|
|
Skatteförfarande och folkbokföring
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om skatteförfarande och folkbokföring.
I motionerna om skatteförfarande finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter. Andra förslag gäller F-skatt, Ung Företagsamhet, beloppsgränsen för beskattning, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor.
Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll. Det handlar bl.a. om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och social dumpning samt förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för ett bolags företrädare.
Utskottet behandlar vidare förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag, skatteavtal och betalning av skatt vid delårsboende.
Motionerna om folkbokföring gäller felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, skyddad folkbokföring, frågor om personnummer och samordningsnummer samt nationella id-kort.
Utskottet avstyrker motionerna.
I betänkandet finns 25 reservationer (M, SD, C, V, KD, L)
Behandlade förslag
Cirka 120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skattebeslut och rättssäkerhet
Ersättning för kostnader i skattemål
Betalning av skatt vid delårsboende
Folkbokföring av barn på två adresser
Personnummer och samordningsnummer
Skydd för folkbokföringsuppgifter
1.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (M)
2.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (C)
3.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (KD)
4.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (M)
5.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (C)
6.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (V)
7.Skattebeslut och rättssäkerhet, punkt 4 (M)
8.Skattebeslut och rättssäkerhet, punkt 4 (C)
10.F-skatt och näringsverksamhet, punkt 7 (V)
11.Företrädaransvar, punkt 8 (M)
12.Företrädaransvar, punkt 8 (C)
13.Företrädaransvar, punkt 8 (KD)
14.Ung företagsamhet, punkt 9 (M)
15.Certifierade kassaregister, punkt 10 (M)
16.Personalliggare, punkt 11 (C)
18.Ersättning för kostnader i skattemål, punkt 13 (KD)
20.Fastighetstaxering, punkt 15 (KD)
21.Betalning av skatt vid delårsboende, punkt 16 (C)
22.Folkbokföring m.m., punkt 17 (M)
23.Folkbokföring m.m., punkt 17 (V)
24.Folkbokföring m.m., punkt 17 (L)
25.Personnummer och samordningsnummer, punkt 19 (V)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Synliga skatter och avgifter |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:173 av Hans Eklind (KD),
2018/19:532 av Robert Hannah och Juno Blom (båda L),
2018/19:605 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:694 av Jörgen Berglund (M),
2018/19:803 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3,
2018/19:825 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1111 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),
2018/19:1410 av Lars Beckman (M),
2018/19:1439 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2274 av Jörgen Warborn m.fl. (M),
2018/19:2482 av Kristina Yngwe (C),
2018/19:2570 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2571 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2572 av Ida Drougge (M),
2018/19:2582 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4,
2018/19:2797 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1–5,
2018/19:2874 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1–3 och
2018/19:2897 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (C)
Reservation 3 (KD)
|
2. |
Skatte- och avgiftskontroll |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:237 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 4–8,
2018/19:822 av Edward Riedl (M),
2018/19:959 av Hans Wallmark (M),
2018/19:1970 av Hanna Westerén och Carina Ödebrink (båda S),
2018/19:1978 av Mathias Tegnér (S),
2018/19:2398 av Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin (båda C) yrkandena 2 och 3,
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 3,
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4,
2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9 och
2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 8.
Reservation 4 (M)
Reservation 5 (C)
Reservation 6 (V)
|
3. |
Deklaration |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:358 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3 och
2018/19:2677 av Laila Naraghi m.fl. (S).
|
4. |
Skattebeslut och rättssäkerhet |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1889 av John Widegren (M) yrkande 1,
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8 och
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 3.
Reservation 7 (M)
Reservation 8 (C)
|
5. |
Skattekonto |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:814 av Sten Bergheden (M) och
2018/19:2398 av Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin (båda C) yrkande 1.
Reservation 9 (C)
|
6. |
Förseningsavgift |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:432 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och
2018/19:1846 av Jan Ericson (M).
|
7. |
F-skatt och näringsverksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,
2018/19:791 av Lotta Finstorp (M),
2018/19:874 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2018/19:1772 av Lawen Redar och Leif Nysmed (båda S) och
2018/19:1797 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S).
Reservation 10 (V)
|
8. |
Företrädaransvar |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:230 av Larry Söder (KD),
2018/19:1605 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 6,
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 och
2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12.
Reservation 11 (M)
Reservation 12 (C)
Reservation 13 (KD)
|
9. |
Ung företagsamhet |
Riksdagen avslår motion
2018/19:2878 av Cecilia Widegren m.fl. (M).
Reservation 14 (M)
|
10. |
Certifierade kassaregister |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:356 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,
2018/19:719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:722 av Betty Malmberg (M),
2018/19:816 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:1015 av Lotta Finstorp (M) och
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 2.
Reservation 15 (M)
|
11. |
Personalliggare |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1979 av Leif Nysmed (S),
2018/19:2340 av Jörgen Warborn (M),
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 7 och
2018/19:2704 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C).
Reservation 16 (C)
|
12. |
Anstånd |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1889 av John Widegren (M) yrkande 2 och
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7.
Reservation 17 (KD)
|
13. |
Ersättning för kostnader i skattemål |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1190 av Hans Rothenberg (M) och
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6.
Reservation 18 (KD)
|
14. |
Skatteavtal |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2018/19:258 av Kjell-Arne Ottosson (KD) och
2018/19:616 av Johan Hultberg (M).
Reservation 19 (SD)
|
15. |
Fastighetstaxering |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:937 av Margareta Cederfelt (M),
2018/19:1847 av Jan Ericson (M),
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 och
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 53.
Reservation 20 (KD)
|
16. |
Betalning av skatt vid delårsboende |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:940 av Hans Wallmark (M) och
2018/19:1947 av Fredrik Christensson och Peter Helander (båda C).
Reservation 21 (C)
|
17. |
Folkbokföring m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:302 av Eric Westroth (SD),
2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 34,
2018/19:1878 av Anders Hansson (M),
2018/19:1997 av Johan Büser (S),
2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8 och
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5.
Reservation 22 (M)
Reservation 23 (V)
Reservation 24 (L)
|
18. |
Folkbokföring av barn på två adresser |
Riksdagen avslår motion
2018/19:2516 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2.
|
19. |
Personnummer och samordningsnummer |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:247 av Linda Lindberg (SD),
2018/19:457 av Annika Hirvonen Falk och Rasmus Ling (båda MP),
2018/19:756 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 16,
2018/19:1982 av Magnus Manhammar (S),
2018/19:1986 av Marlene Burwick (S) och
2018/19:2090 av Marlene Burwick (S).
Reservation 25 (V)
|
20. |
Skydd för folkbokföringsuppgifter |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:365 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) och
2018/19:2877 av Cecilia Widegren m.fl. (M).
|
21. |
Id-kort |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:311 av Jimmy Ståhl (SD) och
2018/19:988 av Erik Bengtzboe (M).
Stockholm den 12 mars 2019
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Bo Broman (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sultan Kayhan (S) och Jörgen Berglund (M).
Budgetpropositionen för 2019 beslutades av en övergångsregering. Vid fram-tagandet av propositionen bedömde regeringen att budgeten för 2019 borde utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering skulle tillträda och lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning.
I december 2018 antog riksdagen Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation. Den innehåller ett antal lagförslag och tillkännagivanden på skatteområdet. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2018 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2018/19:1, yttr. 2018/19:SkU1y, bet. 2018/19:FiU1).
I januari 2019 ingick Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet en överenskommelse som omfattar 73 sakpolitiska områden och ett samarbete om statens budget. Samarbetet innebär bl.a. att ett antal skatte-förslag ska genomföras under året.
I ärendet behandlar utskottet kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden hösten 2018 som rör skatteförfarande och folkbokföring. När det gäller de aktuella motionerna har i många fall motsvarande förslag behandlats under förra riksmötet i betänkande 2017/18:SkU12 Skatteförfarande och i betänkande 2017/18:SkU19 Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.
Skatteförfarandelagen trädde i kraft den 1 januari 2012 (prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3) och ersatte då ett tiotal lagar. Vid övergången genomfördes också en rad sakliga förändringar.
Den nuvarande folkbokföringslagen trädde i kraft den 1 juli 1991. Lagen innehåller bestämmelser om fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om bl.a. olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om nivån på skatteuttaget och vad skatterna används till.
Jämför reservation 1 (M), 2 (C) och 3 (KD).
Motionerna
Enligt motion 2018/19:173 av Hans Eklind (KD) bör vi eftersträva åtgärder som gör att redovisningen av skatternas totala omfattning blir mer lättillgänglig. Det bör därför framgå av lönebeskedet vad individen betalar i både direkta och indirekta skatter. Här bör staten och det allmänna föregå med gott exempel genom att redovisa bruttolön, arbetsgivaravgifter, löneskatter och andra avgifter.
I motion 2018/19:532 av Robert Hannah och Juno Blom (båda L) anförs att preliminärskatten bör avskaffas för att öka tydligheten för företagen och myndigheterna och minska byråkrati och därmed administrativa utgifter för skattebetalarna.
I motion 2018/19:605 Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att Skatteverket bör få ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om nivån på olika skatter och arbetsgivaravgifter samt att genomslaget av detta ska följas upp. Vidare bör statliga myndigheter och verk få direktiv om att ange s.k. löneskatter på anställdas lönebesked.
I motion 2018/19:694 av Jörgen Berglund (M) anförs att det finns anledning att diskutera hur skattesystemet ska bli mer transparent och hur man synliggör skatter. Ett sätt vore att alla offentliga arbetsgivare, staten, kommunerna och landstingen, blir skyldiga att redovisa de olika arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet.
I motion 2018/19:803 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3 anförs att det svenska skattesystemet behöver bli mer effektivt och transparent. Skattesystemets trovärdighet påverkas negativt på sikt när medborgarna tror att de totalt betalar lägre skatt än de faktiskt gör. Vidare anförs att man bör arbeta för ett minskat slöseri med skattepengar och att skatterna ska gå till välfärdens kärna. Någon form av utvärdering borde införas för att granska vad skattebetalarnas pengar går till. Slutligen anförs att det finns goda exempel på synliggörande av skatter, t.ex. de företag som på medarbetarnas lönespecifikationer skriver ut arbetsgivaravgifterna. Fler borde uppmuntras till det och på så sätt ge möjlighet till mer synliga skatter. I motion 2018/19:825 av Sten Bergheden (M) anförs att regeringen bör arbeta för att öka medvetenheten hos befolkningen om skattetrycket i Sverige och på så sätt minska slöseriet med skattepengar.
I motion 2018/19:1111 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M) anförs att befolkningen har en riktig uppfattning av skatternas omfattning är viktig framför allt för demokratin. En ökad tydlighet och transparens för att förbättra kännedomen om skatterna är därför angeläget. Regeringen bör överväga att tillsätta en utredning som tar fram förslag på hur våra skatter kan bli mer synliga utan att regelbördan för företagen ökar.
I motion 2018/19:1410 av Lars Beckman (M) anförs att god kunskap om vilka skatter vi betalar och hur mycket är viktigt i ett demokratiskt samhälle. Riksdag, regering och statliga myndigheter borde vara föregångare på detta område och visa hela lönen inklusive arbetsgivaravgifter på lönebeskedet.
I motion 2018/19:1439 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1–2 anförs att för att öka medvetenheten, transparensen och intresset för Sveriges offentliga utgifter borde det framgå tydligt av deklarationen vad skattepengarna har använts till. Vidare borde det tydligt framgå av deklarationen vilka totala skatter den enskilde har betalat inklusive arbetsgivaravgift och schablon av konsumtionsskatter.
I motion 2018/19:2274 av Jörgen Warborn m.fl. (M) anförs att skatten på arbete i dag är till hälften osynlig för löntagare. Behovet av ändringar i skatteförfarandelagen avseende krav att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens storlek bör övervägas.
Enligt motion 2018/19:2482 av Kristina Yngwe (C) skulle ett mer transparent skattesystem och en tydligare redovisning av lönekostnaderna skapa bättre förutsättningar för våra viktiga småföretagare och jobbskapare och en större förståelse för det kostnadsläge som råder när det gäller skatt på arbete. Man bör därför se över hur skattesystemet kan bli mer transparent och hur en tydligare redovisning av lönekostnaden kan genomföras.
I motion 2018/19:2570 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2 anförs att man bör utreda definitionen av vad som är en avgift. Vidare bör man utreda möjligheten att byta namn på avgifter som egentligen är skatter.
I motion 2018/19:2571 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2 anförs att man bör se över möjligheten att regeringen ålägger staten, kommunerna samt landstingen och regionerna att redovisa till skattebetalarna hur mycket, vad och när de beskattar dem. Vidare bör möjligheten att redovisningen sker genom medborgarens bank och att skatteutgifterna ska gå att sammanställa i likhet med andra utgifter som dras från bankkontot utredas.
I motion 2018/19:2572 av Ida Drougge (M) anförs att en av de mest dolda skatterna är arbetsgivaravgiften. De ”försäkringar” som arbetsgivaravgiften går till finansieras inte enbart av avgifterna utan betalas också genom annan skatt. Arbetsgivaravgiften kan som helhet anses vara och bör också vara en skatt. Det mest effektiva för att synliggöra arbetsgivaravgiften borde därför vara att den konverteras till inkomstskatt och dras från lönen på samma sätt.
I motion 2018/19:2582 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3 anförs att vi bör göra punktskatterna tydliga. Ett sätt är att se över möjligheten att synliggöra skatterna på kvittot när vi konsumerar något som är beskattat i flera led. Vidare bör möjligheten att synliggöra punktskatter på kvitton ses över. Statliga subventioner från det offentliga, t.ex. vid tandläkarbesök, bör redovisas på kvitton.
Enligt kommittémotion 2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4 visar studier att svenskarna i gemen inte vet hur högt skatteuttaget är. Offentliga arbetsgivare bör visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet.
I motion 2018/19:2797 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1–5 anförs att en mindre synlig skatt är mervärdesskatten. De föreslår därför att prismärkning på varor alltid ska särredovisa pris inklusive respektive exklusive moms för en tydligare redovisning av mervärdesskatten för konsumenter. Vidare bör socialavgifter redovisas i arbetstagares inkomstdeklaration. Socialavgifter borde redovisas på varje lönebesked precis som arbetsgivare i dag ska redovisa såväl netto- som bruttolön. Man bör också utreda möjligheten att i samband med slutskattebeskedet redovisa hur inbetald skatt fördelas på olika utgiftsområden. Som skattebetalare bör det vara en självklar rättighet att enkelt kunna ta del av information om vad du betalar för. Det bör därför utredas om det finns möjlighet att presentera lättlästa budgetar i all offentlig verksamhet.
I kommittémotion 2018/19:2874 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1–3 anförs att informationen om skattesystemet måste förbättras. Ekonomistyrningsverket bör därför få i uppdrag att utreda hur skattesystemet kan bli mer transparent för att på så vis förbättra kunskapen om skattesystemet och stärka dess legitimitet. Vidare bör arbetsgivaravgiften per anställd synliggöras på kontrolluppgift såväl för kontrollmyndighet som för arbetstagare. Skatteverket bör få ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om jobbskatteavdragets storlek vid respektive inkomstnivå och dess påverkan på den totala beskattningen av arbetsinkomster.
I kommittémotion 2018/19:2897 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3 anförs att arbetsgivaravgifterna bör anges på lönebeskedet för att tydliggöra för den enskilda löntagaren hur mycket skatt och sociala avgifter han eller hon betalar in. Uppgifterna bör omfatta såväl de lagstadgade avgifterna som de avgifter som avtalats med de fackliga organisationerna, s.k. avtalsförsäkringar och avtalspensioner. Offentliga arbetsgivare bör föregå med gott exempel och snarast synliggöra och redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskeden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas syn när det gäller principen att uttaget av skatt och avgifter bör vara synligt för var och en så att alla blir medvetna om skatteuttagets nivå. Utskottet ser därför positivt på att företag och myndigheter informerar om uttaget av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked och i andra sammanhang. Utskottet delar även synpunkten att skattebetalarna bör vara välinformerade om vad skatterna används till.
Utskottet är positivt till att Skatteverket genom olika informationsinsatser ökar medvetenheten hos löntagarna om vad som finansieras via skatten och om de avgifter som arbetsgivaren betalar. I sammanhanget kan det också påpekas att det inte finns något som hindrar att arbetsgivare i t.ex. lönebesked ger sina anställda relevant information om såväl skatter som löneavgifter. Utskottet är positivt till att detta förfaringssätt blir vanligt på arbetsmarknaden. Det finns heller inte något som hindrar att företag synliggör moms och punktskatter i sina prisuppgifter.
Även om utskottet följaktligen anser att det är värdefullt om skatteuttaget kan göras synligt för den enskilda skattebetalaren är utskottet inte berett att gå så långt att utskottet tillstyrker att arbetsgivare och företag ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna den önskade informationen till sina anställda eller kunder. Det finns enligt utskottets mening anledning att vara försiktig med att införa tvingande regler som innebär att företagens och myndigheternas administrativa börda ökar.
Förslaget om att avskaffa preliminärskatt för företagen är inte något som utskottet är berett att ställa sig bakom.
När det gäller definitionen av skatt och avgift är gränsdragningen klar rent teoretiskt. I praktiken är gränsen dock mer flytande, och detta beror på att lagstiftaren inte varit konsekvent i terminologin. Begreppen skatt och avgift har ingen rättslig betydelse så länge den aktuella pålagan har beslutats enligt regeringsformens normgivningsregler. Oklarheten kring begreppen har snarare en moralisk betydelse eftersom skatter och avgifter är betungande ingrepp i den enskildes ekonomi och medborgaren ska veta vad det är han eller hon betalar för.
Utskottet anser att skattesystemet i stort fungerar väl och ser därför inte något behov av ett tillkännagivande med de inriktningar som motionärerna begärt.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om handlingsplaner mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare avslås motioner om översyn av regelverk, hanteringen av delningsekonomin, översyn av systemet med reseavdrag,
Jämför reservation 4 (M), 5 (C) och 6 (V).
Bakgrund
Skattefelet
Skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen för skatter och avgifter (det s.k. skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Skatteverket ska bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats sedan tidigare. Att beräkna skattefelet är komplicerat. Skatteverket har beräknat att det kontrollerbara skattefelet för små och medelstora företag bedöms uppgå till 14,2 miljarder kronor per år (genomsnittet 2014–2016), dvs. 3,5 procent av fastställd skatt. Det kontrollerbara skattefelet för privatpersoner bedöms uppgå till totalt 10,4 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 1,4 procent av den fastställda skatten. Skatteverket har i sina undersökningar också funnit att de indikatorer som ger ett direkt mått på skattefelet i stort sett har varit oförändrade mellan 2017 och 2018. Därför görs bedömningen att skattefelet har varit oförändrat under dessa år. Skatteverket har för avsikt att lägga till ytterligare områden varje år och att försöka göra bedömningarna mer fullständiga.
Då det finns stor osäkerhet i mätningar om skattefelet arbetar Skatteverket ständigt på att utveckla mätmetoderna. Bland annat har Internationella valutafonden utvecklat en modell för att bedöma bolagsskattefelet som Skatteverket kommer att använda i sina utvärderingar. Det finns också ett strukturerat utbyte mellan skattemyndigheterna i de nordiska länderna och annat internationellt samarbete för att Skatteverket ska lära och utveckla riktigheten i bedömningarna av skattefelet.
Bilaterala avtal om informationsutbyte
Riksdagen har under senare år godkänt en rad avtal om informationsutbyte med andra länder. Sverige deltog mellan 2006 och 2014 i ett samnordiskt projekt som syftade till att ingå avtal för att utbyta information med länder och jurisdiktioner som har en omfattande sekretess på skatteområdet. Projektet var mycket framgångsrikt, och informationsutbytesavtalen omfattar det stora flertalet internationella finansiella centrum runt om i världen. Sverige har som en direkt följd av skatteavtal och informationsutbytesavtal hittills fått in mer än 3 miljarder kronor i skatt. Avtalen ansluter nära till OECD:s modell för bilaterala avtal om informationsutbyte i skatteärenden och gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden och för representanter för myndigheter i det ena landet att närvara vid skatteutredningar i det andra landet. Arbetet med att ingå nya informationsutbytesavtal fortsätter.
Kartläggning och analys av hur delningsekonomin påverkar skattesystemet
Delningsekonomin, dvs. transaktioner där underutnyttjade tillgångar säljs, hyrs ut, samägs eller samnyttjas eller tjänster erbjuds, innebär nya utmaningar för skattesystemet som behöver kartläggas och analyseras.
Skatteverket fick därför i sitt regleringsbrev för 2016 i uppdrag att beskriva delningsekonomin och dess påverkan på skattesystemet och skatteintäkterna över tid. Skatteverket fick i uppdrag att kartlägga delningsekonomin, dess aktörer och de rättsliga relationerna mellan dessa i skattehänseende.
Skatteverket lämnade sin slutrapport om delningsekonomin till Finans-departementet den 31 oktober 2016. I rapporten beskrivs såväl erfarenheter som tillämpningsproblem från Skatteverkets pågående kontroller inom delningsekonomin. Kontrollerna omfattar bl.a. transport av privatpersoner och uthyrning av privatbostäder. Rapporten innehåller också resonemang och modeller för att beräkna hur delningsekonomin påverkar skatteintäkterna.
När det gäller hur skattesystemet påverkas drar Skatteverket slutsatsen att de gällande skattereglerna fungerar.
Skatteflykt
Att motverka skatteundandragande är en fråga som under flera år stått högt uppe på EU:s och OECD:s agenda. Det bedrivs ett omfattande internationellt arbete i dessa frågor, bl.a. vad gäller automatiskt informationsutbyte där Sverige deltar i EU:s arbete såväl som arbetet inom OECD och det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet.
Under föregående mandatperiod presenterades ett tolvpunktsprogram för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Dessa punkter är följande:
• inkludera fler länder i globala standarder för transparens och informationsutbyte
• införa automatiskt informationsutbyte om verkliga ägare
• införa informationsplikt för skatterådgivare
• skapa en global svart lista över icke samarbetsvilliga länder och införa skarpa motåtgärder
• stärka arbetet mot momsbedrägerier
• förstärka skattetilläggets avskräckande effekt
• förstärka Skatteverkets resurser
• föra upp skattefrågor på styrelsenivå i företagen
• stötta kapacitetsbyggnad i utvecklingsländer
• vidta ytterligare åtgärder mot inhemskt skattefusk och svartarbete
• utflyttningsbeskattning för fysiska personer
• utöka Skatteverkets möjligheter att arbeta brottsbekämpande.
I augusti 2017 hade 94 länder, inklusive Sverige, undertecknat ett multilateralt avtal om att genomföra och tillämpa den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Den globala standarden har även tagits in i EU-rätten genom ändringar i direktivet om administrativt samarbete. Det automatiska utbytet om finansiella konton påbörjades mellan många av länderna i september 2017. Övriga länder åtog sig att påbörja utbytet i september 2018.
I juli 2017 hade 65 länder undertecknat ett multilateralt avtal om land-för-land-rapportering på skatteområdet och om automatiskt utbyte av sådana rapporter. Standarden har även tagits in i EU-rätten genom ändringar i direktivet om administrativt samarbete. Den svenska lagstiftningen för att genomföra avtalet trädde i kraft den 1 april 2017 efter förslag i proposition 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet.
I juni 2016 antog rådet direktivet mot skatteundandraganden. Direktivets syfte är att motverka skatteundandragande i företagssektorn på den inre marknaden. Direktivet skulle, med vissa undantag, vara genomfört senast den 31 december 2018. När rådets direktiv mot skatteundandraganden antogs gav finansministrarna samtidigt kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag med regler om hybrida missmatchningar som involverar tredjeländer och som är förenliga med och inte mindre effektiva än OECD:s BEPS-rekommendationer (base erosion and profit shifting, handlingsplan mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster) om hybrida missmatchningar. Hybridreglerna i direktivet mot skatteundandraganden och i ändringsdirektivet ska vara genomförda i svensk rätt senast den 31 december 2019 och tillämpas senast fr.o.m. den 1 januari 2020. Bestämmelserna om den skattemässiga behandlingen av vissa transparenta företag ska dock vara genomförda i svensk rätt senast den 31 december 2021 och tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2022.
Utredningen om informationsskyldighet för skatterådgivare överlämnade sitt betänkande Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet (SOU 2018:91) till Finansdepartementet i mitten av januari 2019. Betänkandets förslag innebär att bl.a. skatterådgivare ska vara skyldiga att informera Skatteverket om skatteupplägg som rådgivaren utformar eller tillhandahåller. Syftet är att förbättra Skatteverkets kontrollverksamhet och öka möjligheterna att täppa till luckor i skattelagstiftningen. Rapporteringsskyldigheten omfattar både inhemska och gränsöverskridande arrangemang. Förslaget innebär även att EU-direktivet om informationsskyldighet för förmedlare av vissa gränsöverskridande skatteupplägg (DAC 6) genomförs i svensk rätt. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Reseavdrag
Regeringen tillsatte i december 2017 en kommitté som ska undersöka hur systemet med avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats bör omarbetas för att på ett bättre sätt gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och samtidigt vara enklare än det nuvarande systemet att tillämpa, administrera och kontrollera. Vidare bör ett förändrat reseavdrag bidra till regionförstoring och därmed underlätta rörligheten på arbetsmarknaden samtidigt som utformningen av reseavdraget bidrar till klimatmålet för transportsektorn 2030. I uppdraget ska även ingå en analys av hur ett avståndsbaserat reseavdrag kan utformas, och kommittén ska bedöma lämpligheten med en sådan utformning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2019.
I regeringsförklaringen den 21 januari 2019 uttalade statsministern att reseavdraget ska göras avståndsbaserat och färdmedelsneutralt.
Motionerna
I kommittémotion 2018/19:237 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 4–8 anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att straff utdöms för de som ägnar sig åt skatteflykt eller medhjälp till skatteflykt. Regeringen bör se över möjligheterna att förbjuda brevlådeföretag vars enda syfte är skatteplanering. Regeringen bör inom ramen för de pågående förhandlingarna om nytt direktiv för offentligt land-för-land-rapportering verka för att gränsvärdet för rapportering sänks, att bestämmelsen som möjliggör för medlemsstaterna att tillfälligt undanta vissa delar av den information som företagen ska offentliggöra slopas och att företagens rapporteringsskyldighet fullt ut ska gälla även i länder utanför EU. Vidare har Sverige ett ansvar för att utvecklingsländerna får sitta med vid bordet när arbetet mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering diskuteras och beslutas i OECD. Sverige bör verka för att det inom ramen för FN upprättas ett organ för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering där utvecklingsländerna finns med. Vad som ovan anförs om Sveriges roll som pådrivare i det globala arbetet mot skatteflykt bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Regeringen bör också undersöka möjligheterna att införa ett globalt värdepappersregister. Slutligen bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på en exitbeskattning för fysiska personer.
I motion 2018/19:822 av Edward Riedl (M) anförs att det bör göras en översyn över vilka skatter och regler som gäller för den som anlitar en annan privatperson för enklare sysslor såsom exempelvis barnvaktstjänster. Beloppsgränserna för den enskilde när det gäller att rapportera till Skatteverket, betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på personens lön har gällt under lång tid, varför det är tid att se över skattereglerna för barnvaktstjänster.
Enligt motion 2018/19:959 av Hans Wallmark (M) saknas i dag samkörning av adressregister mellan Skatteverket, Valmyndigheten och Pensionsmyndigheten. Man bör därför se över möjligheten att samköra adressregistrering för dessa myndigheter.
Enligt motion 2018/19:1970 av Hanna Westerén och Carina Ödebrink (båda S) har regeringen tagit viktiga steg för att stärka arbetet mot skattefusk och skatteundandragande. Det är dock viktigt att fortsätta och än mer förstärka insatserna för att motverka skattefusk, skatteundandragande och skatteflykt samt andra därmed sammanhängande brott.
I motion 2018/19:1978 av Mathias Tegnér (S) anförs att skatten på arbete i relation till skatten på vinster hos företag ökar i dagens samhälle. Det är viktigt att beskattningen av kapital ökar visavi beskattningen på arbete. Det är viktigt att både svenska och internationella skatteregler främjar det moraliskt riktiga i att arbete ska löna sig. Skattebrott är ett stort problem, då samhällets gemensamma resurser går förlorade. Incitament för skattebrott bör minskas genom att risken för upptäckt ökar, och genom hårdare bestraffning och längre preskriptionstider. Sverige bör också kraftfullt delta och stödja det europeiska samarbetet på detta område.
I motion 2018/19:2398 av Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin (båda C) yrkandena 2 och 3 anförs att lagstiftningen för hantering av preliminärskatten bör ändras så att enskilda företagare inte kan tvingas betala skatt på pengar de ännu inte tjänat. Vidare bör lagstiftningen för hantering av preliminärskatt ändras så att enskilda företagare inte riskerar att skickas till Kronofogdemyndigheten för att de inte har betalat skatt på pengar de inte tjänat.
I kommittémotion 2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 3 anförs att regeringen bör tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden.
I kommittémotion 2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4 anförs att det är centralt att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Därför bör Skatteverkets arbete med att bekämpa skattefusk stärkas. Ett prioriterat uppdrag för Skatteverket är att identifiera nya länder som används för skatteflykt. Myndigheten bör därför få ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk. Skatteverket bör vidare få ett särskilt uppdrag att förbättra it-stöd och administrativt stöd för köpare och säljare inom delningsekonomin, för att förenkla administrationen samt säkerställa att skatter betalas in på ett korrekt sätt. Skatteverket bör också få i uppdrag att effektivisera uppgiftsinlämning och kontroll av reseavdraget.
I kommittémotion 2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9 anförs att Skatteverket bör få i uppdrag att med hjälp av ny teknik effektivisera kontrollen av reseavdrag.
I kommittémotion 2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 8 anförs att myndigheter bör tillmötesgå den digitala ekonomins krav och behov. Skatteverket bör därför få i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar. I de fall delningsplattformar tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och/eller skatteinbetalningar till Skatteverket bör dessa få möjlighet att certifiera sig hos Skatteverket. Det är också viktigt att våra skatteregler utformas på ett sådant sätt att det är lätt och rimligt att göra rätt. En utredning bör tillsättas som ser över de utmaningar som vårt skattesystem står inför med anledning av delningsekonomins snabba tillväxt. Skatteundandragandet i delningsekonomin ska minska.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt att skattefelet begränsas och att skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Skatteverket ska enligt regleringsbrevet för 2019 bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. Enligt uppgifter från Skatteverket är det något som de arbetar mycket med för att få fram så säkra och korrekta uppgifter som är möjligt.
Skatteverkets undersökningar visar att det omfattande fusket med skatter och avgifter, och särskilt det utbredda svartjobbandet, har betydande negativa effekter. Det finns ett starkt samband mellan skatteundandragande och annan ekonomisk brottslighet. En stor andel av ekobrotten handlar om att företag använder svart arbetskraft eller fuskar med skatter och avgifter på annat sätt. De negativa effekterna av skatteundandragande är många. Förutom att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga medför fusket att konkurrensen snedvrids och att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut av skattefuskande konkurrenter. Om vissa skattskyldiga kan skjuta över sin del av skatte- och avgiftsbördan på andra rubbas dessutom respekten för den demokratiska beslutsordningen. För att tilliten till rättssamhället ska kunna upprätthållas krävs att skattefusk och ekonomisk brottslighet bekämpas effektivt. Det är också viktigt att delningsekonomin inte används för att kringgå skatteregler och undvika beskattning.
Det mer övergripande arbetet med att stärka rättssäkerheten för enskilda och det internationella samarbetet mot skatteflykt och skattefusk har utvecklats starkt under senare år. Det internationella arbetet med att stärka arbetet mot skatteflykt och skattefusk pågår inom FN, OECD och EU. Sverige deltar aktivt i detta arbete.
Sverige medverkar också i Addis Tax Initiative som är en överens-kommelse om att till 2020 fördubbla utvecklingssamarbetet inom skatteområdet. Sverige har redan ökat sitt stöd till området avsevärt genom stöd från Sida och Skatteverket.
Skatteverket bedriver sedan 30 år även s.k. tjänsteexport inom ramen för regeringens biståndspolitik med syfte att bygga kompetens i utvecklingsländer. Exporten består av kunnande inom skatteadministration, skattesystem, folkbokföring och informationsteknik.
Det pågår således ett kontinuerligt arbete på flera olika fronter som är inriktat på att komma till rätta med alla former av skattefusk och svartarbete. Skatteverket arbetar också kontinuerligt med enhetligheten i beskattningen och rättssäkerheten för medborgarna. Med hänvisning till detta, och eftersom utskottet inte heller i övrigt ser någon anledning att tillstyrka förslagen om tillkännagivande på detta område, avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena. Eftersom man inom Regeringskansliet arbetar med att reformera reseavdragssystemet finner utskottet inte skäl att föregripa detta arbete och avstyrker därmed motioner med den inriktningen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om information och ansökan om bostadstillägg i samband med deklarationen, om förenklad deklarationsprocess för småföretagare och olika förenklingar av bestämmelser om bokföring i samband med deklarationen.
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2014 anfördes att Skatteverket fått i uppdrag att göra en förstudie om möjligheten att utveckla ett system för ett effektivt uppgiftslämnande mellan ett företags dator och Skatteverkets it-system, liksom möjligheten för Skatteverket att på sin webbplats tillhandahålla ett enkelt redovisningssystem för att förenkla överföringen av data och elektronisk kommunikation för de minsta företagen (prop. 2013/14:1 utg.omr. 3).
Motionerna
I motion 2018/19:358 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3 anförs att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag som syftar till en enklare och eventuellt mer förmånlig hantering av bokföring och bokföringshjälp för småföretagare. Vidare bör småföretagare få en förenklad deklarationsprocess. Regeringen bör också låta Skatteverket se över möjligheten till synkroniserad/integrerad bokföringstjänst på sin webbplats.
Enligt motion 2018/19:2677 av Laila Naraghi m.fl. (S) bör Skatteverket få i uppdrag att i samband med deklarationen dels informera om bostadstillägg för pensionärer, dels ge pensionärer möjlighet att samtidigt ansöka om bostadstillägg.
Utskottets ställningstagande
När det gäller önskemål om enklare hantering av bokföring, deklaration och kommunikation för småföretagare och om en enkel bokföringstjänst på Skatteverkets webbplats har Skatteverket tidigare fått i uppdrag att undersöka detta. I den rapport som Skatteverket då lämnade bedömdes att den bästa lösningen var att låta marknaden utveckla bokföringsprogrammen och i stället ha en dialog med programvaruföretagen för att se till att redovisningen och deklarationen integreras i billiga och enkla program. Utskottet finner vidare att Skatteverket kontinuerligt arbetar med utveckling och att införa ny teknik när så är möjligt.
Skatteverkets huvuduppgifter är att ta in skatter, sköta folkbokföring, äktenskapsregistret och fastighetstaxering, registrera bouppteckningar, vara borgenär åt staten och utreda skattebrott. Syftet med deklarationen är bl.a. att få in underlag för att kunna utföra detta arbete. Att utöka Skatteverkets uppgifter och att ytterligare komplicera deklarationen med ytterligare områden är inte en inriktning som utskottet önskar. Något tillkännagivande med de angivna inriktningarna är därför inte nödvändigt.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att förändra regler om omprövning och efterbeskattning för Skatteverket och att stärka rättssäkerheten i skattemål.
Jämför reservation 7 (M) och 8 (C).
Bakgrund
Omprövning
Huvudregeln för omprövning till nackdel på Skatteverkets initiativ är att Skatteverket ska meddela beslut inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen). Skatteverket får inom tvåårs-fristen ompröva sina beslut till nackdel på oförändrat utredningsmaterial (RÅ 1996 ref. 102). Det förutsätter dock att det inte finns några uttryckliga begränsningar. Skatteverket får i vissa fall ompröva beslut efter tvåårsfristen men inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret gick ut (efterbeskattning), även om det inte finns någon oriktig uppgift. Ibland kan beslut få fattas ännu senare, t.ex. vid följdändring. Enligt 66 kap. 3 § skatteförfarandelagen, förkortad SFL, får Skatteverket inte ompröva ett beslut i frågor som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätt eller kammarrätt genom beslut som har fått laga kraft om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare.
Efterbeskattning
Reglerna om efterbeskattning när en oriktig uppgift har lämnats innebär att Skatteverket även efter de ordinarie omprövningsfristerna (66 kap. 21 och 22 §§ SFL) får ompröva ett beslut om skatt eller sådan avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL och meddela ett beslut som är till nackdel för den som beslutet gäller. En förutsättning för ett sådant efterbeskattningsbeslut är att den uppgiftsskyldiga personen har lämnat en oriktig uppgift till ledning för den egna beskattningen och att ett tidigare beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av den oriktiga uppgiften (orsakssamband). Skatteverket får även meddela ett efterbeskattningsbeslut om den uppgiftsskyldiga personen har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning. Efterbeskattningsbeslut får enligt huvudregeln meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Från denna regel finns undantag som kan innebära förlängd eller förkortad tid för efter-beskattning eller att efterbeskattning inte får beslutas.
Motionerna
I motion 2018/19:1889 av John Widegren (M) yrkande 1 anförs att skattelagstiftningen har blivit snårig och svår att överblicka, med mängder av undantag och speciallösningar. Det bör därför göras en översyn av hur rättssäkerheten i skattemål kan stärkas.
I kommittémotion 2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8 anförs att exemplen där Skatteverket genom omtolkning av lagar och regler medverkat till oklara förutsättningar för företagande tyvärr är flera. Man bör därför genomföra en översyn av proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatteverket.
I kommittémotion 2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 3 anförs att skattesystemets förutsägbarhet och legitimitet är avgörande för våra skatteintäkter. Beslut av Skatteverket baserade på förändringar som genomförts i tolkningen av skatteregler men där inga nya omständigheter kommit fram i det enskilda fallet behöver begränsas. De skattskyldiga måste på ett rimligt sätt kunna förutse sin beskattning. Regeringen bör därför få i uppdrag att utreda möjligheterna att begränsa sådan tillämpning.
Utskottets ställningstagande
Skillnaden mellan ett ordinärt omprövningsbeslut och ett beslut om efterbeskattning är att Skatteverket i det första fallet inte behöver bevisa att en oriktig uppgift har lämnats och att det finns ett orsakssamband mellan den oriktiga uppgiften och det felaktiga eller uteblivna beslut som ska omprövas. Inte heller finns det, till skillnad från efterbeskattning, något som hindrar att Skatteverket omprövar samma fråga flera gånger under de två första åren.
Efterbeskattning är tillåten om ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldige inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift.
Lagstiftaren har genom denna uppdelning mellan ordinär omprövning och efterbeskattning beaktat Skatteverkets möjlighet att utreda och fatta korrekta beslut. Lagstiftaren har också genom sitt ställningstagande i 66 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, trots att omprövning enligt huvudregeln inte är möjlig, öppnat för en omprövning till förmån för den skattskyldige om tolkningen av skattereglerna ändrats i högsta instans.
Utskottet anser att det är viktigt att de principer som är kärnan i rättssäkerhetsbegreppet, såsom förutsebarhet, legalitet, likabehandling, effektiva rättsmedel och domstolsförhandling inom skälig tid, är en del av skattelagstiftningen och respekteras av myndigheter och domstolar. Utskottet noterar att regeringen i sitt lagstiftningsarbete arbetar utifrån dessa principer. Utskottet förutsätter dock att regeringen noga följer utvecklingen och den offentliga debatten på detta område och gör de ändringar i lagstiftningen som skulle kunna behövas om brister eller möjlighet till förbättringar trots allt upptäcks någonstans i rättskedjan.
Utskottet finner därmed inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden med den inriktning som anges av motionärerna.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om ändringar i regelverket för skattekontot.
Jämför reservation 9 (C).
Bakgrund
Den första helgen varje månad gör Skatteverket en avstämning av skattekontot. Om det uppstått ett underskott kan den skattskyldige få en betalningsuppmaning eller ett betalningskrav. En enskild person får en betalningsuppmaning om underskottet på skattekontot är 100 kronor eller mer när Skatteverket gör en avstämning. Skatteverket skickar ett betalningskrav om underskottet är 2 000 kronor eller mer. Om betalningskrav skickats och det fortfarande finns ett underskott på 2 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnas skulden till Kronofogdemyndigheten för indrivning.
Företag får en betalningsuppmaning om underskottet på skattekontot är 2 000 kronor eller mer när Skatteverket gör en avstämning. Företaget får ett betalningskrav om underskottet är 10 000 kronor eller mer. Om företaget har fått ett betalningskrav och fortfarande har ett underskott på 10 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnas skulden till Kronofogdemyndigheten för indrivning.
Kronofogdemyndigheten tar ut en grundavgift i varje mål för att täcka kostnaderna för ett ärende. Avgiften läggs till när målet registreras i Kronofogdens register. Det är regeringen som beslutar om storleken på avgifterna.
Kostnadsräntan på skattekontot räknas dag för dag på det aktuella saldot fr.o.m. dagen efter det att underskottet har uppstått på kontot. Kostnadsräntan registreras på skattekontot en gång i månaden. Sedan den 1 januari 2017 är intäktsräntan 0 på skattekonton. Denna ändring genomfördes genom en ändring i lagtexten. Nu anges att när räntegolvet enligt sista meningen i 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen är tillämpligt för basräntan, ska intäktsräntan i stället vara 0. Intäktsräntan kommer alltså att bli 0 vid nuvarande ränteläge, men kommer att följa med det allmänna ränteläget upp när det stiger. Den kommer dock att ligga lägre än räntan i traditionella sparformer.
Motionerna
I motion 2018/19:814 av Sten Bergheden (M) anförs att möjligheten till rättvisa skattekonton bör ses över där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller krävs in (betalas in) under året. Detta skulle spara tid, administration och kostnader.
I motion 2018/19:2398 av Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin (båda C) yrkande 1 anförs att Skatteverket och andra statliga myndigheter bör fråntas rätten att utfärda böter utan att först påminna och informera de personer och företag det gäller om det aktuella felet som begåtts.
Utskottets ställningstagande
Det finns i dag inga indikationer på att skattekontosystemet är i behov av de förändringar som föreslås. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motionerna.
Utskottet avstyrker motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i regelverket för förseningsavgifter.
Bakgrund
Reglerna om Skatteverkets rätt att ta ut förseningsavgifter finns i 48 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL.
Förseningsavgift ska tas ut om den som ska lämna skattedeklaration, inkomstdeklaration, särskilda uppgifter eller periodisk sammanställning inte har gjort det i rätt tid. Om den uppgiftsskyldiga har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i rätt tid men har lämnat bristfälliga uppgifter ska Skatteverket också ta ut förseningsavgift.
Förseningsavgiftens storlek beror på om det är en inkomstdeklaration eller en särskild uppgift som har lämnats för sent eller inte alls. Förseningsavgiftens storlek för en inkomstdeklaration beror även på vem som är uppgiftsskyldig. Skatteverket kan ta ut två eller tre förseningsavgifter för en inkomstdeklaration eller särskild uppgift som lämnas mer än tre respektive fem månader för sent eller inte alls.
En person kan helt eller delvis befrias från förseningsavgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp, t.ex. om förseningen berott på ålder, hälsa eller liknande förhållanden.
Motionerna
I motion 2018/19:432 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 anförs att företagare som lämnat in felaktiga eller försenade uppgifter enbart ska beläggas med administrativ avgift om felet inte begåtts uppsåtligen eller för egen vinnings skull.
Enligt motion 2018/19:1846 av Jan Ericson (M) bör regeringen se över möjligheten att sänka förseningsavgifter för alla typer av mindre skatteskulder.
Utskottets ställningstagande
Det finns i dag inga indikationer på att regelverket för förseningsavgifter är i behov av de förändringar som föreslås. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motionerna.
Utskottet avstyrker motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för F-skatt och näringsverksamhet.
Jämför reservation 10 (V).
Bakgrund
Näringsverksamhet
Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt menas att verksamheten bedrivs varaktigt och med vinstsyfte. Verksamheten ska alltså kännetecknas av varaktighet, vinstsyfte och självständighet. Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.
Den uttryckliga bestämmelsen om hur bedömningen av en verksamhets självständighet ska göras infördes den 1 januari 2009 och syftar till att göra det möjligt för fler att få F-skatt (prop. 2008/09:62, bet. 2008/09:SkU18).
I praxis har den s.k. avbytardomen (RÅ 2001 ref. 25) lett till att fler sökande anses bedriva näringsverksamhet. Rättsfallet rörde frågan om huruvida verk-samhet som avbytare inom jordbruket kunde anses tillräckligt självständigt bedriven för att ses som näringsverksamhet. Domen tar inte enbart fasta på de omständigheter som finns när det gäller avbytarverksamhet utan beskriver i huvuddrag problematik och praxis vid gränsdragningen mellan närings-verksamhet och tjänst. Domen bidrog till att man lämnade synen att vissa yrkeskategorier alltid anses som arbetstagare. Hur verksamheten faktiskt bedrivs har i stället fått en mer avgörande betydelse vid bedömningen av om näringsverksamhet bedrivs eller inte.
Skatteverket förtydligade redan i ett ställningstagande 2008 (Skatteverket 2008-12-11, dnr 131 751308-08/111) hur en ansökan om F-skatt bör bedömas efter de förändringar som genomfördes den 1 januari 2009 för att göra det möjligt för fler att få F-skatt. I ställningstagandet klargörs att exempelvis följande kategorier kan anses bedriva näringsverksamhet:
• Den som hyr ut sig själv för kortare uppdrag (kortare än två månader) till flera olika uppdragsgivare i syfte att ersätta ordinarie anställda till följd av tillfälliga behov av arbetskraft, t.ex. på grund av sjukfrånvaro eller arbets-toppar, kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det framgår att det är uppdragstagarens avsikt att bedriva uthyrningsverksamheten som näringsverksamhet. Detta gäller även om förmedlingen av uppdrags-tagaren sker via ett bemanningsföretag.
• En säljare som arbetar på provisionsbasis och som har sitt tjänsteställe i bostaden eller i egen lokal kan anses bedriva näringsverksamhet eftersom han eller hon inte är inordnad i verksamheten.
• Dagbarnvårdare som tar hand om andras barn (regelmässigt tre barn eller fler) kan anses uppfylla kraven på näringsverksamhet om tillsynen sker i egen regi.
• Konsulter, t.ex. ekonomi- eller it-konsulter, som påbörjar sin närings-verksamhet med bara enstaka kunder och där den tidigare arbetsgivaren är en av kunderna kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det handlar om avgränsade uppdrag.
Däremot kan, enligt Skatteverkets ställningstagande, även efter förändringen den 1 januari 2009 följande verksamheter inte anses uppfylla kraven på näringsverksamhet:
• En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för längre uppdrag i syfte att ersätta ordinarie anställda kan normalt inte anses uppfylla kraven för näringsverksamhet även om parterna kommit överens om att uppdrags-tagaren ska utföra arbetet som näringsidkare. Det kan exempelvis gälla lärarvikarier, vikarierande sjukvårdspersonal eller chaufförer som ställer sin arbetskraft till förfogande till en och samma uppdragsgivare för en längre tid (två månader eller mer).
• En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för kortare uppdrag räknas inte som näringsverksamhet om det sker till endast enstaka uppdragsgivare.
• En barnflicka eller au pair som arbetar åt en familj och utför merparten av arbetet i familjens bostad kan inte anses bedriva näringsverksamhet.
I de fall där det klart framgår att uppdragstagaren är beroende av uppdrags-givaren och inordnad i uppdragsgivarens verksamhet på liknande sätt som uppdragsgivarens ordinarie personal kan kravet på näringsverksamhet inte anses vara uppfyllt trots att partsviljan ger uttryck för att den beskrivna verksamheten ska utgöra näringsverksamhet.
Våren 2012 anförde riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen att det fanns skäl att göra en förutsättningslös utvärdering av effekten av det förändrade näringsbegreppet. Tillkännagivandet innebar följande: När fler får möjlighet att vara näringsidkare behöver konsekvensen för skatteuppbörden belysas. Effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor bör också ingå i en sådan utvärdering. Utvärderingen bör bedrivas skyndsamt (bet. 2011/12:SkU17).
Skatteverket lämnade den 10 oktober 2013 (dnr 131-165148-13/113) en rapport till regeringen om effekterna av det förändrade näringsbegreppet. I rapporten anfördes bl.a. följande.
Av utvärderingen har framkommit att Skatteverkets tillämpning av reglerna började förändras i en mindre restriktiv riktning flera år innan lagändringen genomfördes. En anledning till detta var ett antal domar som signalerade att näringsbegreppet tolkades väl snävt i vissa avseenden. Som en följd av dessa domar utfärdade Skatteverket tydligare riktlinjer som innebar att kraven för att få F-skatt sänktes. En grupp som efter detta lättare fick F-skattsedel var personer som endast hade en eller ett fåtal uppdragsgivare. Samtidigt förändrades Skatteverkets arbetssätt även på andra sätt. Ett exempel på detta var att ansökningsförfarandet blev enklare, dels genom att färre uppgifter behövde lämnas i ansökan, dels genom att det infördes möjligheter att lämna ansökan elektroniskt.
När lagändringen kom hade således näringsbegreppet utvidgats pga. ändrad praxis och en annan tillämpning av Skatteverket. Enligt Skatte-verkets uppfattning medförde lagändringen i sig ytterligare en utvidgning, som dock i sammanhanget kan betraktas som liten. Det handlar om personer vars verksamhet kännetecknas av korttidsuppdrag, t.ex. personer som hyr ut sin egen arbetskraft vid semestrar, sjukskrivningar och arbetstoppar. Denna grupp nekades ofta F-skatt före lagändringen, men kom efter denna att innefattas i näringsbegreppet.
Sammanfattningsvis gjordes alltså ganska stora förändringar av tilldelningen av F-skatt under åren före lagändringen, förändringar som kan betraktas som en anpassning till utvecklingen inom näringslivet och på arbetsmarknaden och som innebar att fler fick möjlighet att få F-skattsedel. När sedan lagändringen kom vidgades näringsbegreppet ytterligare, men i en omfattning som i sammanhanget kan betraktas som liten.
Godkännande av F-skatt
Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt.
Detta gäller emellertid inte om
• de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats eller på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket inte är obetydligt
• inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig
• inte har följt ett föreläggande att lämna inkomstdeklaration eller särskild uppgift eller har lämnat eller godkänt så bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning
• har näringsförbud
• är försatt i konkurs.
Om det finns särskilda skäl får beslut om godkännande för F-skatt fattas trots hindren under punkt 3.
Ett godkännande för F-skatt gäller tills vidare.
Översyn av F-skattesystemet
Regeringen beslutade den 9 november 2017 att tillsätta en särskild utredare som ska se över F-skattesystemet och analysera effekterna i vissa avseenden av bestämmelsernas utformning och tillämpning. Syftet med översynen är bl.a. att bekämpa skattefusk och skatteundandragande. Utredaren ska redovisa det slutliga uppdraget senast den 3 juni 2019.
Utredaren ska bl.a.
• analysera om utformningen av bestämmelserna möjliggör att F-skattesystemet kan missbrukas för att undgå skatter eller avgifter och, om det bedöms lämpligt, föreslå författningsändringar i syfte att bekämpa skattefusk och skatteundandragande
• analysera om det finns behov av åtgärder för att underlätta och förbättra Skatteverkets uppföljning av företag som är godkända för F-skatt, t.ex. F-skatt på prov eller tidsbegränsade godkännanden för F-skatt, och föreslå författningsändringar om det bedöms lämpligt
• analysera om och på vilket sätt utformningen av F-skattesystemet inverkar på villkoren för att starta, driva och utveckla företag och, om det bedöms lämpligt, föreslå författningsändringar
• analysera om det förekommer ett missbruk av F-skattesystemet för att kringgå bestämmelserna om skyddsregler för arbetstagare och, om det bedöms lämpligt, föreslå författningsändringar.
F-skatteutredningen lämnade den 15 juni 2018 ett delbetänkande, F-skatte-systemet – några särskilt utpekade frågor (SOU 2018:49). I delbetänkandet har företeelserna falska egenföretagare och egenanställning eller liknande analyserats. Utredaren konstaterar bl.a. följande.
• Falska egenföretagare (egenföretagare som arbetar under anställningsliknande förhållanden) förekommer främst i branscherna bygg- och anläggning samt transport. Den närmare omfattningen av företeelsen är dock oviss.
• Analysen om falska egenföretagare visar att det finns ett behov av åtgärder i syfte att motverka risken för skattefusk och skatteundandragande. Det finns därför skäl att överväga ändringar i bestämmelserna om F-skatt i 9 kap. skatteförfarandelagen.
• Det saknas en gemensam syn på vad som avses med egenanställning, och egenanställdas villkor är inte heller alltid så tydliga. Utvecklingen på området måste därför följas noga.
Det är mycket angeläget att utformningen av F-skattesystemet inte leder till en osund konkurrens mellan företag genom att oseriösa aktörer kringgår sina skyldigheter för skatter och avgifter eller skyddsregler för arbetstagare. För att motverka detta kommer utredningen i sitt fortsatta arbete att se över bestämmelserna om F-skatt.
Gränsdragning mellan hobby och näringsverksamhet
Frågor som rör gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet är alltid bevis- och bedömningsfrågor. Det innebär att en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet alltid ska göras. Bedömningen är många gånger en gränsdragning mot ägarens privata sfär. Sådana bedömningar görs alltid, oavsett typen av verksamhet och bransch, huvudsakligen för verksamheter som kan bedrivas såväl privat som inom en näringsverksamhet.
Rent allmänt kan följande generella punkter påverka bedömningen:
• att det finns en avsikt att bedriva verksamheten varaktigt
• att det finns en affärsplan, ekonomiska kalkyler eller liknande
• att marknadsföring sker för att nå kunder eller en kundkrets
• att särskilda tillstånd finns (om sådant behövs)
• att en särskild lokal finns för verksamheten
• att olika inköp/investeringar gjorts som är typiska för näringsverksamhet.
När verksamheten är pågående kan, förutom ovanstående omständigheter, exempelvis även följande punkter påverka bedömningen:
• att det finns kunder (andra än närstående)
• att det finns inkomster.
Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att bevisbördan vad gäller lönsamheten och vinstsyftet ligger på den som bedriver verksamheten.
En bedömning av samtliga omständigheter i varje enskilt fall ska göras utifrån alla de förutsättningar som finns i den enskilda verksamheten. Som exempel kan nämnas att en förlustbringande hästverksamhet betraktas enligt nuvarande praxis sällan som näringsverksamhet, och avdragsförbudet för privata levnadskostnader innebär att det generellt ställs höga beviskrav för att hästverksamhet ska anses uppfylla näringskriterierna. Till det kommer verksamhetsspecifika omständigheter som särskilt ska beaktas i bedömningen.
Motionerna
I partimotion 2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 anförs att för att värna arbetstagarbegreppet och arbetsrätten bör det krävas flera uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. Vidare bör ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt införas för att begränsa fusk. Tidsbegränsningen ska avse såväl begränsat som obegränsat skattskyldiga och bör gälla för de arbetstagare som debiterar under en viss summa i skatt.
I motion 2018/19:791 av Lotta Finstorp (M) anförs att utvecklingsmöjligheterna för hästnäringen är starkt beroende av goda förutsättningar för företagare i allmänhet. Det krävs minskat regelkrångel och skattenivåer som ger incitament att våga fortsätta driva verksamhet. Man bör därför se över möjligheterna att underlätta för hästnäringen.
I motion 2018/19:874 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 anförs att man bör se över Skatteverkets möjligheter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft.
I motion 2018/19:1772 av Lawen Redar och Leif Nysmed (båda S) anges att man bör se över möjligheterna att förebygga, reglera och förhindra arbetslivskriminalitet i Sverige. Det behövs bl.a. nya bestämmelser för att motverka missbruk av F-skattesystemet och förstärkta möjligheter att återkalla F-skatt vid fusk.
I motion 2018/19:1797 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S) anförs att reglerna om F-skatt bör ses över med syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden.
Utskottets ställningstagande
När det gäller motionsförslag om en översyn av vilka åtgärder som kan försvåra användningen av F-skattsedel bl.a. i kriminell verksamhet vill utskottet anföra följande: Att förebygga och avslöja ekonomisk brottslighet i näringsverksamhet är en prioriterad fråga, bl.a. för Skatteverket. I Skatteverkets regleringsbrev för 2018 anförs att myndigheten i årsredovis-ningarna för 2017–2020 ska redovisa hur myndigheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundan-dragande samt vilka effekter Skatteverkets åtgärder har fått.
Utskottet anser att Skatteverket har stora möjligheter att bedöma i vilken utsträckning innehav av F-skattsedel kan främja kriminell verksamhet och om några regelförändringar för godkännande respektive återkallelse av F-skatt skulle vara ett verksamt medel för att bekämpa sådan brottslighet. Utskottet utgår från att Skatteverket i så fall rapporterar detta till regeringen.
Det pågår också en översyn av F-skattesystemet och en analys av effekterna av bestämmelsernas utformning och tillämpning genom den utredning som regeringen tillsatte under 2017 (dir. 2017:108). Syftet med översynen är bl.a. att bekämpa skattefusk och skatteundandragande. Utredningen ska som nämnts ovan lämna sitt slutbetänkande senare under våren 2019 varför utskottet inte vill föregripa vad utredningen kan komma fram till.
Skatteverket arbetar också i övrigt kontinuerligt med enhetlighet i beskattningen och rättssäkerhet utifrån omständigheterna i varje enskilt fall för medborgarna.
Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att det personliga betalnings-ansvaret för ett aktiebolags skatteskulder bör minska och att företrädaransvaret bör utredas i sin helhet.
Jämför reservation 11 (M), 12 (C) och 13 (KD).
Bakgrund
En företrädare för en juridisk person kan bli personligen ansvarig för i princip alla skatter och avgifter, inklusive ränta, som påförts den juridiska personens skattekonto. Det personliga ansvaret har sin grund i att
• skatteavdrag inte gjorts med rätt belopp
• skatt eller avgift inte har betalats
• oriktiga uppgifter har lämnats som har lett till att den juridiska personen har tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt med ett för stort belopp eller att ingående mervärdesskatt eller punktskatt har betalats tillbaka med ett för högt belopp.
De juridiska personer som berörs är främst aktiebolag men även ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser, konkursbon och utländska juridiska personer som ska betala skatt i Sverige.
Företrädare är vanligtvis den eller de personer som sitter i styrelsen. Även den som utan att vara legal företrädare har haft ett bestämmande inflytande i den juridiska personen kan vara företrädare.
Om företaget inte kan betala skatt eller avgifter i sådan tid att beloppet har kommit in till Skatteverkets konto senast på förfallodagen och inte heller har beviljats anstånd med betalningen, löper företrädaren risk att personligen bli betalningsansvarig för den juridiska personens skatteskulder. För ett personligt betalningsansvar krävs dock att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. En betalningsunderlåtelse anses aldrig uppsåtlig eller grovt oaktsam om det senast på förfallodagen vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av skulderna med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. Sådana åtgärder kan vara en konkursansökan, en ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs.
Om det finns särskilda skäl kan företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.
Regeringen gav den 7 september 2017 Statskontoret i uppdrag att se över bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna.
Statskontoret överlämnade sin rapport Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret – Med fokus på befrielse och anstånd (2018:14) våren 2018.
Motionerna
I motion 2018/19:230 av Larry Söder (KD) anförs att regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förändringar som innebär att företrädaransvaret enbart inträder när grov oaktsamhet förekommer.
I motion 2018/19:1605 av Mattias Karlsson i Luleå (M) anförs att när det gäller företrädaransvaret för ett bolags skulder för skatt är lagstiftningen problematisk. Detta ansvar är orimligt hårt och riskerar att vara företagshämmande. Vidare kan man hävda att företrädaransvaret för skatteskulder strider mot viktiga associationsrättsliga principer. Mot bakgrund av detta bör man överväga att ta bort det skatterättsliga företrädaransvaret.
I kommittémotion 2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 6 anförs att kunskapen om företrädaransvar, dvs. regler om personligt betalningsansvar i skatteförfarandelagen, är bristfällig hos många företagare och reglerna har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. Detta kan få stora konsekvenser och inverkar också negativt på möjligheten att rekrytera styrelseledamöter. Företrädaransvaret bör därför utredas i sin helhet.
I kommittémotion 2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 anges att Kristdemokraterna anser att reglerna kring företrädaransvar i aktiebolag måste vara rimliga. Aktiebolagslagens regler för personligt ansvar stämmer inte överens med reglerna om företrädaransvar vad gäller skatteskulder. I dessa fall kan en styrelse hållas ansvarig om det saknas skatteinbetalningar vid en likvidation. Motionärerna vill se över och begränsa styrelsens och ledningens personliga ansvar för skatteskulder i de fall då lagen har följts.
I kommittémotion 2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12 anförs att man bör se över hela företrädaransvaret för att göra det mer proportionerligt och därmed inte inverka negativt på möjligheten att rekrytera styrelseledamöter och starta företag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att de skäl som låg bakom införandet av företrädaransvaret fortfarande har bärkraft. En av orsakerna var att det ska finnas likvärdiga konkurrensvillkor mellan företag som betalar skatter och avgifter och företag som inte gör det. Saknas ett företrädaransvar finns det möjlighet för företag att fortsätta bedriva sin verksamhet trots att de inte har betalat sina skatter. Det försämrar naturligtvis konkurrensmöjligheten för de företag som gör rätt för sig.
Vilka effekter företrädaransvaret har beror på om reglerna är tydliga och även i övrigt utformade på ett ändamålsenligt sätt. Men det beror också på hur reglerna tillämpas i praktiken.
Riksdagen har tidigare riktat ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvar, om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsebarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20).
Statskontoret lämnade sin rapport Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret – Med fokus på befrielse och anstånd (2018:14) under våren 2018, och frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet ser inte skäl för riksdagen att med anledning av motionerna göra ytterligare uttalanden i denna fråga eller att föregripa pågående beredning.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att ge Skatteverket i uppdrag att ta fram en snabb övergång från s.k. UF-regelverk (regelverk för Ung Företagsamhet) till F-skattsedel samt se över förutsättningarna för UF-företag att sälja tjänster.
Jämför reservation 14 (M).
Bakgrund
Ung Företagsamhet är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation och är en del av den globala organisationen Junior Achievement. Organisationen stöds av offentliga medel och det privata näringslivet. Genom UF-utbildningar får ungdomar möjlighet att i ett år driva eget företag och sälja varor och tjänster. Under läsåret 2018/19 drivs 9 713 företag av 31 513 elever.
Eleverna tar först fram en affärsidé, gör marknadsundersökningar och skaffar startkapital genom försäljning av riskkapitalsedlar. Sedan startar verksamheterna – med produktion och tjänsteutveckling, marknadsföring, försäljning samt ekonomisk redovisning. Under året får eleverna träna sin förmåga att samarbeta, lösa problem, fatta beslut och ta ansvar för sitt handlande. Vid verksamhetsårets slut upprättar UF-företagen en årsredovisning, och UF-företaget avvecklas. Det lånade kapitalet återbetalas tillsammans med eventuell utdelning.
Motionen
I kommittémotion 2018/19:2878 av Cecilia Widegren m.fl. (M) anförs att Skatteverket bör få i uppdrag att se över möjligheterna till en snabb övergång från UF-regelverk till F-skattsedel samt förutsättningarna för UF-företag att sälja tjänster.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller (se bet. 2017/18:SkU12) att ett undantag för affärsverksam-heter som bedrivs i utbildningssyfte kan framstå som en enkel och välmotiverad åtgärd, men det innebär enligt utskottet att skattelagstiftningen tillförs ytterligare en gränsdragning som ska hanteras av Skatteverket och de skattskyldiga som har kontakt med de undantagna verksamheterna.
Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl att tillföra skattereglerna ett undantag av denna karaktär och avstyrker därför motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att kassaregisterlagen ska ses över bl.a. med hänvisning till svårigheten att finna kassaregister som klarar svenska väderförhållanden, Skatteverkets dispensmöjligheter och tillämpningen av lagens effekter för näringsidkarna.
Jämför reservation 15 (M).
Bakgrund
Certifierade kassaregister
Den som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste sedan den 1 januari 2010 ha ett certifierat kassaregister. Till kontant betalning räknas även betalning med kontokort. Undantag gäller bl.a. för taxi, distans- och hemförsäljning, försäljning av varor eller tjänster mot betalning i automater och automatspel. Vidare är lagen inte tillämplig för den som endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning.
Av lagens förarbeten (prop. 2006/07:105) framgår att obetydlig omfattning avser två olika situationer. Den första situationen rör de allra minsta företagen med låg omsättning. Att företag med låg omsättning är undantagna från regleringen motiveras främst med att det anses tveksamt om de kostnader som krav på ett certifierat kassaregister för med sig skulle stå i rimlig proportion till den samhälleliga vinsten i form av förbättrad skattekontroll i fråga om de allra minsta företagen. Den andra situationen rör företag där kontant försäljning endast förekommer i rena undantagsfall.
Ett förtydligande gjordes i skatteförfarandelagen (2011:1244) som innebär att det sedan den 1 januari 2012 vid bedömningen av om det är fråga om för-säljning i obetydlig omfattning särskilt ska beaktas om försäljningen normalt uppgår till eller kan antas komma att uppgå till sammanlagt högst fyra pris-basbelopp under ett beskattningsår (prop. 2013/14:22, bet. 2013/14:SkU14).
Skatteverket får göra oannonserade kontrollbesök och får ta ut en kontroll-avgift på 10 000 kronor om kassaregister saknas, inte uppfyller föreskrifternas krav eller inte är anmält i tid eller om uppgifterna i kassaregistret inte sparas, belopp inte slås in eller kunden inte får något kvitto. Om företaget begår en ny överträdelse inom ett år är avgiften 20 000 kronor. Syftet med lagen är att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens.
Torg- och marknadshandel
Det generella undantaget i skatteförfarandelagen från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandel slopades den 1 januari 2014 (prop. 2012/13:129, bet. 2012/13:SkU32). Samtidigt fick Skatteverket större möjlig-het att i enskilda fall bevilja undantag från olika skyldigheter som gäller kassa-register. Undantaget från skyldigheter som gäller kassaregister utvidgades till att avse även andra orsaker än tekniska när en viss skyldighet anses vara oskälig.
I samband med utvidgningen till torg- och marknadshandel anförde re- geringen att det underlag som Skatteverket presenterat tyder på att lagstiftningen om kassaregister har varit framgångsrik och att fler företag konkurrerar på lika villkor. Sedan lagstiftningen infördes har kritik riktats mot undantaget för torg- och marknadshandeln, vilket inkluderar undantag för s.k. tillfällig handel. Synpunkterna kan sammanfattas med att undantaget snedvrider konkurrensen och missgynnar den fasta handeln som omfattas av kravet på kassaregister. Kritiken avser även att de särskilda befogenheterna vid kontrollbesök (kundräkningar, kvittokontroller, kassainventeringar och provköp) endast gäller företag som omfattas eller som kan antas omfattas av lagstiftningen om kassaregister. Den tekniska utvecklingen medför att det inte längre är orimligt att även torg- och marknadshandlare omfattas av kravet på kassaregister.
Den 1 maj 2017 ändrades reglerna, och en näringsidkare utan fast driftsställe i Sverige ska inte längre vara undantagen från skyldigheten att använda certifierat kassaregister om försäljning görs mot kontant betalning eller betalning med kontokort. Näringsidkaren kan i stället använda ett kassaregister som har prövats enligt bestämmelserna i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om prövningen visar att registret uppfyller likvärdiga krav.
Motionerna
I motion 2018/19:356 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2 anförs att en lagstiftning som inte bara gör det dyrare på grund av krav på kassaregister vid torghandel men även gör det mer riskabelt rent rättsligt sakta men säkert kommer att minska torghandeln. Vi vill se en rättvisare hantering av kassaregister vid torghandel. Fäbodverksamhet som historiskt varit en viktig näring finns i dag kvar men i liten skala. Trots brist på elektricitet, mobiltäckning och internet finns det krav på kassaregister i verksamheten. Vi vill se en rättvisare hantering av kassaregister vid fäbodverksamhet.
I motion 2018/19:719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 yrkas att det är hög tid att utvärdera och följa upp kassaregisterlagens effekter för restaurang- och besöksnäringen. Vidare yrkas att regeringen bör överväga att se över tillämpningen och utformningen av Skatteverkets hantering av kontrolluppgifter.
I motion 2018/19:722 av Betty Malmberg (M) anförs att i Sverige finns en lång tradition kring marknader. Torg- och marknadshandel har också ett kulturellt värde och är viktigt att bevara. Kassaregisterlagens effekter för torg- och marknadshandlare bör därför följas upp.
I motion 2018/19:816 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 anförs att kravet på kassaregister för torg- och marknadshandlare är problematiskt på grund av att det inte har funnits och fortfarande inte finns funktionella kassaregister för denna kategori, dvs. det finns inte register som fungerar utan nätåtkomst, tål hårda väderomslag och samtidigt uppfyller garanti och försäkringsskydd. Det bör därför göras en översyn av kassaregisterlagen och hänsyn tas till de ovan nämnda problemen. Möjligheten att utfärda tillfälliga undantag för de företag som har de problem som angetts ovan bör också övervägas.
I motion 2018/19:1015 av Lotta Finstorp (M) anförs att ett antal företagare inom torg- och marknadshandeln har praktiska problem med tillförlitligheten och kvalitetssäkring av kassaregister för utomhusbruk. En uppföljning och utvärdering avseende tillämpningen och de faktiska konsekvenserna av skyldigheten att ha kassaregister för dessa företag bör göras.
I kommittémotion 2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 2 anförs att reglerna om kassaregister infördes 2010 och har utvecklats dels genom lagstiftning, dels genom praxis. Det finns nu ett behov av en grundläggande utvärdering av lagstiftningen. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att den ska genomföra en översyn av tillämpningen av reglerna i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, som avser kassaregister.
Utskottets ställningstagande
Sedan krav på kassaregister infördes även för torg- och marknadshandeln har en debatt förts om bl.a. elsäkerhet i samband med denna handel, och det påstås saknas kassaregister som kan användas utomhus.
I en debatt med anledning av interpellation 2014/15:571 om möjligheten till undantag från reglerna om krav på kassaregister hänvisade finansminister Magdalena Andersson till att Skatteverket, Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket i en gemensam skrivelse den 18 maj 2015 redovisade en samsyn om hur frågor om elsäkerhet bör hanteras i samband med torg- och marknadshandel.
Enligt lagstiftningen (39 kap. 9 § första stycket 2 SFL) får Skatteverket i enskilda fall efter ansökan besluta om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister bl.a. om en viss skyldighet är oskälig. Av förarbeten framgår att möjlighet att få undantag enligt denna bestämmelse bl.a. är avsedd för när försäljningen sker utomhus och där det t.ex. finns svårigheter med elförsörjningen samtidigt som väderförhållandena är besvärliga. Bedömningen av vad som av tekniska orsaker är oskäligt ska främst göras med utgångspunkt i vilka kassaregistermodeller som vid aktuell tidpunkt finns på marknaden (prop. 2013/13:129 s. 20). Det är Skatteverkets uppgift att göra bedömningen av i vilka enskilda fall en skyldighet som gäller kassaregister är oskälig och när undantag ska medges. Förutom möjligheten att medge undantag i enskilda fall får Skatteverket med stöd av 39 kap. 10 § SFL meddela generella föreskrifter om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister. Regleringen i skatteförfarandelagen ger alltså möjligheter till undantag från skyldigheter som gäller kassaregister i situationer då skyldigheterna inte är möjliga att uppfylla.
Vidare uttalade finansministern i en interpellationsdebatt med anledning av interpellation 2015/16:726 att Skatteverket kan medge undantag från kassa-registerkravet bl.a. om en viss skyldighet av tekniska orsaker är oskälig. Den som inte är nöjd med verkets beslut kan överklaga till förvaltningsdomstol. Bestämmelsernas syfte är dock inte i första hand att bevara vårt kulturarv, utan de infördes för att motverka skatteundandragande och för att skydda seriösa företag från illojal konkurrens från oseriösa företagare. På så sätt skyddas även seriösa företagare som bedriver verksamhet som är en del av kulturarvet. Det har varit en fantastisk utveckling inom kassaregisterbranschen där det nu finns möjlighet att köpa kassaregister till en relativt låg kostnad. Systemen har också utvecklats. Elsäkerhetsverket menar att det nu finns möjlighet att använda dem också ute i väder och vind. Är det oskäligt med kassaregister ska man självklart inte heller behöva ha något kassaregister. Här är det enligt finansministern viktigt att vi har en myndighet som har möjlighet att tillämpa lagstiftningen.
Utskottet delar fortfarande finansministerns bedömningar och utgår från att regeringen följer utvecklingen noga.
Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om förändringar i lagstiftningen om personalliggare och om en utvärdering av systemet i sin helhet.
Jämför reservation 16 (C).
Bakgrund
Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher (2006:575) trädde i kraft den 1 januari 2007 och innebar ett krav på att föra personalliggare för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranschen. Därefter har det även införts krav på personalliggare i tvätteribranschen. Syftet med reformen var att motverka förekomsten av svart arbetskraft.
Den 1 januari 2016 infördes en skyldighet att föra personalliggare även för byggbranschen och sedan den 1 juli 2018 gäller denna skyldighet även för kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet.
Från den 1 juli 2018 gäller också att kraven på registreringen i personalliggaren har utvidgats på så sätt att vem som ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare vid s.k. blandad verksamhet har ändrats. Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av en skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verksamhetslokal ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren för de personer som är verksamma i den andra verksamheten. Dessutom genomfördes en generell utvidgning av reglerna om personalliggare, nämligen att nödvändiga identifikationsuppgifter för enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dessa personers familjemedlemmar löpande ska dokumenteras i personalliggaren i de fall det finns en skyldighet att föra en sådan.
Den som bedriver restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet, bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt kropps- och skönhetsvård ska föra en personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten.
Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare eller tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras fullgör sina skyldig-heter. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler eller på byggarbetsplatser. Kontrollbesök på en byggarbetsplats får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.
Motionerna
I motion 2018/19:1979 av Leif Nysmed (S) anförs att byggbranschen sedan den 1 januari 2016 är skyldig att föra personalliggare. För att kunna motverka skattefusk och svartjobb måste dock Skatteverket kunna kontrollera hur det faktiskt ser ut på en arbetsplats. Det bör framgå av personalliggaren om det är fråga om inhyrd personal och i så fall vem som är deras arbetsgivare. Vidare borde regler införas om att uppgifterna kan föras över till Skatteverket elektroniskt och att Skatteverket får rätt att samköra information i företagets personalliggare mot företagets redovisning av arbetsgivaravgifter.
I motion 2018/19:2340 av Jörgen Warborn (M) anförs att det i Danmark inte finns några generella krav på personalliggare, men SKAT kan under vissa förutsättningar förelägga enskilda arbetsgivare, oavsett bransch, att föra en s.k. loggbok där upplysningar om anställda, t.ex. arbetstider, ska registreras dagligen. Systemet innebär att bara de bolag som uppvisat signaler om eventuella oriktigheter i redovisning blir drabbade, inte alla bolag i en bransch. Det bör därför utredas om den danska modellen för personalliggare kan ersätta eller komplettera det nuvarande systemet i Sverige.
I kommittémotion 2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 7 anges att Centerpartiet vill utvärdera effektiviteten i det tio år gamla systemet med personalliggare. Regelkrånglet måste minska och här kan ny teknik bana väg för enklare system. Regeringen bör låta utreda systemet med personalliggare i sin helhet.
Enligt motion 2018/19:2704 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C) är syftet med reglerna om personalliggare att minska skattefusk och skatteundandragande. De nya reglerna som gäller från den 1 juli 2018 innebär att även företagare och deras familjemedlemmar som kan anses verksamma ska skrivas in i personalliggaren. De utvidgade kraven har mötts av massiv kritik från företagarhåll, lett till ökat krångel, svåra gränsdragningar och är ytterligare ett hinder mot att bedriva verksamhet utan att få avsedd effekt mot skattefusk. Kravet på att företagare och deras anhöriga ska skrivas in i personalliggaren bör därför ses över.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner att systemet med personalliggare nyligen har utvidgats till fler branscher. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och utvärderar införandet av personalliggare i de nya branscherna. Vidare arbetar skatteutskottet med en utvärdering av personalliggarsystemet som skatteutskottet beslutade att genomföra vid ett sammanträde den 14 december 2017. Utvärderingen kommer att presenteras under våren 2019. Skatteverket har också meddelat att man kommer att göra en effektutvärdering av personalliggarsystemet som kommer att blir klart under hösten 2019. Utskottet ser därför för närvarande inte några tydliga behov av att föregå de utvärderingar som pågår.
Utskottet avstyrker motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att anståndsreglerna ska ses över och bli mer generösa.
Jämför reservation 17 (KD).
Bakgrund
Införandet av skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, innebar att reglerna om anstånd med att betala skatter eller avgifter gjordes mer generösa och enklare att tillämpa. En tidigare uppdelning i omprövnings- och befrielseanstånd med olika högt ställda krav togs bort, och den mer generösa anståndsmöjligheten vid överklagande och omprövning gjordes allmänt tillämplig.
Enligt reglerna ska anstånd alltid kunna medges om det är tveksamt hur mycket skatt eller avgift den skattskyldige kommer att behöva betala; detta gäller oberoende av om den skattskyldige begärt omprövning eller överklagat eller om frågan om skattenedsättning uppkommit på annat sätt. Syftet med förändringen är bl.a. att Skatteverket ska ha möjlighet att bevilja anstånd i de fall då en skattskyldig ansökt om ackord och det finns skäl som talar för att en ackordsuppgörelse kan komma till stånd. Fördelen för den skattskyldige med ett anstånd i stället för ett enkelt uppskov med indrivningsåtgärder är skillnaden i kostnadsränta.
Anstånd med betalning av skatt regleras i 63 kap. SFL. Bestämmelserna syftar till att ge den skattskyldige anstånd om det är tveksamt hur stort skattebeloppet slutligen kommer att bli. Anstånd ska ges om det är minst lika sannolikt att skatten kommer sättas ned som att den kommer att kvarstå. Anstånd ska även ges i de fall det väger över något i fråga om sannolikheten att skatten inte ska sättas ned.
Vid ett uppskov tas den höga kostnadsräntan ut, och vid anstånd används den s.k. basräntan. Mot bakgrund av Skatteverkets nya borgenärsroll fick verket vidare möjlighet att bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna (prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3).
Motionerna
I motion 2018/19:1889 av John Widegren (M) yrkande 2 anförs att de begränsade anståndsmöjligheterna vid en skatteprocess innebär en ökad rättsosäkerhet och ökad risk för ekonomiska problem. Frågan om anstånd vid skattemål bör därför ses över.
I kommittémotion 2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7 anförs att de anståndsregler som finns i skattemål är begränsade och tillämpas mycket restriktivt. Vi vill se över anståndsreglerna och göra dem mer generösa för skatteskulder under den tid en juridisk skatteprocess pågår.
Utskottets ställningstagande
Anståndsreglerna ändrades vid skatteförfarandelagens tillkomst för att utöka möjligheterna till anstånd. Utskottet förutsätter att regeringen följer den offentliga debatten som finns i frågan om anstånd i skattemål och vid behov ser över lagstiftningen. Utskottet ser dock för närvarande inte något behov av att se över anståndsreglerna med den inriktning som motionärerna föreslår.
Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om att ersättningsreglerna vid skattemål ska förbättras.
Jämför reservation 18 (KD).
Bakgrund
Kostnaderna för Skatteverket och domstolarna bärs av staten. Huvudregeln är att den skattskyldige ska stå för sina egna kostnader i skatteförfarandet och skatteprocessen. Enskilda kan få ersättning enligt 15 § förvaltningsprocess-lagen (1971:291) för resor och uppehälle i samband med muntliga förhandlingar i förvaltningsdomstol. Möjligheten att få ersättning för kostnader för ombud, biträden eller utredningar i skattemål regleras i 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL.
Man har rätt till ersättning för skäliga kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat i ett ärende eller mål i den utsträckning sökandens yrkanden bifallits helt eller delvis, om ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för ersättning. Ombud eller biträden har inte rätt till ersättning.
Ersättning får inte beviljas för kostnader som avser skyldigheten att lämna en deklaration, lämna föreskrivna uppgifter eller att genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldighet samt för kontroll av uppgiftsskyldighet. Ersättningen kan i vissa fall minskas, t.ex. om sökanden varit försumlig eller gjort att ärendet eller målet blivit mer omfattande än nödvändigt. Ansökan om ersättning för kostnader ska göras i samband med att domstolen avgör målet.
Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning eller ställande av säkerhet får enligt 68 kap. 2 § SFL inte betalas ut förrän beslutet har vunnit laga kraft mot Skatteverket.
Motionerna
I motion 2018/19:1190 av Hans Rothenberg (M) anförs att alla människor oavsett ekonomiska resurser ska kunna försvara sin rätt i skattemål och vara säkra på att få sina ombudskostnader täckta om de vinner. Regelverket behöver ses över i syfte att förändra i riktning mot rättssäkrare skatteuttag och skatteprocesser.
I kommittémotion 2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6 anförs att företag i dag inte kan få ersättning för juridiska kostnader i väntan på dom i skattemål vid förvaltningsdomstol. Motionärerna vill se över regelverket och göra det möjligt för företag att söka interimsersättning för rättegångskostnader i väntan på prövning i högre instans.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser inte något behov av en översyn av ersättningsreglerna i skattemål med den inriktning som motionärerna föreslår.
Utskottet avstyrker motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om en översyn av det nordiska skatteavtalet och om att arbetet med Sveriges bi- och multilaterala avtal ska intensifieras.
Jämför reservation 19 (SD).
Bakgrund
Det nordiska skatteavtalet undertecknades den 23 september 1996. Det trädde i kraft den 11 maj 1997 och tillämpas sedan den 1 januari 1998. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.
Den 4 april 2008 undertecknades ett protokoll om ändring i det nordiska skatteavtalet. Genom protokollet ändrades bl.a. avtalets regler om beskattning av utdelning, kapitalvinster, inkomst av arbete som utförs ombord på flygplan och pensioner. Riksdagen antog en ändring i lagen om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna som tillämpas sedan den 1 januari 2009 (prop. 2007/08:146, bet. 2007/08:SkU31). Ändringen innebar när det gäller beskattningen av pension, livränta och utbetalning enligt de avtalsslutande staternas sociallagstiftning en övergång från undantagandemetoden (exempt) till avräkningsmetoden (credit). Enligt de tidigare reglerna fick sådana utbetalningar enligt huvudregeln endast beskattas i källstaten, dvs. i den stat som utbetalningen görs ifrån. Enligt den nya lydelsen av bestämmelsen skulle utbetalningar även beskattas i hemviststaten, som då ska medge avräkning för den skatt som betalats i källstaten.
Motionerna
I kommittémotion 2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12 anförs att det är viktigt att Sveriges bi- och multilaterala kontakter på skatteområdet stärks eftersom det är en viktig och nödvändig förutsättning för att på sikt kunna behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk exportindustri.
Enligt motion 2018/19:258 av Kjell-Arne Ottosson (KD) bör man snarast se över det nordiska skatteavtalet och ta bort de gränshinder som i dag finns för en för Sverige viktig arbetsmarknad.
I motion 2018/19:616 av Johan Hultberg (M) anförs att regeringen bör verka mer aktivt och skyndsamt för att undanröja de gränshinder och den dubbelbeskattning av gränsgångare som finns liksom andra gränshinder som är kopplade till det nordiska skatteavtalet, för att underlätta rutinerna för skatteinbetalning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är angeläget att ta bort förekommande gränshinder som försvårar handel, pendling och flytt mellan de nordiska länderna. Gränshinderarbetet är en viktig del av regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet (se skr. 2014/15:90). Genom Gränshinderrådet pågår ett arbete med att finna lösningar på existerande gränshinder mellan de nordiska länderna, förhindra att nya gränshinder uppstår och effektivisera informationen till privatpersoner och företag. Sverige hade under 2014 särskilt ansvar för fyra prioriterade gränshinder, bl.a. problem med mervärdesskattereglerna vid överföring av arbetsmaskiner över den svensk-norska gränsen, som har försvårat för entreprenörer att verka på andra sidan gränsen.
Sverige ingår varje år ett stort antal internationella överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. De förekommer under flera olika benämningar, som t.ex. traktater, konventioner och protokoll, skatteavtal och informationsutbytesavtal.
Utskottet kan konstatera att det pågår ett fortlöpande arbete med att finna lösningar på sådana gränshinder som motionärerna tar upp. Inom Regeringskansliet finns det också ett konstant och hela tiden pågående arbete med Sveriges internationella överenskommelser på skatteområdet.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om avskaffande och förändringar av fastighetstaxeringssystemet.
Jämför reservation 20 (KD).
Bakgrund
Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften vid detta tillfälle till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften räknas om årligen med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. För deklarationen 2019 (inkomståret 2018) höjs takbeloppet för småhus till 7 812 kronor.
Den sänkning av fastighetsskatteuttaget som övergången till systemet med en kommunal avgift innebar finansieras inom bostadssektorn genom förändringar i beskattningen av kapitalvinster på bostäder. Kapitalvinstskatten för privatbostäder höjdes från 20 till 22 procent, ett tak på 1,6 miljoner kronor för uppskovsbelopp infördes och uppskovsbeloppen har räntebelagts med ett belopp motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet.
Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012, Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52). Utredningen lade fram två förslag: ett om hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett om hur systemet kan förenklas. Avvecklingsförslaget innebär att fastighetstaxeringen avskaffas för bostäder och lantbruksenheter och följaktligen att den löpande beskattningen inte längre kan beräknas utifrån taxeringsvärden. Utredningen föreslog en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten utifrån storleken på en byggnad respektive mark, med vissa maxbelopp.
Skatteverket gav den 5 mars 2014 en promemoria till Finansdepartementet med förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Förslagen syftar till att åstadkomma förenklingar för enskilda, för företag och för Skatteverket i fråga om tillämpning och kontroll. Promemorian har remiss-behandlats.
I proposition 2014/15:48 Vissa fastighetstaxeringsfrågor inför den allmänna fastighetstaxeringen 2017 behandlades Bostadstaxeringsutred-ningens förslag om vissa mindre förenklingar av taxeringen av lantbruks-enheter. I propositionen behandlades också Skatteverkets promemoria.
Övriga delar av Bostadstaxeringsutredningens betänkande bereds fortfarande i Regeringskansliet.
Motionerna
Enligt motion 2018/19:937 av Margareta Cederfelt (M) bör möjligheterna att avskaffa taxeringsvärdet för fastigheter ses över.
I motion 2018/19:1847 av Jan Ericson (M) anges att eftersom förmögenhetsskatten är avskaffad och det samtidigt införts ett nytt system med kommunal fastighetsbeskattning och med de takregler som finns i lagstiftningen, saknas i dag behov av en rullande fastighetstaxering. Fastighetstaxeringen skapar onödigt arbete för fastighetsägare och skattemyndigheten och kostar stora pengar. Ett avskaffande av systemet med löpande fastighetstaxering bör därför övervägas.
I kommittémotion 2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 anförs att Kristdemokraterna var drivande i reformeringen av den statliga fastighetsskatten. Motionärerna vill nu gå vidare genom att helt slopa taxeringsvärdessystemet. Bostadstaxeringsutredningen lade fram två förslag, ett avvecklingsförslag och ett förenklingsförslag. Vi vill komplettera den genomförda utredningen i syfte att hitta ett system som blir mer rättvist.
I kommittémotion 2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 53 anförs att trots att fastighetsskatten bytts mot en kommunal fastighetsavgift finns taxeringsvärdessystemet fortfarande kvar. Därmed finns också den struktur kvar som skulle kunna användas för att återinföra det gamla fastighetsskattesystemet. I dag finns liten anledning att behålla taxeringsvärdessystemet, varför vi föreslår att det avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Vid omläggningen av bostadsbeskattningen den 1 januari 2008 behölls kopplingen till fastighetens marknadsvärde i och med att taxeringsvärdet för fastigheten blir styrande för fastighetsavgiftens storlek i de fall detta leder till ett lägre avgiftsuttag. Därmed försvann de mycket stora skillnader i skatteuttag mellan likvärdiga fastigheter i olika delar av landet som kännetecknade det gamla systemet. Skillnader som uppfattas som omotiverade kan dock fort-farande uppkomma, om än inte lika drastiska, i de fall fastighetsavgiften beräknas utifrån taxeringsvärdet när detta ger en lägre avgift.
Utskottet finner att man inom Regeringskansliet fortfarande arbetar med att bereda Bostadstaxeringsutredningens förslag om förändringar av taxerings-systemet, varför utskottet inte finner skäl att föregå detta arbete.
Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att se över möjligheterna att dela upp kommunalskatten mellan flera kommuner.
Jämför reservation 21 (C).
Motionerna
Enligt motion 2018/19:940 av Hans Wallmark (M)bör det utredas om det skulle vara möjligt att vara skriven en del av året på annan ort än den egentliga bosättningsorten och därmed skattskyldig där för det aktuella antalet månader.
I motion 2018/19:1947 av Fredrik Christensson och Peter Helander (båda C) anförs att det i många kommuner finns ett stort antal delårsboende som tillbringar mycket tid i en kommun men arbetar och betalar skatt i en annan kommun. Detta skapar utmaningar för turist- och landsbygdskommuner vars skatteintäkter inte matchar det faktiska befolkningsunderlaget. Man bör därför utreda möjligheten att dela kommunalskatten mellan flera kommuner.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är fortfarande (se bet. 2017/18:SkU19) inte berett att låta debiteringen av kommunal skatt variera med den skattskyldiges delårsboende i olika kommuner. En sådan ordning skulle bidra till ett ökat uppgiftslämnande och framstår som näst intill omöjlig att kontrollera. Ett eventuellt behov av en justering av kommunernas och landstingens skatteunderlag bör kunna tillgodoses på annat sätt.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om förändringar av regelverket vid folkbokföring och av rättssäkerheten i folkbokföringen.
Jämför reservation 22 (M), 23 (V) och 24 (L).
Bakgrund
Ökat skydd för hotade och förföljda personer
Riksdagen beslutade våren 2018 om förändringar i reglerna om folkbokföring för att förbättra och öka skyddet för hotade och förföljda personer. Bestämmelsen som reglerar förutsättningarna för när en person kan få medgivande att använda fingerade personuppgifter kompletterades så att det nu uttryckligen framgår att även risk för sådan allvarlig brottslighet som riktar sig mot personens frid omfattas.
Skyddad folkbokföring infördes som ett delvis nytt, men framför allt starkare, skydd som ersätter institutet kvarskrivning. Skyddad folkbokföring medges vid kvalificerade hotsituationer vilka ofta pågår under lång tid. Huvudregeln är att åtgärden ges tills vidare med en möjlighet att begränsa åtgärden till viss tid. Den som får skyddad folkbokföring och flyttar ska fortsätta att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten eller på en annan folkbokföringsort om det bedöms ge ett bättre skydd. Skyddad folkbokföring kan även medges utan att en person flyttar om det ändå kan antas ge tillräckligt skydd.
Dessa lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2019.
Åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen
Genom lagändringar fr.o.m. den 1 juli 2018 utökades möjligheterna för Skatteverket att avregistrera personer från folkbokföringen. Vidare gavs Skatteverket möjlighet att besluta om kontrollbesök inom folkbokföringsverksamheten. När det är nödvändigt för bedömning av frågan om folkbokföring får Skatteverket besluta om kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning. Kontrollbesöket får bara genomföras där den enskilde är folkbokförd, har uppgett sig vara bosatt eller där det annars finns anledning att anta att han eller hon är bosatt. Skatteverket får vid kontrollbesöket begära att den person som besöket avser lämnar uppgift om sin identitet. Kontrollbesök får göras oannonserat och ska genomföras på ett sådant sätt att det innebär begränsat intrång för den enskilde.
Vidare infördes en ny straffbestämmelse, folkbokföringsbrott, för den som uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter om folkbokföring. Straffansvar inträder när någon uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet och åtgärden innebär fara i bevishänseende. Skälen för att införa en straffbestämmelse är att den betydelse som folkbokföringen har för ett stort antal samhällsfunktioner ställer särskilda krav på att de uppgifter som läggs till grund för registreringen är riktiga. Folkbokföringsdatabasen har en central funktion för flera myndigheter i den dagliga ärendehanteringen, och den bör därför omgärdas av ett starkt skydd. Införandet av straffbestämmelser kan ha en förebyggande effekt och leda till att skapa ett bättre beslutsunderlag för myndigheterna genom att uppgifterna i folkbokföringen kommer att hålla en högre kvalitet. Det finns därför skäl att överväga möjligheten att beivra vissa oönskade beteenden som tar sin utgångspunkt i gärningar där någon genom aktivt handlande uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt folkbokföringslagen.
Det är även möjligt att dömas för grovt folkbokföringsbrott. För att nå upp till den allvarlighet som krävs för att brottet ska bedömas som grovt krävs ett systematiskt förfarande, att det rör sig om en omfattande brottslighet eller liknande. Ringa fall är dock undantagna från straffansvar.
Motionerna
I motion 2018/19:302 av Eric Westroth (SD) anförs att det bör införas en reglering av antalet personer som får folkbokföras i en specifik bostad med hänsyn till bostadens storlek, antal rum, sanitetsinrättningar och nödutrymningsmöjligheter. Detta bör göras för att bl.a. förhindra handel med folkbokföringsadresser.
I partimotion 2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 34 anförs att man bör se över möjligheten att kräva att innehavaren av en bostadsrätt också ska folkbokföra sig i bostaden för att förhindra spekulation eller att lägenheter köps upp enbart för uthyrning i vinstsyfte.
I motion 2018/19:1878 av Anders Hansson (M) anförs att en översyn av reglerna om folkbokföring bör göras i syfte att komma till rätta med utlandssvenskars situation. Svenska medborgare som är utflyttade och folkbokförda utomlands kan få problem under sin vistelse i Sverige bl.a. vid kontakt med banker eller när de ingår olika typer av avtal eftersom de på grund av sin utflyttning inte finns registrerade i t.ex. kreditupplysningsföretaget UC eller Kreditupplysningens register.
Enligt motion 2018/19:1997 av Johan Büser (S) kan en främling folkbokföra sig på din adress utan att du har gett ditt samtycke. Många drabbas i dag av denna sorts kapning av sin adress. Vi behöver införa ett system som innebär att en folkbokförd person ska kunna bli underrättad när någon annan försöker folkbokföra sig på dennas adress och därefter ska personen kunna neka eller ge sitt samtycke. Att kunna skydda sin adress är viktigt, och vi vill därför att regeringen ser över möjligheterna till förändrade regler i fråga om underrättelse och samtycke vid folkbokföring.
I partimotion 2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8 anges att det är ett utbrett problem att människor anger falska folkbokföringsuppgifter. Nyligen genomfördes lagändringar avseende folkbokföringen för att höja kvaliteten. Bland annat kan Skatteverket nu avregistrera falska identiteter och göra kontrollbesök. Dessutom återinfördes folkbokföringsbrottet. Kommunala och statliga myndigheter behöver utveckla sitt arbete mot falsk folkbokföring. Om de nu genomförda ändringarna inte är tillräckliga är Liberalerna beredda att göra ytterligare skärpningar. Motionärerna anser därför att effekterna av den nya lagstiftningen behöver följas upp.
I kommittémotion 2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5 anförs att genom att göra det svårare att felaktigt folkbokföra sig på någon annans adress skulle samhället spara både tid och pengar men framför allt mycket besvär och lidande för de personer som drabbas. Det krävs därför en översyn av lagstiftningen i syfte att försvåra felaktig folkbokföring.
Utskottets ställningstagande
Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Det har på olika sätt kommit fram att det har funnits brister i kvaliteten i folkbokföringen.
Riksdagen biföll i maj 2018 regeringens proposition 2017/18:145 där regeringen föreslog ett flertal åtgärder för att stärka och förbättra kvaliteten i folkbokföringen. Skatteverket har nu t.ex. fått möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen och göra kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning. Folkbokföringsbrott infördes på nytt. Straffansvar inträder således när någon uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet och åtgärden innebär fara i bevishänseende. Dessa lagändringar trädde i kraft den 1 juli 2018.
Dessa förslag innebär stora förändringar och skärpningar vad gäller hanteringen av folkbokföringen, vilket utskottet anser är ett steg i rätt riktning. Det pågår också ett arbete inom Regeringskansliet och inom Skatteverket med att ytterligare höja kvaliteten i folkbokföringen. Utskottet finner inte nu skäl att föregripa detta arbete och är således inte berett att förorda ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med yrkandena i motionerna. Utskottet förutsätter att regeringen löpande följer upp och utvärderar effekterna av den nya lagstiftningen.
Utskottet avstyrker därmed motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att barn ska kunna vara folkbokförda på två adresser och att brev till vårdnadshavare ska adresseras till samtliga föräldrar.
Bakgrund
Barn, dvs. personer under 18 år, ska folkbokföras enligt samma regler som vuxna och ska vara folkbokförda där de tillbringar sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan).
Barn kan ibland bo på två ställen, vilket kan innebära dubbel bosättning. Det är t.ex. vanligt när föräldrarna har var sin bostad och barnet vistas hos båda föräldrarna. Huvudregeln är att barnet då får folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de båda är överens om. Detta gäller i de fall då föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet och barnet bor ungefär lika ofta hos båda sina föräldrar.
Om huvudregeln inte är tillämplig, t.ex. när föräldrarna inte är överens om barnets folkbokföring, ska ett barn folkbokföras hos den förälder där barnet tillbringar flest nätter. Om barnet bor lika mycket tid hos båda föräldrarna ska folkbokföringen inte ändras så länge en förälder bor kvar i familjens tidigare gemensamma bostad. Detta gäller även om barnet tillbringar en natt mer i veckan hos den andra föräldern. Om det inte finns någon sådan gemensam bostad och barnet bor lika många nätter hos båda föräldrarna eller om föräldrarna lämnar olika uppgifter om var barnet bor, ska barnets folkbok-föring bestämmas utifrån barnets boendesituation. Vid denna typ av bedömning av ett barns folkbokföring är det Skatteverket som beslutar var barnet ska vara folkbokförd.
Motionen
I motion 2018/19:2516 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 yrkas att det bör finnas möjlighet för barn att vara skrivna på flera adresser. Det finns många fall där det skulle vara rimligt att barn under 18 år kan vara mantalsskrivna på dubbla adresser, t.ex. är det bara där barnet är mantalsskrivet som man har extra rätt till olika skyddsnät såsom bostadstillägg. Vidare yrkas att brev till vårdnadshavare ska adresseras till samtliga föräldrar.
Utskottets ställningstagande
Enligt Folkbokföringsutredningen (se SOU 2009:75 Folkbokföringen s. 382) finns det inte tillräckligt starka skäl för att införa en möjlighet att folkbokföra ett barn på två ställen eller att låta barnet vara folkbokförd hos den ena föräldern och samtidigt registrera den andra förälderns adress i folkbok-föringsdatabasen. Riksdagen (bet. 2012/13:SkU25, rskr. 2012/13:254) antog i stället bestämmelser som innebär att om vårdnadshavarna är överens ska de själva kunna välja var ett barn som bor ungefär lika mycket hos dem båda ska anses bosatt. En vårdnadshavare ska också vid gemensam vårdnad ensam kunna överklaga ett beslut om barnets folkbokföring. Utskottet är inte berett att tillmötesgå motionärernas förslag om ett tillkännagivande om att barn ska kunna vara folkbokförda på två adresser eller om att reglerna bör ses över.
Utskottet avstyrker motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att enskild firma ska ges ett organisationsnummer som inte är identiskt med näringsidkarens personnummer och att det bör införas ett nordiskt system för personnummer. Riksdagen avslår också förslag om att göra samordningsnummer till en rättighet för utländska medborgare och om att finna en lösning på problemet med samordningsnummer för asylsökande.
Jämför reservation 25 (V).
Bakgrund
Alla personer som folkbokförs i Sverige tilldelas ett personnummer som identitetsbeteckning. Den som en gång fått ett personnummer kommer att behålla samma nummer livet ut. Det innebär att personnumret inte ändras vid t.ex. flyttning från eller till Sverige. Personnumret infördes 1947 och då som ett system med födelsetid plus ett tresiffrigt födelsenummer. År 1967 gjordes en ändring som innebar att man införde en kontrollsiffra som fjärde siffra i personnumret. Personnumret anger dels personens födelsetid, dels ett födelsenummer samt en kontrollsiffra. De enda uppgifter som kan utläsas ur ett personnummer är födelsetid och kön. Könet framgår av näst sista siffran i personnumret som är udda för män och jämn för kvinnor.
Ett grundläggande problem med personnumren är att antalet tillgängliga nummer är för litet. Problemen har lösts genom att det är möjligt att i stället ange en dag som ligger nära födelsedagen vid fastställande av personnummer. Avsikten har varit att öka antalet tillgängliga personnummer med bibehållen utformning av personnumret (prop. 2008/09:111, bet. 2008/09:SkU28).
Utredningen om personnummer och samordningsnummer utredde en rad möjliga förändringar, bl.a. att slopa kopplingen till kön. Alternativet ger inga nya nummer men ökar flexibiliteten i användningen. Ett könlöst person-nummer innebär nackdelar för statistik och forskning men har fördelen att ett sådant personnummer inte pekar ut en persons kön och att personnumret inte behöver ändras efter ett könsbyte. Den lösning som till sist valdes innebär att kopplingen till födelsedatumets daguppgift släpptes.
Sedan den 1 januari 2000 tilldelas en person som inte är eller har varit folk-bokförd i Sverige efter begäran från en myndighet ett särskilt nummer, ett s.k. samordningsnummer. Tidigare kunde även dessa personer tilldelas person-nummer om det fanns ett uttryckligt författningsstöd. Eftersom identiteten ofta är osäker när det gäller personer som inte är folkbokförda i landet ansågs det lämpligt att personnummer reserverades för personer som är folkbokförda. Samordningsnummer infördes eftersom risken för personförväxling och behovet av säker kommunikation mellan myndigheter ändå ansågs kräva en enhetlig personbeteckning även för personer som inte är folkbokförda (prop. 1997/98:9 s. 78 f.). Samordningsnumret är konstruerat som ett personnummer men med sifferkombinationer som inte kan förekomma i personnumret på så sätt att siffrorna för dag adderas med 60.
Genom en lagändring den 1 juni 2008 får uppgifter om personer med sam-ordningsnummer, om det inte råder osäkerhet om personernas identitet, ingå i statens personadressregister (SPAR). På så vis har företag och andra privata organisationer fått en möjlighet att genom en enkel registerkontroll verifiera de uppgifter som en person med samordningsnummer lämnar om sin identitet (prop. 2007/08:58, bet. 2007/08:SkU26).
Behörigheten att begära ett samordningsnummer har utvidgats till att kunna omfatta även andra organ än myndigheter enligt vad regeringen bestämmer (prop. 2008/09:111, bet. 2008/09:SkU28). Regeringen har sedan förordnat om att Skatteverket får tilldela samordningsnummer på begäran av en statlig myndighet eller en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda vissa examina och som i sin verksamhet behöver ett samordningsnummer för en person för att undvika personförväxling eller för att utbyta information om personen med andra myndigheter eller organisationer (SFS 2009:275).
Samordningsnummer får tilldelas en person om det inte råder osäkerhet om hans eller hennes identitet. Även om det råder osäkerhet om en persons identitet får samordningsnummer tilldelas för
– registrering i register som förs enligt lagen (1998:620) om belastnings-register, lagen (1998:621) om misstankeregister, lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister och polisdatalagen (2010:361)
– annan behandling av uppgifter enligt polisdatalagen eller i övrigt inom rättsväsendets informationssystem
– registrering i Migrationsverkets verksamhetsregister enligt förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen när det gäller personer som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
– registrering i beskattningsdatabasen.
Skatteverket har utvecklat en tjänst där myndigheter rekvirerar samordnings-nummer elektroniskt. Skatteverket har också på uppdrag av regeringen och i samråd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Statens skolverk utrett förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige få samordningsnummer. Skatteverket lämnade den 25 april 2016 sin utredning till Finansdepartementet och föreslog att samtliga asylsökande ska tilldelas samordningsnummer och att Migrationsverket ska rekvirera numren från Skatteverket.
Att en enskild firma har ett organisationsnummer som är identiskt med ägarens personnummer beror på att företaget inte räknas som en egen juridisk person. I stället har ägaren av en enskild firma alltid personligt ansvar för företagets ekonomi. Organisationsnummer för enskild firma består alltid av tio siffror och skrivs på samma sätt som personnumret.
Motionerna
I motion 2018/19:247 av Linda Lindberg (SD) anförs att även bolagsformen enskild firma ska ges ett organisationsnummer som inte är identiskt med näringsidkarens personnummer.
I motion 2018/19:457 av Annika Hirvonen Falk och Rasmus Ling (båda MP) anförs att vårt svenska personnummersystem inom en överskådlig framtid måste göras om då våra personnummer håller på att ta slut. Det vore klokt att samtidigt använda reformen för att avskaffa ytterligare gränshinder mellan de nordiska länderna genom att införa ett gemensamt system för personnummer.
Enligt kommittémotion 2018/19:756 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 16 bör regeringen utreda möjligheterna att ge alla asylsökande samordningsnummer med utgångspunkt i och utveckling av den utredning som Skatteverket har gjort av denna fråga på uppdrag av S-MP-regeringen.
I motion 2018/19:1982 av Magnus Manhammar (S) anförs att genom att göra samordningsnummer till en rättighet skapas en möjlighet för fler människor att försörja sig. Man bör därför undersöka möjligheten att göra samordningsnummer till en rättighet för utländska medborgare och därmed underlätta för dem att öppna bankkonto i en svensk bank.
Enligt motion 2018/19:1986 av Marlene Burwick (S) är det oerhört viktigt med ett unikt id och det är något som den asylsökande behöver ha i mötet med det offentliga Sverige. För att underlätta kommunernas arbete med mottagandet av nyanlända bör ett samordningsnummer införas för alla asylsökande. En statlig myndighet bör utses som ansvarig för utfärdandet av identitetskort till asylsökande.
I motion 2018/19:2090 av Marlene Burwick (S) anförs att ett samordningsnummer bör införas för alla asylsökande. En statlig myndighet bör också utses som ansvarig för utfärdandet av identitetskort till asylsökande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att förorda ett gemensamt nordiskt system för personnummer. Inte heller finner utskottet skäl att föreslå ändringar i systemet för organisationsnummer för enskild firma.
Utskottet kan konstatera att samordningsnummer ges till utländska personer som vistas tillfälligt här i landet eller har rätt till olika förmåner utan att vistas här och att förutsättningarna för att använda dessa nummer för identifikation har förbättrats genom att de ingår i det statliga person-adressregistret. Skatteverket har lämnat förslag på grundval av den utredning som verket har genomfört om förbättringar av användandet av samordningsnummer. Utskottet ser därför inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över systemet med samordnings-nummer.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om offentlighetsprincipens omfattning och om en möjlighet till permanent skyddad identitet.
Bakgrund
Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som regel offentliga. Sekretess gäller hos alla myndigheter om det av särskild anledning kan antas att den enskilde, eller någon närstående, kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut (22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). En sådan särskild anledning som avses i bestämmelsen kan vara befarad person-förföljelse. Om man på förhand kan misstänka att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan sekretess-markering i folkbokföringsregistret tillgripas som en första skyddsåtgärd. Markeringen anger att myndigheter bör vara särskilt försiktiga vid bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess. Sekretessmarkeringen är alltså avsedd att ge myndigheterna en varningssignal inför uppgifter som normalt lämnas ut utan särskild sekretessprövning. Förfarandet med sekretessmarkering är inte lagreglerat. Förfarandet har dock använts inom folkbokföringen under många år, och Skatteverket har utarbetat särskilda rutiner för systemet. JO har också accepterat förfarandet. Sekretessmarkeringen omprövas i regel varje år. Den skyddade personen ska då redogöra för de aktuella förhållandena, varvid det prövas om skyddet ska vara kvar.
Riksdagen antog i maj 2018 (bet. 2017/18:SkU19, rskr. 2017/18:317) regeringens förslag i proposition 2017/18:145 Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. De nya bestämmelserna, som trädde i kraft den 1 januari 2019, innebär ett ökat skydd för hotade och förföljda personer genom att institutet kvarskrivning ersätts med ett nytt skyddsinstitut, skyddad folkbokföring. Det införs också en stark sekretess för personer med skyddad folkbokföring. Ett beslut om skyddad folkbokföring innebär att en person som flyttar är folkbokförd på den gamla folkbokföringsadressen om personen av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier på annat sätt.
Bestämmelser om fingerade personuppgifter infördes den 1 juli 1991 och regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt lagen kan en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot hans eller hennes liv, hälsa eller frihet medges att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga. Den 1 januari 2019 kompletterades reglerna om fingerade personuppgifter så att det nu uttryckligen framgår att även risk för sådan allvarlig brottslighet som riktar sig mot personens frid omfattas.
Motionerna
I motion 2018/19:365 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) anförs att det inte finns någon anledning till att offentlighetsprincipen ska vara så omfattande som den är i dag. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att privatpersoner enklare ska kunna skydda känsliga uppgifter från främmande människor och offentligheten.
I kommittémotion 2018/19:2877 av Cecilia Widegren m.fl. (M) anförs att personer som lever med en långvarig hotbild mot sig bör kunna få permanent skyddad identitet.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen tillstyrkte våren 2018 stora lagstiftningsändringar på detta område. Reglerna skärptes den 1 januari 2019. Dessa förändringar stärker skyddet för hotade och förföljda personer. Utskottet anser att denna nya lagstiftning måste få möjlighet att tillämpas och utskottet förutsätter även att regeringen noga följer och utvärderar utvecklingen av den nya lagstiftningen.
Utskottet avstyrker därmed motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att nationella id-kort ska bli standard och att körkortet ska göras om till ett nationellt id-kort.
Motionerna
I motion 2018/19:311 av Jimmy Ståhl (SD) yrkas att nationella id-kort bör göras till standard bland id-kort.
I motion 2018/19:988 av Erik Bengtzboe (M) anförs att nationella id-kort erbjuder ett alternativ till pass som internationell identifikationshandling. I dag godkänns inte svenska körkort som nationella id-kort. För att underlätta resande bör körkortet göras om för att i framtiden även fungera som nationellt id-kort.
Utskottets ställningstagande
Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen vad gäller id-kort och vid behov föreslår förändringar i det regelverk som gäller. Utskottet är inte berett att förorda något tillkännagivande till regeringen på det sätt som motionärerna föreslår.
Utskottet avstyrker därmed motionerna.
|
1. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2874 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1–3 och
avslår motionerna
2018/19:173 av Hans Eklind (KD),
2018/19:532 av Robert Hannah och Juno Blom (båda L),
2018/19:605 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:694 av Jörgen Berglund (M),
2018/19:803 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3,
2018/19:825 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1111 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),
2018/19:1410 av Lars Beckman (M),
2018/19:1439 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2274 av Jörgen Warborn m.fl. (M),
2018/19:2482 av Kristina Yngwe (C),
2018/19:2570 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2571 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2572 av Ida Drougge (M),
2018/19:2582 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4,
2018/19:2797 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1–5 och
2018/19:2897 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3.
Ställningstagande
Skattesystemet måste upplevas som rättvist och stimulera till arbete och företagande. Ett enkelt och transparent skattesystem är avgörande för dess legitimitet. Det är därför viktigt att människor är medvetna om hur mycket de betalar i skatt och vad pengarna används till. Människor påverkas av alla skatter, inte bara de direkta skatterna. Trots detta är kunskaperna om de indirekta skatterna, såsom moms och arbetsgivaravgifter, begränsade. Särskilt förvirrande framstår arbetsgivaravgiften, som delvis är en ren skatt. I dag kommer en nästan lika stor del av den offentliga sektorns intäkter från arbetsgivaravgifter som från direkta skatter på arbete. Givet att det kan göras på ett sätt som inte medför nämnvärd ökad administrativ börda för företagen hade det varit önskvärt om arbetsgivaravgiften kunde redovisas i kontrolluppgift. Det skulle bidra till att synliggöra arbetsgivaravgiften, även för arbetstagare.
Informationen kring skattesystemet måste förbättras. Ekonomi-styrningsverket bör därför få i uppdrag att utreda hur skattesystemet kan bli mer transparent för att på så vis förbättra kunskapen om skattesystemet och stärka dess legitimitet.
Avdrag motsvarande jobbskatteavdraget används i ett stort antal länder för att öka sysselsättningen och lönsamheten i att arbeta. Jobbskatteavdrag är utvärderade i bred internationell forskningslitteratur och har tydligt positiva effekter på sysselsättningen. Jobbskatteavdraget underlättar insteget på arbetsmarknaden och är gynnsamt för t.ex. kvinnors sysselsättning. Forskning visar att ökad information om jobbskatteavdraget ytterligare kan förstärka den positiva sysselsättningseffekten. Bland annat Riksrevisionen har därför gett regeringen rådet att uppdra till Skatteverket att öka informationen om jobbskatteavdraget, särskilt mot bakgrund av att de som har minst kännedom om avdraget även är de som påverkas mest av det. Sverige har fortfarande bland de högsta marginalskatterna, och mer måste göras för att minska skattetrycket. Information om skattenivåer och skatteförändringar är viktig för att uppnå insyn i och förståelse för skattesystemet. Vi vill att Skatteverket ges ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om jobbskatteavdragets storlek vid respektive inkomstnivå och dess påverkan på den totala beskattningen av arbetsinkomster.
|
2. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2482 av Kristina Yngwe (C) och
avslår motionerna
2018/19:173 av Hans Eklind (KD),
2018/19:532 av Robert Hannah och Juno Blom (båda L),
2018/19:605 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:694 av Jörgen Berglund (M),
2018/19:803 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3,
2018/19:825 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1111 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),
2018/19:1410 av Lars Beckman (M),
2018/19:1439 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2274 av Jörgen Warborn m.fl. (M),
2018/19:2570 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2571 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2572 av Ida Drougge (M),
2018/19:2582 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4,
2018/19:2797 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1–5,
2018/19:2874 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1–3 och
2018/19:2897 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3.
Ställningstagande
Centerpartiets gröna skatteväxling baserar sig på principen att öka kostnaderna för det som är dåligt för miljön och i stället sänka kostnaderna på jobb och företagande. Under alliansregeringens tid vid makten genomfördes ett antal skattesänkningar för jobb och företagande, exempelvis av ungdoms-arbetsgivaravgiften. Men fortfarande är kostnaderna för jobb och företagande alltför höga. Tyvärr är kunskapen om nivåer på exempelvis arbetsgivaravgifterna dålig hos löntagarna och allmänheten. Likaledes är kunskapen om att det är små och medelstora företag som bygger vår välfärd genom att skapa jobb och tillväxt i hela landet låg. Till stor del kan detta skyllas på det faktum att kostnaderna för arbete i dag inte är tydliga för löntagarna och allmänheten, bl.a. då det inte är praxis att dessa visas på lönebeskeden. Ett mer transparent skattesystem och en tydligare redovisning av lönekostnaderna skulle skapa bättre förutsättningar för våra viktiga småföretagare och jobbskapare och en större förståelse för det kostnadsläge som råder när det gäller skatt på arbete.
|
3. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4 och
2018/19:2897 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2018/19:173 av Hans Eklind (KD),
2018/19:532 av Robert Hannah och Juno Blom (båda L),
2018/19:605 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:694 av Jörgen Berglund (M),
2018/19:803 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3,
2018/19:825 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1111 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),
2018/19:1410 av Lars Beckman (M),
2018/19:1439 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2274 av Jörgen Warborn m.fl. (M),
2018/19:2482 av Kristina Yngwe (C),
2018/19:2570 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2571 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2572 av Ida Drougge (M),
2018/19:2582 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,
2018/19:2797 av Paula Bieler och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1–5 och
2018/19:2874 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Syftet med skatter är att finansiera offentliga utgifter, styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste därför vara att skattesystemet ska vara transparent och etiskt legitimt. Det är också viktigt att det utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande. Skattetrycket sjönk i Sverige under alliansregeringsåren. Sverige har dock alltjämt en av de högsta skattekvoterna i världen, och med regeringens höjda inkomstskatter har Sverige nu bland de högsta marginalskatterna i världen. Studier visar dock att svenskarna i gemen inte vet hur högt skatteuttaget är. En viktig orsak till detta är att stora delar av skattetrycket kan betecknas som dolt. Detta är problematiskt av flera anledningar, inte minst för att det försvårar för medborgarna att bedöma huruvida man får ut det som utlovats av de inbetalade skattepengarna. Om stora delar av skatterna är dolda för medborgarna är det också svårare att bilda opinion för lägre skatter, men samtidigt enklare att höja desamma.
Offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet. Det är inte mer än rätt att vi politiker kontinuerligt arbetar med att belysa och informera om hur vårt samhällssystem fungerar och vilka fundament det vilar på. En sådan viktig faktor är skattesystemet och medborgarnas vilja att betala skatt. För att förtroendet framöver ska fortsätta att vara stort för skattesystemet behöver vi göra vad vi kan för att informera om hur det fungerar och hur mycket skatt som egentligen tas in.
|
4. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4,
2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9 och
2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 8 samt
avslår motionerna
2018/19:237 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 4–8,
2018/19:822 av Edward Riedl (M),
2018/19:959 av Hans Wallmark (M),
2018/19:1970 av Hanna Westerén och Carina Ödebrink (båda S),
2018/19:1978 av Mathias Tegnér (S),
2018/19:2398 av Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin (båda C) yrkandena 2 och 3 samt
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 3.
Ställningstagande
I Sverige ska man göra rätt för sig. De som utnyttjar våra system för fusk och missbruk tar sig rätten att leva på andras bekostnad. Det kan aldrig accepteras. Vare sig det gäller dem som flyr skatt eller dem som tar emot bidrag som de inte har rätt till. Att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering är centralt eftersom tiotals miljarder kronor i skatt som borde ha betalats på internationella transaktioner försvinner varje år, enligt Skatteverket. Därför bör Skatteverkets arbete med att bekämpa skattefusk stärkas. Ett prioriterat uppdrag för Skatteverket är att identifiera nya länder som används för skatteflykt. Skatteverket bör därför få ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk.
Vi vill att Sverige blir världens bästa land för delningsekonomin. Delningsekonomin går hand i hand med digitaliseringen. Genom att allt fler ständigt är uppkopplade kan varor och tjänster komma fler till del. Några av de stora fördelarna med en växande delningsekonomi är att våra resurser kan användas effektivare, varor och tjänster kan komma fler till del och det finns stora potentiella miljövinster av att dela och utnyttja våra resurser bättre. Sverige bör välkomna delningsekonomin, och svensk lagstiftning behöver anpassas efter dess framväxt. Delningsekonomin förändrar och utmanar våra traditionella föreställningar om hur framtidens skattesystem ska utformas. Det är viktigt att våra skatteregler utformas på ett sådant sätt att det är lätt och rimligt att göra rätt för sig. En utredning bör därför tillsättas som ser över de utmaningar som vårt skattesystem står inför med anledning av delningsekonomins snabba tillväxt.
Att verka inom delningsekonomin får inte heller bli en förevändning för att fly undan skatt eller att inte följa lagar. Skatteundandragandet i delningsekonomin måste minska. Ytterligare en utredning bör därför tillsättas som ser över de utmaningar som vårt skattesystem står inför med anledning av delningsekonomins snabba tillväxt. Skatteverket bör vidare få i uppdrag att förbättra it-stöd och administrativt stöd för köpare och säljare inom delningsekonomin, för att förenkla administrationen samt säkerställa att skatter betalas in på ett korrekt sätt. Delningsplattformarna bör kunna certifiera sig hos Skatteverket i de fall där plattformarna tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och/eller skatteinbetalningar till Skatteverket samt åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet och integritet. Genom en sådan certifiering kan konsumenterna enkelt försäkra sig om att plattformen ser till att lagstiftningen följs även inom delningsekonomin. Skatteverket bör även få i uppdrag att ta fram digitala lösningar som möjliggör för delningsplattformarna att enkelt och effektivt rapportera till Skatteverket.
Reseavdraget är viktigt för att säkerställa möjligheterna att bo och arbeta i hela Sverige utan att drabbas av orimliga kostnader för arbetspendling. Flera undersökningar har dock tyvärr visat att fusket med reseavdraget är mycket utbrett. Enligt Skatteverket beror det utbredda fusket på tidsvinstregeln, dvs. att man ska spara minst två timmar på att arbetspendla med bil i stället för kollektivtrafik, vilket anses svårt att kontrollera. Med dagens teknik finns större möjligheter att kontrollera hur avdraget används. Minskat fusk skulle sannolikt minska miljöpåverkan, eftersom fler då skulle välja kollektivtrafik. Skatteverket bör därför kraftigt effektivisera kontrollen av reseavdragets användning genom att dra nytta av ny teknik.
|
5. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 3 och
avslår motionerna
2018/19:237 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 4–8,
2018/19:822 av Edward Riedl (M),
2018/19:959 av Hans Wallmark (M),
2018/19:1970 av Hanna Westerén och Carina Ödebrink (båda S),
2018/19:1978 av Mathias Tegnér (S),
2018/19:2398 av Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin (båda C) yrkandena 2 och 3,
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4,
2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9 och
2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 8.
Ställningstagande
Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen beslutat. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara förutsebara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter. Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden.
|
6. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:237 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 4–8 samt
avslår motionerna
2018/19:822 av Edward Riedl (M),
2018/19:959 av Hans Wallmark (M),
2018/19:1970 av Hanna Westerén och Carina Ödebrink (båda S),
2018/19:1978 av Mathias Tegnér (S),
2018/19:2398 av Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin (båda C) yrkandena 2 och 3,
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 3,
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4,
2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9 och
2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 8.
Ställningstagande
Skatteflykt och skattebrott är ett stort samhällsproblem. Det undandrar samhället stora resurser och skadar en fri och rättvis konkurrens. Det ökar också ojämlikheten när skatteuttaget vältras över på andra grupper med lägre inkomster. Det är också allvarligt eftersom det minskar tilliten, sammanhållningen och förtroendet för vårt samhälle och våra myndigheter. Konsekvensen av att skatteflyktslagen tillämpas blir som huvudregel att beskattningsunderlaget ska fastställas som om rättshandlingen aldrig utförts. Meningen är således inte att åstadkomma ett hårdare beskattningsresultat än det som skulle ha följt av ett normalt handlande, varför ett beslut i enlighet med lagen inte kan betecknas som en påföljd i bemärkelsen bestraffning. Vänsterpartiet anser att detta är orimligt och en viktig förklaring till varför det förefaller vara så svårt att komma åt skatteflykt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att straff utdöms för de som ägnar sig åt skatteflykt eller medhjälp till skatteflykt.
Brevlådeföretag är företag utan verksamhet som bara finns till namnet. Den vanligaste anledningen till att någon startar ett brevlådeföretag är att man vill dölja inkomster man haft hemma eller utomlands. Vi anser därför att regeringen bör se över möjligheterna att förbjuda brevlådeföretag vars enda syfte är skatteplanering.
Den 4 juli 2017 antog EU-parlamentet en rapport till nytt direktiv om offentlig land-för‑land-rapportering. Vänsterpartiet anser att förslaget har en rad brister. För det första är omsättningsgränsen väl hög. Endast multinationella företag med en omsättning som överstiger 750 miljoner euro behöver ta fram en land-för-land-rapport. För det andra innehåller förslaget ett kryphål som möjliggör för medlemsstaterna att tillfälligt undanta vissa delar av den information som företagen ska offentliggöra, om denna information är kommersiellt känslig. För det tredje begränsas de multinationella företagens rapporteringsskyldighet till deras verksamhet inom EU och till länder som är uppförda på en s.k. svart lista över skatteparadis. När det gäller företagens verksamhet i länder utanför EU behöver dessa endast rapporteras på en samlad nivå. Förslaget om offentlig land-för-land-rapportering förhandlas fortfarande i rådet. Jag anser därför att regeringen inom ramen för de pågående förhandlingarna om nytt direktiv för offentlig land-för-land-rapportering bör verka för att gränsvärdet för rapportering sänks, att bestämmelsen som möjliggör för medlemsstaterna att tillfälligt undanta vissa delar av den information som företagen ska offentliggöra slopas och att företagens rapporteringsskyldighet fullt ut ska gälla även i länder utanför EU.
Sverige har ett ansvar för att utvecklingsländerna får sitta med vid bordet när arbetet mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering diskuteras och beslutas i OECD. Sverige bör verka för att det inom ramen för FN upprättas ett organ för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering där utvecklingsländerna finns med. Som stor biståndsgivare bör Sverige stötta utvecklingsländerna i att upprätta fungerande strukturer för att kunna driva in skatter samt stödja det civila samhället så att de kan agera som ”vakthundar” i att utkräva ansvar av politiker och företag.
Regeringen bör också undersöka möjligheterna att införa ett globalt värdepappersregister.
Skatteverket gjorde 2007 en studie om försäljning av aktier efter utflyttning. I studien konstaterades att ett stort antal personer utvandrade med vinster som skapats i Sverige för att därefter sälja aktier och andelar skattefritt eller med förmånligare beskattning, samt att den typen av skattedriven utflyttning tenderade att öka. I studien noterades att den som skaffar sig en överblick av den interna lagstiftningen hos ett antal stater hade en uppsjö av möjligheter att undvika att kapitalvinster på aktier och andelar beskattades i Sverige. I förstudien identifierades ett antal olika upplägg. I vissa fall såldes andelarna direkt, i andra fall gick man via utländska holdingbolag som avyttrade andelarna. Studien konstaterade också att ett flertal av Sveriges skatteavtal saknade utflyttningsregler. Inkomstbortfallet under 2005 och 2006 uppskattades till 3 miljarder kronor. Det är alltså betydande belopp det handlar om. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag på en s.k. exitbeskattning för fysiska personer.
|
7. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 3 och
avslår motionerna
2018/19:1889 av John Widegren (M) yrkande 1 och
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8.
Ställningstagande
Det förekommer alltför ofta att tillämpningen av skatteregler ändras över en natt utan att det aviserats. Det sker genom att Skatteverket gör en omtolkning av befintliga regler. Företag och privatpersoner drabbas av taxeringsbeslut som de aldrig hade kunnat förutse. När Skatteverket går tillbaka i tiden och ändrar sina beslut, eller tillämpar nya regeltolkningar på tidigare förhållanden, blir många gånger resultatet stora skatteskulder.
Skattesystemets förutsebarhet och legitimitet är avgörande för våra skatteintäkter och därmed för upprätthållandet av vår välfärd. Beslut av den typ som nämnts ovan, baserade på förändringar som genomförts i tolkningen av skatteregler men där inga nya omständigheter kommit fram i det enskilda fallet, behöver begränsas. Hushåll och företag måste på ett rimligt sätt kunna förutse sin beskattning. Regeringen bör därför få i uppdrag att utreda möjligheterna att begränsa sådan tillämpning.
|
8. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8 och
avslår motionerna
2018/19:1889 av John Widegren (M) yrkande 1 och
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Skatteverket är en myndighet vars förtroende från företagar-Sverige är högt och har ökat under de senaste åren. Det är en glädjande utveckling eftersom myndighetens arbete påverkar företagarens möjlighet att bedriva sin verksamhet. För företagaren ska fokusera på sin verksamhet.
För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna, bl.a. därför är det viktigt att säkerställa att ideella organisationer och mindre företag inte drabbas oproportionerligt. Tyvärr är exemplen många där företag eller organisationer drabbas oproportionerligt av skattelagstiftningen eller tolkningen av den. För Sverige som nation riskerar en bristande rättssäkerhet inte bara att personer hamnar i olycka utan även att det civila samhällets förutsättningar försämras. Det ökar även den risk företagare tar när de startar företag, expanderar och anställer. I förlängningen påverkar det företagandet negativt, vilket i sin tur betyder färre nya jobb och mindre skatteintäkter för vår gemensamma välfärd.
Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Exemplen där Skatteverket genom omtolkningar av lagar och regler medverkat till oklara förutsättningar för företagande är tyvärr flera.
Jag anser därför att det bör genomföras en översyn av proportionaliteten i skattetvister mellan Skatteverket och näringsidkare.
|
9. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2398 av Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin (båda C) yrkande 1 och
avslår motion
2018/19:814 av Sten Bergheden (M).
Ställningstagande
Sverige använder sig av preliminärskatt som modell för insamling av skatter från företag, vilket innebär att nystartade företag i samband med företagsetableringen måste fylla i den förväntade vinsten för första året. Det är självklart en mycket svår gissning när verksamheten inte kommit igång än. Många gissar fel, och inte minst fördelas intäkterna och utgifterna ofta väldigt olika över året.
Detta innebär att man det första året av den nystartade verksamheten redan första månaden kommer att få en faktura från Skatteverket på den förväntade månadsinkomsten exklusive moms. Oavsett om man tjänat en krona eller inte.
Om företagaren inte betalar går kravet vid avstämning av skattekontot till Kronofogdemyndigheten och då läggs kronofogdens administrativa avgift på beloppet. Medan alla företag i Sverige kopplar fakturan till ett köp är Skatteverkets krav på preliminärskatt fullständigt frånkopplat faktiska intäkter.
Självklart ska Skatteverket ha makt att driva in obetalda skatter med tvång. Men lika självklart är att denna makt bör utövas med respekt för skattebetalaren och först bör användas när det finns en faktisk intäkt att beskatta.
Även andra statliga myndigheter lägger på stora förseningsavgifter utan ett egentligt påminnelseförfarande, som t.ex. Transportstyrelsen där en missad betalning av 9 kronor i trängselskatt leder till en omedelbar avgift på 500 kronor.
Jag anser därför att man bör utreda hur Skatteverket och andra statliga myndigheter kan fråntas rätten att påföra företagaren eller personen höga belopp i situationen där någon missat en betalning utan att myndigheten först påminner och informerar berörda personer och företag om det aktuella felet som begåtts.
|
10. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna
2018/19:791 av Lotta Finstorp (M),
2018/19:874 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2018/19:1772 av Lawen Redar och Leif Nysmed (båda S) och
2018/19:1797 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S).
Ställningstagande
Vänsterpartiet har under flera år lagt fram förslag till riksdagen om att skapa tydligare villkor för F-skatt. Skatteutskottet har dock avslagit våra förslag, senast med hänvisning till att det pågår en översyn av F-skattesystemet och en analys av effekterna av bestämmelsernas utformning och tillämpning genom den utredning som regeringen tillsatte i november 2017 (dir. 2017:108), se betänkande 2017/18:SkU12. Vi delar inte utskottets bedömning. F-skatteutredningen, som utskottet refererar till, lämnade ett delbetänkande i juni 2018 (SOU 2018:49). Det innehåller inga konkreta förslag i linje med vad vi föreslår. Utredningens slutbetänkande ska lämnas i juni 2019. En eventuell proposition ligger således långt fram i tiden. Vi väljer därför att återigen lägga fram våra förslag på detta område. Reglerna för F-skatt förändrades i början av 2009. Bland annat utvidgades näringsbegreppet i syfte att fler skulle kunna beviljas F-skatt. Förändringarna innebär att det numera kan vara tillräckligt att uppdragstagaren har en enda uppdragsgivare. Denna uppdragsgivare kan dessutom vara personens tidigare arbetsgivare. Det är en uppenbar indikation på att den faktiska situationen för personen med F-skatt är ett anställningsförhållande. År 2013 utvärderade Skatteverket förändringarna av näringsbegreppet. I utvärderingen är det tydligt att Skatteverket anser att det finns arbetsgivare som använder sig av personer med F-skatt i stället för att anställa i syfte att undvika att ta sitt arbetsgivaransvar.
Jag anser att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. På så sätt vill jag värna arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Ett rimligt formulerat, uttryckligt krav på fler än en uppdragsgivare skulle minska risken för att arbetsgivare tvingar anställda att starta företag enbart i syfte att sänka sina arbetskraftskostnader. Det kan dock uppkomma speciella fall där endast en uppdragsgivare ska kunna godkännas. I sådana fall ska det finnas en s.k. lokal överenskommelse mellan arbetsgivare och avtalsbärande fackförbund.
Skatteutskottet begärde för flera år sedan att det förändrade näringsbegreppet skulle utvärderas och anförde då att antalet uppdragsgivare är ett bra mått på huruvida en person med F-skatt är beroende av sina uppdragsgivare och om någons uppdrag innebär ”inordning i dennes verksamhet”, som lagen uttrycker det. Något lagförslag med den innebörden har dock ännu inte presenterats.
Det är viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilda konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare med F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan detta utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete. I dag gäller ett godkännande av F-skatt tills vidare. För att begränsa fusk bör ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt införas. Tidsbegränsningen ska avse såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Detta bör gälla de uppdragstagare som debiterar under en viss summa i skatt.
|
11. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12 och
avslår motionerna
2018/19:230 av Larry Söder (KD),
2018/19:1605 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 6 och
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5.
Ställningstagande
Företagen är Sveriges jobbmotor, och vi måste sträva efter att näringslivet ska kunna verka under goda förutsättningar. Samtidigt som det är viktigt att framhålla att var och en ska göra rätt för sig måste reglerna anpassas så att det är attraktivt att driva företag och lätt att göra rätt för sig. Reglerna om personligt betalningsansvar för företrädare för aktiebolag har visat sig leda till att styrelseledamöter kan åläggas ett personligt betalningsansvar på ett sätt som inte framstår som proportionerligt. Sådana konsekvenser kan verka avskräckande på människors vilja att starta och driva företag. Som regel blir företrädare för ett aktiebolag inte personligen ansvariga för skulder i bolaget. Personligt betalningsansvar kan dock uppstå för bolagets styrelseledamöter i vissa särskilda fall som regleras i aktiebolagslagen. Reglerna finns för att uppnå en balans mellan bolagets och borgenärernas intressen.
När det gäller skatter och avgifter till det allmänna finns utöver det regler om personligt betalningsansvar, s.k. företrädaransvar, i skatteförfarandelagen. För företrädaransvar krävs uppsåt eller grov oaktsamhet. Kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig och reglerna har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. Detta kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin hos styrelseledamöter i små företag. Det riskerar också att inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter.
Genom dessa stränga regler finns stor risk att det blir svårare att rekrytera styrelsemedlemmar, inte minst till små företag. När man går längre vad avser skulder till det allmänna jämfört med andra skulder, gynnas det allmänna på ett sätt som inte framstår som rimligt. Det finns således anledning att se över reglerna om företrädaransvar i skatteförfarandelagen.
Riksdagen gav i april 2015 till känna att den skulle ge regeringen i uppdrag att se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård. Dessutom skulle regeringen se över om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan. Regeringen gav den 7 september 2017 i uppdrag till Statskontoret att se över vissa delar av skatteförfarandelagen (2011:1244) avseende skatterättsligt företrädaransvar. Uppdraget avsåg dock inte hela företrädaransvaret. Bland annat saknade direktiven till utredningen den viktiga aspekten om rekvisiten, dvs. den grova oaktsamheten. Det är anmärkningsvärt. Regeringen bör därför se till att hela företrädaransvaret ses över, inte bara begränsade delar.
|
12. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 6 och
avslår motionerna
2018/19:230 av Larry Söder (KD),
2018/19:1605 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 och
2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12.
Ställningstagande
Kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig och har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. Detta kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin hos styrelseledamöter i små företag. Det riskerar också att inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter. Jag anser därför att företrädaransvaret behöver utredas i sin helhet.
|
13. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 och
avslår motionerna
2018/19:230 av Larry Söder (KD),
2018/19:1605 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 6 och
2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12.
Ställningstagande
Kristdemokraterna värnar de små och medelstora företagen. För att fler ska få möjlighet att driva företag, anställa och utvecklas måste krångliga och oproportionerliga regler motverkas. Jag anser därför att reglerna kring företrädaransvar i aktiebolag måste vara rimliga. Enligt aktiebolagslagens regler för personligt ansvar vid kapitalbrist är ett aktiebolags styrelse och ledning inte ansvariga gentemot borgenärerna. Motsvarande bestämmelse gäller dock inte skatteskulder, där en styrelse kan hållas ansvarig om det saknas skatteinbetalningar vid likvidation, även om den följt alla steg i fråga om att hålla kontrollstämma etc. Jag vill att man ser över och begränsar styrelsens och ledningens personliga ansvar för skatteskulder i fall där lagen har följts.
|
14. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2878 av Cecilia Widegren m.fl. (M).
Ställningstagande
Företagen utgör motorn i Sveriges ekonomi. För Sveriges framtida tillväxt är det avgörande att vi har företag som tar risker och prövar nya idéer. För att detta ska kunna förverkligas behöver trösklarna till att starta företag sänkas. Kännedomen om hur man startar och driver företag måste öka.
Ung Företagsamhet (UF) är här ett utmärkt verktyg för att främja kreativitet och entreprenörskap, men framför allt underlättar utbildningen att gå från en idé till att förverkliga den. Forskning kring UF-företagande tyder på att de som provar på det i större utsträckning senare i livet startar eget företag och får högre löner än jämförbara elever som inte startat UF-företag. Att elever utbildas i entreprenörskap har därmed ett stort samhälleligt intresse. I dag erbjuds inte alla elever möjligheten att starta ett UF-företag. Vi menar att många fler borde få denna möjlighet. Detta är särskilt viktigt för socioekonomiskt svaga grupper för vilka trösklarna till att starta företag är särskilt höga.
Det finns dock två problem som vi anser att man måste lösa. I dag måste elever som gått kursen Ung Företagsamhet avveckla sina företag vid kursens slut. Detta riskerar de värden som ungdomarna byggt upp under sitt UF-företagande och innebär ett avbräck för de ungdomar som vill ta sitt entreprenörskap till en ny nivå med F-skattsedel. Vidare försvåras kraftigt möjligheten att sälja tjänster genom UF-företaget eftersom UF-företag inte kan använda F-skatt. I dag är de skattemässiga villkoren för att sälja tjänster genom UF-företaget oproportionerligt krångliga. I många fall måste köparen lämna kontrolluppgifter och betala avgifter för en tjänst.
Skatteverket bör därför få i uppdrag att se över möjligheten till en snabb övergång från UF-regelverk till F-skattsedel samt förutsättningarna för UF-företag att sälja tjänster i syfte att förenkla villkoren för att sälja tjänster.
|
15. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 2 och
avslår motionerna
2018/19:356 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,
2018/19:719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:722 av Betty Malmberg (M),
2018/19:816 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt
2018/19:1015 av Lotta Finstorp (M).
Ställningstagande
Sedan reglerna för kassaregister började tillämpas den 1 januari 2010 har det kommit fram att det finns vissa otydligheter avseende hur lagen tolkas och tillämpas. Det har exempelvis visat sig svårt att tillämpa reglerna på ett rättssäkert sätt; exempelvis behöver det vara tydligare vad som gäller för att få undantag i lagen om kassaregister samt vid ambulerande torg- och marknadsförsäljning samt beroende på var, geografiskt, en verksamhet bedrivs. Den lagstiftning som infördes 2010 har utvecklats dels via lagstiftning, dels via tolkning och praxis. Reglerna har nu funnits i snart åtta år, och det är då inte ovanligt att göra en översyn för att se om det finns behov av eventuella justeringar av reglernas utformning för att underlätta och förtydliga reglernas tillämpning. Sammantaget finns ett behov av en grundläggande utvärdering av lagstiftningen. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att den ska genomföra en översyn av tillämpningen av reglerna i skatteförfarandelagen (2011:1244) som avser kassaregister.
|
16. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 7 och
avslår motionerna
2018/19:1979 av Leif Nysmed (S),
2018/19:2340 av Jörgen Warborn (M) och
2018/19:2704 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C).
Ställningstagande
För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. För mindre organisationer och företag riskerar komplicerad och tidskrävande skatteadministration och regler att bli en tyngre börda eftersom dessa oftast måste göra lika mycket med mindre resurser. Bland annat därför är det viktigt att säkerställa att ideella organisationer och mindre företag inte drabbas oproportionerligt. Tyvärr är exemplen många där företag eller organisationer drabbas oproportionerligt av skattelagstiftningen eller tolkningen av den. Systemet med personalliggare har sedan det infördes utvidgats vid ett flertal tillfällen, senast 2018, till att exempelvis inkludera alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet så att de behöver registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten. Jag vill att man utvärderar effektiviteten i det tio år gamla systemet med personalliggare. Regelkrånglet måste minska, och här kan ny teknik bana väg för enklare system. Detta är viktigt för de småföretagare som vill utveckla och investera i sin verksamhet.
|
17. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7 och
avslår motion
2018/19:1889 av John Widegren (M) yrkande 2.
Ställningstagande
Kristdemokraterna värnar de små och medelstora företagen. För att fler ska få möjlighet att driva företag, anställa och utvecklas måste krångliga och oproportionerliga regler motverkas. Vid t.ex. skattemål är ordningen sådan att företagare måste betala den utdömda skulden i väntan på avgörande från förvaltningsdomstolarna. En entreprenör kan därmed rent teoretiskt få huset utmätt även om vederbörande senare frikänns i högre instans. De anståndsregler som finns är begränsade och tillämpas mycket restriktivt.
Jag vill att man ser över anståndsreglerna. Det måste finnas synnerliga skäl om anstånd inte ska beviljas.
|
18. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6 och
avslår motion
2018/19:1190 av Hans Rothenberg (M).
Ställningstagande
Kristdemokraterna värnar de små och medelstora företagen. För att fler ska få möjlighet att driva företag, anställa och utvecklas måste krångliga och oproportionerliga regler motverkas.
Företag kan i dag inte få ersättning för juridiska kostnader i väntan på dom i skattemål vid förvaltningsdomstol. Jag vill att man ser över regelverket och gör det möjligt för företag att söka interimsersättning för rättegångskostnader i väntan på prövning i högre instans, när Skatteverket överklagar.
|
19. |
av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12 och
avslår motionerna
2018/19:258 av Kjell-Arne Ottosson (KD) och
2018/19:616 av Johan Hultberg (M).
Ställningstagande
Sverigedemokraterna är ett handelsvänligt parti och ser internationell handel som nödvändig för landets ekonomi och att handel generellt gynnar alla parter. Exportindustrin är även den motor som skapar förutsättningarna för Sveriges välfärdsutveckling och genererar resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget bygger en aktiv och offensiv näringspolitik.
En viktig sådan åtgärd är att Sverige stärker sina bi- och multilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet. Sverige har under lång tid agerat passivt och oengagerat med sina bi- och multilaterala skatteavtal. Det har gjort att vi under de senaste 15 åren har tappat i konkurrenskraft gentemot våra viktigaste konkurrentländer och på våra viktigaste marknader. Detta är en viktig och nödvändig förutsättning för att på sikt kunna behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk exportindustri.
|
20. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 och
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 53 och
avslår motionerna
2018/19:937 av Margareta Cederfelt (M) och
2018/19:1847 av Jan Ericson (M).
Ställningstagande
Den första januari 2008 avskaffade regeringen den statliga fastighetsskatten. Kristdemokraterna var drivande i reformeringen av den statliga fastighetsskatten som ansågs oförutsägbar och innebar att värden som inte motsvarades av några löpande inkomster beskattades.
Trots att fastighetsskatten bytts mot en kommunal fastighetsavgift finns taxeringsvärdessystemet fortfarande kvar. Därmed finns också den struktur kvar som skulle kunna användas för att återinföra det gamla fastighetsskattesystemet. I dag finns liten anledning att behålla taxeringsvärdessystemet. Vi vill därför nu gå vidare genom att helt slopa taxeringsvärdessystemet, som är kostnadskrävande och bidrar med krångel för enskilda småhusägare.
Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012. Denna lade fram två förslag: ett om hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett om hur systemet kan förenklas. Avvecklingsförslaget innebär att fastighetstaxeringen avskaffas för bostäder och lantbruksenheter och följaktligen att den löpande beskattningen inte längre kan beräknas utifrån taxeringsvärden. Utredningen föreslår därför en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten, utifrån byggnadens respektive markens storlek, alltså antalet kvadratmeter, med vissa maxbelopp.
Jag anser inte att denna modell är optimal utan vill komplettera den genomförda utredningen i syfte att hitta ett system som blir mer rättvist.
|
21. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:1947 av Fredrik Christensson och Peter Helander (båda C) och
avslår motion
2018/19:940 av Hans Wallmark (M).
Ställningstagande
Urbaniseringen leder till att många människor flyttar från turist- och landsbygdskommunen till storstadsregioner för högre studier och arbete. I många turist- och landsbygdskommuner finns därför en negativ befolkningsutveckling som leder till ett lägre skatteunderlag. I dessa kommuner finns också många delårsboende som tillbringar helger och semestrar där, samtidigt som de under veckorna bor, arbetar och betalar skatt i en annan kommun. Denna struktur skapar utmaningar för turist- och landsbygdskommuner vars skatteintäkter inte matchar det faktiska befolkningsunderlaget.
Ett förslag för en rättvisare skattefördelning är att ge människor själva möjlighet att fördela hur stor andel av skatten som ska gå till de kommuner man har en koppling till. För dessa turist- och landsbygdskommuner skulle ett ökat skatteunderlag leda till bättre service och infrastruktur som är mer anpassad till det faktiska befolkningsunderlaget. Man bör därför utreda möjligheten att dela kommunalskatten mellan flera kommuner.
|
22. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5 och
avslår motionerna
2018/19:302 av Eric Westroth (SD),
2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 34,
2018/19:1878 av Anders Hansson (M),
2018/19:1997 av Johan Büser (S) och
2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8.
Ställningstagande
I dag är det relativt enkelt att folkbokföra sig på någon annans adress. Det krävs inget formellt medgivande från personen som man önskar folkbokföra sig hos. Vi ser fall efter fall där personer avsiktligen väljer att folkbokföra sig hos andra trots att de inte på något vis är förknippade eller känner varandra. Det finns exempel på personer som felaktigt låtit folkbokföra sig på en adress utan godkännande för att sedan visa upp sitt folkbokföringsbevis för en låssmed och på så sätt få hjälp att komma in i bostaden. Andra har blivit kontaktade av kronofogden, med anledning av att någon som felaktigt folkbokfört sig hos dem har skulder. Det är särskilt allvarligt eftersom utmätningsreglerna innebär att den egendom som finns i sambors gemensamma hem kan utmätas för gäldenärens skulder. Samboskapet kan också påverka exempelvis möjligheten att få bostadsbidrag.
Att göra det svårare att felaktigt folkbokföra sig på någon annans adress skulle spara samhället både tid och pengar men framför allt mycket besvär och lidande för de personer som drabbas. Vi anser därför att det krävs en översyn av lagstiftningen i syfte att försvåra felaktig folkbokföring.
|
23. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 34 och
avslår motionerna
2018/19:302 av Eric Westroth (SD),
2018/19:1878 av Anders Hansson (M),
2018/19:1997 av Johan Büser (S),
2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8 och
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5.
Ställningstagande
I syfte att förhindra spekulation eller att lägenheter köps upp enbart för uthyrning i vinstsyfte vill jag att man ser över möjligheten att ställa krav på att den som köper en lägenhet också ska vara skriven där. Regeringen bör därför se över möjligheten att kräva att innehavaren av en bostadsrätt också ska folkbokföra sig i bostaden.
|
24. |
av Joar Forssell (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8 och
avslår motionerna
2018/19:302 av Eric Westroth (SD),
2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 34,
2018/19:1878 av Anders Hansson (M),
2018/19:1997 av Johan Büser (S) och
2018/19:2876 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 5.
Ställningstagande
Det är ett utbrett problem att människor anger falska folkbokföringsuppgifter, t.ex. för att bedriva bidragsbrott eller för att helt enkelt dölja sin identitet. Bristande kontroll har gjort att varken myndigheter eller fastighetsägare har haft vetskap om vilka som egentligen bott på en viss adress.
Jag välkomnar att lagändringar nu har genomförts för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat kan Skatteverket numera avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom har folkbokföringsbrottet återinförts, vilket t.ex. innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.
Jag anser dock att effekterna av de nya lagändringarna behöver följas upp och att kommunala och statliga myndigheter behöver utveckla sitt arbete mot falsk folkbokföring. Om de nu genomförda förändringarna inte är tillräckliga bör man göra ytterligare skärpningar.
|
25. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:756 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 16 och
avslår motionerna
2018/19:247 av Linda Lindberg (SD),
2018/19:457 av Annika Hirvonen Falk och Rasmus Ling (båda MP),
2018/19:1982 av Magnus Manhammar (S),
2018/19:1986 av Marlene Burwick (S) och
2018/19:2090 av Marlene Burwick (S).
Ställningstagande
För att kunna betala skatt när man arbetar krävs ett samordningsnummer från Skatteverket. Det får man när man kan visa upp ett anställningskontrakt. Problemet är att det också ofta krävs ett samordningsnummer för att få ett anställningskontrakt. Detta skapar ett moment 22. Jag anser att detta problem borde kunna åtgärdas och föreslår en översyn av möjligheterna att ge asylsökande ett samordningsnummer vid inlämnad asylansökan.
Skatteverket har på uppdrag av S-MP-regeringen utrett frågan om att ge alla asylsökande samordningsnummer. Utredningen menar att om alla asylsökande får samordningsnummer skulle det underlätta deras förutsättningar att komma i arbete, och även kontakten mellan myndigheter när det gäller t.ex. placering i kommuner och vid vård och utbildning. För de asylsökande ökar patientsäkerheten och möjligheterna att få adekvat utbildning och omsorg. Utredningen lämnar därför förslag om att alla asylsökande bör få samordningsnummer.
Vid fortsatt beredning av Skatteverkets förslag har ytterligare frågor kring kraven på sekretess uppkommit. Jag menar att dessa frågor behöver utredas närmare för att det ska gå att komma vidare med förslaget. Regeringen bör utreda möjligheterna att ge alla asylsökande samordningsnummer med utgångspunkt i Skatteverkets utredning och de frågor om sekretess som kvarstår.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges bi- och multilaterala kontakter på skatteområdet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skatter och avgifter på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förändringar som innebär att företrädaransvaret enbart inträder när grov oaktsamhet förekommer och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att straff utdöms för de som ägnar sig åt skatteflykt eller medhjälp till skatteflykt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att förbjuda brevlådeföretag vars enda syfte är skatteplanering och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för de pågående förhandlingarna om nytt direktiv för offentlig land-för-land-rapportering bör verka för att gränsvärdet för rapportering sänks, att bestämmelsen som möjliggör för medlemsstaterna att tillfälligt undanta vissa delar av den information som företagen ska offentliggöra slopas och att företagens rapporteringsskyldighet fullt ut ska gälla även i länder utanför EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges roll som pådrivare i det globala arbetet mot skatteflykt och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka möjligheterna att införa ett globalt värdepappersregister och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en exitbeskattning för fysiska personer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även bolagsformen enskild firma ska ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av det nordiska skatteavtalet i syfte att ta bort de gränshinder som finns i dag för en för Sverige viktig arbetsmarknad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta ett regelverk för antalet möjligt folkbokförda i en bostad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra nationella id-kort till standard bland id-kort och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvisare hantering av kassaregister vid torghandel och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvisare hantering av kassaregister vid fäbodverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bokföringshjälp till småföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att småföretagare ska få en förenklad deklarationsprocess och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en bokföringstjänst kopplad direkt till Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare skydda privatpersoners känsliga uppgifter från offentligheten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas flera uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsbegränsad F-skatt och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att kräva att innehavaren av en bostadsrätt också ska folkbokföra sig i bostaden och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företagare som lämnat in felaktiga eller försenade uppgifter enbart ska beläggas med administrativ avgift om felet inte begåtts uppsåtligt eller för egen vinnings skull och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nordiska personnummer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa preliminärskatten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om nivån på olika skatter och arbetsgivaravgifter samt att genomslaget av detta ska följas upp och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge statliga myndigheter och verk direktiv om att ange s.k. löneskatter på anställdas lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de gränshinder som finns och den dubbelbeskattning som sker av gränsgångare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att synliggöra arbetsgivaravgifterna på lönebesked för offentliga arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att följa upp kassaregisterlagens effekter för restaurang- och besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska överväga att se över tillämpningen och utformningen av Skatteverkets hantering av kontrollavgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att följa upp kassaregisterlagens effekter för ambulerande torg- och marknadshandel och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna att ge alla asylsökande samordningsnummer med utgångspunkt i Skatteverkets utredning och de frågor om sekretess som kvarstår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta för hästnäringen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att arbeta för ett mer transparent och effektivt skattesystem och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att arbeta för minskat slöseri med skattepengar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till mer synliga skatter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller betalas in under året och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn av kassaregisterlagen och ta hänsyn till de problem som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att utfärda tillfälliga undantag för de företag som har de problem som beskrivs i motionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att se över nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för minskat slöseri med skattepengar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Skatteverkets möjligheter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att se över ett avskaffande av taxeringsvärdet för fastigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda ifall det skulle vara möjligt att vara skriven en del av året på annan ort och därmed skattskyldig för det aktuella antalet månader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av möjligheten att samköra adressregistrering för Skatteverket, Valmyndigheten och Pensionsmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att godkänna körkort som nationella id-kort och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en uppföljning och utvärdering avseende tillämpningen av reglerna om kassaregister i skatteförfarandelagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda hur skatterna kan bli mer synliga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över ersättningsreglerna i skattemål till gagn för rättssäkerheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om riksdagen, regeringen och statliga myndigheter bör ha lönebesked som visar hela skatten, inklusive arbetsgivaravgifter, och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om det ska framgå tydligt på deklarationen vad skattepengarna gått till och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om det ska framgå tydligt på deklarationen vilka totala skatter som du betalat, inklusive arbetsgivaravgift och schablon av konsumtionsskatter, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta bort det skatterättsliga företrädaransvaret och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att förebygga, reglera och förhindra arbetslivskriminaliteten i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för F-skatt i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att se över förseningsavgifter vid mindre skattebetalningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av fastighetstaxeringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda en översyn avseende utlandssvenskars situation i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur rättssäkerheten kan stärkas i skattemål och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om anstånd vid skattemål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att dela kommunalskatten mellan flera kommuner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkta insatser för att motverka skattefusk, skatteundandragande och skatteflykt samt andra därmed sammanhängande brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämlikhet och skatter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elektronisk överföring och samkörning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att göra samordningsnummer till en rättighet för utländska medborgare och underlätta för dem att öppna bankkonto i en svensk bank och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samordningsnummer införs för alla asylsökande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till att införa underrättelse och samtycke vid folkbokföring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samordningsnummer bör införas för alla asylsökande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av ändringar i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om den danska modellen för personalliggare kan ersätta eller komplettera det nuvarande systemet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Skatteverket och andra statliga myndigheter kan fråntas rätten att utfärda böter utan att först påminna och informera berörda personer och företag om det aktuella felet som begåtts och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen för hantering av preliminärskatt bör ändras på så sätt att enskilda företagare inte kan tvingas betala skatt på pengar de ännu inte tjänat och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen för hantering av preliminärskatt bör ändras på så sätt att enskilda företagare inte riskerar att skickas till Kronofogden för att de inte betalat skatt på pengar de inte tjänat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur skattesystemet kan bli mer transparent och hur en tydligare redovisning av lönekostnaden kan genomföras och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för barn att vara skrivna på flera adresser och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brev till vårdnadshavare ska adresseras till samtliga föräldrar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda definitionen av vad som är en avgift och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att byta namn på de avgifter som egentligen är skatter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att regeringen ålägger stat, kommun och landsting/region att redovisa tillbaka hur mycket, vad och när beskattning sker och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att redovisningen sker genom medborgarens bank och att skatteutgifterna ska gå att sammanställa i likhet med andra utgifter som dras från bankkontot och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att konvertera arbetsgivaravgiften till inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att synliggöra skatterna på kvittot när vi konsumerar någonting som är beskattat i flera led, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att synliggöra punktskatter på kvitton och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att statliga subventioner från det offentliga ska redovisas på kvitton och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkbokföring på falsk adress och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverket ska uppdras att i samband med deklarationen inkludera dels information om bostadstillägg för pensionärer, dels möjlighet att göra ansökan samtidigt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda företrädaransvaret i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda systemet med personalliggare i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn gällande proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett avskaffande av kravet på att företagare och deras anhöriga ska skrivas in i personalliggaren och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synliggöra skattetrycket och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska det personliga ansvaret för ett aktiebolags skatteskulder och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra ersättningsreglerna och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer generösa anståndsregler för skatteskulder under den tid en juridisk skatteprocess pågår och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera utredningen om att avveckla fastighetstaxeringssystemet och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hela företrädaransvaret för att göra det mer proportionerligt och därmed inte inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter och starta företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare redovisa mervärdesskatt för konsumenter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att redovisa socialavgifter i arbetstagares inkomstdeklaration och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att redovisa socialavgifter på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheter att i samband med slutskattebeskedet redovisa hur inbetalad skatt fördelats på olika utgiftsområden och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att presentera lättlästa budgetar i all offentlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Ekonomistyrningsverket att utreda hur skatter kan synliggöras och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synliggöra arbetsgivaravgiften per anställd på kontrolluppgiften för såväl kontrollmyndighet som arbetstagare och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Skatteverket att förbättra informationen om jobbskatteavdraget och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att förbättra it-stöd och administrativt stöd för köpare och säljare inom delningsekonomin, för att förenkla administrationen samt säkerställa att skatteinbetalning sker på ett korrekt sätt, och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten för Skatteverket att fatta retroaktiva beslut och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att effektivisera uppgiftsinlämning och kontroll av reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av folkbokföringen i syfte att försvåra felaktig folkbokföring på annans adress och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om permanent skyddad identitet genom kvarskrivning för personer som lever under en långvarig hotbild, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda de skattemässiga förutsättningarna för UF-företag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av tillämpningen av reglerna som avser kassaregister i skatteförfarandelagen (2011:1244) och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att med hjälp av ny teknik effektivisera kontrollen av reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga arbetsgivare bör redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskeden och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för delningsplattformarna att certifiera sig hos Skatteverket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska skatteundandragandet i delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
53.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa taxeringsvärdessystemet och tillkännager detta för regeringen.