|
|
Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska utvidgas så att den även omfattar brott som har en koppling till användandet av falska eller manipulerade handlingar. Bland de brott som föreslås läggas till i den s.k. brottskatalogen i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ingår olovlig identitetsanvändning, urkundsförfalskning och osant intygande. För att omfattas av lagen ska gärningen avse en uppgift eller handling i ett ärende hos Skatteverket. Därutöver föreslås att brott enligt lagen som straff för penningtvättsbrott ska omfattas av Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:12 Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet utökas
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet utökas |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:12.
Stockholm den 25 april 2019
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Bo Broman (SD), Tony Haddou (V), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sultan Kayhan (S) och Viktor Wärnick (M).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2018/19:12 Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Ärendet och dess beredning
Den 15 november 2012 beslutade regeringen (dnr Fi2012/04241/S3) att ge Skatteverket i uppdrag att utreda bl.a. behovet av författningsändringar i de lagar och förordningar som reglerar Skatteverkets behandling av uppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Skatteverket redovisade i en promemoria som lämnades till regeringen den 23 september 2013 den del av uppdraget som avsåg området brottsbekämpning. Flera av de lämnade förslagen behandlades i regeringens proposition Skattebrottsdatalag (prop. 2016/17:89) och har lett till ny lagstiftning bl.a. i form av skattebrottsdatalagen (2017:452). I propositionen anges att regeringen har för avsikt att återkomma till vissa frågor i promemorian där förslag inte lämnats i propositionen eller där förslaget i propositionen är mer begränsat än i promemorian. Dessa frågor behandlades i Skatteverkets promemoria bl.a. som förslag till ändringar i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och i skattebrottslagen (1971:69).
I en ny promemoria som lämnades till regeringen den 23 oktober 2017 lämnade Skatteverket förslag till bestämmelser som innebär att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska utökas med ett flertal uppräknade brott samt att uppgifter ska kunna lämnas i större omfattning än i dag mellan Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och andra verksamheter inom Skatteverket. Förslagen i den nya promemorian ersätter i dessa delar vad som föreslagits i den tidigare promemorian.
Propositionen som behandlas i detta betänkande gäller promemorians förslag om utvidgning av det område inom vilket Skatteverket kan bedriva brottsbekämpande verksamhet. Regeringen anser att det finns anledning att återkomma till promemorians förslag som rör ökade möjligheter till uppgiftsutlämnande mellan Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och myndighetens övriga verksamheter.
Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att sända lagförslaget på remiss till Lagrådet. Regeringen har utformat förslaget i enlighet med Lagrådets synpunkter.
Bakgrund
Sedan 1998 har Skatteverket i uppgift att medverka i vissa brottsutredningar samt att bedriva underrättelseverksamhet när det gäller viss brottslighet. Den brottsbekämpande verksamheten bedrivs inom den s.k. skattebrottsenheten, som är organisatoriskt skild från andra verksamheter inom Skatteverket. Den brottsbekämpande verksamheten är en sådan självständig verksamhetsgren inom Skatteverket som avses i 8 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bakgrunden till att Skatteverket fick i uppgift att bedriva brottsbekämpande verksamhet inom skattebrottsområdet var bl.a. att man förväntades kunna uppnå fördelar i effektiviteten av hanteringen av skattebrottsutredningarna genom den ökade möjligheten att anpassa resurserna i skatteutredningar och i skattebrottsutredningar till varandra. Inrättandet av skattebrottsutredande funktioner vid skattemyndigheterna förväntades också leda till positiva effekter när det gällde den skatterättsliga kompetensen.
I 19 § förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket anges att det vid myndigheten ska finnas en eller flera särskilda enheter för uppgiften att medverka i brottsutredningar. Sedan den 1 januari 2015 bedrivs den brottsbekämpande verksamheten samlat i en och samma skattebrottsenhet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska utökas och även omfatta olovlig identitetsanvändning, urkundsförfalskning, förvanskning av urkund, grov urkundsförfalskning, hindrande av urkunds bevisfunktion, brukande av falsk urkund, osann eller vårdslös försäkran, osant intygande, brukande av osann urkund, missbruk av urkund eller handling samt förnekande av underskrift, om gärningen avser en uppgift eller handling i ett ärende hos Skatteverket. Verksamheten ska därutöver omfatta brott enligt lagen om straff för penningtvättsbrott.
Det är vanligt att olika brott och brottslig verksamhet hänger ihop. Falska eller manipulerade handlingar är ofta starten på en lång kedja av brottslighet, såsom olovlig identitetsanvändning, förfalskningsbrott, bedrägerier, penningtvättsbrott, skattebrott och bokföringsbrott. I dag har den brottsbekämpande verksamheten inom Skatteverket, dvs. skatte-brottsenheten, befogenhet att självständigt arbeta enbart mot två av dessa brott, skattebrott och bokföringsbrott, samt mot bedrägerier riktade mot ROT- och RUT-systemet. Detta innebär att arbetet inte kan bedrivas på ett effektivt sätt. Om Skatteverket ges möjlighet att verka mot fler brottstyper med anknytning till myndighetens verksamhet skulle Skatteverkets särskilda kompetens inom de egna sakområdena kunna tas till vara i större utsträckning i det brottsbekämpande arbetet.
En utgångspunkt för att utvidga Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet bör vara att brottsligheten är sådan att den typiskt sett ofta har anknytning till Skatteverkets verksamhet. Exempel på sådan anknytning till Skatteverkets verksamhet kan vara att en fysisk person utger sig för att vara en annan person genom att olovligen använda den personens identitetsuppgifter (olovlig identitetsanvändning eller missbruk av urkund eller handling). Ett annat exempel är att fysiska personer kan använda falska eller förvanskade urkunder i kontakten med Skatteverket (urkundsförfalskning eller brukande av falsk urkund). Syftet kan vara att få en eller flera falska identiteter registrerade. Dessa personer kan sedan med hjälp av dessa falska identiteter exempelvis få oberättigade bidrag eller bedriva näringsverksamhet under en falsk identitet. Detta kan vara ett led i eller leda fram till bl.a. bidragsbrott, bedrägeri, skattebrott eller bokföringsbrott.
Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska således omfatta brott enligt de aktuella bestämmelserna i brottsbalken, om gärningen avser en uppgift eller handling i ett ärende hos Skatteverket.
När det gäller penningtvättsbrott kan det konstateras att de är vanligt förekommande i samband med skattebrott och annan ekonomisk brottslighet. Syftet är att dölja vinning av ekonomisk brottslighet men även att försvåra upptäckt och utredning av sådan brottslighet. Penningtvättsbrott utgör därför en väsentlig del i kedjan av organiserad brottslighet. Enligt regeringens mening finns det därför anledning att utöka brottskatalogen även med brott mot lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, dvs. i huvudsak penningtvättsbrott.
Penningtvättsbrott har ofta en nära anknytning till Skatteverkets verksamhet. Av det skälet saknas det anledning att ange i lagtexten att sådana gärningar måste ha ett visst samband med Skatteverkets verksamhet för att omfattas av katalogen.
Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet utökas
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om en utvidgad brottskatalog i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet som nu även ska omfatta olovlig identitetsanvändning, urkundsförfalskning, förvanskning av urkund, grov urkundsförfalskning, hindrande av urkunds bevisfunktion, brukande av falsk urkund, osann eller vårdslös försäkran, osant intygande, brukande av osann urkund, missbruk av urkund eller handling samt förnekande av underskrift om gärningen avser en uppgift eller handling i ett ärende hos Skatteverket. Verksamheten ska därutöver omfatta brott enligt lagen om straff för penningtvättsbrott.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag om en utvidgad brottskatalog i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet i enlighet med förslaget i propositionen och att verksamheten därutöver även ska omfatta brott enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Utskottet tillstyrker därför propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2018/19:12 Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.
Bilaga 2
