|
|
Mervärdesskatt
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Motionerna handlar bl.a. om skattesatser, mervärdesbeskattning av ideella föreningar och andra övriga frågor inom området.
I betänkandet finns sju reservationer (M, SD, C, KD, L).
Behandlade förslag
Cirka 30 yrkanden från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skattesatser |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:94 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2018/19:144 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:280 av Angelika Bengtsson (SD),
2018/19:465 av Arman Teimouri och Maria Nilsson (båda L),
2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:730 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2018/19:789 av Ann-Britt Åsebol (M),
2018/19:928 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2018/19:1267 av Runar Filper (SD),
2018/19:1520 av Annicka Engblom (M),
2018/19:2272 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C),
2018/19:2285 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2341 av Jörgen Warborn (M),
2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 19,
2018/19:2509 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),
2018/19:2862 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 9 och
2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (KD)
Reservation 5 (L)
|
2. |
Ideella föreningar |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:788 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M) och
2018/19:1326 av Cecilia Widegren (M) yrkande 7.
|
3. |
Undantag från skattskyldighet |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:283 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,
2018/19:610 av Lotta Finstorp (M),
2018/19:730 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1 och
2018/19:1932 av Pål Jonson (M).
|
4. |
Övriga frågor |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:2764 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 12,
2018/19:2873 av Cecilia Widegren m.fl. (M) och
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 3.
Reservation 6 (M)
Reservation 7 (KD)
Stockholm den 5 mars 2019
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Bo Broman (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sofia Westergren (M) och Emma Carlsson Löfdahl (L).
Budgetpropositionen för 2019 beslutades av en övergångsregering. När propositionen togs fram bedömde regeringen att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning.
I december 2018 antog riksdagen Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation. Den innehåller ett antal lagförslag och tillkännagivanden på skatteområdet. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2018 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om att fastställa regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2018/19:1, yttr. 2018/19:SkU1y, bet. 2018/19:FiU1).
I januari 2019 ingick Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet en överenskommelse som omfattar 73 sakpolitiska områden och ett samarbete om statens budget. Samarbetet innebär bl.a. att ett antal skatteförslag ska genomföras under året.
I detta betänkande behandlar skatteutskottet de kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2018 som tar upp frågor inom mervärdesskatteområdet. Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan. När det gäller de aktuella motionerna har i många fall motsvarande förslag behandlats under tidigare riksmöten, senast i betänkande 2017/18:SkU11.
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2016 gjorde regeringen bedömningen att mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, borde ses över för att göra lagen mer överskådlig samt anpassa lagens regler och begrepp till mervärdesskattedirektivet. Regeringen tillsatte under andra halvan av 2016 en utredning för att göra denna översyn av momssystemet. Utredningstiden har nyligen förlängts, och uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2020.
I direktiven (dir. 2016:58) skriver regeringen bl.a. följande.
Sammanfattning
En särskild utredare ska genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet särskilt med avseende på terminologi och struktur. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2019.
Bakgrund
Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 och ersatte då den allmänna varuskatten. Mervärdesskatten är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster. Skatten ska tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan. Den näringsidkare som omsätter en vara eller tjänst är normalt skyldig att betala in skatten och har också rätt till avdrag för skatten. Avsikten är att skatten ska föras framåt i kedjan för att till slut belasta konsumenten som därigenom indirekt kommer att bära skatten. Mervärdesskatten är en viktig inkomstkälla och den beräknas svara för ca 41 procent av statens skatteintäkter för år 2016. Det fanns 2015 ungefär en miljon företag som var registrerade till mervärdesskatt. Mervärdesskatten berör således ett stort antal företag och dessa genomför åtskilliga transaktioner av olika slag som omfattas av mervärdesbeskattningen. Reglerna om mervärdesskatt är i hög grad harmoniserade inom EU och de svenska reglerna har således i allt väsentligt sin motsvarighet i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). De svenska reglerna om mervärdesskatt finns framförallt i mervärdesskattelagen (1994:200) som trädde i kraft 1994.
Regeringen har höga ambitioner när det gäller tydlighet, enkelhet och förutsägbarhet i de regelverk som tillämpas för skatteuttag. Det gäller särskilt de skatteuttag som berör ett stort antal skattskyldiga eller skatteuttag som av olika skäl är särskilt viktiga. Ett led i det arbetet är att utveckla och modernisera mervärdesskattelagstiftningen. Av riktlinjerna för skattepolitiken framgår också att skattereglerna bör vara möjliga att förstå och att de inte bör leda till onödigt stora administrativa kostnader. En viktig princip som också följer av de skattepolitiska riktlinjerna är att regelverken ska vara hållbara i förhållande till EU (se vidare 2015 års ekonomiska vårproposition, prop. 2014/15:100 s. 104 f.)
Allmänt om behovet av översyn
För att mervärdesskatten ska behålla sin legitimitet är det viktigt att skattereglerna är förutsägbara och enkla att tillämpa och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna. Sedan mervärdesskattelagen trädde i kraft har ett nytt moderniserat mervärdesskattedirektiv beslutats. De svenska reglerna har också förändrats åtskilliga gånger och nya regler har tillkommit. Detta har ökat komplexiteten i lagstiftningen och gjort den svår att tillämpa. Det mervärdesskatterättsliga regelverket bör därför förenklas. Tydliga och enkla regler underlättar för företagen. Det bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft. Som framgår av de skattepolitiska riktlinjerna ska dock nyttan av förenklingar alltid vägas mot behovet av att värna skatteintäkterna, åstadkomma rättvisa mellan skattskyldiga samt motverka skattefusk och skatteundandragande.
Europeiska kommissionen presenterade i april 2016 en handlingsplan för hur man vill modernisera momsen i EU. Denna plan har följts upp genom ett flertal förslag. Kommissionen säger att handlingsplanen är ett första steg mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU som är utrustat för att bekämpa bedrägeri, stödja näringslivet och främja den digitala ekonomin och e-handeln. Handlingsplanen innehåller förnyelseåtgärder för att göra momssystemet i EU enklare, företagsvänligare och mer skyddat mot bedrägerier. De nuvarande momsreglerna bör uppdateras snarast möjligt för att bättre stödja den inre marknaden, underlätta gränsöverskridande handel och hålla jämna steg med dagens digitala och mobila ekonomi.
Handlingsplanen öppnar för en modernisering av de gällande momsreglerna i EU genom
– nyckelprinciper för ett framtida gemensamt europeiskt momssystem
– kortsiktiga åtgärder för att bekämpa momsbedrägerier
– uppdatering av ramarna för momsskattesatser och alternativ för att ge medlemsstaterna merflexibilitet inom dem
– planer på att förenkla momsreglerna för e-handel inom ramen för strategin för en digital inre marknad och för ett omfattande momspaket för att göra livet lättare för små och medelstora företag.
Ett urval av de viktigaste förslagen som förnärvarande förhandlas på EU-nivå inom ramen för omdaningen av EU:s momssystem är nedanstående förslag.
Det slutgiltiga mervärdesskattesystemet
Den 4 oktober 2017 presenterade kommissionen ett förslag till det första steget i övergången till det slutgiltiga mervärdesskattesystemet som handlar om gränsöverskridande handel mellan företag (COM(2017) 569). En övergripande princip med det nya systemet är att inhemsk handel mellan företag ska beskattas på samma sätt som gränsöverskridande handel mellan företag. Det innebär bl.a. att beskattningen ska ske i det land där köparen finns (destinationslandsprincipen) och att mervärdesskatten ska redovisas och betalas av säljaren. Det kommer också att föreslås genomförandeåtgärder som ska utgöra grunden för att utveckla ett it-system som är nödvändigt för att det nya mervärdesskattesystemet ska kunna börja tillämpas senast 2022.
Den 25 maj 2018 presenterade kommissionen ett förslag om mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel som innebär det andra steget i införandet av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet. Förslaget innebär förändrade regler för mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel med varor mellan beskattningsbara personer inom EU. Förslaget ska säkerställa att beskattning sker i destinationslandet, dvs. köparens land. Vidare föreslås att det som huvudregel ska vara säljaren som ska redovisa och betala skatten i det land där köparen är etablerad. Om en köpare uppfyller kraven för att få status som en s.k. certifierad beskattningsbar person, ska dock köparen vara ansvarig för att redovisa och betala skatten.
För att underlätta för säljaren i de fall denne är skattskyldig föreslås det att en enda kontaktpunkt (en s.k. One Stop Shop) ska införas för säljare som inte är etablerade i beskattningslandet. Säljaren ska enligt dessa regler kunna redovisa och betala skatten i det land där denne är etablerad. Säljaren behöver därmed endast vara registrerad till mervärdesskatt i en medlemsstat samt redovisa och betala mervärdesskatten för varorna till skattemyndigheten i den medlemsstaten. Det ska även vara möjligt att göra avdrag för ingående skatt genom denna enda kontaktpunkt.
Administrativt samarbete
För att stärka arbetet mot bedrägerier har kommissionen i november 2017 lagt fram förslag för att stärka det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna (COM(2017) 706). Ett av målen med ändringarna är att stärka medlemsstaternas kapacitet att göra snabbare gemensamma riskanalyser av tillgänglig information inom Eurofisc, inleda uppföljningsåtgärder och dela information om mervärdesskatt med brottsbekämpande organ på EU-nivå. Förslaget innehåller också åtgärder för att hantera bristerna i det s.k. förfarande 42, som används vid import av varor m.m. Detta direktiv antogs i oktober 2018.
Skattesatser
Ett förslag om skattesatser (COM(2018) 20) presenterades av kommissionen i januari 2018. Kommissionen konstaterar att det inte finns lika stort behov av harmoniserade skattesatser när varor och tjänster beskattas i det land där köparen är etablerad, dvs. resultatet av att destinationslandsprincipen tillämpas. En säljare gynnas då inte längre av att vara etablerad i en medlemsstat som tillämpar låga skattesatser. När den inre marknaden infördes 1992 och de fiskala gränserna mellan medlemsstaterna avskaffades antogs en övergångsordning för mervärdesskatt. Övergångsordningen innehöll krav på regler om mervärdesskattesatser för att undvika snedvridning av den gränsöverskridande handeln till följd av att de fiskala gränserna avskaffades. I oktober 1992 kom rådet överens om regler som begränsar medlemsstaternas befogenheter att fastställa mervärdesskattesatser. Medlemsstaterna ålades att tillämpa en normalskattesats på 15 procent eller mer, och de kunde tillämpa en eller två reducerade skattesatser på minst 5 procent på vissa särskilda varor och tjänster (bilaga III till mervärdesskattedirektivet). Genom avvikelser tilläts medlemsstaterna att fortsätta att tillämpa reducerade skattesatser, inklusive nollskattesatser, och också att tillämpa en reducerad skattesats på alla varor och tjänster som inte ingår i förteckningen, om dessa skattesatser redan var införda den 1 januari 1991.
Den skattemässiga hemvisten för tjänster har sedan 2010 gradvis ändrats till destinationslandet. Detta beslut fattades under 2008 när rådet antog ett förslag i syfte att förhindra snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstater med olika mervärdesskattesystem. Detta har lett till att så gott som samtliga av dagens tillhandahållanden av tjänster numera beskattas enligt destinationsprincipen. Det slutliga genomförandet av en destinationsbaserad beskattning av tjänster ägde rum under 2015. Sedan dess har alla tillhandahållanden mellan företag och konsument (Business-to-consumer, B2C) av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster beskattats på den plats där konsumenten har sin hemvist och inte längre där leverantören befinner sig.
Detta ledde till att kommissionen i 2016 års handlingsplan för mervärdesskatt föreslog att man skulle ersätta nuvarande övergångsordning för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna med ett slutgiltigt system som grundar sig på principen om beskattning i destinationsmedlemsstaten för att skapa ett stabilt, gemensamt mervärdesskatteområde i Europa. Samtidigt tillkännagav alltså kommissionen att beskattning i destinationsmedlemsstaten gör det möjligt att ge medlemsstaterna ökad flexibilitet vad gäller att fastställa mervärdesskattesatser och att alla befintliga reducerade skattesatser, inklusive avvikelser, som lagligen tillämpas i medlemsstaterna bör behållas och kan göras tillgängliga för alla medlemsstater, och därigenom säkerställa lika behandling.
Rådet, dvs. medlemsstaterna, välkomnade 2016 ett förslag om ökad flexibilitet så att medlemsstaterna får tillämpa samma reducerade skattesatser och nollskattesatser som förekommer i andra medlemsstater. Det betonade dock att det fortfarande krävs en tillräcklig nivå av harmonisering i EU och att den lösning som antas ska beaktas på ett väl avvägt sätt för att undvika snedvridning av konkurrensen, höjda affärskostnader och negativa effekter på den inre marknadens funktion.
Förslaget som presenterats bygger på att alla medlemsstater begränsas av samma regler och ges samma frihet att fastställa mervärdesskattesatser i det tänkta slutgiltiga mervärdesskattesystemet för EU.
Enligt de föreslagna harmoniserade och mindre restriktiva reglerna får medlemsstaterna tillämpa högst två reducerade skattesatser på minst 5 procent. För att göra det möjligt för medlemsstaterna att fortsätta att tillämpa befintliga skattesatser, samtidigt som de säkerställer lika behandling, får de också tillämpa en reducerad skattesats för vilken det inte krävs något minimum på 5 procent och ett undantag med avdragsrätt för ingående mervärdesskatt, dvs. en nollskattesats som innebär att ingen moms debiteras på försäljning samtidigt som rätt till momsavdrag ges för kostnader. I stället för att utvidga den redan omfattande förteckningen över varor och tjänster enligt vilken reducerade skattesatser kan tillämpas, ersätts bilaga III med en negativ förteckning över varor och tjänster för vilka reducerade skattesatser inte kan tillämpas.
Medlemsstaterna måste enligt förslaget ta hänsyn till att de reducerade skattesatser och undantag som tillämpas ska vara till fördel för slutkonsumenten och vara av allmänt intresse. Vidare ska medlemsstaterna säkerställa att den vägda genomsnittliga mervärdesskattesats som tillämpas alltid överstiger 12 procent.
Små och medelstora företag
Kommissionen konstaterar att små och medelstora företag proportionellt sett bär en högre kostnad för administration än större företag, och mot bakgrund av det har kommissionen presenterat förslag i januari 2018 om förenklingar för små och medelstora företag (COM(2018) 21). Den ordning som tillämpas i dag anses föråldrad och måste också förändras när mervärdesskattesystemet övergår till att bli destinationslandsbaserat.
Redan i dag finns det en särskild ordning för småföretag. Mervärdesskattedirektivet innehåller flera bestämmelser som syftar till att minska bördan för små och medelstora företag som hanterar mervärdesskatt. Dessa bestämmelser ingår till stor del i direktivets avdelning XII, kapitel 1, med rubriken Särskild ordning för småföretag. Bestämmelserna gör det möjligt för medlemsstaterna att dels fastställa förenklade förfaranden för påförande och uppbörd av mervärdesskatt, dels undanta små och medelstora företag med en årsomsättning under en viss tröskel från påförande och avdrag av mervärdesskatt. Ordningen är frivillig för medlemsländerna att tillämpa. Även den nya föreslagna ändrade ordningen för småföretag kommer att vara frivillig för medlemsstaterna.
Definitionen av ”småföretag” ska enligt förslaget bidra till att förtydliga bestämmelserna och öka rättssäkerheten för skattebetalarna. Definitionen kommer enligt förslaget att omfatta alla företag vars årliga omsättning på den inre marknaden inte överstiger 2 000 000 euro. Varje medlemsstat som väljer att tillämpa småföretagsordningen kommer att kunna fastställa sina egna tröskelvärden. Förslaget definierar det nya tillämpningsområdet för undantaget från skatteplikt för småföretag, som kommer att fortsätta att vara frivilligt för medlemsstaterna. Medlemsstater som beslutar sig för att införa undantaget för små och medelstora företag kommer att ha möjlighet att fastställa sina tröskelvärden på den nivå som bäst avspeglar deras särskilda ekonomiska och rättsliga kontext.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade skattesatser på mervärdesskatteområdet.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (KD) och 5 (L).
Mervärdesskatt ska betalas till staten vid en sådan omsättning inom landet av varor och tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap. Mervärdesskatt ska också betalas vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom om inte omsättningen är gjord inom landet och vid import av varor som är skattepliktig. Mervärdesskattesatsen anges som en påläggsprocent, dvs. procentsatsen används för att räkna ut ett pålägg på beskattningsunderlaget före mervärdesskatt.
Huvudregeln är att mervärdesskatt tas ut med 25 procent. Härutöver finns det två reducerade skattesatser, 12 procent och 6 procent.
De reducerade skattesatserna har följande tillämpningsområden.
– 12 procent: Livsmedel, hotellrums- och campinguthyrning, konstnärs försäljning av egna konstverk, import av konstverk, reparation av vissa varor, samlarföremål och antikviteter. Sedan den 1 januari 2012 tillämpas denna skattesats även på restaurang och cateringtjänster.
– 6 procent: Dagstidningar, tidskrifter och böcker, entré till konserter,
teater-, opera- och balettföreställningar, djurparker, persontransporter, viss biblioteksverksamhet, viss museiverksamhet, upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, rätt till ljud- och bildupptagning och idrottsområdet. Från och med den 1 januari 2018 omfattas förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden av skattesatsen 6 procent.
Artiklarna 93–105 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG behandlar skattesatser. Av artiklarna 96–103 framgår vilka nivåer som gäller. I artikel 97 anges att normalskattesatsen inte får vara lägre än 15 procent och i artikel 98 att medlemsstaterna får tillämpa en eller två reducerade skattesatser, som enligt artikel 99 inte får vara lägre än 5 procent.
I bilaga III i mervärdesskattedirektivet framgår på vilka omsättningar av varor och tjänster som reducerade skattesatser får tillämpas.
Efter ett tillkännagivande från riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02: SkU18, rskr. 199) tillsatte den dåvarande regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet – Mervärdesskattesatsutredningen (dir. 2002:141). Utredningen lämnade i juni 2005 delbetänkandet Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? (SOU 2005:57) med en rekommendation om att de nuvarande tre olika mervärdesskattesatserna 25, 12 och 6 procent ersätts med en enda enhetlig skattesats, som beräknades till 21,7 procent. I sitt slutbetänkande På väg mot en enhetlig mervärdesskatt (SOU 2006:90) presenterade Mervärdesskatte-satsutredningen förslag som rör livsmedelsmomsen och ett antal korrigeringar av gränsdragningar m.m. inom ramen för dagens differentierade skattesatser. Som en följd av dessa förslag skulle också en sänkning av normalskattesatsen möjliggöras. Mervärdesskattesatsutredningens slutbetänkande har inte remissbehandlats.
Riksrevisionen har nyligen (RiR 2018:25) genomfört en granskning med syftet att undersöka den nedsatta livsmedelsmomsens kostnadseffektivitet genom att utvärdera dess pris- och fördelningseffekter. Riksrevisionens rekommendation är att regeringen mot bakgrund av vad som anförts i granskningen om den nedsatta livsmedelsmomsens låga kostnadseffektivitet tar initiativ till att utreda nedsatt moms på livsmedel och avgöra om motivet alltjämt är att stödja barnfamiljer och låginkomsthushåll samt att i sådant fall överväga andra sätt att stödja dessa hushåll.
Motionerna
I motion 2018/19:789 av Ann-Britt Åsebol (M) föreslås ett en utredning om att all scenkonst, även biofilmer, bör omfattas av samma sexprocentiga kulturmoms.
I motion 2018/19:928 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 föreslås en översyn av möjligheten till en sänkt och mer enhetlig turistmoms.
I motion 2018/19:1520 av Annicka Engblom (M) föreslås en översyn av villkorsskillnaderna inom camping- och gästhamnsnäringen så att samma skattesats gäller.
I motion 2018/19:2285 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås en översyn av möjligheten till en harmonisering av den s.k. dansbandsmomsen.
I motion 2018/19:2341 av Jörgen Warborn (M) föreslås en översyn av momsskattesatserna i syfte att förenkla mervärdesskatten.
I kommittémotion 2018/19:2862 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 9 föreslås att en långsiktig harmonisering av momsen på film, dans och e-böcker bör genomföras.
I motion 2018/19:94 av Carina Ståhl Herrstedt (SD) föreslås att det skapas ekonomisk rättvisa inom området kultur och idrott genom att momsen sänks på dansbandskonserter från 25 procent till 6 procent.
I kommittémotion 2018/19:144 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås en utredning av förutsättningarna för att harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt.
I motion 2018/19:280 av Angelika Bengtsson (SD) föreslås att en mer jämlik momssats bör införas vid övernattning med båt i en gästhamn där i dag en momssats på 25 procent gäller. För en övernattning i tält, husbil eller husvagn gäller momssatsen 12 procent. Denna obalans bör avskaffas.
I kommittémotion 2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås en översyn av problematiken med moms på s.k. grå spelnyckelmarknader.
I motion 2018/19:730 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2 föreslås att mervärdesskatten sänks till 6 procent för danstillställningar.
I motion 2018/19:1267 av Runar Filper (SD) föreslås en sänkning av momsen på dansbandskulturen så att den får bättre förutsättningar att leva vidare. Det finns klara fördelar med enhetlig moms och därför bör de ojämlika momssatserna ses över. En översyn av mervärdesskatten för kultur bör genomföras.
I motion 2018/19:2272 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C) föreslås en översyn av möjligheten till sänkt mervärdesskatt på dans.
I kommittémotion 2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 19 föreslås en utredning av förutsättningarna för ett likställande av mervärdesskatt på tryckta och digitala medier.
I motion 2018/19:2509 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C) föreslås en översyn av möjligheten att sänka den s.k. dansbandsmomsen.
I kommittémotion 2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4 föreslås en översyn av momssatserna i kultursektorn i syfte att harmonisera desamma.
I motion 2018/19:465 av Arman Teimouri och Maria Nilsson (båda L) föreslås en översyn av mervärdesskattesatserna inom kultur och besöksnäring.
Utskottets ställningstagande
I de behandlade motionerna föreslås sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya kategorier av varor och tjänster. Det pågår en ständig diskussion om dessa frågor.
Liksom föregående år menar utskottet att även om gränsdragningar mellan områden som behandlas olika, beroende på utgångspunkt, kan förefalla ge upphov till ibland svårförklarade skillnader i behandling, t.ex. gränsdragningen mellan campingverksamhet och uthyrning av gästhamnsplatser, vill utskottet i dag inte föreslå några förändrade regler – i synnerhet inte när det enbart rör sig om sänkningar av momsskattesatserna för berörda områden, dvs. ofinansierade skattesänkningar vars jobbeffekter skulle bli ytterst kostsamma och som Sverige i det nuvarande statsfinansiella läget inte har ekonomiskt utrymme för.
När det gäller moms på e-böcker vill utskottet lyfta fram och välkomna att regeringen i februari 2019 har överlämnat en remiss till Lagrådet med förslag om att sänka momsen på elektroniska publikationer från 25 till 6 procent. Det innebär att momsen på t.ex. digitala tidningar och e-böcker hamnar på samma nivå som tryckta motsvarigheter. Förslaget är en del av budgetsamarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
Den sänkta momsen ska skapa bättre förutsättningar för kultur- och mediebranschen att anpassa sig till det nya medielandskapet där en stor del av konsumtionen av nyheter, böcker och tidningar sker digitalt.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2019 och omfatta elektroniska motsvarigheter till publikationer som i tryckt form beskattas med 6 procent, bl.a. tidningar, tidskrifter och böcker. Publikationer som huvudsakligen består av reklam, rörlig bild eller musik omfattas inte av den sänkta momsen. Förslaget följer ett EU-direktiv som beslutades i november och som Sverige länge arbetat för att få till stånd.
Utskottet noterar det förslag som under 2018 presenterats av kommissionen och som medger en ökad flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att bestämma skattesatser. Utskottet noterar också den preliminära ståndpunkt om förslaget som regeringen presenterat:
Det finns flera fördelar med en ökad flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att bestämma skattesatser. Samtidigt riskerar förslaget medföra en ökad komplexitet, särskilt för de företag som säljer sina varor och tjänster i flera olika medlemsstater. Det riskerar även att leda till skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Effekterna av förslaget, inklusive den vägda genomsnittliga skattesatsen, behöver därför analyseras närmare. Mervärdesskatten är också en viktig intäktskälla för att finansiera välfärden.
Skatteutskottet överlade den 6 mars 2018 med regeringen om denna ståndpunkt och gav då sitt stöd till ståndpunkten.
Utskottet ser mot bakgrund av det ovanstående inte någon anledning att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om något förslag om förändring av skattesatsstrukturen på mervärdesskatteområdet.
Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om mervärdesbeskattningen av den ideella sektorn.
Motionerna
I motion 2018/19:788 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M) föreslås att ROT-avdraget breddas till att omfatta den ideella sektorn.
I motion 2018/19:1326 av Cecilia Widegren (M) yrkande 7 föreslås förändrade regler för mervärdesbeskattningen så att villkoren för ridning och annan föreningsdriven verksamhet inte försämras.
Utskottets ställningstagande
Sedan den 1 januari 2016 har det genomförts ändringar i inkomstskattelagen som medför skattefrihet för allmännyttiga ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta begagnade varor som nyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet och som främjar återanvändning och återvinning. Av Skatteverkets rättsliga vägledning framgår att Skatteverket anser att secondhandförsäljning som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund ska undantas från beskattning om inte försäljningen bedrivs i direkt konkurrens med den kommersiella secondhandbranschen. Om föreningen eller trossamfundet säljer secondhandvaror i sådan omfattning att de är skattskyldiga till inkomstskatt är de också skattskyldiga till mervärdesskatt för försäljningen.
Utskottet menade i de två senaste årens betänkanden om allmänna motioner om mervärdesskatt (bet. 2016/17:SkU25 s. 15 och bet. 2017/18:SkU11 s. 17) att det är viktigt att den verksamhet som bedrivs av ideella föreningar kan fortsätta att drivas. Utskottet fann dock inget skäl att föreslå några ytterligare förändringar i regelverket och avstyrkte därmed motionerna.
Med samma motivering som föregående år avstyrker utskottet även i år de aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om ändrade regler om undantag inom mervärdesskatteområdet.
Motionerna
I motion 2018/19:283 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 föreslås att körkortsutbildningar momsbefrias.
I motion 2018/19:610 av Lotta Finstorp (M) föreslås en översyn av bestämmelserna om att hyresvärdar stadigvarande måste bedriva momspliktig verksamhet i lokaler de hyr ut till ideella verksamheter, t.ex. idrottsverksamhet eller icke momspliktiga verksamheter.
I motion 2018/19:730 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1 föreslås att en dj:s framträdande ska vara momsbefriat eftersom en sådan person bör räknas som utövande konstnär.
I motion 2018/19:1932 av Pål Jonson (M) föreslås en utredning av frågan om konkurrensmässiga förutsättningar för privata ambulansflyg och helikoptrar genom t.ex. undantag för momsen för ambulanshelikoptrar och ambulansflyg som upphandlas av privata aktörer.
Utskottets ställningstagande
Uthyrning av en fastighet är som huvudregel en omsättning som är undantagen från skatteplikt. Undantaget omfattar dock inte korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar för idrottsutövning. En sådan uthyrning behandlas i stället som en idrottstjänst. Dessa tjänster beskattas därför med 6 procent.
För att en uthyrning ska anses som en idrottstjänst är det tre förutsättningar som ska vara uppfyllda:
Enligt Skatteverkets uppfattning kan en samtidig uthyrning av en idrottslokal till flera hyresgäster behandlas på olika sätt beroende på hur respektive avtal ser ut och övriga omständigheter kring uthyrningarna. Uthyrningen till en hyresgäst kan därmed anses som en skattefri uthyrning av fastighet medan uthyrningen till en annan hyresgäst ska anses som en idrottstjänst. För att avgöra om uthyrningen ska anses som en skattefri fastighetsuthyrning eller som en idrottstjänst kan flera olika omständigheter beaktas. En sammantagen bedömning av dessa omständigheter måste göras för varje idrottslokal och för varje enskild hyresgäst. Uthyrningstidens längd är av väsentlig betydelse men denna omständighet är inte ensamt avgörande vid bedömningen av om det är en skattefri fastighetsuthyrning eller en idrottstjänst.
En utredning tillsattes 2014 som hade till uppdrag att se över den ersättning som kommuner och landsting får för dold mervärdesskatt vid upphandling av eller vid bidragsgivning till verksamhet inom sjukvård m.m. i enlighet med bestämmelserna i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund. Ersättningen utgörs av en schablon och uppgår som huvudregel till 6 procent av upphandlingskostnaden eller bidragsbeloppet. Utredningen presenterade i ett särskilt betänkande (SOU 2014:78) resultatet av ett uppdrag att undersöka den ingående mervärdesskattens andel av den totala kostnaden inom verksamhet med ambulansflyg och att bedöma behovet av en särskild författningsreglering som avser ersättning för dold mervärdesskatt vid upphandling av en sådan verksamhet. Utredningen fann att det varken fanns behov av eller var lämpligt att införa en särskild författningsreglering av ersättningsnivån för dold mervärdesskatt på verksamhet inom luftburen ambulanssjukvård. Betänkandet bereds enligt uppgift i Regeringskansliet. När det gäller motionärens förslag att göra en omdefiniering enligt mervärdesskattelagens begreppsapparat av den nämnda verksamheten från vård till transport eller andra förändringar i mervärdesskattelagen konstaterar utskottet att detta inte är aktuellt. Detta utesluter dock inte att utskottet ser positivt på förslag som skulle kunna leda till mera likartade villkor för privat och offentliga utförare när det gäller ambulanstransporter med flyg.
Utbildning för personligt ändamål, t.ex. körkortsutbildning, sömnadsutbildning, teaterutbildning eller dansutbildning, är skattepliktig. Det saknar betydelse om utbildningen syftar till att ge eleven möjlighet att få visst arbete. En utbildning som sker inom ramen för en i övrigt skattebefriad utbildning ska däremot vara undantagen.
Gage på artistframträdanden är momsfria om artisten är en utövande konstnär, framträder inför publik och framför ett litterärt eller konstnärligt verk som är skyddat av upphovsrättslagen. Det är däremot inte fråga om ett momsfritt artistframträdande när artisten själv är arrangör av föreställningen. Exempel på utövande konstnärer som kan uppträda momsfritt är sångare, musiker, dansare, skådespelare, recitatörer och dirigenter. Regelverket är komplext, och tillämpningen är i huvudsak beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Något förslag om förändrat regelverk är inte aktuellt.
Utskottet ser inga skäl att i dag föreslå någon ändring av reglerna ovan och avstyrker motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om förändringar av mervärdesskattesystemet.
Jämför reservation 6 (M) och 7 (KD).
Motionerna
I kommittémotion 2018/19:2764 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 12 föreslås att omsättningsgränsen för momsplikt bör sättas till 50 000 kronor.
I kommittémotion 2018/19:2873 av Cecilia Widegren m.fl. (M) föreslås att avdragsförbudet slopas i mervärdesskattelagen för stadigvarande bostad.
I kommittémotion 2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 3 föreslås att regeringen får i uppdrag att följa upp hur den nya definitionen av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen påverkar företagens administrativa börda, i synnerhet i relation till mervärdesskatteredovisningen, samt att genomföra åtgärder för att förhindra orimligt ökat regelkrångel med ökade kostnader för företagen som följd.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet anförde i föregående års betänkande om mervärdesskatter att det i många fall kan uppkomma tveksamheter om vad som förstås med en stadigvarande bostad. Som regel avses med detta en fastighet eller en del av en byggnad som är inrättad för boende. Det är byggnadens karaktär som i första hand är avgörande.
Att även en byggnads användning i vissa fall kan ha betydelse vid bedömningen av om den omfattas av avdragsförbudet eller inte framgår också av avgöranden i Skatterättsnämnden och Högsta förvaltningsdomstolen, där det bl.a. framgår att en stuga respektive lägenheter som i sin helhet används för skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet inte omfattas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Uthyrning av en lokal som är en stadigvarande bostad kan dock inte vara skattepliktig eller ge rätt till avdrag.
Utskottet noterade det regelverk som gäller i dag för stadigvarande bostad. Utskottet utgick dock samtidigt från att regeringen från sitt håll och Skatteverket i sin tillämpande verksamhet ser över möjligheterna att förenkla för enskilda och företag som vill hyra ut lokaler till t.ex. flyktingbostäder.
Utskottet såg mot bakgrund av detta ingen anledning att då föreslå någon ändring av reglerna om stadigvarande bostad och avstyrkte motionen.
I samma betänkande föregående år konstaterade utskottet att det i regleringsbrevet till Skatteverket för 2018 framgick att regeringen har gett verket i uppdrag att se över effekterna av det nya fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen. Skatteverket ska redogöra för vilka effekter de förändringar av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen som föreslogs i proposition 2016/17:14 har haft på företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen. I en redovisning till Finansdepartementet (dnr Fi2018-02541-1) med anledning av uppdraget skriver Skatteverket:
Skatteverket har under våren 2018 utrett frågan om ökade administrativa kostnader hos företagen med anledning av det förändrade fastighetsbegreppet. Utredningen är en del i Skatteverkets uppdrag enligt myndighetens regleringsbrev för 2018.
Sammanfattningsvis kan Skatteverket rapportera att det har funnits administrativa kostnader för företagen vid omställningen till nytt fastighetsbegrepp. Mest påtagligt för företag med verksamhet som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Som ska redogöras för i rapporten har uppdraget dock inte definierats som att utreda de totala kostnaderna för det ändrade fastighetsbegreppet.
Istället har utredningen avsett att identifiera och föreslå åtgärder för att motverka sådana ökningar av administrativa kostnader och ökat administrativt arbete för företagen som har sitt ursprung i den svenska hanteringen av aktuell lagändring och som avser direkta effekter av fastighetsbegreppet.
Några sådana kostnader har Skatteverket inte kunnat identifiera. Med anledning av utredningens resultat kommer rapporten inte med några förslag om åtgärder eller ändrad lagstiftning.
Slutligen anförde utskottet i samma betänkande föregående år om mervärdesskatt (bet. 2017/18:SkU11) att när omsättningsgränsen för mervärdesskatt föreslogs i budgetpropositionen för 2017 sa regeringen att storleken på omsättningsgränsen borde bestämmas till ett belopp som ger möjlighet för beskattningsbara personer med en mycket begränsad verksamhet att slippa hantera uppbörden av mervärdesskatt. En omsättningsgräns på 30 000 kronor var enligt regeringens uppfattning tillräcklig för att omfatta beskattningsbara personer som bedriver kommersiell verksamhet som är så begränsad att det finns skäl för att befria dem från uppbörden av mervärdesskatt. Denna gräns är också tillräcklig för att de privatpersoner som säljer överskottet från mikroproduktion av förnybar el ska omfattas. En omsättningsgräns på 30 000 kronor per år kan, sa regeringen, förväntas minska den administrativa bördan både för aktörer med liten omsättning, eftersom dessa inte behöver redovisa mervärdesskatt, och för Skatteverket, som inte behöver administrera verksamheter med liten omsättning som inte beräknas ge några större skatteintäkter. Utskottet gjorde ingen annan bedömning utan ansåg att den nivå som gäller i dag är väl avvägd. Utskottet noterade emellertid att omsättningsgränsen för mervärdesskatt är en av de frågor som behandlas i det förslag om beskattning av små företag som kommissionen nyligen lagt fram.
Utskottet ser inte heller nu skäl att föreslå någon ändring av reglerna ovan och avstyrker även i år de aktuella motionsyrkandena.
|
1. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Sofia Westergren (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2862 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 9 och
avslår motionerna
2018/19:94 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2018/19:144 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:280 av Angelika Bengtsson (SD),
2018/19:465 av Arman Teimouri och Maria Nilsson (båda L),
2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:730 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2018/19:789 av Ann-Britt Åsebol (M),
2018/19:928 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2018/19:1267 av Runar Filper (SD),
2018/19:1520 av Annicka Engblom (M),
2018/19:2272 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C),
2018/19:2285 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2341 av Jörgen Warborn (M),
2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 19,
2018/19:2509 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C) och
2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
Skatter, inklusive moms, ska vara rimligt höga, förutsägbara och rättvisa. Detta är inte fallet i dag inom kulturområdet. Två exempel på differentierade momssatser är pappersböcker kontra e-böcker samt teater och konsert i jämförelse med att spela för dansande publik. I grunden tycker vi att all kultur ska omfattas av samma enhetliga kulturmoms. Utgångspunkten är att kulturmomsen inte ska göra skillnad mellan olika slags konst- eller kulturformer. Dessa frågor behöver initialt kartläggas i syfte att långsiktigt reformera och harmonisera kultursektorns moms- och skattesatser. Denna harmonisering ska ske successivt och med hänsyn till statens finanser. Moderaterna ställer sig kritiska till höjningen av den s.k. biomomsen från sex till 25 procent. Höjningen riskerar att slå hårdast mot biografer på små orter runt om i Sverige. Det vore en olycklig utveckling, eftersom dessa biografer ofta fyller ett flertal funktioner och fungerar som samlingspunkt för det lokala kulturlivet.
Regelverket bör därför ses över så att all kultur kan omfattas av samma enhetliga kulturmoms.
|
2. |
av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:144 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 2 och
2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2018/19:94 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2018/19:280 av Angelika Bengtsson (SD),
2018/19:465 av Arman Teimouri och Maria Nilsson (båda L),
2018/19:730 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2018/19:789 av Ann-Britt Åsebol (M),
2018/19:928 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2018/19:1267 av Runar Filper (SD),
2018/19:1520 av Annicka Engblom (M),
2018/19:2272 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C),
2018/19:2285 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2341 av Jörgen Warborn (M),
2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 19,
2018/19:2509 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),
2018/19:2862 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 9 och
2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
Den differentierade momssatsen inom olika turistnäringar är problematisk, eftersom den leder till onaturliga konkurrensfördelar och missgynnar småskalig natur- och ekoturism som främst återfinns på landsbygden. Exempelvis är ett djurparksbesök belagt med en moms på 6 procent, medan viltskådning i det fria innebär en moms på 25 procent. Guidning på ett museum har en moms på 6 procent medan momsen på en stadsvandring ligger på 25 procent. Effekterna av detta är att de mest arbetsintensiva delarna av turismen missgynnas, och regelverket upplevs som krångligt och byråkratiskt. Exempelvis gynnas resor med båtar, bussar och skidliftar i tätbefolkade områden framför naturupplevelser där man tillsammans med lokala guider paddlar, cyklar, åker skidor eller skoter. Detta innebär därmed även att landsbygden missgynnas. Det är hög tid för en rättvis beskattning av turistaktiviteter, och vi vill se en utredning om förutsättningarna för att harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt.
I och med skillnader i momssatser på köp av spel i olika länder har det skapats s.k. grå spelnyckelmarknader, dvs. marknader för köp av digitala cd-nycklar från andra länder för att komma bort från de nationella momssatserna. Samtidigt har det framkommit att många spelnycklar som sålts till konsumenter via dessa marknader har varit köpta med stulna kreditkort, och skyddet mot bedrägeri är oftast bristfälligt. Sverigedemokraterna anser att det är viktigt att se över vilka åtgärder som behöver genomföras för att spelkonsumenter ska köpa spelen av officiella aktörer för försäljning av spel i Sverige. Dessa åtgärder skulle t.ex. kunna handla om att införa regler som gör det möjligt att tillämpa kulturmoms på spel.
|
3. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2272 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C) och
2018/19:2509 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C) samt
avslår motionerna
2018/19:94 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2018/19:144 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:280 av Angelika Bengtsson (SD),
2018/19:465 av Arman Teimouri och Maria Nilsson (båda L),
2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:730 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2018/19:789 av Ann-Britt Åsebol (M),
2018/19:928 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2018/19:1267 av Runar Filper (SD),
2018/19:1520 av Annicka Engblom (M),
2018/19:2285 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2341 av Jörgen Warborn (M),
2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 19,
2018/19:2862 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 9 och
2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
Verksamheter i samhället är belagda med olika momsskattesatser. Ibland kan dessa skillnader verka ologiska. Ett exempel på en sådan ologisk momsbeläggning är den s.k. dansbandsmomsen. Momsnivån vid en musikkonsert där publiken sitter och lyssnar är 6 procent. Det gäller också om dans framförs på scenen inför publiken. Men så snart åhörarna själva börjar dansa till musiken ska tillställningen beläggas med 25 procents moms. Dansen är en verklig folkrörelse som finns över hela landet och varje vecka samlar massor av människor i bygdegårdar, Folkets Hus och andra lokaler. Med en lägre moms skulle entréavgiften för alla dansare kunna sänkas och fler dansare skulle ha råd att dansa vid flera tillfällen. Många mindre etablerade dansorkestrar och dansarrangörer skulle också få det lättare att överleva. Momsnivån för musikverksamhet bör vara densamma vare sig publiken dansar eller inte.
|
4. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4 och
avslår motionerna
2018/19:94 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2018/19:144 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:280 av Angelika Bengtsson (SD),
2018/19:465 av Arman Teimouri och Maria Nilsson (båda L),
2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:730 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2018/19:789 av Ann-Britt Åsebol (M),
2018/19:928 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2018/19:1267 av Runar Filper (SD),
2018/19:1520 av Annicka Engblom (M),
2018/19:2272 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C),
2018/19:2285 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2341 av Jörgen Warborn (M),
2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 19,
2018/19:2509 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C) och
2018/19:2862 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 9.
Ställningstagande
Ansvaret för kulturens villkor ligger inte enbart på det offentliga utan både de privata och ideella insatserna har enormt stor betydelse. För att bredda kulturen och hitta nya sätt att finansiera kulturlivet är det av yttersta vikt att det privatas möjlighet att agera i kulturlivet utvecklas. Inte minst kan regelverk förenklas och ses över. Ett exempel är momssatserna på dans. I dag är det en momssats, 6 procent, om man är på en spelning där publiken sitter ned. Om publiken i stället dansar till musiken är momsen 25 procent. Detta skapar märkliga effekter och svårigheter att överskåda kostnader vid vissa gränsdragningsproblem. Vad händer vid en konsert om några väljer att börja spontandansa när meningen är att publiken ska lyssna sittandes? En översyn bör genomföras med syfte att harmonisera detta regelverk som är svåröverskådligt och svårt att förutse effekterna av.
|
5. |
av Emma Carlsson Löfdahl (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:465 av Arman Teimouri och Maria Nilsson (båda L) och
avslår motionerna
2018/19:94 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2018/19:144 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:280 av Angelika Bengtsson (SD),
2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:730 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2018/19:789 av Ann-Britt Åsebol (M),
2018/19:928 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2018/19:1267 av Runar Filper (SD),
2018/19:1520 av Annicka Engblom (M),
2018/19:2272 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C),
2018/19:2285 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2341 av Jörgen Warborn (M),
2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 19,
2018/19:2509 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),
2018/19:2862 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 9 och
2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
I dagsläget beskattas ett uppträdande av ett s.k. dansband hårdare än en annan form av artistuppträdande. Momssatsen är avhängig av om det finns uppsåt till dans eller ej. Förekommer dans är momsen högre. Detta innebär att en person som uppskattar dansbandsmusiken och ändå inte har någon avsikt att dansa måste betala mer än om denne person uppskattat en annan musikgenre. Även inom besöksnäringen förekommer flera olika momssatser, och oönskade, svåröverskådliga effekter försvårar för entreprenörer och kunder när det gäller turistaktiviteter. Till exempel beskattas persontransport med 6 procent, guidning med 25 procent, boende med 12 procent, mat med 12 eller 25 procent och en kulturaktivitet med 6 procent eller 25 procent. Det finns klara fördelar med enhetlig moms. Därför bör mervärdesskattesatserna ses över så att det blir enhetlighet mellan olika musikgenrer och likartade företeelser inom besöksnäringen likställs.
|
6. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Sofia Westergren (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2873 av Cecilia Widegren m.fl. (M) och
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 3 och
avslår motion
2018/19:2764 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 12.
Ställningstagande
Momsen är en konsumtionsskatt, alltså en skatt som i sista hand betalas i samband med inköp för konsumtion. Näringsidkares rätt till avdrag för ingående moms på kostnader är en förutsättning för att systemet ska fungera. Avdragsförbudet för stadigvarande bostad innebär ett avsteg som kan ifrågasättas utifrån ett EU-rättsligt perspektiv. Sverige fick förhandla sig till en rätt att behålla förbudet vid EU-inträdet. Avdragsförbudet innebär att enskilda personer och företag som upplåter lokaler till exempelvis flyktingboenden eller äldreomsorg riskerar att hamna i en situation som saknar förutsebarhet och som innebär stora momsrisker. En sådan upplåtelse av lokaler kan förändra bedömningen av en befintlig verksamhet på så sätt att verksamheten anses gå från att bedriva momspliktig verksamhet till att bedriva momsfri verksamhet. Detta innebär att man inte kan göra momsavdrag och att momskostnaderna ökar. Dessutom kan man behöva återföra, betala tillbaka (jämka), tidigare avdragen ingående moms på investeringar som gjorts för upp till tio år sedan. Om avdragsförbudet för stadigvarande bostad togs bort skulle momsavdragen rimligen inte öka för privata kostnader i samband med uthyrning av bostäder, eftersom privata kostnader inte är avdragsgilla i dag. Detta grundar sig på andra regler, som alltjämt skulle gälla, även om avdragsförbudet för stadigvarande bostad togs bort. Statens respektive kommuners ekonomiska ansvar för flyktingmottagandet, äldreboenden och andra sociala boenden påverkas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Dagens regler leder till höjda hyror på bostäder till flyktingar, äldre och annat stödboende eftersom de ökade momskostnaderna kompenseras genom hyreshöjningar. Den komplexa situation för mervärdesskatten och den administrativa börda som regeln medför innebär att många väljer bort momsfri uthyrning, vilket riskerar att minska utbudet på denna typ av bostäder som samhället så väl behöver.
Regeringen behöver därför se över varje möjlighet att förenkla för enskilda och företag som vill hyra ut lokaler till exempelvis flyktingbostäder. En bra början vore att se över avdragsförbudet för stadigvarande bostad.
Regeringen har infört en ny definition av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen, och begreppet verksamhetstillbehör i lagen har slopats. Vidare har reglerna om undantag och skatteplikt på fastighetsområdet ändrats, liksom reglerna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Slutligen omfattade regeländringarna tillhandahållanden som ingår i upplåtelsen av nyttjanderätt till fastigheter. För de företag som hanterar transaktioner som kan hänföras till fast egendom eller upplåtelse av nyttjanderätt till fastigheter, är detta omfattande ändringar som kräver åtgärder. En väl underbyggd konsekvensanalys hade därför varit av stor betydelse. Det finns en uppenbar risk att den nya lagstiftningen kan ha fått stora konsekvenser för företagen varför en djuplodande konsekvensutredning av den ökade administrationen och mervärdesskatteredovisningen är nödvändig.
Regeringen bör därför följa upp hur den nya lagstiftningen påverkar företagens administrativa börda, i synnerhet i relation till mervärdesskatte-redovisningen, och genomföra åtgärder för att förhindra orimligt ökat regelkrångel med ökade kostnader för företagen som följd.
|
7. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2764 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 12 och
avslår motionerna
2018/19:2873 av Cecilia Widegren m.fl. (M) och
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Kristdemokraterna har tillsammans med övriga allianspartier infört den skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som gäller sedan den 1 januari 2015. Den ersättning som betalas ut för mikroproduktionen av förnybar el är momspliktig, vilket innebär att den som säljer överskottselen måste vara momsregistrerad. Detta gör att det inte är lönsamt att bygga ut sitt solcellssystem mer än vad som täcker den egna förbrukningen. Momsplikten slopades den 1 januari 2017 för dem som bedriver mikroproduktion av förnybar el och säljer sitt elöverskott, upp till 30 000 kronor. Kristdemokraterna vill se en omsättningsgräns på 50 000 kronor.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ekonomisk rättvisa inom området kultur och idrott genom att sänka momsen på dansbandskonserter från 25 procent till 6 procent och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av momssatsen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att momsbefria körkortsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av mervärdesskattesatserna inom kultur och besöksnäring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över att hyresvärdar stadigvarande måste bedriva momspliktig verksamhet i lokaler de hyr ut till ideella verksamheter eller icke momspliktiga verksamheter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över problematiken med s.k. grå spelnyckelmarknader och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en dj:s framträdande ska vara momsbefriat och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka mervärdesskatten till 6 procent för danstillställningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda ROT-avdraget till att omfatta den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda huruvida all scenkonst, även biofilmer, bör omfattas av samma sexprocentiga kulturmoms och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en sänkt och mer enhetlig turistmoms och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av mervärdesskatten inom kulturnäringen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändrade regler för mervärdesbeskattningen inte får leda till att villkoren för ridning och annan föreningsdriven verksamhet försämras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn av villkorsskillnaderna inom camping- och gästhamnsnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om momsen för upphandlade ambulanshelikoptrar och ambulansflyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till sänkt mervärdesskatt på dans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en harmonisering av mervärdesskattelagstiftningen för den s.k. dansbandsmomsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn av momsskattesatserna i syfte att förenkla mervärdesskatten och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ett likställande av mervärdesskatt på tryckta och digitala medier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att sänka den s.k. dansbandsmomsen och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en omsättningsgräns för momsplikt bör sättas till 50 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig harmonisering av momsen avseende film, dans och e-böcker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett slopande av avdragsförbudet för stadigvarande bostad i mervärdesskattelagen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt regeringen att följa upp hur den nya definitionen av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen påverkar företagens administrativa börda, i synnerhet i relation till mervärdesskatteredovisningen, samt genomföra åtgärder för att förhindra orimligt ökat regelkrångel med ökade kostnader för företagen som följd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över momssatserna i kultursektorn i syfte att harmonisera desamma och tillkännager detta för regeringen.