|
|
Höjt tak för RUT-avdrag
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om höjt tak för RUT-avdrag. Taket för RUT-avdraget för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång ska enligt förslaget höjas från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Det höjda taket för RUT-avdrag föreslås dock gälla för hela beskattningsåret 2019.
I betänkandet finns en reservation (V) och en motivreservation (M, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
2.Höjt tak för RUT-avdrag – motiveringen (M, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Höjt tak för RUT-avdrag |
Riksdagen antar regeringens förslag
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,
3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:89 punkterna 1–3 och avslår motion
2018/19:3073 av Tony Haddou m.fl. (V).
Reservation 1 (V)
Reservation 2 (M, KD) – motiveringen
Stockholm den 16 maj 2019
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Bo Broman (SD), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M) och Sultan Kayhan (S).
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet proposition 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag och en motion som väckts med anledning av propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2. En följdmotion har väckts med anledning av propositionen. Denna redovisas i bilaga 1.
Mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna finns en överenskommelse om att taket för RUT-avdraget ska tredubblas och att ett första steg är en höjning till 50 000 kronor fr.o.m. den 1 juli 2019. Propositionens förslag bygger på denna överenskommelse.
Riksdagen beslutade den 12 december 2018 att till regeringen överlämna finansutskottets betänkande Statens budget 2019 Rambeslutet, med anmälan att riksdagen samma dag bifallit bl.a. reservation 5 under punkt 2 i utskottets förslag till riksdagsbeslut (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Riksdagen tillkännagav därigenom att regeringen skulle återkomma med förslag om att höja taket för RUT-avdraget till 50 000 kronor fr.o.m. den 1 juli 2019 (bet. 2018/19:FiU1 s. 125 och 137–140). Genom förslaget i denna proposition bedömer regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett i den delen.
Bakgrund
Den 1 juli 2007 trädde det s.k. RUT-avdraget i kraft. Det följdes av ROT-avdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. ROT-avdraget lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. RUT-avdraget lämnas för följande arbeten:
• Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.
• Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
• Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
• Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
• Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
• Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
• Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med flytt mellan bostäder.
• Arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
• Reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.
Den subvention som RUT- och ROT-avdragen innebär är riktad mot arbete, och avdragen omfattar därför bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor.
RUT- och ROT-avdragen ges genom skattereduktion och fick ursprungligen uppgå till sammanlagt 50 000 kronor per person och år. Den 1 januari 2016 infördes emellertid ett tak på 25 000 kronor för RUT-avdraget för personer som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Taket innebär att av maximala 50 000 kronor för RUT- och ROT-avdrag får högst 25 000 kronor avse sådant arbete som inryms i RUT-avdraget. Något motsvarande tak för RUT-avdraget för personer som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång infördes inte. För dessa personer gäller endast begränsningen att den sammanlagda skattereduktionen för RUT- och ROT-arbeten som högst kan uppgå till 50 000 kronor per skattskyldig och år.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Taket för RUT-avdraget för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Det höjda taket för RUT-avdrag föreslås dock gälla för hela beskattningsåret 2019.
Höjt tak för RUT-avdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller förslaget om höjt tak för RUT-avdrag. Riksdagen avslår en motion med ett yrkande om att propositionen ska avslås.
Jämför reservation 1 (V) och motivreservation 2 (M, KD).
Propositionen
Regeringen föreslår att det nuvarande taket för RUT-avdraget för personer som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Det innebär att taket för RUT-avdraget blir 50 000 kronor för samtliga. De föreslagna lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2019. De ska dock gälla för hela beskattningsåret 2019. I fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete tillämpas ändringen på förmåner som kommit den skattskyldige till del efter den 30 juni 2019.
Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Den offentligfinansiella effekten av förslaget har beräknats i finansutskottets betänkande 2018/19:FiU1 och är därmed beaktad i inkomstberäkningen för 2019–2021. Förslaget om höjt tak i RUT-avdraget innebär att skatteutgiften ökar.
Effekter för företag
De företag som berörs är de företag som tillhandahåller RUT-berättigande tjänster och som har kunder som med nuvarande regler slår i taket. Företagen berörs i den mån dessa kunder med de föreslagna reglerna kommer att efterfråga mer RUT-tjänster. Några närmare uppgifter om vilka av de ca 20 000 företag som tillhandahåller RUT-berättigande tjänster som kommer att beröras finns inte att tillgå.
Effekter för individer
När taket i RUT-avdraget sänktes från 50 000 kronor till 25 000 kronor beräknades knappt 2 procent av de 780 000 personer som beräknades göra RUT-avdrag beröras av sänkningen. Runt 60 procent av dessa bedömdes dock ha möjlighet att låta en partner göra avdraget för den del som kom att överstiga taket. Sammantaget bedömdes att runt 5 000 personer skulle komma att ekonomiskt beröras av förändringen. När taket nu föreslås höjas till samma nivå som tidigare är det rimligt att anta att en ungefär lika stor grupp kommer att beröras av det. Att ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 påverkar inte bedömningen eftersom ändringen föreslås gälla för hela beskattningsåret.
Effekter för miljön
Förslaget bedöms inte ha någon miljöpåverkan.
Effekter för sysselsättningen
Den föreslagna förändringen av RUT-avdraget påverkar relativt få köpare och följaktligen bedöms sysselsättningseffekten av förslaget vara mycket begränsad.
Effekter för den ekonomiska jämlikheten och den ekonomiska jämställdheten
Det är vanligare att personer med högre inkomster gör RUT-avdrag. De genomsnittliga avdragsbeloppen är också större bland dem med högre inkomster. Sammantaget bedöms förslaget bidra till minskad ekonomisk jämlikhet.
Av dem som tidigare gjorde RUT-avdrag för mer än 25 000 kronor var drygt 50 procent kvinnor. Även när det gäller sysselsättning och företagande är kvinnor överrepresenterade inom RUT-branschen. Sammantaget bedöms därför förslaget bidra till ökad ekonomisk jämställdhet. Effekterna på såväl den ekonomiska jämlikheten som jämställdheten bedöms dock vara begränsade.
Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Höjningen av taket för RUT-avdraget innebär att Skatteverket måste anpassa sina system. Vidare krävs ändringar av blanketter och upplysningsmaterial. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket kan därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget innebär ingen ändrad gränsdragning för RUT-avdraget utan är endast en beloppsjustering. Förslaget bedöms därför inte påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Övriga effekter
Förslaget bedöms inte ha några betydande effekter för enskilda annat än vad som beskrivits ovan eller för den offentliga sektorn.
Motionen
I kommittémotion 2018/18:3073 av Tony Haddou m.fl. (V) föreslås att riksdagen avslår propositionen då förslaget innebär att hushållsnära tjänster skattesubventioneras och skattereduktionen dessutom är ojämnt fördelad över inkomstfördelningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att stimulera företagande, öka investeringar och skapa nya arbetstillfällen. Det är särskilt angeläget att skapa goda villkor för små och växande företag. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag om att i ett första steg höja taket för RUT-avdraget för skattskyldiga som inte fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Det innebär att taket för RUT-avdraget blir 50 000 kronor för samtliga skattskyldiga.
Utskottet finner inget skäl att göra någon annan bedömning än regeringen när det gäller effekten på den ekonomiska jämlikheten.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen.
|
1. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:3073 av Tony Haddou m.fl. (V) och
avslår proposition 2018/19:89 punkterna 1–3.
Ställningstagande
Jag har inget emot hushållsnära tjänster. Det jag vänder mig emot är att dessa skattesubventioneras. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster är dessutom ojämnt fördelad över inkomstfördelningen. I låg- och medelinkomstskikt, med inkomster på 100 000–400 000 kronor, används RUT-avdraget av ca 10 procent, medan andelen som använder RUT-avdrag i inkomstskiktet +1 000 000 kronor uppgår till över 40 procent. Personerna i de högre inkomstskikten som använder RUT gör det också för större belopp. I det översta inkomstskiktet ligger det genomsnittliga RUT-avdraget på över 10 000 kronor, vilket kan jämföras med 4 000–5 000 kronor i snitt i mer normala inkomstlägen. Detta innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Pengarna som används för att skattesubventionera städhjälp m.m. skulle i stället kunna användas för att t.ex. bygga ut hemtjänsten, göra den mer tillgänglig och billigare. Regeringen vill nu alltså bygga ut detta system genom att tillåta skattereduktion för högre belopp. I sin konsekvensanalys bedömer regeringen att den ekonomiska ojämlikheten kommer att öka som ett resultat av förslaget samt att sysselsättningseffekten av reformen beräknas som mycket begränsad.
Riksdagen bör avslå regeringens proposition 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag.
Detta bör riksdagen besluta.
|
2. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M), Hampus Hagman (KD) och Kjell Jansson (M).
Ställningstagande
Vi anser att RUT-avdraget har varit en viktig språngbräda in på den svenska arbetsmarknaden och gett ökade möjligheter till entreprenörskap, inte minst för nyanlända kvinnor som annars är en grupp som har svårt att få ett första jobb. En studie från 2015 (Halldén et al) visar att ju större RUT-avdrag hushållet gör, desto mer ökar kvinnors arbetsmarknadsutbud. Vi menar att den sänkning av RUT-avdraget som gjordes under förra mandatperioden har försämrat möjligheterna att skapa nya jobb.
RUT-avdraget har haft många positiva effekter; det har bl.a. bidragit till att ”svarta” jobb blivit vita, fler jobb med enklare kvalifikationer har skapats, det har hjälpt människor att få ihop vardagen samtidigt som det inneburit att hushållstjänster erbjudits på den öppna marknaden.
Vi håller därför inte med om att förslaget bedöms bidra till minskad ekonomisk jämlikhet utan anser tvärtom att en reform som bidrar till att människor går från arbetslöshet till jobb måste innebära att de får högre inkomster och därmed ökar jämlikheten.
Vi stöder förslaget om höjt tak för RUT-avdrag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
2018/19:3073 av Tony Haddou m.fl. (V):
Riksdagen avslår regeringens proposition 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag.
Bilaga 2
