|
Vissa inkomstskatteändringar
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att upphäva bestämmelsen i omräkningslagen om omräkning av representationsavdraget för företag som har sin redovisning i euro till följd av att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 30 juni 2019.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag till ändring i inkomstskattelagen av bestämmelsen om den justerade anskaffningsutgiften för delägare i handelsbolag så att expansionsfondsskatten vid beräkningen motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.
Inga motioner har lämnats i ärendet.
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:88 Vissa inkomstskatteändringar.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Vissa inkomstskatteändringar |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:88 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 16 maj 2019
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Bo Broman (SD), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M) och Sultan Kayhan (S).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2018/19:88 Vissa inkomstskatteändringar. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Det har inte väckts några motioner i ärendet.
I propositionen föreslår regeringen en ändring i bestämmelserna om omräkning av representationsavdraget för företag som har sin redovisning i euro till följd av att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 30 juni 2019.
Propositionen innehåller även ett förslag som innebär att vid beräkning av den justerade anskaffningsutgiften för delägare i handelsbolag ska nivån på skattesatsen för expansionsfond överensstämma med den faktiskt gällande skattesatsen. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till vissa inkomstskatteändringar.
Propositionen
Omräkning av representationsavdrag
Regeringen föreslår att den särskilda regeln om avdrag för måltid i samband med representation i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. ska upphävas. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 30 juni 2019.
Enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, får utgifter för representation och liknande ändamål bara dras av om de har omedelbart samband med näringsverksamheten. Detta gäller då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Till och med 2016 fanns en uttrycklig beloppsmässig begränsning när det gäller utgifter för lunch, middag eller supé. För sådana utgifter fick avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt, till den del denna inte skulle dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Den 1 januari 2017 togs den uttryckliga beloppsbegränsningen bort (prop. 2016/17:1 avsnitt 6.11 s. 240f). Fram till lagändringen gällde samma beloppsgräns för mervärdesskatt och inkomstskatt. I och med ändringen höjdes det mervärdesskatterättsliga beloppet, men motsvarande höjning gjordes inte i fråga om inkomstskatten. Den inkomstskatterättsliga regeln ändrades i stället på så sätt att beloppsgränsen på 90 kronor avskaffades och ersattes med en regel om att utgifter för förtäring bara ska dras av om det är fråga om förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses som en måltid och som är av mindre värde. Detta överensstämmer med vad som gäller för skattefria personalvårdsförmåner enligt 11 kap. 12 § IL.
Sedan 2001 gäller att aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissa andra företagskategorier har rätt att ha sin redovisning i euro i stället för i kronor (prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro). Ett företag som väljer euro som redovisningsvaluta ska ändå deklarera i kronor. I lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. (nedan omräkningslagen) finns de särregler som ska tillämpas när företagen räknar om sin euroredovisning till kronor för beskattningsändamål. Omräkningslagen bygger på ett schabloniserat omräkningsförfarande från euro till kronor som översiktligt innebär att resultatposter räknas om enligt beskattningsårets genomsnittskurs (5 §) och balansräkningsposter enligt kursen vid beskattningsårets utgång (6 §). Förutom de generella omräkningsreglerna innehåller lagen ett antal bestämmelser för att hantera vissa specifika situationer. En av dessa bestämmelser gäller avdrag för måltid i samband med representation. Enligt 12 § gäller att avdrag för lunch, middag eller supé i samband med sådan representation som avses i 16 kap. 2 § IL inte får överstiga det belopp i euro som motsvarar 90 kronor per person med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap. ML eller återbetalas enligt 10 kap. samma lag. Det belopp som får dras av ska beräknas för varje kalenderår utifrån den genomsnittliga växelkursen under november året före kalenderåret. Eftersom den uttryckliga beloppsbegränsningen för representationsmåltid togs bort i inkomstskattelagen 2017 bör en följdändring göras som innebär att 12 § omräkningslagen upphävs. Omräkning av utgifter för förtäring som får dras av ska i stället göras enligt huvudregeln i 5 § omräkningslagen (dvs. genomsnittskurs).
Justerad anskaffningsutgift för andel i handelsbolag
Regeringen föreslår att beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften för andel i handelsbolag i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska ändras så att nivån på skattesatsen för expansionsfond ska överensstämma med den faktiskt gällande skattesatsen. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.
I 50 kap. 5 § IL anges hur den justerade anskaffningsutgiften för andelar i handelsbolag ska beräknas. Anskaffningsutgiften ska ökas med bl.a. 22 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond och 78 procent av expansionsfond som förs över från andel i handelsbolag till enskild näringsverksamhet. Anskaffningsutgiften ska också minskas med bl.a. 22 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond och 78 procent av expansionsfond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i handelsbolag. Beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften är kopplad till nivån på expansionsfondsskatten. För att anskaffningsutgiften ska bli korrekt beräknad bör reglerna för beräkningen vara utformade i överensstämmelse med nivån på skattesatsen för expansionsfondsskatt. Vidare påverkar den justerade anskaffningsutgiften i sin tur bl.a. kapitalvinstberäkningen vid försäljning av andelar, avsättning till expansionsfond och räntefördelning.
Den 1 januari 2021 sänks expansionsfondsskatten från 22 till 20,6 procent (prop. 2017/18:245 Nya skatteregler för företagssektorn, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). Som framgår av den propositionen (s. 155) är bedömningen att expansionsfondsskatten endast bör sänkas i ett steg och inte i två steg, vilket gäller för bolagsskattesatsen.
I ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (punkt 2) anges att 50 kap. 5 § IL i dess nya lydelse ska tillämpas första gången i fråga om räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2018. Eftersom beräkningen sedan den 1 januari 2019 baseras på 20,6 i stället för 22 procent blir den justerade anskaffningsutgiften inte korrekt. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen ändras på ett sådant sätt att den justerade anskaffningsutgiften t.o.m. den 31 december 2020 ska beräknas utifrån den gällande expansionsfondsskatten på 22 procent. Detta sker genom att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna (punkterna 2 och 7) ändras. Det innebär att beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften efter den 31 december 2020 kommer att vara 20,6 procent, vilket motsvarar den då gällande nivån på skattesatsen för expansionsfonder. Några övriga ändringar av de övergångsbestämmelser som gäller avsättningar till och återföringar från expansionsfonder behövs inte.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har föreslagit ett upphävande av bestämmelsen i omräkningslagen om omräkning av representationsavdrag för företag som har sin redovisning i euro till följd av att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats.
Regeringen har vidare föreslagit att bestämmelsen i inkomstskattelagen om den justerade anskaffningsutgiften för delägare i handelsbolag ska ändras så att expansionsfondsskatten vid beräkningen motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen.
Utskottet har inget att invända mot förslagen och tillstyrker propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.
Bilaga 2