|
Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändringar i folkbokföringslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, socialtjänstlagen, lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund, alkohollagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Utskottet föreslår en mindre ändring av redaktionell karaktär i förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen.
De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär bl.a. ett förtydligande av kommunernas möjligheter att inrätta biståndsbedömt trygghetsboende, en särskild boendeform, för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer ska inte omfatta biståndsbedömt trygghetsboende. Kommunen ska däremot få erbjuda hemsjukvård. Landstinget ska få överlåta sin skyldighet att erbjuda hemsjukvård i dessa boenden till en kommun om landstinget och kommunen kommer överens om det. Det ska krävas tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg för att få bedriva yrkesmässig verksamhet i form av biståndsbedömt trygghetsboende.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 2 april 2019.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
I betänkandet finns en reservation (KD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:273 Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre
Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
2. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
3. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) med den ändringen att kommatecknet i 7 kap. 1 § andra stycket ska utgå,
4. lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund,
5. lag om ändring i alkohollagen (2010:1622),
6. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),
7. lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:273 punkterna 1–7 och avslår motion
2018/19:28 av Pia Steensland m.fl. (KD).
Reservation (KD)
Stockholm den 25 oktober 2018
På socialutskottets vägnar
Acko Ankarberg Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Acko Ankarberg Johansson (KD), Kristina Nilsson (S), Camilla Waltersson Grönvall (M), Ann-Christin Ahlberg (S), Johan Hultberg (M), Per Ramhorn (SD), Mikael Dahlqvist (S), Karin Rågsjö (V), Ulrika Heindorff (M), Carina Ståhl Herrstedt (SD), Yasmine Larsson (S), Dag Larsson (S), Christina Östberg (SD), Åsa Lindhagen (MP), Michael Anefur (KD), Sofia Nilsson (C) och Barbro Westerholm (L).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:273 Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.
I propositionen föreslår regeringen att en ny bestämmelse införs i socialtjänstlagen (2001:453) som förtydligar kommunernas möjligheter att inrätta biståndsbedömt trygghetsboende, en särskild boendeform, för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Den föreslagna ändringen syftar till att tydliggöra kommunernas möjlighet att inrätta särskilda boenden som är anpassade och utformade för äldre kvinnor och män som har ett vårdnadsbehov som understiger heldygnsvård, men som inte längre upplever det som tryggt att bo kvar i det egna hemmet. Ytterligare ett syfte med förslaget är att bryta den isolering som många av de äldre som bor kvar hemma lider av. Skillnaden mellan ordinärt boende och biståndsbedömt trygghetsboende är att den äldre får möjlighet att komma till ett boende som t.ex. kan erbjuda gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge. Stöd och hjälp i form av hemtjänst ska kunna erbjudas efter sedvanlig biståndsprövning. Socialtjänstförordningens (2001:937) bestämmelse om krav på tillgång till personal dygnet runt utifrån den enskildes aktuella behov bör inte gälla för biståndsbedömt trygghetsboende. Om den äldres behov efter en tid blir mer omfattande bör han eller hon motiveras till att flytta till en boendeform som bättre motsvarar de aktuella behoven.
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer ska inte omfatta biståndsbedömt trygghetsboende. Kommunen ska däremot få erbjuda hemsjukvård. Landstinget ska få överlåta sin skyldighet att erbjuda hemsjukvård i dessa boenden till en kommun om landstinget och kommunen kommer överens om det.
Vidare föreslås att det ska krävas tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg för att få bedriva yrkesmässig verksamhet i form av biståndsbedömt trygghetsboende.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 2 april 2019.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag med en mindre ändring av redaktionell karaktär och avslår en motion om avslag på propositionen.
Jämför reservationen (KD).
Propositionen
En särskild boendeform för äldre som främst behöver stöd och lättåtkomlig service
Regeringen anför i propositionen att äldres behov blivit alltmer olika i takt med den ökande mångfalden i befolkningen och att allt fler lever allt längre med kroniska sjukdomar. Därmed ställs även större krav på att äldreomsorgen har ett varierat utbud som kan anpassas till äldres skilda förutsättningar.
Regeringen konstaterar vidare att antalet platser i särskilda boendeformer generellt sett har minskat under en följd av år. Utbudet har även alltmer anpassats till de äldre som har omfattande vårdbehov, vilket innebär att många äldre kvinnor och män har fått allt svårare att få en plats på ett särskilt boende om de inte är i behov av heldygnsvård utan i stället främst behöver stöd och hjälp i boendet samt annan lättåtkomlig service. De blir enligt regeringen i hög utsträckning hänvisade till att bo kvar i sin egen bostad. Många av dessa äldre känner sig otrygga i sitt boende till följd av ensamhet och isolering. Enligt regeringen finns det därför i dag ett uttalat behov av att förbättra förutsättningarna för att kunna skapa ett mer varierat utbud av särskilda boenden som i högre grad motsvarar de olika behov som äldre kvinnor och män kan ha.
Regeringen föreslår därför att ett nytt tredje stycke förs in i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, som anger att kommunen får inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Den föreslagna boendeformen bör enligt regeringen benämnas biståndsbedömt trygghetsboende. Med detta begrepp avser regeringen en boendeform som kan beviljas efter en individuell behovsbedömning och som tar vid när det inte längre fungerar att bo kvar hemma men när ett boende med heldygnsvård inte heller är nödvändigt.
Ändringen syftar till att tydliggöra kommunernas möjligheter att inrätta mindre resurskrävande särskilda boendeformer för äldre människor som främst behöver hemtjänst men som inte längre upplever det som tryggt att bo kvar hemma (s.k. ordinärt boende). Skillnaden mellan ordinärt boende och biståndsbedömt trygghetsboende är att den äldre får möjlighet att komma till ett särskilt boende som t.ex. kan erbjuda gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge, vilket kan öka tryggheten och tillgodose behovet av gemenskap hos äldre.
Inget krav på tillgång till personal dygnet runt
Biståndsbedömt trygghetsboende enligt 5 kap. 5 § tredje stycket SoL föreslås vara avsett för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Denna boendeform är därmed avsedd för en annan målgrupp än personer som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Av det skälet bedömer regeringen att socialtjänstförordningens (2001:937) bestämmelse om krav på tillgång till personal dygnet runt, utifrån den enskildes aktuella behov, inte bör gälla biståndsbedömt trygghetsboende.
Frågor om parbogaranti, besittningsskydd och kvarboende
Regeringen gör vidare bedömningen att socialtjänstlagens parbogaranti och hyreslagens regler om besittningsskydd bör gälla även i fråga om biståndsbedömt trygghetsboende. Om omvårdnadsbehovet hos den som flyttat till ett biståndsbedömt trygghetsboende inte längre kan tillgodoses genom de insatser som trygghetsboendet tillhandahåller bör den enskilde dock flytta till ett särskilt boende som på ett bättre sätt motsvarar den enskildes behov.
Kommunal hälso- och sjukvård samt hemsjukvård
Enligt regeringens förslag ska kommunens ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer inte omfatta biståndsbedömt trygghetsboende. Kommunen ska däremot få erbjuda hemsjukvård i biståndsbedömt trygghetsboende. Regeringen anför att detta är viktigt eftersom en utgångspunkt för denna boendeform är att öka tryggheten hos äldre människor. Möjligheten för kommunen att erbjuda hemsjukvård i ett biståndsbedömt trygghetsboende är även av betydelse i de fall den äldre redan får hemsjukvård i det egna hemmet.
Regeringen föreslår vidare att landstinget får överlåta sin skyldighet att erbjuda hemsjukvård i biståndsbedömda trygghetsboenden till en kommun, om landstinget och kommunen kommer överens om det. Om landstinget har överlåtit skyldigheten till kommunen ska det avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas en god hemsjukvård.
Frågor om ansvarig kommun och möjligheten att ansöka om biståndsbedömt trygghetsboende i en annan kommun
Regeringen föreslår att kommunen ska behålla ansvaret för insatser enligt SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i ett biståndsbedömt trygghetsboende i en annan kommun.
För patienter som är utskrivningsklara från sluten hälso- och sjukvård ska kommunens betalningsansvar gentemot landstinget enligt lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gälla också om kommunen beslutat om vistelse i ett biståndsbedömt trygghetsboende i en annan kommun.
Regeringen bedömer att målgruppen för biståndsbedömt trygghetsboende endast undantagsvis torde ha sådana omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser att bestämmelsen i SoL som ger möjlighet att ansöka om särskilt boende i en annan kommun blir tillämplig.
Avgifter, tillståndsplikt och tillsyn
Enligt regeringens förslag ska kommunerna få ta ut en skälig avgift för en bostad i ett biståndsbedömt trygghetsboende som inte omfattas av hyreslagens bestämmelser. Socialtjänstlagens bestämmelser om avgifter och högkostnadsskydd ska gälla.
Regeringen föreslår dessutom att det ska krävas tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att få bedriva yrkesmässig verksamhet i form av biståndsbedömt trygghetsboende.
Regeringen gör bedömningen att IVO:s tillsyn även bör omfatta biståndsbedömda trygghetsboenden. Socialtjänstlagens bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskilda avgifter bör även gälla beslut om plats på ett biståndsbedömt trygghetsboende som ännu inte har verkställts.
Vissa övriga ändringar
Regeringen föreslår att biståndsbedömda trygghetsboenden ska undantas från alkohollagens krav på serveringstillstånd.
Vidare föreslår regeringen att om en person flyttar till ett biståndsbedömt trygghetsboende i en annan kommun än den han eller hon var eller borde ha varit folkbokförd i före flytten, ska det inte ska leda till ändrad folkbokföring om vistelsen på boendet har beslutats av den kommun där personen var eller borde ha varit folkbokförd.
Kommunens rätt till ersättning för ingående mervärdesskatt för lokalkostnader för särskilda boendeformer för service och omsorg ska enligt regeringen gälla även för kostnader för biståndsbedömda trygghetsboenden.
På samma sätt som gäller för socialnämnden i ärenden om särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd ska nämnden inte heller i ärenden om biståndsbedömda trygghetsboenden tillämpa förvaltningslagens bestämmelser om partsinsyn och kommunikation.
Regeringen gör slutligen bedömningen att bostadsanpassningsbidrag bör kunna lämnas även för åtgärder i biståndsbedömda trygghetsboenden.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att lagförslagen ska träda i kraft den 2 april 2019.
Motionen
I kommittémotion 2018/19:28 av Pia Steensland m.fl. (KD) föreslås att riksdagen avslår proposition 2017/19:273 Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre. Motionärerna anför bl.a. att den rådande lagstiftningen redan ger kommunerna möjlighet att erbjuda trygghetsboenden. Regeringens förslag att införa biståndsbedömning för trygghetsboenden skulle enligt motionärerna göra det svårare för de äldre att komma in på ett trygghetsboende.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag som tydliggör kommunernas möjligheter att inrätta s.k. biståndsbedömda trygghetsboenden för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service. Dessa boenden ska vara anpassade och utformade för äldre människor som har ett vårdnadsbehov som understiger heldygnsvård, men som inte längre upplever det som tryggt att bo kvar i det egna hemmet. Utskottet bedömer, liksom regeringen, att biståndsbedömda trygghetsboenden kan förbättra livskvaliteten för dessa äldre och även bryta oönskad isolering. Utskottet delar också regeringens bedömning att ett mer varierat utbud av särskilda boenden är nödvändigt för att i ett längre perspektiv klara den framtida demografiska utmaningen.
Utskottet delar även i övrigt regeringens bedömningar och tillstyrker regeringens lagförslag, dock med en mindre ändring av redaktionell karaktär. Utskottet avstyrker därmed motion 2018/19:28 (KD).
av Acko Ankarberg Johansson (KD) och Michael Anefur (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:28 av Pia Steensland m.fl. (KD) och
avslår proposition 2017/18:273 punkterna 1–7.
Ställningstagande
Enligt vår mening ger rådande lagstiftning redan kommunerna möjlighet, och under vissa omständigheter skyldighet, att erbjuda trygghetsboenden. Vi anser därför att regeringens förslag att införa biståndsbedömning för trygghetsboende innebär att det blir svårare för de äldre att komma in på ett trygghetsboende. Trösklarna höjs och valfriheten begränsas för de äldre som själva anser att de har ett behov av att bo på ett trygghetsboende. Vi föreslår därför att den aktuella propositionen avslås.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Riksdagen avslår proposition 2017/18:273 Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre.
Bilaga 2