|
Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till förändrade vägavgifter för tunga fordon som använder vissa vägar. Regeringen föreslår att vägavgifterna höjs och att differentieringen av vägavgiften efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller utvidgas till att även omfatta nyare avgaskrav.
Ändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser i lagen om vägavgift ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Utskottet avstyrker motionsförslag om en annan förfarandeordning för Skatteverket samt om att ge ytterligare resurser till Skatteverket för att driva in de utländska åkeriernas vägavgifter.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:32 Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet.
Två yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet
Utredning av lämplig förfarandeordning m.m.
Utredning av lämplig förfarandeordning m.m., punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. |
Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet |
Riksdagen
a) godkänner protokollet om ändring av avtalet den 9 februari 1994 om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar,
b) antar förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:32 punkterna 1 och 2.
2. |
Utredning av lämplig förfarandeordning m.m. |
Riksdagen avslår motion
2018/19:3018 av Bo Broman m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
Reservation (SD)
Stockholm den 5 mars 2019
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Bo Broman (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sofia Westergren (M) och Emma Carlsson Löfdahl (L).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2018/19:32 Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
I ärendet har väckts en motion, 2018/19:3018, som återges i bilaga 1.
Sverige är sedan den 1 januari 1998 anslutet till ett samarbete i form av ett gemensamt uttag av vägavgift för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar, det s.k. eurovinjettsamarbetet. I vägavgiftssamarbetet deltar förutom Sverige även Danmark, Nederländerna och Luxemburg. Även Belgien ingår i samarbetet men tar inte längre ut någon vägavgift. Tyskland har tidigare varit del av samarbetet. Den närmare utformningen av den gemensamma vägavgiften regleras samarbetsavtalet om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar, som undertecknades i Bryssel den 9 februari 1994 (nedan: samarbetsavtalet). Samarbetsavtalet är publicerat i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ 1997:50).
Bestämmelser om utformningen av vägavgiften finns i det s.k. euro-vinjettdirektivet.[1] I Sverige regleras vägavgiften i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Vägavgiften tas ut för motorfordon och motorfordonskombinationer med en totalvikt på minst 12 000 kilogram som uteslutande är avsedda för godstransport på väg. Vägavgift kan betalas per dag, vecka, månad eller år. För svenska fordon betalas vägavgift per år. När vägavgiften är betald kan fordonet användas i samtliga anslutna länder utan att ny vägavgift behöver betalas. Har vägavgift för ett utländskt fordon betalats i ett annat land inom samarbetet, genom internetportalen eller vid de försäljningsställen som finns utanför samarbetsländerna, behöver alltså ingen avgift betalas i Sverige. För svenskregistrerade fordon tas vägavgift ut för rätten att använda hela det svenska vägnätet. För utländska fordon tas väg-avgift ut för rätten att använda motorvägar samt vissa europavägar som inte är motorvägar.
Regeringen undertecknade den 6 december 2017 ett protokoll om ändring i det avtal som reglerar det mellanstatliga samarbetet om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar. Ändringarna innebär bl.a. att vägavgifterna höjs och differentieringen efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller utvidgas till att omfatta även nyare avgaskrav. En promemoria – Höjda och miljödifferentierade vägavgifter – har därefter tagits fram inom Finansdepartementet.
I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.3) har regeringen aviserat att vägavgifterna bör höjas och differentieringen efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller bör utvidgas till att även omfatta nyare avgaskrav.
Regeringen beslutade den 8 november 2018 att sända lagförslagen på remiss till Lagrådet. Regeringen har utformat förslagen i enlighet med Lagrådets synpunkter. I förhållande till lagrådsremissen har regeringen dessutom gjort vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet om ändring av avtalet av den 9 februari 1994 om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar. Vägavgiften höjs, och differentieringen efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller utvidgas till att även omfatta nyare avgaskrav.
Den ändring av avtalet som länderna i eurovinjettsamarbetet har kommit överens om i ändringsprotokollet innebär att den gemensamma vägavgiften höjs och differentieras efter nyare krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller. Det justerade avtalet innebär vidare ändrade hänvisningar och justerade definitioner för att avtalet ska överensstämma med beslutade ändringar i eurovinjettdirektivet. Belgien tas bort ur definitionen av de avtalsslutande parternas territorium eftersom Belgien beslutat att upphöra med uttag av gemensamma vägavgifter. Dessutom inkorporerar protokollet de förändringar av fördelningen av vägavgiftsintäkterna som görs till följd av Belgiens beslut och som tidigare överenskommits mellan samarbetsländernas regeringar genom utväxlande av noter, dvs. genom skriftliga meddelanden. Genom protokollet förlängs även avtalets giltighet till den 31 december 2029. Därutöver har vissa mindre redaktionella justeringar gjorts.
Vägavgiften i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon har inte höjts sedan 2001 (prop. 2000/01:31, bet. 2000/01:SkU11, 2000/01:SkU13, rskr. 2000/01:129) vilket inneburit att den reala avgiftsnivån sjunkit. De nuvarande avgiftsnivåerna, i euro, motsvarar 74 procent av de avgiftsnivåer som infördes 2001. Avgiftsnivåerna har inte heller anpassats till nya utsläppskrav som införts på tunga godsfordons motorer.
En majoritet av remissinstanserna är huvudsakligen positiva till förslaget om höjda och differentierade vägavgifter.
Ändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.
Äldre bestämmelser i lagen om vägavgift ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Om lagen träder i kraft före den 1 januari 2020 gäller för utsläppsklass Euro 5 från ikraftträdandet och till utgången av 2019 äldre bestämmelser om avgift per år, månad och vecka. Dessa bestämmelser ska för samma period tillämpas också i fråga om EEV-fordon som avses i 11 § tredje stycket i den nya lydelsen.
De belopp i euro som anges i 11 § i den nya lydelsen ska räknas om till svenska kronor. Vid omräkningen ska den kurs i svenska kronor i förhållande till euro som avses i 23 § användas, och beloppet ska avrundas nedåt till närmaste lägre hela krontal. De omräknade beloppen fastställs av regeringen inför ikraftträdandet och gäller till utgången av det kalenderår ikraftträdandet sker.
Har vägavgift beslutats före ikraftträdandet enligt äldre föreskrifter ska skillnaden mellan den beslutade och en ny, högre vägavgift enligt 11 § i den nya lydelsen (tillkommande avgift) betalas för tiden fr.o.m. ikraftträdandet till utgången av avgiftsperioden. För kalendermånad utgör avgiften 1/12 och för dag 1/360 av vägavgiften för ett helt år.
Den som är avgiftsskyldig vid ikraftträdandet ska betala tillkommande avgifter.
En tillkommande avgift ska betalas senast en månad efter ikraftträdandet, men en tillkommande avgift som understiger 300 kronor behöver inte betalas.
Användningsförbudet i 25 § ska gälla först efter sista betalningsdag för en tillkommande avgift.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till höjda och miljö-differentierade vägavgifter för tunga fordon som använder vissa vägar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag till höjda och miljödifferentierade vägavgifter. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag om godkännande av protokoll om ändring av avtalet om eurovinjett-samarbetet samt till ändringar i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att utreda en annan förfarandeordning för Skatteverket samt att ge ytterligare resurser till Skatteverket för att driva in de utländska åkeriernas vägavgifter.
Jämför reservationen (SD).
Motionen
I motion 2018/19:3018 av Bo Broman m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 begär motionärerna att regeringen utreder en lämplig förfarandeordning för Skatteverket när det gäller en svensk variant av det tyska Lkw-Maut-systemet. Vidare yrkar motionärerna att regeringen ger Skatteverket resurser för att driva in de utländska åkeriernas vägavgifter i enlighet med den befintliga noll-visionen för skattefelet.
Utskottets ställningstagande
Motionärerna anför att det är ett problem att vissa utländska åkerier underlåter att betala vägavgifterna, samtidigt som svenska åkerier måste betala avgifterna utan undantag. Vidare anför motionärerna att det bl.a. behövs en ökad digi-talisering av hanteringen, likt det s.k. Lkw-Maut-systemet som används i Tyskland.
Utskottet har tagit ställning till Skatteverkets inriktning och resursbehov för att utföra skattekontroll i sitt betänkande 2018/19:SkU1. Utskottet anser inte att det som motionärerna nu har anfört ger utskottet anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen, vare sig om att utreda en annan förfarande-ordning för Skatteverket och ett system med digital registrering av fordon eller om förändrade resurser för myndighetens kontrollverksamhet.
Motionen avstyrks.
av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:3018 av Bo Broman m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi är i grunden positiva till eurovinjettsystemet och menar att det i dag är det enda verktyg som vi har att tillgå för att driva in de avgifter som utländska åkerier är skyldiga att betala när de har tillgång till det svenska vägnätet.
I propositionen anförs att vägavgifterna också behöver höjas på grund av att de totala intäkterna behöver täcka de kostnader som vägslitaget innebär, samt att avgifterna ska ha en positiv miljöeffekt. Problemet är att vissa utländska åkerier underlåter att betala vägavgifterna – samtidigt måste svenska åkerier utan undantag betala avgifterna. Ur konkurrenssynpunkt kan det inte accepteras att utländska aktörer nyttjar vårt vägnät utan att betala de avgifter som fastställts; därför är det viktigt att säkerställa att de utländska fordonen också betalar fastlagd avgift. En sund transportnäring förutsätter att samtliga aktörer som nyttjar vårt vägnät betalar de skatter och avgifter som har fastställts.
För att komma till rätta med detta behöver vi en ökad digitalisering av hanteringen, som ersätter den nu manuella hanteringen av tillstånd. Vi har inspirerats av det tyska Lkw-Maut-systemet som registrerar varje passerat fordon. Vi vill få på plats ett liknande digitaliserat system i Sverige som underlättar för myndigheter att kontrollera att vägavgiften verkligen betalas. Systemet ger också möjlighet att kontrollera så att utländska fordon inte utför otillåten cabotagetrafik. Vi vill därför se att regeringen ger Skatteverket resurser för att driva in de utländska åkeriernas vägavgifter i enlighet med den befintliga nollvisionen för skattefelet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen godkänner protokollet om ändring av avtalet av den 9 februari 1994 om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar.
2.Riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en lämplig förfarandeordning för Skatteverket när det gäller en svensk variant av det tyska Lkw-Maut-systemet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvisionen för skattefelet i fråga om vägavgifter och vägskatter och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer (EGT L 187, 20.7.1999, s. 42), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/76/EU om ändring av direktiv 1999/62/EG av den 27 september 2011 (EUT L 269, 14.10.2011).