som görs gemensamt tillgängliga. Därutöver ska särskilda sökbegränsningar gälla för gemensamt tillgängliga uppgifter; regeringen ges i sammanhanget möjlighet att även meddela föreskrifter om vilka sökbegrepp som tillåts. Sökbegränsningarna ska dock inte gälla vid sökning i en viss handling.
Enligt regeringens förslag ska lagen innehålla bestämmelser om direkt-åtkomst, vilket innebär att någon ges direkt tillgång till ett register, en databas eller andra samlingar av uppgifter som behandlas automatiserat och kan söka efter information men inte påverka innehållet i uppgiftssamlingen. Direktåtkomst till personuppgifter ska få medges för särskilda ändamål och för uppgifter som gjorts gemensamt tillgängliga, och ska som huvudregel endast gälla uppgifter i vägtrafikregistret. Den registrerade föreslås dock alltid kunna få direktåtkomst till sina egna uppgifter. Vidare ansvarar den som medgetts direktåtkomst för att tillgången till uppgifterna begränsas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter om bl.a. i vilken utsträckning direktåtkomst får förekomma. Därutöver fastslås att behandling vid sökning i en annan stats register över vägtransportföretag tillåts i den utsträckning som den andra staten tillåter detta och när behandlingen i motsvarande fall hade varit tillåten enligt dataskyddsförordningen, dataskyddslagen, vägtrafikdatalagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa lagar.
I fråga om rättelse av personuppgift anger regeringen att utgångspunkten är att dataskyddsförordningens bestämmelser ska gälla. När det gäller uppgift om registrerad fordonsägare ska dock den registrerades rätt till rättelse enligt dataskyddsförordningen enbart gälla om rättelse kan ske utan att orsaka skada. En skada skulle t.ex. kunna uppstå om en person genom rättning retroaktivt skulle bli ansvarig för skulder knutna till fordonet. Innan uppgiften rättas ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig såtillvida den som berörs är känd och yttrandet inte är uppenbart obehövligt.
Slutligen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifter för registrering och ärendehantering i enlighet med lagen och dess föreskrifter.
Lag om fordons registrering och användning
Regeringen föreslår att ytterligare en ny lag, lagen om fordons registrering och användning, införs. Lagen ska innefatta de nu gällande bestämmelserna i LVTR som rör frågor om fordons registrering och användning. I huvudsak ska de nuvarande bestämmelserna i LVTR föras över till den nya lagen utan några förändringar; detta gäller t.ex. bestämmelserna om straff och hindrande av fortsatt färd, om förfarande och överklagande samt om beslut och bemyndigande. Vissa nödvändiga ändringar av de befintliga bestämmelserna föreslås dock; mer specifikt ska undantag från registreringsplikten göras även för amatörbyggda eller ombyggda fordon som provkörs inför enskilt godkännande.
Övriga författningsändringar
I och med att LVTR upphör att gälla och ersätts av vägtrafikdatalagen och lagen om fordons registrering och användning föreslår regeringen att ett antal lagar med hänvisningar till LVTR ändras. Samtliga befintliga hänvisningar i andra lagar ska ersättas med hänvisningar till någon av de två nya lagarna.
Konsekvenser
Införandet av de nya lagarna kommer enligt regeringen att göra regelverket tydligare och mer lättöverskådligt, vilket förväntas innebära fördelar för Transportstyrelsen, andra myndigheter samt företag och privatpersoner. Regeringen pekar i sammanhanget på att lagförslagen medför att förutsättningarna ökar för Transportstyrelsen att använda modern teknik och därmed öka tillgängligheten till information. Lagförslagen bedöms dock medföra vissa initiala såväl som permanenta kostnader för Transportstyrelsen. De ökade kostnaderna bör dock enligt regeringen kunna rymmas inom de befintliga anslagsramarna. Vidare anger regeringen att förslaget att möjliggöra direktåtkomst till fotografier för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kustbevakningen kommer att innebära en effektivisering och kostnadsbesparing för nämnda myndigheter såväl som för företag och privatpersoner. Slutligen kommer lagförslagen att stärka skyddet för den personliga integriteten.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att de två nya lagarna och följdändringarna i övriga lagar ska träda i kraft den 1 juli 2019. Vid samma tidpunkt föreslås även LVTR upphöra att gälla. LVTR ska dock fortfarande gälla för ett ärende om en begäran om rättelse om vem som är registrerad ägare till ett fordon som har inletts men inte avgjorts före ikraftträdandet av de nya lagarna. Därutöver ska LVTR även gälla för överklaganden av ett beslut om rättelse eller direktåtkomst som har meddelats med stöd av den upphävda lagen.
Motionen
I kommittémotion 2018/19:3015 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkas att regeringen bör utreda det internationella informationsutbytet vid kontroller på väg. Motionärerna ställer sig positiva till propositionen i vissa delar men menar att det i dag finns begränsade möjligheter att göra en fullständig kontroll av utländsk yrkestrafik inom EU eftersom det internationella informationsutbytet lämnar en del övrigt att önska vad gäller tillgång till adekvata och verifierbara handlingar. Enligt motionärerna bidrar den nuvarande situationen till rättsosäkerhet och snedvriden konkurrens för svenska åkare. Motionärerna anser därför att det internationella informationsutbytet behöver ses över så att Polismyndigheten och dess tjänstemän som utför fordons- och förarkontroll har tillgång till rätt information i rätt tid under en kontroll.
Utskottets ställningstagande
Regeringens lagförslag
Utskottet noterar inledningsvis att regeringens proposition innehåller lagförslag som syftar till dels en modernisering av den nuvarande registerlagstiftningen inom vägtrafikområdet, dels en anpassning till EU:s dataskyddsförordning. I korthet innebär regeringens förslag att lagen om vägtrafikregister (LVTR), som innehåller bestämmelser om registrering av uppgifter om personer samt om motordrivna fordon och släpfordon i vägtrafikregistret, ersätts av vägtrafikdatalagen och lagen om fordons registrering och användning. Bestämmelserna som avser behandling av personuppgifter skiljs därigenom från bestämmelserna som avser fordons registrering och användning.
Vägtrafikregistret kan beskrivas som en informationsdatabas med registerkaraktär som innehåller uppgifter om personer, motordrivna fordon och släpfordon, t.ex. uppgifter om fordonsägare, förarbehörighet samt grund-läggande tekniska uppgifter om ett fordon. Därtill innehåller registret uppgifter om felparkeringsavgifter, trängselskatt och infrastrukturavgifter. Vägtrafik-registret utgör på så sätt ett samlat trafikadministrativt system som fungerar som en viktig samhällsresurs för hela vägtrafiksektorn. Givet vägtrafikregistrets viktiga funktion när det gäller att bistå enskilda, företag och offentliga organ är det enligt utskottet angeläget för samhället i stort att registret fungerar effektivt och på ett rättssäkert sätt. Utskottet ser därmed positivt på regeringens föreslagna uppdelning av bestämmelserna om behandling av personuppgifter och bestämmelserna om fordons registrering och användning i två olika lagar eftersom denna lösning torde innebära att regelverket blir tydligare och mer överskådligt samt konsekvent i förhållande till flertalet andra särskilda registerförfattningar.
Den nya vägtrafikdatalagen kommer att reglera behandling av personuppgifter i Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet när det gäller fordon, behörigheter, tillstånd och tillsyn. Även om det stora flertalet personuppgifter i vägtrafikregistret inte är av känslig karaktär eller omfattas av sekretess behandlar Transportstyrelsen dagligen uppgifter av känsligt slag, t.ex. om tidigare brottslighet eller om enskilda personers ekonomiska och medicinska förhållanden. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det är viktigt att, inom ramen för vad dataskyddsförordningen medger, säkerställa en väl avvägd balans mellan å ena sidan individers rätt till skydd av personuppgifter och å andra sidan samhällets rättmätiga krav på att verksamheten på vägtrafikområdet kan bedrivas på ett effektivt och välordnat sätt. Enligt utskottet synes den nya vägtrafikdatalagen kunna balansera dessa båda intressen. I förhållande till LVTR utökas den nya lagens tillämpningsområde till att gälla all behandling av personuppgifter i Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet när det gäller fordon, behörigheter, tillstånd och tillsyn. Utvidgningen av tillämpningsområdet stärker enligt regeringen skyddet för den personliga integriteten och innebär även att lagstiftningen blir mer teknikoberoende, vilket utskottet välkomnar. Vidare noterar utskottet att regeringens utgångspunkt är att de grundläggande bestämmelserna som har till syfte att skydda den registrerades identitet ska slås fast i lag medan mer detaljerade bestämmelser för behandling, t.ex. om vilka personuppgifter som ska registreras och när de ska gallras, ska regleras i förordning eller genom föreskrifter för att på så sätt kunna ändras fortare vid behov.
Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens lagförslag är väl avvägda och föreslår därmed att riksdagen bifaller propositionen.
Internationellt informationsutbyte
Med anledning av regeringens proposition har en följdmotion om internationellt informationsutbyte väckts. I likhet med regeringen anser utskottet att behovet av samarbete och informationsutbyte över gränserna ökar i och med att den gränsöverskridande trafiken ökar. I propositionen föreslår regeringen att personuppgifter även fortsättningsvis ska få behandlas om det är nödvändigt för att fullfölja ett internationellt åtagande. Utskottet delar regeringens bedömning och noterar att Sverige har åtaganden bl.a. inom ramen för ett flertal EU-rättsakter där Transportstyrelsen i egenskap av behörig myndighet eller kontaktpunkt för informationsutbyten är skyldig att fullfölja vissa förpliktelser som kan kräva personuppgiftsbehandling. Exempelvis samarbetar Transportstyrelsen med andra myndigheter i EU:s medlemsstater genom kommunikationsnätverket Eucaris, som används för att göra säkra förfrågningar och utbyta uppgifter om bl.a. fordon, men som även används som teknisk plattform vid utbyte av information mellan olika system. Vidare utbyts information bl.a. om förarkort för färdskrivare, om körkort samt om vägtransportföretag som har tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik genom systemen Tachonet, Resper och ERRU. I fråga om ERRU har utskottet under riksmötet konstaterat att det är viktigt att informationsutbytet länder emellan fungerar väl och även välkomnat den utveckling som skett i frågan (bet. 2018/19:TU11). I betänkandet noterade utskottet EU-kommissionens rapport om att informationsutbytenas volym har ökat betydligt under den senaste rapporteringsperioden och att medlemsstaterna generellt använder plattformen i större utsträckning.
Utskottet vill även framhålla det arbete som har vidtagits och som alltjämt pågår inom EU-institutionerna i fråga om internationellt informationsutbyte på vägtrafikområdet. I april 2018 antog Europaparlamentet och rådet t.ex. ett direktiv om ändring av yrkesförardirektivet och körkortsdirektivet. I direktivet fastställs att medlemsstaterna i samarbete med kommissionen ska ta fram ett nätverk för informationsutbyte om yrkesförarkompetens på EU-nivå till maj 2021 som får användas för verkställighetsändamål, t.ex. i samband med kontroller av polisen. Inom ramen för det s.k. mobilitetspaketet har kommissionen även antagit ett lagförslag om ändring av gods- och tillståndsförordningen som bl.a. innebär krav på att ytterligare information ska föras in i de nationella registren samt på ytterligare specificering av villkoren för samarbete mellan medlemsstaterna. Vidare föreslås att de bevis som föreskrivs ska uppvisas för eller överlämnas till värdmedlemsstatens behöriga kontrolltjänsteman på begäran och inom den tid som vägkontrollen tar. Kommissionen har även antagit ett lagförslag om en förordning om elektronisk godstransportinformation. Förslaget innebär att det fastställs en rättslig ram för elektronisk överföring av information som rör transport av varor inom EU. Genom förordningen blir behöriga myndigheter skyldiga att acceptera elektroniska frakthandlingar när transportföretagen väljer att lämna information elektroniskt i enlighet med de krav som ställs i förordningen.
Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att den långsiktiga regelutvecklingen och harmoniseringen inom registerområdet i huvudsak sker i internationella samverkansforum och att det därför inte finns anledning att ta något initiativ i frågan. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avstyrker motion 2018/19:3015 (SD).
av Jimmy Ståhl (SD), Patrik Jönsson (SD) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:3015 av Thomas Morell m.fl. (SD).
Ställningstagande
Vi ställer oss positiva till regeringens proposition 2018/19:33 i vissa delar. Vi anser t.ex. att en internationell harmonisering inom registerområdet vad gäller vägtrafik är bra eftersom det underlättar för informationsutbytet mellan länder. Vi noterar i sammanhanget att Sverige i dagsläget deltar i flera internationella informationsutbyten såsom Eucaris, Nortype, Tachonet, SIS, Resper och ERRU samt inom ramen för Interpol. Likväl anser vi att det internationella informationsutbytet lämnar en hel del övrigt att önska och därför bör stärkas och förtydligas. Vår utgångspunkt är att den fria rörligheten generellt bör värnas, men det betyder också att den ska kunna kontrolleras, dvs. att personer eller företag ska lagföras vid överträdelser. Som situationen ser ut i dag har polisens kontrolltjänstemän små möjligheter att göra en fullständig kontroll av utländsk yrkestrafik inom unionen. Vi påminner i sammanhanget om att en kontroll av den yrkesmässiga trafiken innefattar många parametrar; det ingår t.ex. att kontrollera huruvida fordonet är det fordon som finns i registret, att fordonet tekniskt överensstämmer med registrerade uppgifter, att fordonet är anmält för yrkesmässig trafik, att skatter är betalda, att fordonet genomgått periodiska kontroller m.m. I kontrollen ingår också att kontrollera att föraren har rätt körkortsbehörighet, innehar yrkeskompetensbevis (YKB) och att förarkortet är det rätta m.m. Därutöver är det av yttersta vikt att de tjänstemän som har till uppgift att kontrollera fordon och förare på väg kan utföra nödvändiga registerkontroller snabbt och effektivt. I och med det bristande internationella informationsutbytet finns dessvärre ytterst begränsade möjligheter att få tillgång till alla adekvata och verifierbara handlingar, bl.a. fordons- och personuppgifter, inom unionen samt inte minst att få dem i tid under en pågående kontroll. Vi har därför tidigare angett, och anser alltjämt, att det behövs en gemensam databas inom EU, där polis och tjänstemän snabbt och enkelt kan kontrollera fordon och förare. Mot denna bakgrund yrkar vi att det internationella informationsutbytet ses över så att Polismyndigheten och dess tjänstemän, med förordnande att utföra fordons- och förarkontroll, ska få rätt information i rätt tid under en kontroll.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2018/19:33 Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till vägtrafikdatalag.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om fordons registrering och användning.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2001:558) om vägtrafikregister.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211).
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg.
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:447) om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1125) om ändring i taxitrafiklagen (2012:211).
2018/19:3015 av Thomas Morell m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda det internationella informationsutbytet vid kontroller på väg och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
