|
Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter och lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik.
Beskattningen av punktskattepliktiga varor får skjutas upp av flera olika aktörer såsom godkända upplagshavare, registrerade avsändare och registrerade varumottagare inom det s.k. uppskovsförfarandet. I propositionen föreslås bestämmelser om att vissa säkerheter inom uppskovsförfarandet ska kunna tas i anspråk under minst sex månader efter att ett godkännande att agera inom uppskovsförfarandet har upphört. Vidare föreslås en ny typ av skattskyldig för skatt på kemikalier i viss elektronik, som kallas ”registrerad mottagare”. Det föreslås också en ny bestämmelse i energiskattelagen som informerar om att hänvisningarna till tulltaxan för sådana varor som omfattas av lagen uppdateras genom genomförandebeslut fattade av Europeiska kommissionen. Slutligen lämnas förslag om återbetalning av energiskatt på el vid viss lagring samt en bestämmelse om att skattskyldighet för energiskatt på el inte ska inträda i vissa situationer när skattskyldighet redan har inträtt.
Lagändringarna föreslås huvudsakligen träda i kraft den 1 januari 2019.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:294 Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
4. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
5. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
7. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
8. lag om ändring i lagen (2018:1150) om ändring i lagen (2018:703) om ändring i lagen. (2017:1229) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:294 punkterna 1–8.
Stockholm den 6 november 2018
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Bo Broman (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP) och Kjell Jansson (M).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:294 Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Inga följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till nya regler för att underlätta kontroll av punktskattepliktiga varor, att det införs en ny typ av skattskyldig för skatt på kemikalier i viss elektronik, att det införs en ny bestämmelse som informerar om att hänvisningarna till tulltaxan för sådana varor som omfattas av lagen uppdateras genom genomförandebeslut fattade av Europeiska kommissionen, att det införs en återbetalning av energiskatt på el vid viss lagring samt att skattskyldighet för energiskatt på el inte ska inträda i vissa situationer när skattskyldighet redan har inträtt.
Bakgrund
Regeringen beslutade i november 2015 att ge i uppdrag åt Tullverket, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket att kartlägga hur arbetet med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor bedrivs av myndigheterna och analysera hur samverkan kan förbättras. I myndig-heternas slutrapport från oktober 2017 lämnades vissa förslag till lagändringar.
Lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik trädde i kraft den 1 april 2017, och skatt tas ut sedan den 1 juli 2017. Under 2017 inkom skrivelser från Svenskt Näringsliv, Inrego AB, Elektronikbranschen och Elektriska Hushållsapparatleverantörer AB med begäran om ändringar i lagen. Det har även vid kontakter med Svenskt Näringsliv och företag som är skattskyldiga framförts vissa synpunkter på lagen. Inom EU fattades vidare den 6 april 2018 ett genomförandebeslut om en uppdatering av de hänvisningar till s.k. KN-nummer som används i energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet).
Enligt den nuvarande utformningen av lagen (1994:1776) om skatt på energi kan dubbelbeskattning uppstå vid överföring av el i flera led mellan koncessionspliktiga och icke-koncessionspliktiga nät samt vid lagring av el som därefter överförs via ett koncessionspliktigt nät. Denna dubbelbeskattning är inte avsedd. I februari 2018 inkom Kungsleden AB med en begäran om ändringar i nämnda lag med anledning av denna dubbelbeskattning (dnr Fi2018/00734/S2). En promemoria har tagits fram inom Finansdepartementet för att hantera de ovannämnda frågorna.
Förslaget har granskats av Lagrådet. Regeringen har följt Lagrådets förslag. Därutöver föreslås att en paragraf i skatteförfarandelagen (2011:1244) tas bort. Denna ändring är författningsteknisk och i övrigt av sådan art att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte begärt in Lagrådets yttrande över det förslaget.
I förhållande till lagrådsremissen har dessutom vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
Propositionen
I propositionen lämnas vissa förslag för att förbättra förutsättningarna för kontroll av punktskattepliktiga varor. Upplagshavares och registrerade avsändares säkerhet för flyttning av varor under uppskovsförfarandet och registrerade varumottagares säkerhet ska kunna tas i anspråk under minst sex månader från den dag beslutet om återkallelse blir gällande om deras godkännanden återkallas. Upplagshavares och registrerade avsändares säkerhet för flyttningar av varor får efter återkallelsen sänkas till ett belopp som motsvarar skatten på de varor för vilka flyttningar ännu inte har avslutats.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Regeringen föreslår också att det ska införas en uttrycklig skyldighet för passagerare som transporterar punktskattepliktiga varor för någon annans räkning från ett annat EU-land att se till att förenklat ledsagardokument följer med transporten i enlighet med de krav som uppställs i punktskattedirektivet om varorna ska åtföljas av ett sådant dokument. Vid en transportkontroll ska passagerare som transporterar varor för någon annans räkning tillhandahålla Tullverket tillgängliga förenklade ledsagardokument. De krav som gäller för förare, t.ex. att ge Tullverket möjlighet att undersöka varor vid en kontroll, tillhandahålla varuprover och transportera varor, ska även gälla för passagerare som transporterar varor för någon annans räkning. Bestämmelser om transporttillägg för den som inte har med sig det föreskrivna förenklade ledsagardokumentet vid flyttning av punktskattepliktiga varor som beskattats i ett annat EU-land och penningböter för den som uppsåtligen bryter mot skyldigheten att tillhandahålla förenklade ledsagardokument ska också tillämpas i dessa fall. Om det finns grund att ta ut transporttillägg av såväl en förare som en passagerare för samma varor, ska transporttillägg bara påföras passageraren.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Ändringarna ska gälla för flyttningar av punktskattepliktiga varor som påbörjas efter ikraftträdandet.
En passagerare som transporterar punktskattepliktiga varor för någon annans räkning från ett annat EU-land ska vara skyldig att på Tullverkets begäran lämna sådana uppgifter som gör det möjligt för Tullverket att med tillräcklig säkerhet fastställa personens identitet om det finns anledning att anta att transporten av varorna inte sker i enlighet med gällande bestämmelser för flyttning av varor. Den som uppsåtligen bryter mot skyldigheten ska dömas till penningböter. Ansvar ska dock inte dömas ut om den tillfrågades identitet genast kunnat fastställas. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Ändringarna föreslås gälla för flyttningar av punktskattepliktiga varor som påbörjas efter ikraftträdandet.
Tullverket får befogenhet att besluta om förverkande om det är uppenbart att förutsättningarna för förverkande är uppfyllda och värdet på varorna understiger ett prisbasbelopp. Tullverkets beslutanderätt ska inte omfatta förverkande av varor som omhändertagits vid kontroll av postförsändelser i vissa fall eller om det finns anledning att anta att någon har en särskild rätt till egendomen. Om missnöje anmäls över beslutet ska det inte längre gälla. Om en ansökan om förverkande inte görs hos förvaltningsdomstol inom en månad efter det att anmälan om missnöje kom in, ska omhändertagandet av varorna anses hävt om inte de särskilda bestämmelserna om att alkohol- och tobaksvaror i vissa fall inte får lämnas ut är tillämpliga. De särskilda bestämmelserna om motpart och förelägganden om ägaren av egendomen är okänd eller saknar känd hemvist ska även tillämpas i ett ärende om förverkande hos Tullverket.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Regeringen anser att det inte bör föreslås några lagändringar med anledning av förslagen i myndigheternas slutrapport om kontrollmöjligheter för snus och tuggtobak, befogenhet för tulltjänsteman att besluta om böter för överlast eller begränsning av möjligheten till helårsredovisning.
Vidare anser regeringen att det framöver bör analyseras om det finns förutsättningar att gå vidare med de föreslagna ändringarna i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
Regeringen föreslår en ny typ av skattskyldig i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, ”registrerad mottagare”. Som registrerad mottagare får den godkännas som i Sverige avser att yrkesmässigt från ett annat EU-land föra in eller ta emot skattepliktiga varor och som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som sådan mottagare. Skattskyldighet för registrerade mottagare inträder vid samma tidpunkt som för övriga icke-lagerhållare, men dessa ska registreras av Skatteverket och lämna skattedeklarationer samlat för deklarationsperioder.
Ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Regeringen bedömer att det inte finns skäl att införa några särregler för kemikalieskatt när det gäller begagnade produkter och att det inte bör införas någon rätt till avdrag eller återbetalning av skatt då icke-lagerhållare säljer skattepliktiga varor till utlandet. Det finns enligt regeringen inte skäl att i nuläget genomföra ytterligare åtgärder för tillsyn, transparens eller utvärdering av kemikalieskatten.
Det undantag från skattskyldighetens inträde som i dag finns för godkända lagerhållare för varor för vilka skattskyldighet enligt kemikalieskattelagen tidigare inträtt ändras till ett generellt undantag.
Ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, kallat energiskattedirektivet, lägger fast ramen för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. I energiskattedirektivet används statistiknummer i EU:s tulltaxa, den s.k. kombinerade nomenklaturen (KN-nr) för att bl.a. identifiera vilka produkter som ska beskattas och ges möjlighet till skattebefrielse vid viss användning. Regeringen föreslår att en bestämmelse införs som tydliggör att det i kommissionens genomförande-beslut (EU) 2018/552 eller sådant senare genomförandebeslut som har fattats med stöd av artikel 2.5 andra stycket i energiskattedirektivet finns uppdateringar av hänvisningarna till KN-nr. Dessa uppdateringar har gjorts till följd av ändringar i tulltaxan för vissa produkter som omfattas av lagen om skatt på energi.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2019.
Slutligen föreslår regeringen att den som inte är skattskyldig ska ges återbetalning av energiskatt på el som denne efter lagring i batteri matat tillbaka in på det koncessionspliktiga nät som elen dessförinnan matats ut från.
För den som är skattskyldig i egenskap av producent, nätinnehavare eller frivilligt skattskyldig ska skyldigheten att betala energiskatt på el inte inträda vid överföring av el till någon som inte är skattskyldig enligt 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen om skatt på energi om skattskyldighet tidigare inträtt för elen. Undantaget från skattskyldighetens inträde gäller inte för el som omfattas av ovanstående rätt till återbetalning. Bestämmelsen i 26 kap. 36 § skatteförfarandelagen, som saknar betydelse för förhållanden efter den 1 januari 2018, ska upphöra att gälla.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019, men reglerna om återbetalning och skattskyldighetens inträde tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen anser att det i nuläget inte finns skäl att utvärdera kemikalieskatten. När kemikalieskatten infördes var flera remissinstanser kritiska till såväl dess utformning som dess administration. Utskottet anser att det är angeläget att företagens administrativa börda av kemikalieskatten hålls nere. Utskottet vill därför påminna om det tillkännagivande som riksdagen tidigare har riktat till regeringen om behovet av att kemikalieskattens effekter utvärderas och understryka intresset för hur den administrativa bördan utvecklas. Utskottet kommer att följa denna fråga med stort intresse.
Utskottet har emellertid inget att invända mot regeringens förslag, och inga följdmotioner har lämnats. Propositionen tillstyrks.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1150) om ändring i lagen (2018:703) om ändring i lagen (2017:1229) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Bilaga 2