|
|
Företag, kapital och fastighet
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar bl.a. till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att tillkännagivanden inte behövs eftersom frågan redan är aktualiserad inom Regeringskansliet.
I betänkandet behandlar utskottet kvarvarande motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om beskattning, företagande och kapital.
I betänkandet finns 22 reservationer (M, SD, C, V, KD).
Behandlade förslag
Cirka 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Företagande och investeringar, allmänna frågor
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag
Beskattning vid generationsskifte
Skatteregler för ideell sektor
Fastighetsskatt på elproduktion
Andrahandsuthyrning av bostäder
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning
Enskilda näringsidkares personliga friskvård
1.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (M)
2.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (SD)
3.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (C)
4.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (V)
5.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (KD)
6.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (M)
7.Beskattning vid generationsskifte, punkt 3 (M)
8.Skogskonton m.m., punkt 4 (SD)
9.Skogskonton m.m., punkt 4 (C)
10.Skogskonton m.m., punkt 4 (KD)
11.Styrelsearvoden, punkt 5 (C)
12.Skatteregler för ideell sektor, punkt 6 (SD)
14.Fastighetsskatt på elproduktion, punkt 8 (SD)
15.Boendebeskattning, punkt 9 (SD)
16.Boendebeskattning, punkt 9 (C)
17.Boendebeskattning, punkt 9 (V)
18.Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 11 (M)
19.Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 11 (KD)
21.Tonnageskatt, punkt 12 (SD)
22.Enskilda näringsidkares personliga friskvård, punkt 14 (C)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Företagande och investeringar, allmänna frågor |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2018/19:594 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2018/19:1750 av Christian Carlsson (KD) i denna del,
2018/19:1895 av Hampus Hagman (KD),
2018/19:2004 av Erik Bengtzboe (M),
2018/19:2280 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2306 av Anna Sibinska (MP) yrkande 4,
2018/19:2673 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 17,
2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 2,
2018/19:2847 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3,
2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6,
2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 26,
2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 6 och
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 18.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (V)
Reservation 5 (KD)
|
2. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:227 av Larry Söder (KD) yrkande 1,
2018/19:1750 av Christian Carlsson (KD) i denna del och
2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 i denna del.
Reservation 6 (M)
|
3. |
Beskattning vid generationsskifte |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:227 av Larry Söder (KD) yrkande 2,
2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och
2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 17.
Reservation 7 (M)
|
4. |
Skogskonton m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1281 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 17,
2018/19:1469 av Ola Johansson (C) yrkande 6,
2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 73,
2018/19:2490 av Per Åsling (C),
2018/19:2526 av Per Åsling (C) yrkande 6,
2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 33 och 56–59 samt
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8.
Reservation 8 (SD)
Reservation 9 (C)
Reservation 10 (KD)
|
5. |
Styrelsearvoden |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1178 av Hans Rothenberg (M),
2018/19:2390 av Kristina Yngwe (C) och
2018/19:2419 av Sofia Nilsson (C).
Reservation 11 (C)
|
6. |
Skatteregler för ideell sektor |
Riksdagen avslår motion
2018/19:1286 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3.
Reservation 12 (SD)
|
7. |
Ränteavdrag |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:815 av Sten Bergheden (M) och
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 5.
Reservation 13 (KD)
|
8. |
Fastighetsskatt på elproduktion |
Riksdagen avslår motion
2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 15.
Reservation 14 (SD)
|
9. |
Boendebeskattning |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22,
2018/19:447 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 3 och 4,
2018/19:449 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 5,
2018/19:665 av Jonas Eriksson (MP),
2018/19:720 av Maria Malmer Stenergard (M),
2018/19:1108 av Erik Bengtzboe (M),
2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 12, 16 och 20,
2018/19:1841 av Jan Ericson (M),
2018/19:1963 av Hanna Westerén (S),
2018/19:2700 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) och
2018/19:2779 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 23.
Reservation 15 (SD)
Reservation 16 (C)
Reservation 17 (V)
|
10. |
Andrahandsuthyrning av bostäder |
Riksdagen avslår motion
2018/19:1113 av Erik Bengtzboe (M).
|
11. |
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:222 av Jörgen Grubb (SD),
2018/19:308 av Jimmy Ståhl (SD),
2018/19:609 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M) yrkande 1,
2018/19:648 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2018/19:2278 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2428 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 16,
2018/19:2475 av Margareta Cederfelt (M),
2018/19:2831 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 34 och
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4.
Reservation 18 (M)
Reservation 19 (KD)
|
12. |
Tonnageskatt |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:273 av Hampus Hagman (KD),
2018/19:1122 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 6 och
2018/19:2901 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 45.
Reservation 20 (M)
Reservation 21 (SD)
|
13. |
Konstinköp |
Riksdagen avslår motion
2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 5.
|
14. |
Enskilda näringsidkares personliga friskvård |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:819 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1603 av Mattias Karlsson i Luleå (M) och
2018/19:2430 av Anders Åkesson (C).
Reservation 22 (C)
Stockholm den 5 mars 2019
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Bo Broman (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sofia Westergren (M) och Emma Carlsson Löfdahl (L).
Budgetpropositionen för 2019 beslutades av en övergångsregering. Vid framtagandet av propositionen bedömde regeringen att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning.
I december 2018 antog riksdagen Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation. Den innehåller ett antal lagförslag och tillkännagivanden på skatteområdet. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2018 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2018/19:1, yttr. 2018/19:SkU1y, bet. 2018/19:FiU1).
I januari 2019 ingick Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet en överenskommelse som omfattar 73 sakpolitiska områden och ett samarbete om statens budget. Samarbetet innebär bl.a. att ett antal skatteförslag ska genomföras under året.
I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2018 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter. Motionerna innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattning.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V) och 5 (KD).
Riktlinjer för skattepolitiken
Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt riktlinjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, t.ex. nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.
Motionerna
I kommittémotion 2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7 föreslås att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget ska utredas, att nivån på investeraravdraget ska höjas samt att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivån vid införandet.
I partimotion 2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 föreslås att det ska utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.
I motion 2018/19:594 av Hans Rothenberg m.fl. (M) föreslås en översyn av möjligheten att utöka och utveckla investeraravdraget så att det även omfattar investerare som har sitt kapital knutet till ett bolag.
I motion 2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5 föreslås en översyn av möjligheten till skattelättnader för utbildningskostnaden för att uppmuntra företag att själva driva yrkesutbildningar.
I motion 2018/19:1750 av Christian Carlsson (KD) föreslås att det ska tillsättas en utredning som ser över 3:12-reglerna, beskattningen av personaloptioner samt både värnskattens och bolagsskattens framtid för att förbättra företagsklimatet.
I motion 2018/19:1895 av Hampus Hagman (KD) föreslås att möjligheten till skattefritt sparande till kapitalinsatsen till ett aktiebolag ska utredas.
I motion 2018/19:2004 av Erik Bengtzboe (M) föreslås en översyn av förutsättningarna att göra kompetenshöjande utbildning av personal avskrivningsbar.
I motion 2018/19:2280 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås att en översyn av lagstiftningen bör övervägas så att det är lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner.
I motion 2018/19:2306 av Anna Sibinska (MP) yrkande 4 föreslås att en ny företagsform som innebär bättre skattevillkor för små kulturföretag ska utredas.
I motion 2018/19:2673 av Laila Naraghi m.fl. (S) föreslås att lagändringar ska ses över för att se till att globala digitala reklam- och medieleverantörer ska kunna beskattas i Sverige baserat på faktiska intäkter och vinst för den verksamhet de bedriver här.
I kommittémotion 2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 föreslås att beskattningen av företag skyndsamt ska ses över liksom skattelagstiftningens konsekvenser för mindre företag och ideella föreningar.
I kommittémotion 2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 17 föreslås att skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda ska införas.
I kommittémotion 2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 2 föreslås att möjligheten att införa en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda ska ses över.
I motion 2018/19:2847 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 föreslås att möjligheten att införa en enkel, likformig och rimlig schablonbeskattning av alla enklare tjänster som utförs på digitala plattformar upp till ett visst takbelopp ska utredas.
I kommittémotion 2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6 föreslås en utredning av möjligheten att införa ett klimatavdrag för vissa industribolag som investerar i teknik som lagrar koldioxid genom CCS (geologisk koldioxidlagring, carbon capture and storage) och CCU (teknik för koldioxidavskiljning, carbon capture and utilisation) där koldioxiden på sikt återbildas till mineral och bergarter eller annan teknik som drastiskt minskar de processrelaterade koldioxidutsläppen.
I kommittémotion 2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 26 föreslås att en utredning ska tillsättas för att se över den skatterättsliga bedömningen av handel med virtuella varor för att tillvarata den digitala ekonomins potential att skapa tillväxt och jobb.
I kommittémotion 2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 6 föreslås att ett enklare företagande med mindre administration och lägre beskattning för företag med relativt låg omsättning ska utredas.
I kommittémotion 2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 18 föreslås att en modell för bosparande inom systemet för investeringssparkonton ska utredas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att goda skattemässiga villkor för företagande är en förutsättning för att hela landet ska växa och en viktig del i politiken för stärkt konkurrenskraft.
I juni 2018 tillstyrkte riksdagen regeringens förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn och ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Reglerna, som trädde i kraft den 1 januari 2019, förväntas leda till att riskerna som är förknippade med lånefinansiering minskar och att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag minskar. Vidare infördes ett primäravdrag genom ändring av reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus och vissa förändringar genomfördes också i reglerna för periodiseringsfonder och säkerhetsreserv.
Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i landet. För att förbättra ramvillkoren och stärka konkurrenskraften för företagen i Sverige sänktes bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2019. Bolagsskatten ska dock under de två första åren (2019 och 2020) av offentligfinansiella skäl vara 21,4 procent.
Utskottet konstaterar vidare att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i den sakpolitiska överenskommelsen som slöts i januari 2019 har aviserat att en omfattande skattereform ska genomföras. Reformen ska bl.a. öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, förenkla genom att begränsa undantag samt öka finanssektorns skatteandel. I överenskommelsen anges vidare att bättre villkor för företagande och entreprenörer ska införas, att beskattningen av företag, i synnerhet växande, små och medelstora företag, ska bli mer gynnsam och att fler ska kunna bli företagare genom en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande.
Investeraravdraget infördes den 1 december 2013 för att främja tillgången till kapital för mindre företag och tillväxtföretag. Investeraravdraget ger tillväxtföretagen goda villkor att växa, utvecklas och anställa i Sverige. Genom att skapa incitament att tillföra eget kapital till dessa företag ökar soliditeten i företagen, vilket gör företagen mer robusta och livskraftiga. Vidare bidrar investeraravdraget till att jämna ut den skattemässiga behandlingen av investeringar som finansieras med eget respektive lånat kapital och till att sänka småföretagens kapitalkostnader. Riksdagen antog i november 2015 regeringens förslag till anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar. Investeraravdrag får därmed inte göras om den skattskyldige eller någon närstående under något av de två beskattningsåren närmast före det år när förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2016.
Utformningen av skatteincitament för forskning och utveckling har utretts dels i ett delbetänkande av Företagsskattekommittén (Skatteincitament för forskning och utveckling, SOU 2012:66), dels i utredningen om utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige (Entreprenörskapsutredningen, Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet SOU 2016:72). I vid bemärkelse innebar utredningsuppdragen att identifiera hinder och möjligheter, samt lämna förslag på åtgärder, för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. Dessa utredningar utredde bl.a. förslag om patent- och innovationsboxar men valde att inte gå vidare med dessa eftersom de ansåg att nackdelarna – högt skattebortfall, komplicerat regelverk, brist på kunskap om vilka effekter patentboxar och liknande har på forskning och utveckling totalt sett m.m. – övervägde fördelarna.
När det gäller frågan om beskattning av den digitala ekonomin har kommissionen i mars 2018 presenterat ett förslag om beskattning av digitala tjänster. Förslaget innebär att företag över en viss storlek ska betala skatt för intäkter från vissa digitala tjänster. Skattskyldigheten ska enligt förslaget gälla oberoende av om företaget går med vinst eller förlust, dvs. en omsättningsbaserad skatt. Sedan flera år tillbaka pågår ett internationellt arbete inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med att motverka s.k. skattebaserosion och förflyttning av vinster. Syftet är bl.a. att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och en central fråga är var värde skapas i de digitala företagen. I dag saknas en global samsyn i frågan och OECD ska lämna en rapport under 2020. Utskottet anser att det är en hög politisk prioritering att motverka skatteflykt och skatteundandragande. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att kommissionens förslag om beskattning av den digitala ekonomin dock inte handlar om skatteflykt, utan om beskattning av de nya affärsmodeller som har vuxit fram genom en ökad digitalisering av ekonomin. Även frågan om s.k. nexus och vad som anses utgöra ett fast driftställe ingår som en del i det pågående internationella arbetet.
Utskottet är inte berett att föregripa det internationella arbete som för närvarande bedrivs inom ramen för EU samt OECD och G20-länderna.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattningen och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändrade skatteregler för fåmansföretag.
Jämför reservation 6 (M).
Bakgrund
De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som brukar kallas 3:12-reglerna, återfinns i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
Ett typiskt fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare har mer än hälften av rösterna. Om en av delägarna har den verkliga bestämmanderätten över en oberoende verksamhetsgren räknas bolaget eller föreningen som ett fåmansföretag även om det första villkoret inte är uppfyllt. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person.
3:12-reglerna om utdelning och kapitalvinst gäller enbart personer med s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretaget. En andel är kvalificerad om delägaren eller någon närstående har varit verksam (aktiv) i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare eller en närstående anses vara verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Det är den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande, inte delägarens formella ställning. Som närstående räknas maka eller make, föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn osv. samt deras respektive maka eller make, syskon och deras makar, barn och barnbarn samt dödsbo som någon i närståendekretsen är delägare i.
Om en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag beskattas den på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. De särskilda reglerna gäller inte löneuttag utan tar sikte på belopp som ägaren lyfter som utdelning eller tillgodogör sig som kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansbolaget. I avsaknad av de särskilda reglerna skulle utdelning och avyttringar beskattas som inkomst av kapital. De s.k. 3:12-reglerna medför att den del av bolagets inkomster som ägaren tillgodogör sig som utdelning eller kapitalvinst i stället fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. När delägaren lyfter utdelningar från företaget eller säljer andelar i bolaget ska utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en tjänsteinkomstbeskattad del och en kapitalinkomstbeskattad del. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från sålda andelar som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital.
Upp till en viss nivå (ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp), som bestäms med hänsyn till storleken av det insatta kapitalet och utbetalda löner, beskattas utdelning och aktiva delägares vinst vid försäljning av aktier i bolaget med skattesatsen 20 procent. Utdelning och kapitalvinst över gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst.
Ändringar i reglerna den 1 januari 2006
Vid en reformering av reglerna den 1 januari 2006 utvidgades det utrymme som kan tas ut som kapitalbeskattad inkomst. Det infördes också en schablonregel, den s.k. förenklingsregeln, med tanke främst på företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda, t.ex. nystartade företag. I stället för att beräkna utrymme för kapitalbeskattning enligt de ordinarie, mer komplicerade, reglerna tilläts en ägare av en kvalificerad andel att använda ett belopp motsvarande 1,5 inkomstbasbelopp som gränsbelopp, dvs. det utrymme som anger hur mycket det är möjligt att ta ut ur bolaget till endast 20 procents kapitalinkomstskatt.
Därefter har schablonbeloppet höjts vid tre tillfällen, först till 2 inkomstbasbelopp från ingången av 2007, sedan till 2,5 inkomstbasbelopp från ingången av 2009 och nu senast till 2,75 inkomstbasbelopp fr.o.m. den 1 januari 2012. Syftet med höjningarna av schablonbeloppet har varit att stimulera nyföretagande och förenkla för företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda.
En annan förändring som infördes den 1 januari 2009 gällde det löneuttags-krav som tillämpas för att nivån på företagets löneutbetalningar ska få tillgodoräknas aktiva delägare vid beräkningen av hur mycket som ska kapitalinkomstbeskattas hos ägaren. Löneuttagskravet hade av många företagare upplevts som alltför högt satt. Kritiken gick bl.a. ut på att höga löneuttag riskerar att leda till likviditetsproblem och att ett högt lönekrav leder till svårigheter för medarbetarägda konsultföretag. Vidare var det svårt för företagare som arbetade deltid att utnyttja löneunderlagsregeln. Det maximala löneuttagskravet sänktes från 15 till 10 inkomstbasbelopp den 1 januari 2009. Sedan samma tidpunkt gäller även enklare regler för beräkning av gränsbelopp och att rätten till årets gränsbelopp inte går förlorad efter förvärv genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt.
I 57 kap. 22 § IL finns en takregel för hur mycket som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna s.k. 100-basbeloppsregel innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp som inkomst av tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än motsvarande 100 inkomstbasbelopp. Kapitalvinst härutöver beskattas utan kvotering till 30 procent i inkomstslaget kapital. Dessa regler infördes den 1 januari 2006.
Sedan den 1 januari 2012 finns även en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst som reglerar till vilken del utdelning under ett och samma beskattningsår ska beskattas som inkomst av tjänst. Regeln innebär att utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets, under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning med högre belopp än motsvarande 90 inkomstbasbelopp. Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet och takbeloppet ska beskattas på samma sätt som gäller för kapitalvinstbeskattningen, dvs. till 30 procent i inkomstslaget kapital.
Ändringar i reglerna den 1 januari 2014
Ytterligare en skärpning av 3:12-reglerna infördes den 1 januari 2014 till följd av att utformningen av löneunderlagsregeln har medfört att delägare i personalintensiva fåmansföretag trots relativt låga löneuttag har kunnat ta ut en stor andel av resultatet som lågt beskattad utdelning. Dessutom har kombinationen av en förmånlig löneunderlagsregel och bestämmelsen i 57 kap. 3 § IL, som inneburit att även företag med många verksamma delägare faller in under 3:12-reglerna, gjort att ersättningen för risk och avkastningen på insatt kapital inte stod i proportion till den avkastning som kunde fås i form av kapitalbeskattad utdelning. Reglernas utformning medförde därför att verksamma delägare i stora fåmansföretag med många anställda kunde tillgodoräkna sig mycket stora lönebaserade utrymmen.
Skärpningen i 3:12-reglerna innebar att det infördes ett kapitalandelskrav om 4 procent, vilket innebär att löneunderlagsregeln bara får tillämpas av delägare som äger en viss minsta andel av kapitalet i företaget. Det löne-baserade utrymmet begränsades också till att per år uppgå till högst 50 gånger den egna eller närståendes kontanta ersättning, samtidigt som det höjdes från 25 till 50 procent av underlaget. En sänkning av löneuttagskravet till 9,6 inkomstbasbelopp infördes. Vidare infördes en definition av dotterföretag. Slutligen höjdes den positiva räntefördelningsräntan.
Sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet
I den sakpolitiska överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet som slöts i januari 2019 anges bl.a. i punkterna 3 och 16 att 3:12-reglerna ska förenklas, att en utredning ska genomföras 2019–2020 samt att lagstiftning ska finnas 2022.
Motionerna
I motion 2018/19:227 av Larry Söder (KD) yrkande 1 föreslås att ändringar i 3:12-reglerna ska genomföras för att förenklingsregeln ska bli mer gynnsam för småföretagare.
I motion 2018/19:1750 av Christian Carlsson (KD) föreslås att det ska tillsättas en utredning som ser över 3:12-reglerna, beskattningen av personaloptioner samt både värnskattens och bolagsskattens framtid för att förbättra företagsklimatet.
I kommittémotion 2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 föreslås att 3:12-reglerna ska förenklas och att förutsättningarna för generationsskiften i företag ska underlättas.
Utskottets ställningstagande
De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som kallas 3:12-reglerna, återfinns i 57 kap. IL.
Reglerna har reviderats i flera omgångar under senare år. Den senaste utredningen överlämnade sitt slutbetänkande om en översyn av 3:12-reglerna den 3 november 2016 (SOU 2016:75). Utredningens uppdrag var att dels se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag, dels se över 3:12-reglerna för att begränsa möjligheterna till skattemässig inkomstomvandling. Vid över-synen av ägarskiften var syftet att säkerställa att avyttringar av kvalificerade andelar i så stor utsträckning som möjligt beskattas likformigt oberoende av om andelarna avyttras inom eller utom närståendekretsen. Vid översynen av 3:12-reglerna var det enligt direktiven viktigt att hitta en bra balans mellan syftet att förhindra inkomstomvandling och syftet att skapa positiva effekter som ökat entreprenörskap, fler arbetstillfällen och högre tillväxt.
Utskottet konstaterar att i den sakpolitiska överenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 har bl.a. aviserats att 3:12-reglerna ska förenklas, att en utredning ska genomföras samt att en ny lagstiftning ska finnas 2022.
Med hänsyn härtill finner utskottet nu inte något skäl att rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen om en översyn av 3:12-reglerna.
Motionsförslagen avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att förändra beskattningsreglerna vid generationsskiften i familjeägda företag.
Jämför reservation 7 (M).
Bakgrund
Moderaternas och Kristdemokraternas motionsbudget för 2019
I riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som antogs av riksdagen den 12 december 2018 anför Moderaterna och Kristdemokraterna bl.a. följande (bet. 2018/19:FiU1 s. 113):
Den långsiktiga välståndsökningen kommer inte främst från ökade resurser utan genom att dessa resurser används på ett smartare och mer effektivt sätt. Det handlar om hur förutsättningarna för företagande och entreprenörskap ser ut, t.ex. hur nya idéer och ny teknik genereras och tas om hand, hur förutsättningarna för att starta och driva företag ser ut och möjligheten att premiera framgångsrika idéer. Vi vill därför främja ett generellt gott klimat för investeringar, företagande och entreprenörskap. Det är viktigt att tillhandahålla goda förutsättningar för ägarskiften i befintliga fåmansföretag för att möjliggöra att upparbetade värden i företag med tillväxtpotential tillvaratas. Det är samtidigt angeläget att förhindra kringgåenden av de s.k. 3:12-reglerna. Det är dock orimligt att det är skattemässigt missgynnat att överlåta sitt företag till närstående jämfört med någon annan. Alternativet blir då i många fall att entreprenören lägger ned företaget i stället. I ett läge med många äldre företagare är det en skadlig ordning som behöver ändras. Därför tillsatte alliansregeringen 2014 en utredning för att komma till rätta med detta. Utredningen presenterade sina förslag i november 2016, men den förra regeringen valde att inte lägga fram förslagen. Ett reformerat regelverk i linje med utredningens förslag bör träda i kraft den 1 juli 2019.
Sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet
I den sakpolitiska överenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 anges att den extra beskattningen vid generationsväxling, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, ska tas bort.
Motionerna
I motion 2018/19:227 av Larry Söder (KD) yrkande 2 föreslås att möjligheten att införa ett särskilt undantag vid ägarskiften mellan närstående ska ses över.
I kommittémotion 2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 föreslås att 3:12-reglerna ska förenklas och att förutsättningarna för generationsskiften i företag ska underlättas.
I kommittémotion 2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 17 föreslås att generationsväxlingar i företag ska underlättas.
Utskottets ställningstagande
De s.k. 3:12-reglerna ska motverka att aktiva delägare i fåmansföretag omvandlar högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst genom utdelning eller försäljning av aktierna. Genom flera ändringar under senare år har reglerna emellertid blivit mer förmånliga samtidigt som utrymmet för inkomstomvandling har ökat.
Regeringen har nyligen i betänkandet SOU 2016:75 låtit utreda beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag för att inte missgynna överlåtelser av företag inom familjen. Vid utformningen av förslagen har hänsyn tagits till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag. Vid översynen av ägarskiften var syftet att säkerställa att avyttringar av kvalificerade andelar i så stor utsträckning som möjligt beskattas likformigt oberoende av om andelarna avyttras inom eller utom närståendekretsen. Förslaget innehåller bl.a. en särskild undantagsregel som medför att beskattningen inte påverkas av om ett fåmansföretag säljs till någon inom familjen eller till någon utomstående.
Utskottet konstaterar att det såväl i Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetreservation för 2019, som antogs av riksdagen i december 2018, som i den sakpolitiska överenskommelsen som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 aviserats att generationsskiften i företag ska underlättas genom ett reformerat regelverk i linje med utredningens förslag respektive att den extra beskattningen vid generationsväxlingar ska tas bort.
Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa det påbörjade arbetet med förändrade beskattningsregler vid generationsskiften i familjeägda företag och avstyrker därför motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändring av reglerna för skogskonton och skogsskadekonton, om ett förändrat stickår samt om att inrätta ett s.k. renkonto.
Jämför reservation 8 (SD), 9 (C) och 10 (KD).
Gällande rätt
En skattskyldig som bedriver enskild näringsverksamhet och äger en lantbruksenhet kan under vissa förutsättningar få en uppskjuten beskattning av skogsinkomster och på så sätt jämna ut skatten mellan olika år genom att göra skogsavdrag. En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får enligt 21 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Möjligheten till insättning på skogsskadekonto regleras i bestämmelsen i 21 kap. 23 § IL, av vilken framgår att avdrag för insättning på skogsskadekonto bara får göras om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.
Motionerna
I kommittémotion 2018/19:1281 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 17 föreslås att skogskontot inte ska avvecklas.
I motion 2018/19:1469 av Ola Johansson (C) yrkande 6 föreslås att skogskontot och skogsskadekontot ska behållas i sin nuvarande form.
I kommittémotion 2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 73 föreslås en översyn av skogsavdraget och att skogskontot ska behållas i sin nuvarande form.
I motion 2018/19:2490 av Per Åsling (C) föreslås att regeringen ska överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskontot.
I motion 2018/19:2526 av Per Åsling (C) yrkande 6 föreslås en översyn av möjligheten att inrätta ett renkonto med samma skattemässiga upplägg som skogskontot.
I kommittémotion 2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 33 och 56–59 föreslås att skattereglerna ska modifieras så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas, att skogskontot och skogsskadekontot ska finnas kvar, att möjligheten att överlåta skogskontot och skogsskadekontot genom arv eller gåva och ska utredas, att möjligheten att avsätta stormskogslikvid till ersättningsfond ska utredas samt att det i likhet med dagens skogskonton ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond.
I kommittémotion 2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8 föreslås att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten ska kvarstå.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att reglerna för skogskonton respektive skogsskadekonton har setts över av Skatteförenklingsutredningen, som i oktober 2014 överlämnade sitt slutbetänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) till regeringen. Utredningens förslag innebär att inkomstskattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag förenklas. Utredningens uppdrag har bl.a. varit att säkerställa att det ursprungliga syftet med reglerna upprätthålls. Vid utformningen av förslagen har hänsyn tagits till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag.
Utredningen föreslår bl.a. att en ny avsättningsmöjlighet ska införas, s.k. företagsfond, som ersätter reglerna om skogskonton, skogsskadekonton, upphovsmannakonton och expansionsfonder. Reglerna om periodiseringsfonder ska slopas för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Två modeller för att beräkna positiv räntefördelning ska införas: fullständig och förenklad räntefördelning. Negativ räntefördelning ska slopas. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregripa beredningen av utredningens förslag.
Utskottet konstaterar vidare att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i den sakpolitiska överenskommelsen som slöts i januari 2019 har aviserat att den privata äganderätten till skogen ska värnas och stärkas. I överenskommelsen anges bl.a. att rättssäkerheten för markägare och företag ska stärkas och att det ska säkerställas att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Vidare anges att det nationella skogsprogrammet ska utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk och särskilt fokus ska läggas på goda villkor för företagande i skogssektorn.
Utskottet finner inte heller här skäl att föregripa det påbörjade arbetet.
Utskottet finner det inte heller motiverat att förorda en modell med skogskonton på de utökade sätt som föreslås i ett antal motioner.
Utskottet avstyrker med det anförda samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förtydliganden respektive en översyn av skattelagstiftningen för styrelseledamöter.
Jämför reservation 11 (C).
Gällande rätt
Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas enligt 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.
Av paragrafens andra stycke framgår att vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.
Motionerna
I motion 2018/19:1178 av Hans Rothenberg (M) föreslås att man ska överväga att förtydliga skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag med F- skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode.
I motion 2018/19:2390 av Kristina Yngwe (C) föreslås en översyn av regelverken för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag.
I motion 2018/19:2419 av Sofia Nilsson (C) föreslås att skattelagstiftningen ska ses över så att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag betraktas som näringsverksamhet och inte inkomst av tjänst för den som utför styrelseuppdraget.
Utskottets ställningstagande
Uppdrag som styrelseledamot kan enligt aktiebolagslagen bara innehas av en fysisk person. Av bl.a. den anledningen har styrelseuppdrag i praxis ansetts vara sådana personliga uppdrag som i normalfallet ska beskattas som inkomst av tjänst hos den som utför uppdragen (se RÅ 1993 ref. 104 och RÅ 2000 not. 187). Endast under vissa särskilda förutsättningar har beskattning ansetts kunna ske i inkomstslaget näringsverksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fastställde i domen HFD 2017 ref. 41 att rättsläget i frågan inte har ändrats efter den lagändring om begreppet näringsverksamhet som gjordes 2009 i 13 kap. 1 § IL. Domen har dock lett till en viss förändring i hur Skatteverket anser att reglerna ska tolkas.
Vid skatteutskottets sammanträde den 23 januari 2018 föredrog representanter för Styrelse- respektive Ersättningsakademien sin uppfattning om hur HFD:s dom kommer att påverka styrelsearbetet och vilka beskattningskonsekvenser den kommer att få för styrelseledamöter. Finansminister Magdalena Andersson har som svar på interpellation 2017/18:350 anfört att hon kommer att följa utvecklingen i näringslivet för att se vilka eventuella konsekvenser som följer av domen.
Mot bakgrund av det anförda ser utskottet inte någon anledning att rikta särskilda tillkännagivanden till regeringen om ett förtydligande respektive en översyn av skattelagstiftningen för styrelseledamöter.
Utskottet avstyrker motionsförslagen i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om förändrade skatteregler för idrottsrörelsen.
Jämför reservation 12 (SD).
Gällande rätt
I 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för bl.a. ideella föreningar och registrerade trossamfund. Som ett generellt krav för att bli undantagna från skattskyldighet enligt dessa bestämmelser gäller för de ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden att de måste uppfylla ändamålskravet i 4 §, verksamhetskravet i 5 §, fullföljdskravet i 6 § och öppenhetskravet i 10 §.
Ändamålskravet är det första villkoret, och det innebär att föreningen eller trossamfundet, utan begränsning till medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen, ska främja ett eller flera allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, politiska, idrottsliga eller kulturella ändamål. Vidare ska föreningen eller trossamfundet, enligt verksamhetskravet, bedriva en verksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser sådana ändamål. Fullföljdskravet innebär att föreningen eller trossamfundet ska bedriva en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen på föreningens eller samfundets tillgångar och ställer alltså krav på inkomstanvändningen. Slutligen innebär öppenhetskravet att en förening eller ett trossamfund inte utan särskilda skäl får neka någon inträde som medlem.
Genom att uppfylla de nämnda villkoren blir ideella föreningar eller registrerade trossamfund inskränkt skattskyldiga och är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. Detta framgår av 7 kap. 3 § första stycket IL.
Av 7 kap. 3 § andra stycket IL framgår att för ideella föreningar och registrerade trossamfund gäller, utöver vad som framgår ovan, vissa ytterligare inskränkningar i skattskyldigheten. Det finns enligt bestämmelsen utrymme för att utan skattskyldighet bedriva viss näringsverksamhet. Huvudregeln är dock fortfarande att de är skattskyldiga för inkomst från näringsverksamhet.
För att undantaget från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § andra stycket IL ska gälla måste den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet, utöver de generella villkoren, även uppfylla vissa ytterligare krav. Dessa krav tar framför allt sikte på vad för sorts verksamhet som bedrivs. Enligt denna bestämmelse är föreningarna och trossamfunden undantagna från skattskyldighet för bl.a. inkomst från självständig näringsverksamhet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av eller som har annan naturlig anknytning till allmännyttiga ändamål, verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete och verksamhet som avser annat än försäljning av skänkta varor och som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.
Att försäljning av skänkta varor, dvs. secondhandförsäljning, är undantagen från skattskyldighet framgår sedan den 1 januari 2016 uttryckligen av lagtexten, och det har i och med detta även förtydligats vilka krav som ställs för att sådan försäljning ska omfattas av undantaget.
Innan reglerna om undantag från skattskyldighet flyttades över till inkomstskattelagen fanns det i den dåvarande lagtexten, se 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, exemplifieringar av vad som skulle anses ha naturlig anknytning till en förenings ändamål respektive att inkomsterna av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Att exemplen utelämnades i inkomstskattelagen berodde på att det ansågs mindre lämpligt med sådana exempel i lagtext. Det fanns således ingen avsikt att ändra något i sak och vägledning för att avgöra vad som är näringsverksamhet som kvalificerar sig för att omfattas av undantagen från skattskyldighet kan därför fortfarande hämtas från dessa exempel.
Inkomst av verksamhet som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den ska finansiera detta angavs i tidigare lagtext sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål. Sådan verksamhet kan dock vara undantagen från skattskyldighet om den av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. I den tidigare lagtexten angavs att till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av en nykterhetsförening eller en förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en ideell förening eller ett registrerat trossamfund upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler eller dylikt.
Det finns en mycket omfattande rättspraxis i fråga om hävdbegreppet. I ett av de senare målen från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2013 ref. 56, Secondhanddomen) uttalade domstolen att olika faktorer beaktats vid denna prövning. Det har rört sig om inslaget av frivilligt och oavlönat arbete, verksamhetens omfattning och konkurrenssituationen.
Motionen
I kommittémotion 2018/19:1286 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3 föreslås att regeringen ska lägga fram förslag om förbättrade skatteregler för idrottsrörelsen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har nyligen prövat frågan om förändrade skatteregler för idrottsrörelsen och avslog då motsvarande motionsyrkande (bet. 2017/18:SkU9). Utskottet anförde bl.a. att riksdagen i september 2017 antog regeringens förslag till ett förtydligande av inkomstskattelagen som bl.a. innebär att ideella föreningar ska vara undantagna från skattskyldighet som uppkommit genom främjandet av allmännyttiga ändamål (prop. 2016/17:192, bet. 2017/18:SkU2, rskr. 2017/18:8). Undantaget från skattskyldighet gäller om en förening eller ett trossamfund i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande.
Motionsförslaget avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en nedtrappning av ränteavdragen.
Jämför reservation 13 (KD).
Gällande rätt
Till inkomst av kapital hänförs sådana intäkter och kostnader som inte ska hänföras till näringsverksamhet eller till tjänst (41 kap. 1 § inkomstskatte-lagen, IL). I huvudsak beskattas alla intäkter, och avdrag beviljas för alla utgifter som har samband med tillgångar. Det saknar betydelse om intäkterna eller utgifterna är löpande eller tillfälliga. Avdrag beviljas dock inte för personliga levnadskostnader (9 kap. 2 § IL).
I inkomstslaget kapital finns bara en beräkningsenhet och ingen uppdelning på förvärvskällor, vilket bl.a. innebär att kapitalförluster får dras av från alla slag av intäkter i inkomstslaget kapital.
Kapitalvinster beräknas nominellt och är med några undantag skattepliktiga till 100 procent. Bland undantagen kan nämnas de särskilda reduceringsregler som finns för beräkning av kapitalvinst vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter. Avdrag för kapitalförluster beviljas mot samtliga övriga intäkter i kapital men är som huvudregel bara avdragsgilla till 70 procent.
I 67 kap. IL finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. Enligt 10 § ska skatten vid ett underskott av kapital minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet. För investeraravdrag gäller särskilda regler enligt samma paragraf.
En privatperson som har inkomst av tjänst och enbart utgiftsräntor får således skatten på tjänsteinkomsten nedsatt på grund av utgiftsräntorna, eftersom dessa medför ett underskott i inkomstslaget kapital. På samma sätt ger en kapitalförlust en sänkning av skatten på tjänsteinkomsten.
Motionerna
I motion 2018/19:815 av Sten Bergheden (M) föreslås att möjligheten att successivt ta bort ränteavdragen på bostäder ska utredas.
I kommittémotion 2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 5 föreslås att ränteavdragen ska trappas ned.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den ökande skuldsättningen innebär stora risker för svensk ekonomi. Under flera år har regeringen dock arbetat med att stävja riskerna med skuldsättningen. En rad åtgärder för att minska riskerna i det finansiella systemet och med hushållens skuldsättning har vidtagits de senaste åren, bl.a. skärpta kapitalkrav och höjda riskvikter för bolån samt belåningsbegränsningar i form av bolånetak. Riksdagen antog i mars 2016 regeringens förslag till krav på amortering i samband med nya bolån, vilka tillämpas sedan den 1 juni 2016. Sedan den 1 mars 2018 gäller ett förstärkt amorteringskrav, som innebär att nya bolånetagare med skulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna utöver det sedan tidigare gällande amorteringskravet.
För att ytterligare stärka Finansinspektionens möjlighet att agera mot finansiella obalanser på kreditmarknaden beslutade riksdagen vidare i december 2017 om propositionen Ytterligare verktyg för makrotillsyn (prop. 2017/18:22). Regeringen har vidare gett Finansinspektionen, som ansvarar för makrotillsynen, i uppdrag att utveckla och redovisa metoder för att utvärdera makrotillsynen senast den 14 juni 2019.
Utskottet konstaterar att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i den sakpolitiska överenskommelsen som slöts i januari 2019 har aviserat att en omfattande skattereform ska genomföras, som bl.a. ska bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte nu något skäl att rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen om en översyn av ränteavdragen.
Utskottet avstyrker motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om förändrad fastighetsskatt för vindkraftsanläggningar.
Jämför reservation 14 (SD).
Bakgrund
Energiöverenskommelsen
Regeringen föreslog i enlighet med ramöverenskommelsen på energiområdet att fastighetsskatten för vattenkraftverk stegvis ska sänkas under en fyraårsperiod med start 2017. Den 1 januari 2018 sänktes skattesatsen till 1,6 procent av taxeringsvärdet, den 1 januari 2019 sänktes skattesatsen till 1,0 procent av taxeringsvärdet och den 1 januari 2020 föreslås skattesatsen sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Ändringarna ska träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter: den 1 juli 2017, den 1 januari 2018, den 1 januari 2019 och den 1 januari 2020. Ändringarna ska tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2017, 2018, 2019 respektive 2020.
I energiöverenskommelsen konstateras att svensk kärnkraft står inför stora investeringsbehov för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhets-myndigheten har beslutat att dessa krav behöver vara uppfyllda 2020 eftersom reaktorerna i annat fall inte får drivas vidare. Det har redan fattats beslut om att fyra reaktorer ska avvecklas till 2020. Kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och principen om att kärnkraft inte ska subventioneras består. Principerna från regeringens proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik kvarstår och innebär bl.a. följande:
• Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.
• Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
• Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
• Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.
• Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.
I enlighet med energiöverenskommelsen föreslog därför regeringen att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas under en tvåårsperiod med start 2017. Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas i två steg. I ett första steg sänktes skattesatsen den 1 juli 2017, från 14 770 kronor till 1 500 kronor per megawatt och kalendermånad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn.
Det avdrag som medges när reaktorer är ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn sänktes från 485 kronor till 49 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn för att avspegla den förändrade skattesatsen. I ett andra avslutande steg upphävdes lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer den 1 januari 2018.
Den slopade skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och sänkningen av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk ska enligt energiöverenskommelsen finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft samtidigt som elintensiv industri ska undantas. Regeringens bedömning är att skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft bör finansieras genom en höjning av normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektorn.
För att finansiera skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft behöver normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft sammantaget höjas med 4,2 öre per kilowattimme. Samtidigt innebär utfasningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2017–2018 att en större del av finansierings- behovet uppstår under dessa två år, varför en större del av höjningen av energiskattesatsen också behöver ske dessa år. För att finansiera de stegvisa skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft i enlighet med energiöverenskommelsen föreslår regeringen att normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg. Att energiskattesatsen föreslås höjas i två steg, när skattesänkningarna sker under fyra år, motiveras främst av att det är önskvärt att begränsa antalet regeländringar.
Genom ett första steg höjdes den 1 juli 2017 skattesatsen för andra halvan av 2017 med 3,0 öre per kilowattimme. Denna höjning till 32,5 öre per kilowattimme föreslås komma till uttryck genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Eftersom helårseffekten av denna skattehöjning uppstår 2018, finansierar energiskattehöjningen 2017 såväl de två stegen i avvecklingen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2017–2018 som de två första sänkningarna av skattesatsen för vattenkraftverk 2017–2018.
Genom ett andra steg genomfördes den 1 januari 2019 en lagreglerad höjning av skattesatsen motsvarande summan av en indexomräknad skattesats enligt en prognos för prisutvecklingen fram t.o.m. juni 2018 och 1,2 öre per kilowattimme, vilket innebär en skattesats om 34,7 öre per kilowattimme för kalenderåret 2019. Höjningen av energiskattesatsen med 1,2 öre per kilowatt-timme 2019 bedöms finansiera de två återstående stegen av sänkningarna av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk 2019–2020.
Motionen
I kommittémotion 2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 15 föreslås att fastighetsskatten för vindkraft ska justeras till den normala industrifastighetsskatten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:142 Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen. I propositionen lämnade regeringen förslag på beskattningsändringar som motiverades av ramöverenskommelsen på energiområdet. Förslagen innebär att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasas ut i två steg, att fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks i fyra steg samt att energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg. Vidare lämnas förslag på vissa förenklingar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är inte berett att tillstyrka ytterligare förändringar av fastighetsskatten för elproducerande enheter.
Motionsförslaget avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändrad boendebeskattning.
Jämför reservation 15 (SD), 16 (C) och 17 (V).
Gällande rätt och bakgrund
Fastighetsavgift
Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift den 1 januari 2010 så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kronor, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas. Utvidgningen finansierades genom att taket för uppskovsbelopp sänktes från 1,6 till 1,45 miljoner kronor den 1 januari 2010.
Lagfart och inteckningar
Kostnaden för lagfart varierar beroende på om man har köpt, ärvt eller fått en fastighet i gåva. Vid gåva och arv betalas normalt ingen stämpelskatt. Däremot betalas en expeditionsavgift på 825 kronor. Är det exempelvis flera olika förvärvare eller servitut på flera olika fastigheter innebär det flera expeditionsavgifter. Expeditionsavgiften är tänkt att täcka kostnaden för handläggningen. Vid köp av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar betalas, utöver expeditionsavgiften, en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet (köpesumman alternativt taxeringsvärdet). För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten för lagfart och inskrivning av tomträtt 1,5 procent (lägsta kostnad är 50 kronor) och för juridiska personer (aktiebolag, föreningar m.fl.) 4,25 procent. Stämpelskatten på inteckningar i fast egendom eller tomträtt är 2 procent av det intecknade beloppet.
Underhålls- och periodiseringsfonder
Innehav av hyresbostäder utgör näringsverksamhet, vilket utöver fastighetsavgiften medför en löpande konventionell beskattning i form av skatt på näringsverksamheten. Medel som sparas eller sätts av för framtida underhåll beskattas med 22 procent. I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före skattereformen 1990 fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt.
Vid beräkning av näringsverksamhet kan avdrag göras för avsättning till periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent.
Vissa bostadsbeskattningsfrågor
Bostadsbeskattningskommittén överlämnade den 13 januari 2014 betänkandet Vissa bostadsbeskattningsfrågor till regeringen (SOU 2014:1). Kommitténs uppdrag har bestått av fem delar, varav den första avser beskattningen av hyresbostäder, den andra beskattningen av delägare i oäkta bostadsföretag och den tredje beskattningen av kooperativa hyresrättsföreningar. Den fjärde delen avser reglerna om skattereduktion för ROT-arbete och den femte delen skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden.
För att förbättra den skattemässiga ställningen för hyresrätter föreslår kommittén att den kommunala fastighetsavgiften för hyresrätter avskaffas, om hyresrätten upplåts för bostadsändamål inom ramen för en näringsverksamhet. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden omfattas inte av förslaget.
Kommittén föreslår att kooperativa hyresrättsföreningar som hyr de lägenheter som hyrs ut till medlemmarna ska beskattas på samma sätt som föreningar som äger de lägenheter som hyrs ut till medlemmarna. Detta innebär att förstnämnda föreningar inte ska beskattas för hyresrelaterade inkomster.
Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet
I mars 2017 presenterade Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet sitt slutbetänkande Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27). Uppdraget var att utreda de samhälls-ekonomiska effekterna av möjligheten att skattefritt sälja fastigheter i paketerad form. I uppdraget ingick att göra ett antal kartläggningar och analyser, bl.a. av den skattemässiga situationen för företag i fastighetsbranschen, förekomsten av paketering av fastigheter, skattereglernas påverkan på ägar- respektive organisationsstrukturen samt rörligheten i fastighetsbranschen. På grundval av genomförda analyser ska utredaren bedöma om fastighetsbranschen eller investeringar i fastigheter kan anses vara skattemässigt gynnade. Vidare omfattade uppdraget vissa frågor om stämpelskatt. Utredningen föreslår bl.a. sänkt stämpelskatt från 4,25 procent till 2 procent. Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Motionerna
I partimotion 2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22 föreslås att det tillsätts en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.
I motion 2018/19:447 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 3 och 4 föreslås att studentbostäder ska klassificeras som elevhem och att studentkorridorer ska beskattas som en enhet snarare än som enskilda studentrum.
I motion 2018/19:449 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 5 föreslås att skattefrihet vid delvis uthyrning ska införas för att minska trycket på bostadsmarknaden och att skattefria underhållsfonder ska införas.
I motion 2018/19:665 av Jonas Eriksson (MP) föreslås att fastighetsägaren ska ges rimlig tid att återuppföra bostadshus efter brand innan Skatteverket tar ställning till eventuell ändrad fastighetsstatus.
I motion 2018/19:720 av Maria Malmer Stenergard (M) föreslås att regeringen ska överväga att avskaffa stämpelskatten.
Även i motion 2018/19:1108 av Erik Bengtzboe (M) föreslås att regeringen ska överväga att avskaffa stämpelskatten.
I kommittémotion 2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 12, 16 och 20 föreslås att beskattningen av obebyggd tomtmark ska utredas, att den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder och studentrum ska avskaffas genom att dessa bostäder klassificeras som elevhem och att skattefria underhållsfonder ska införas för att skapa förutsättningar att hålla nere hyrorna och för att finansiera framtida renoveringar.
I motion 2018/19:1841 av Jan Ericson (M) föreslås en översyn av stämpelskatterna vid fastighetsköp och belåning av fastigheter.
I motion 2018/19:1963 av Hanna Westerén (S) föreslås en översyn av hur rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna kan uppnås.
I motion 2018/19:2700 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) föreslås att regeringen ska överväga att införa ett nytt stickår.
I kommittémotion 2018/19:2779 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 23 föreslås att det införs ett system där fastighetsägare ges möjlighet att avsätta medel för framtida renoveringar i en skattefri underhållsfond.
Utskottets ställningstagande
Bostadsbeskattningskommittén har överlämnat sitt betänkande Vissa bostadsbeskattningsfrågor (SOU 2014:1) till regeringen. Kommitténs uppdrag har varit att se över beskattningen av hyresbostäder, av delägare i oäkta bostadsföretag och av kooperativa hyresrättsföreningar. Vidare har uppdraget bestått av att utreda reglerna om skattereduktion för ROT-arbete samt skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden. Bostadsbeskattningskommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet finner inte anledning att föregå denna beredning.
Frågan om en översyn av stämpelskatten och dess utformning är aktualiserad inom Regeringskansliet genom Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Utskottet finner inte heller här skäl att föregripa regeringens beredning.
Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om att fastighetsavgiften för studentbostäder ska avskaffas (bet. 2017/18:SkU9). Som framgår av tidigare behandling har utskottet därvid anfört att den kommunala fastighetsavgiften för hyresenheter ändrades den 1 januari 2013 genom att både taket och procentsatsen sänktes samt att den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus på detta sätt har fått ett genomslag även för hyreshus med studentbostäder.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är heller inte nu berett att tillstyrka motionsförslag om förändrad eller slopad fastighetsavgift.
Utskottet har vid tidigare behandlingar av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt förslag om att reservera obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform.
Utskottet finner inte skäl att frångå sitt ställningstagande.
Enligt tidigare lydelse av 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, förkortad FSL, fanns möjlighet att sätta ned fastighetsskatten om en byggnad som var avsedd för användning under hela året inte kunnat användas eller hyras ut under viss tid på grund av en eldsvåda eller liknande händelse. Vidare utgjorde samtliga grunder för nedsättning av fastighetsskatten, t.ex. brand, även grund för justering av taxeringsvärdet. Med hänsyn till det angelägna i att förenkla regelverket och mot bakgrund av de principiella betänkligheterna i möjligheten till dubbel skattelättnad ansåg regeringen att nedsättningen skulle utmönstras helt när regeringen föreslog att den statliga fastighetsskatten skulle ersättas med en kommunal fastighetsavgift. Utskottet tillstyrkte förslaget, och riksdagen införde de nya reglerna den 1 januari 2008 (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90).
Utskottet har inte ändrat uppfattning om grunden för att avskaffa nedsättningsmöjligheten.
Utskottet konstaterar att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i den sakpolitiska överenskommelsen som slöts i januari 2019 har aviserat att en omfattande skattereform ska genomföras, som bl.a. ska bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt.
Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen.
Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om förändrade skatteregler vid uthyrning av bostäder till studerande.
Bakgrund
För att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet mer effektivt och på så vis stimulera till en rörligare arbetsmarknad höjdes schablonavdraget för uthyrning av privatbostäder från 21 000 kronor till 40 000 kronor den 1 januari 2013 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, yttr. 2012/13:SkU1y).
Den 1 februari 2013 började lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad att gälla. Den största nyheten med lagen är att den ger hyresvärden och hyresgästen en större frihet att komma överens om hyran. Lagen gäller när en lägenhet hyrs för att användas som bostad under förutsättning att uthyrningen inte sker i en näringsverksamhet. En person som hyr ut en bostad som han eller hon under en tid inte har behov av bedriver normalt inte näringsverksamhet. En person som hyr ut tre bostäder eller fler anses normalt bedriva näringsverksamhet. Om en person upplåter flera bostäder gäller lagen bara för den första upplåtelsen. För de senare gäller i stället reglerna i 12 kap. jordabalken (hyreslagen). De bostäder som hyrs ut enligt lagen kan t.ex. vara villor, bostadsrättslägenheter som hyrs ut av bostadsrättshavaren, möblerade och omöblerade rum eller ägarlägenheter. En uthyrning av en hyresrätt i andra hand omfattas dock inte av lagen.
Motionen
I motion 2018/19:1113 av Erik Bengtzboe (M) föreslås att en skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande ska ses över.
Utskottets ställningstagande
I budgetpropositionen för 2016 aviserade regeringen det största bostadspolitiska paketet på 20 år. Paketet innehåller bl.a. ett investeringsstöd som främjar byggande av energieffektiva hyresbostäder och bostäder till studerande med rimliga hyror. Detta innebär att stöd får lämnas bl.a. till den som anordnar nya bostäder som upplåts med hyresrätt i områden med befolkningstillväxt och bostadsbrist.
I den sakpolitiska överenskommelsen som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 anges bl.a. att investeringsstöden för hyresrätter ska göras om och att stöden ska koncentreras, effektiviseras samt riktas om mot hyresrätter i hela landet. Vidare anges att fler bostäder behövs för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad, för att människor ska kunna flytta dit jobben finns och för att bryta den växande boendesegregationen.
Regeringen tillsatte i februari 2017 en utredning med syfte att bl.a. föreslå åtgärder som bidrar till att bostadssökande erbjuds fler hyreslägenheter på godtagbara villkor (SOU 2017:86 Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning). Utredningen presenterade sitt betänkande i november 2017, i vilket man bl.a. föreslår ändrade bytesregler för hyresrätter och skärpta sanktioner om byten skett mot ersättning, ändrade regler för hyressättning vid andrahandsuthyrning samt strängare åtgärder mot otillåten andrahandsuthyrning.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionsförslaget.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning och om ändrade regler för beräkning av kapitalvinst.
Jämför reservation 18 (M) och 19 (KD).
Gällande rätt
En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande överlåtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 procent. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 procent av kapitalvinsten beskattas. Av kapitalförlusten vid avyttring av en privatbostadsfastighet ska 50 procent dras av (45 kap. 33 § IL).
Vid avyttring av en fastighet beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången (försäljningspriset) minskad med utgifterna för avyttringen (försäljningsutgifterna) och omkostnadsbeloppet. Om den sålda fastigheten är en ersättningsbostad ska vinsten vid kapitalvinstberäkningen ökas med det uppskovsbelopp säljaren har fått. Som ersättning eller försäljningspris räknas det pris som avtalats mellan säljare och köpare. Utgifter för avyttringen ska avräknas från ersättningen och inte inräknas i omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Som försäljningsutgifter räknas mäklarutgifter och annan försäljningsprovision, advokatutgifter, utgifter för värdering av fastigheten och andra utgifter som säljaren har haft för försäljningen. De principer för kapitalvinstbeskattning av fastigheter som beskrivits ovan gäller också för bostadsrätter. Icke yrkesmässig avyttring av bostadsrätter beskattas alltså i kapital, medan yrkesmässig avyttring beskattas i näringsverksamhet.
För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostäder i små-hus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 procents kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen beviljas om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden skulle ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovs-möjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007, men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som skedde under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att göra det möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättnings-fastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige.
I samband med att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift höjdes kapitalvinstskatten för privatbostäder från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kvarstod, men nya uppskovsbelopp begränsades till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändrades beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättningsbostaden var billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning slopades med undantag för vissa övergångar inom familjen.
Som en del i finansieringen av den nyss nämnda omläggningen av bostads-beskattningen är uppskovsbeloppen räntebelagda fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som har fått uppskov ska ta upp en schablonintäkt i inkomst-slaget kapital. Schablonintäkten beräknas till 1,67 procent av det uppskovs-belopp som finns vid ingången av inkomståret. Skatten är sedan 30 procent av schablonintäkten. Skatten motsvarar därmed ca 0,5 procent av uppskovs-beloppet. Vidare sänktes taket för uppskovsbeloppet från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor för avyttringar som sker fr.o.m. den 1 januari 2010.
Den 1 januari 2017 beslutade riksdagen att enligt regeringens förslag införa tidsbegränsade förändringar av reglerna för uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. För försäljningar som genomförs under perioden den 21 juni 2016 till 30 juni 2020 slopas taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av privatbostäder. Dessutom infördes samtidigt en ändring av metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad, som bl.a. innebär att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008. Syftet med förändringarna är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Motionerna
I motion 2018/19:222 av Jörgen Grubb (SD) föreslås att kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder ska sänkas för att få igång flyttkedjor.
I motion 2018/19:308 av Jimmy Ståhl (SD) föreslås en utredning om att avskaffa vinstskatten vid småhusförsäljning.
I motion 2018/19:609 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M) yrkande 1 föreslås att regeringen ska överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att ta bort eller minska kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
I motion 2018/19:648 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD) föreslås att det ska utredas om inköpspriset för en permanentbostad vid försäljning bör justeras för inflation vid beräkning av realisationsvinst.
I motion 2018/19:2278 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås en översyn av den gällande lagstiftningen för att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder.
I kommittémotion 2018/19:2428 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 16 föreslås en översyn av beskattningen när det gäller att köpa, äga och sälja sin bostad.
I motion 2018/19:2475 av Margareta Cederfelt (M) föreslås att en översyn av kapitalvinstbeskattningen ska övervägas för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
I kommittémotion 2018/19:2831 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 34 föreslås en översyn av kapitalvinstskatten, taket på uppskovsbeloppet och den ränta som gäller för uppskov för att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden.
I kommittémotion 2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4 föreslås att betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad för att öka rörligheten på bostadsmarknaden och att räntan på uppskovet motsvarande statens kreditkostnader ska höjas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om en översyn av beskattningsreglerna för kapitalvinster på bostäder (senast i bet. 2017/18:SkU9). Utskottet framhöll därvid att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen har också nyligen infört mer generösa regler för uppskov av kapitalvinstbeskattning för att öka rörligheten på bostadsmarknaden samt aviserat ytterligare åtgärder som bl.a. ska öka utbudet av nya hyresbostäder, effektivisera plan- och överklagandeprocesser och främja ett ökat utbud av byggbar mark.
I den sakpolitiska överenskommelsen som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 anges bl.a. att en omfattande skattereform ska genomföras som bl.a. ska bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Vidare anges att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet ska avskaffas.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning eller om ändrade regler vid beräkning av kapitalvinst.
Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en förändring respektive en uppföljning av tonnagebeskattningssystemet.
Jämför reservation 20 (M) och 21 (SD).
Bakgrund
Tonnagebeskattning innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån storleken på fartygens lastutrymme, med en teknisk term kallad nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen.
Riksdagen tillstyrkte den 28 september 2016 regeringens förslag om att införa tonnagebeskattning i Sverige (prop. 2016/17:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Bestämmelserna trädde i kraft den 20 oktober 2016.
För att rederiverksamheten ska anses som kvalificerad ska den bl.a. avse transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en viss minsta total innesluten volym (med en teknisk term kallat bruttodräktighet), har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är svenskregistrerade respektive registrerade i ett register i en stat inom Europeiska unionen.
Företag som vill att rederiverksamheten ska tonnagebeskattas i stället för att beskattas konventionellt ska ansöka om godkännande för tonnage-beskattning i förväg. Ett godkännande för tonnagebeskattning gäller tills vidare. Företaget kan som huvudregel lämna systemet tidigast efter tio beskattningsår.
Motionerna
I motion 2018/19:273 av Hampus Hagman (KD) föreslås att tonnageskattesystemet ska förenklas så att fler kan ansluta sig. Motionären menar att den tid som ett fartyg ska ingå i tonnageskattesystemet ska förkortas och att kravet på att fartyg måste segla utom Sverige mer än en fjärdedel av tiden ska ses över med inriktningen att kustnära sjöfart ska underlättas.
I kommittémotion 2018/19:1122 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 6 föreslås att fler fartyg ska få möjligheten att välja att omfattas av tonnageskattesystemet. Motionärerna menar att sjöfarten fortfarande är hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer.
I kommittémotion 2018/19:2901 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 45 föreslås att införandet av tonnageskattesystemet ska följas upp för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnade i betänkande 2016/17:SkU6 regeringens förslag till ett svenskt tonnagebeskattningssystem, för vilket det fanns ett samstämmigt stöd i riksdagen och vilket utskottet också efterfrågat i ett flertal betänkanden de senaste åren.
Syftet med att införa ett system med tonnagebeskattning är att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. Även om svenska fartyg i inrikes trafik kan utsättas för konkurrens från utländska fartyg som omfattas av tonnagebeskattning är det framför allt fartyg i internationell trafik som är utsatta för internationell konkurrens. Utgångspunkten är därför att systemet med tonnagebeskattning är begränsat till fartyg som används i internationell trafik. För att undvika svåra bedömningsfrågor och gränsdragningsproblem räcker det att ett fartyg huvudsakligen ska användas i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land för att vara kvalificerat. Att fartyget huvudsakligen ska användas i internationell fart eller inrikes fart i ett annat land innebär att fartyget till 75 procent eller mer ska användas i sådan trafik (jfr prop. 1999/2000:2 del 1 s. 502ff.).
Utskottet finner inte heller nu skäl att frångå denna ordning.
Utskottet konstaterar vidare att regeringen i samband med förslaget till ett svenskt tonnagebeskattningssystem uttalat att man har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen.
Med hänsyn härtill ser utskottet inte någon anledning att rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen om en uppföljning av tonnagebeskattningssystemet. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att utreda en avdragsrätt för företags konstinköp.
Motionen
I kommittémotion 2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 5 föreslås en utredning av möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag. Motionärerna menar att detta kan vara ett sätt att skapa en större marknad för ny konst utan statlig styrning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt motionsförslag om förändrad avdragsrätt för konstinköp och framhållit att företagens skatteregler inte i första hand bör utformas för att fungera som ett indirekt stöd till konstnärlig verksamhet.
Utskottet anser inte att det finns något skäl att nu göra en annan bedömning.
Motionen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrade skatteregler för enskilda näringsidkares personliga friskvård.
Jämför reservation 22 (C).
Gällande rätt
Av 11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner av mindre värde som riktar sig till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller som lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit. Avdragsreglerna omfattar dock inte sådana utgifter för friskvård som en enskild näringsidkare har för egen räkning.
Motionerna
I motion 2018/19:819 av Sten Bergheden (M) föreslås en översyn av möjligheten att låta friskvårdsavdraget gälla både för anställda och för egenföretagare.
I motion 2018/19:1603 av Mattias Karlsson (M) föreslås att avdragsrätt för friskvård i enskild firma ska övervägas.
I motion 2018/19:2430 av Anders Åkesson (C) föreslås att man skyndsamt ser över möjligheten att anpassa regelverket för friskvårdsbidrag till att också omfatta ägaren till en näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om avdrag för enskilda näringsidkares privata friskvård. Utskottet har därvid framhållit att reglerna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är avsedda för anställd personal, vilket samtidigt innebär att en enskild näringsidkares personliga friskvård inte omfattas. Vissa andra slag av förmåner som är skattefria för anställda, t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering, kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare. Avdragsrätten gäller utgifter för t.ex. rehabilitering som är nödvändig för att näringsidkaren ska kunna fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna däremot inte är av denna karaktär betraktas de i skattehänseende som icke avdragsgilla privata levnadskostnader för näringsidkaren. Om avgifterna dras av i företaget kan detta leda till uttagsbeskattning. I vilka fall detta aktualiseras avgörs från fall till fall i rättstillämpningen.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motionsförslagen.
|
1. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Sofia Westergren (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 17,
2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 2,
2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6,
2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 26 och
2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 6 och
avslår motionerna
2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2018/19:594 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2018/19:1750 av Christian Carlsson (KD) i denna del,
2018/19:1895 av Hampus Hagman (KD),
2018/19:2004 av Erik Bengtzboe (M),
2018/19:2280 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2306 av Anna Sibinska (MP) yrkande 4,
2018/19:2673 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2847 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 och
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 18.
Ställningstagande
För att stimulera omställning och kompetensutveckling genom hela arbetslivet behöver möjligheterna för arbetsgivarna att investera i sina anställdas utbildning förbättras. Vi vill därför införa en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda så att det blir mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare. Ett sådant avdrag skulle innebära att arbetsgivaren skulle kunna få tillbaka en del av kostnaden för sina köp av externa kurser, genom att dra av motsvarande belopp från sitt skattekonto. Vi föreslår därför en översyn av möjligheten att införa en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda.
Vi bedömer att det krävs en större och breddad satsning på olika tekniker som på ett avsevärt sätt kan minska utsläppen från svensk basindustri. Vi vill därför skattemässigt gynna minskningar av koldioxidutsläpp genom användning av CCS, CCU eller annan teknik. En reduktion av bolagsskatten för företag som bedriver industriell verksamhet och omfattas av EU:s utsläppshandelssystem kan öka drivkrafterna och minska riskerna. Investeringarna kan vidare bidra till tekniksprång som vi sedan kan exportera för att generera global klimatnytta. Vi föreslår därför en utredning om möjligheten att införa ett klimatavdrag för vissa industribolag som investerar i teknik som lagrar koldioxid genom CCS och CCU, eller annan teknik som drastiskt minskar de processrelaterade koldioxidutsläppen. Avdragets storlek bör vara relaterat till storleken på utsläppsminskningarna som åstadkommits genom investeringarna. Stödet blir därmed betydligt mer resultatorienterat än regeringens Industrikliv och tydligt knutet till storleken på utsläppsminskningarna.
Ungdomar som växt upp i en digitaliserad värld och med en vilja att starta ett företag möter i dag alltför stora hinder då vår skattelagstiftning inte hänger med i utvecklingen. För att tillvarata den digitala ekonomins potential att skapa tillväxt och jobb föreslår vi att en utredning ska tillsättas för att se över den skatterättsliga bedömningen av handel med virtuella varor.
I Sverige ska företagsamhet och kreativitet premieras. Skattesystemet består av många olika gränsbelopp som aktörerna inom delningsekonomin har att ta hänsyn till. Lagstiftarens roll bör vara att utforma ett regelverk som möjliggör en verksamhet med en administration inom rimliga gränser. Detta kan möjliggöra fler enkla jobb i den vita ekonomin. Det bör därför utredas hur ett enklare företagande med mindre administration och lägre beskattning för företag med relativt låg omsättning kan genomföras.
|
2. |
Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (SD) |
av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7 samt
avslår motionerna
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2018/19:594 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2018/19:1750 av Christian Carlsson (KD) i denna del,
2018/19:1895 av Hampus Hagman (KD),
2018/19:2004 av Erik Bengtzboe (M),
2018/19:2280 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2306 av Anna Sibinska (MP) yrkande 4,
2018/19:2673 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 17,
2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 2,
2018/19:2847 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3,
2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6,
2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 26,
2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 6 och
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 18.
Ställningstagande
Investeringar leder till sysselsättning och utveckling. Sverigedemokraternas vision är att vårt land ska generera välstånd till godo för hela samhället. En viktig komponent är att det ska vara lönsamt att investera i nya idéer och industriella koncept. Investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag som annars troligen hade varit mindre intressanta att investera i. Vi har för avsikt att vidareutveckla investeraravdraget med beaktande av nivån på avdraget och möjligheten för juridiska personer att nyttja avdraget och att låta allmänheten använda sig av det för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag. Vi föreslår därför att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget ska utredas och att nivån på investeraravdraget ska höjas.
Investeringssparkontot infördes som en schablonbeskattad sparform 2012. Det är angeläget att skattereglerna underlättar för enskilda småsparare att ha ett aktivt sparande och att de minskar byråkratin vid deklaration. Vi tror att det är bra med ett brett aktiesparande i befolkningen, dels för att den enskilde ska kunna stärka sitt privata finansiella kapital, dels för landet som helhet med ett högt inhemskt ägande av bolag som främst verkar i Sverige. I budgetpropositionen för 2016 valde dock den rödgröna regeringen att ändra förutsättningarna för sparformen och tillförde ett strafftillägg om 0,75 procent av hela avgiftsunderlaget. Sverigedemokraternas uppfattning är att skattereglerna för beräkning av avgiftsunderlaget ska återställas till de regler som gällde vid införandet 2012 och som även utgjort grundförutsättningen för de flesta som öppnat ett investeringssparkonto. Vi föreslår därför att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivå som förelåg vid införandet.
|
3. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt
2018/19:2847 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 och
avslår motionerna
2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2018/19:594 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2018/19:1750 av Christian Carlsson (KD) i denna del,
2018/19:1895 av Hampus Hagman (KD),
2018/19:2004 av Erik Bengtzboe (M),
2018/19:2280 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2306 av Anna Sibinska (MP) yrkande 4,
2018/19:2673 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 17,
2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 2,
2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6,
2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 26,
2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 6 och
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 18.
Ställningstagande
Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen har beslutat. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter. Vi föreslår därför en skyndsam översyn av beskattningen av företag.
Behovet av att modernisera, förenkla och förbättra skatteregelverket är uppenbart. Särskilt mindre företag och ideella föreningar, t.ex. idrottsföreningar, drabbas proportionellt hårdare administrativt eftersom de aldrig eller sällan har tillgång till ekonomiavdelningar som kan arbeta med skatteredovisningen. Ett område där det under en tid varit uppenbart att förändringar är nödvändiga är frågan om hyresmoms för verksamhetslokaler som i dagsläget leder till tomma lokaler och ineffektivt lokalutnyttjande. De utgör samtidigt hinder för föreningsutveckling. Det är därför angeläget med en översyn över skattelagstiftningens konsekvenser med ett särskilt beaktande av förutsättningarna för mindre företag och ideella föreningar.
Professionella ombud, bl.a. sådana som erbjuder sina tjänster via digitala plattformar, måste ha samma rätt som privatpersoner att för egen räkning t.ex. transportera avfall och oönskade objekt till återvinningscentraler eller att sälja vidare objekt eller skänka dem vidare till annan part. Detta måste vara självklart i en modern, digitaliserad tjänsteekonomi som den svenska. Det har dock framkommit att kontrollen av beskattningen av tjänsterna är relativt summarisk, vilket är fallet på många digitala plattformar. Det illustrerar hur skattelagstiftningen, och tillämpningen av denna, inte heller följt med sin tid. Beskattningen av plattformstjänster är i stort behov av att uppdateras och det bör även utredas hur beskattningen av digitala plattformsbaserade tjänster kan förenklas. Vi föreslår därför att möjligheten att införa en enkel, likformig och rimlig schablonbeskattning av alla enklare tjänster som utförs på digitala plattformar upp till ett visst takbelopp ska utredas.
|
4. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 och
avslår motionerna
2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,
2018/19:594 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2018/19:1750 av Christian Carlsson (KD) i denna del,
2018/19:1895 av Hampus Hagman (KD),
2018/19:2004 av Erik Bengtzboe (M),
2018/19:2280 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2306 av Anna Sibinska (MP) yrkande 4,
2018/19:2673 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 17,
2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 2,
2018/19:2847 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3,
2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6,
2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 26,
2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 6 och
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 18.
Ställningstagande
Reglerna om fast driftställe är starkt knutna till en bedömning av huruvida ett företag är etablerat på en exakt plats i Sverige eller inte. Företag som inte går att knyta till en exakt plats i Sverige kan därmed undgå skattskyldighet genom att ha sitt kontor utomlands, även om de bedriver omfattande verksamhet i Sverige. Det kan t.ex. röra sig om åkeriföretag, bemanningsföretag eller byggföretag. Detta öppnar för en osund konkurrens och social dumpning. Problemet med nuvarande regler framhålls bl.a. av Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads). Enligt Byggnads bör det införas en striktare tolkning av begreppet fast driftställe: Ett företag som kontinuerligt, regelbundet eller periodiskt är aktivt i Sverige under en tolvmånadersperiod ska alltid anses etablerat i Sverige (Byggnads 2016, Konkurrens på lika villkor). Vänsterpartiet delar Byggnads uppfattning och anser att frågan bör utredas närmare. Vi föreslår därför en utredning av om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.
|
5. |
Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (KD) |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 18 och
avslår motionerna
2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2018/19:594 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2018/19:1750 av Christian Carlsson (KD) i denna del,
2018/19:1895 av Hampus Hagman (KD),
2018/19:2004 av Erik Bengtzboe (M),
2018/19:2280 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2306 av Anna Sibinska (MP) yrkande 4,
2018/19:2673 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 17,
2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 2,
2018/19:2847 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3,
2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6,
2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 26 och
2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 6.
Ställningstagande
Ökade krav vid bostadsköp och kraftigt stigande bostadspriser har ökat behoven av en stor kontantinsats. Det gör att trösklarna in på bostadsmarknaden har ökat lika mycket. Detta tillsammans med ett bristande utbud av hyresrätter, gör att allt fler riskerar att stå utan ett eget boende. När färre kan hitta någonstans att bo – i framför allt våra storstäder – kan också svensk tillväxt dämpas. Sveriges unga vuxna behöver därför få incitament att spara mer till sitt första boende. Det finns flera modeller för hur ett bosparande skulle kunna se ut, men det norska systemet står ofta som förebild. I detta är insättningar avdragsgilla mot inkomsten upp till en viss summa och pengarna återfinns på ett räntekonto under spartiden. En nackdel med de bosparsystem som funnits i Sverige är att pengarna sattes in på ett vanligt räntekonto. Med dagens – och förväntat låga framtida – räntor blir avkastningen på pengarna låg och i takt med att ekonomin växer går spararen miste om tillväxt på pengarna. Kristdemokraterna vill därför utreda en alternativ modell för bosparande, som kan fungera inom systemet för investeringssparkonto. Det ska möjliggöra avdragsgilla insättningar i företrädesvis fonder. Bosparandet ska kunna ske i åldern 18–34 år och vara avdragsgillt upp till en fjärdedels prisbasbelopp, vilket innebär ca 11 200 kronor per år i sparande. En person kan därmed göra avdragsgilla insättningar på drygt 180 000 kronor i bosparsystemet. Om det avdragsgilla sparandet skulle användas till andra inköp än bostadsköp sker en retroaktiv beskattning. Vi föreslår därför att en modell för bosparande inom systemet för investeringssparkonto ska utredas.
|
6. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (M) |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Sofia Westergren (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och
avslår motionerna
2018/19:227 av Larry Söder (KD) yrkande 1 och
2018/19:1750 av Christian Carlsson (KD) i denna del.
Ställningstagande
I dag beskattas många ägare till småföretag genom de s.k. 3:12-reglerna. Bakgrunden är vårt duala skattesystem som innebär att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala och kapitalinkomster beskattas med en proportionell skatt. Skillnaden i skatteuttag ger en spänning mellan inkomstslagen. Detta fordrar särskilda regler för att motverka att personer med höga arbetsinkomster fullt ut tar ut dessa som lägre beskattad utdelning. Utredningen Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) tillsattes av alliansregeringen för att säkerställa att avyttringar av kvalificerade andelar i så stor utsträckning som möjligt beskattas likformigt oberoende av om andelarna avyttras inom eller utom närståendekretsen. Vi föreslår att regeringen går vidare med dessa förslag. Vi föreslår också en översyn av hur 3:12-reglerna ytterligare kan förenklas för växande företag med få anställda.
|
7. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Sofia Westergren (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och
2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 17 och
avslår motion
2018/19:227 av Larry Söder (KD) yrkande 2.
Ställningstagande
Sveriges företag står inför en omfattande generationsväxling. För ett familjeföretag innebär en överlåtelse inom familjen ofta en betydligt högre skatt än om bolaget säljs externt. För att främja långsiktigt företagande ska generationsväxlingar underlättas. Vi föreslår därför att den extra beskattningen, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, ska tas bort.
|
8. |
av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:1281 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 17 och
avslår motionerna
2018/19:1469 av Ola Johansson (C) yrkande 6,
2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 73,
2018/19:2490 av Per Åsling (C),
2018/19:2526 av Per Åsling (C) yrkande 6,
2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 33 och 56–59 samt
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8.
Ställningstagande
Skogskontot kan vara en ekonomisk nödvändighet, eftersom större avverkningar sker mer sällan i familjeskogsbruk. Utan skogskontots fördelar tvingas skogsägaren att skatta bort en stor del av inkomsten som byggts upp under skogens långsamma tillväxt, genom att ett enstaka år drabbas av en extra hög taxerad inkomst. Framför allt mindre skogsägare med ojämna avverkningsnivåer riskerar att drabbas om skogskontot avvecklas. Om skogskontot avvecklas, som den statliga Skatteförenklingsutredningen har föreslagit, riskerar skogsindustrins tillgång till råvara på sikt att försvagas. Det skulle drabba hela den svenska ekonomin eftersom skogen utgör basen för en av våra viktigaste exportnäringar. Vi motsätter oss därför avskaffandet av skogskontot, ett skattesystem som möjliggör en mer långsiktig och ändamålsenlig beskattning vid avverkning av skog.
|
9. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:1469 av Ola Johansson (C) yrkande 6,
2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 73,
2018/19:2490 av Per Åsling (C) och
2018/19:2526 av Per Åsling (C) yrkande 6 och
avslår motionerna
2018/19:1281 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 17,
2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 33 och 56–59 samt
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8.
Ställningstagande
Vi måste ha fler jobb på landsbygden och en hållbar utveckling i hela landet. Skogen och jobben i skogen spelar en avgörande roll. En stor fördel med den svenska skogspolitiken har varit de övergripande principer som regelverken bygger på. Dessa regelverk har varit stabila och långsiktiga i många avseenden. Majoriteten av skogsägarna i Sverige är att beteckna som familjeskogsbrukare. De flesta av alla dessa familjeskogsbrukare bedriver ett skogsbruk som innebär att skogen avverkas med ett antal års mellanrum. En förändrad möjlighet till ekonomisk utjämning mellan åren skulle vara förödande för det engagemang och det naturvårdande arbete som alla dessa engagerade skogsägare bedriver.
Skogskontot har inte bara ett inkomstutjämnande syfte. Det underlättar också för större avverkningsuttag under år när efterfrågan är hög, vilket är viktigt för en väl fungerande virkesmarknad. Det har dessutom en viktig funktion när större olyckor sker. Under stormen Gudrun fälldes träd som motsvarade hela Sveriges avverkning under ett år. Skogskontot fyllde då en viktig funktion för att balansera medel i syfte att hantera ett antal kommande år med stora utgifter för skogsvård och låga virkesintäkter.
Dagens regelverk som möjliggör utjämning av inkomster mellan åren i form av insättning på skogskonton och skogsskadekonton ger en stabil grund och möjlighet att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbrukande för Sveriges alla familjeskogsbrukare. Vi ser att det är viktigt för den enskilda skogsägaren att på ett rimligt sätt kunna bruka sin skog och på så sätt kunna ta vara på den ekonomiska utdelning man varit med och byggt upp ofta under flera decennier. Därför menar vi att utredningen Förenklade skattereglers förslag om att avskaffa skogskonton och skogsskadekonton inte ska genomföras (SOU 2014:68). Vi föreslår därför en översyn av skogsavdraget och att skogskontot ska behållas i sin nuvarande form.
Naturvårdsavtalet är ett frivilligt civilrättsligt avtal som tecknas mellan skogsvårdsstyrelsen och de markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa områden med höga naturvärden. Markägaren får ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ersättningen utgår med ett engångsbelopp vid avtalsperiodens början. Naturvårdsavtalet utgör en nyttjanderätt enligt jordabalken och innebär att markägaren löpande under avtalstiden tillhandahåller nyttjanderättshavaren, dvs. staten, en fastighet av en viss beskaffenhet. Det ligger därmed nära till hands att jämställa naturvårdsavtalet med ett hyresavtal eller arrendeavtal.
Skatteverket anger i en skrivelse från den 14 februari 2014 (dnr 130 84518-05/111) att den ersättning som markägaren erhåller ska tas upp till beskattning omedelbart utan periodisering för avtal som enbart innebär en begränsning av fastighetsägarens möjlighet att nyttja marken. Detta medför många gånger en hög beskattning. Den ersättning som betalas ut till markägarna är en ersättning för att markägaren under en lång tidsperiod inte kan nyttja skogen fullt ut genom att det t.ex. finns restriktioner om avverkning.
För att stimulera fastighetsägare att ingå naturvårdsavtal med staten och eftersom ersättningen de facto avser en ersättning för en flerårig inskränkning i äganderätten bör regelsystemet ändras på så sätt att 100 procent av ersättningen för naturvårdsavtal får sättas av till ett skogskonto.
Regeringsrätten har i en dom (RÅ 2002 ref. 84) fastställt ett förhandsbesked från skatterättsnämnden, i vilket nämnden funnit att en engångsersättning med anledning av ett nyttjanderättsavtal som löper över flera (25) år ska periodiseras och intäktsredovisas linjärt under avtalets löptid. Enligt regeringens bedömning bör samma synsätt kunna anläggas på ersättning som erhålls vid tecknande av naturvårdsavtal. Eftersom ersättningen kan periodiseras och redovisas linjärt under avtalets löptid kan det enligt regeringens mening inte anses motiverat att införa en möjlighet att använda skogskontot för ersättningen. Ersättningen bör därför inte heller fortsättningsvis kunna sättas in på ett skogskonto. Skatteverket har dock, som nämnts ovan, gjort en annan tolkning av rättsläget och anser inte att periodisering är möjligt. Det är mot denna bakgrund motiverat att se över reglerna så att även ersättning för naturvårdsavtal kan ligga till grund för skogskontoinsättning.
Generationsväxlingar inom renskötseln är komplicerade eftersom renarna är kapital och i dag fungerar som en ”pensionsfond”. Äldre renägare har vid pensionsåldern begränsade möjligheter att sälja livdjur eller att göra större uttag av renhjorden eftersom intäkterna beskattas hårt. Vi föreslår därför en översyn av möjligheten att inrätta ett renkonto med samma skattemässiga upplägg som skogskontot. En sådan konstruktion underlättar generationsskiften eftersom de yngre renskötarna i regel behöver öka sitt kapital av renar.
|
10. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8 och
avslår motionerna
2018/19:1281 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 17,
2018/19:1469 av Ola Johansson (C) yrkande 6,
2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 73,
2018/19:2490 av Per Åsling (C),
2018/19:2526 av Per Åsling (C) yrkande 6 och
2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 33 och 56–59.
Ställningstagande
I Skatteförenklingsutredningens förslag till regeringen 2014 föreslås att skogskontot ska tas bort. Många skogsägare är beroende av skogskontot då det ger möjlighet till en jämnare affärscykel genom att 60 procent av skogsinkomsterna kan sparas för att betala för framtida kostnader som skogsvård eller andra investeringar. Vi anser därför att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten ska kvarstå.
|
11. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2390 av Kristina Yngwe (C) och
2018/19:2419 av Sofia Nilsson (C) samt
avslår motion
2018/19:1178 av Hans Rothenberg (M).
Ställningstagande
I juni 2017 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag är att betrakta som inkomst av tjänst för den som innehar styrelseuppdraget, i stället för som tidigare inkomst av näringsverksamhet i bolaget. Domen skapar stor osäkerhet för de som har styrelseuppdrag som huvudsaklig sysselsättning och inkomstkälla. Många styrelseuppdrag har en omfattning som motsvarar något eller några basbelopp per år. Vidare har många som har styrelseuppdrag ett flertal uppdrag som vart och ett upptar någon eller ett par dagars arbete per månad.
Problemet uppstår när den som har styrelseuppdraget t.ex. blir sjuk och behöver sjukersättning från Försäkringskassan. I det fallet finns ingen huvudarbetsgivare och bolaget som man har styrelseuppdrag i har inget sjuklöneansvar. Resultatet blir att den som har styrelseuppdrag som sin huvudsakliga sysselsättning hamnar utanför trygghetssystemen. Det är en ohållbar situation. Det är därför viktigt att lagen ändras så att den som har styrelseuppdrag kan fakturera uppdragen som näringsverksamhet från ett eget aktiebolag och därifrån ta ut lön och därmed omfattas av välfärdssystemen. Det är viktigt för tillväxten och utvecklingen i Sverige att det finns rimliga förutsättningar att ha styrelseuppdrag som sin huvudsakliga sysselsättning. Vi föreslår därför att skattelagstiftningen ska ses över så att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag betraktas som näringsverksamhet och inte inkomst av tjänst för den som utför styrelseuppdraget.
– Skriv text här –
|
12. |
av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:1286 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
År 2004 tillsattes en statlig utredning för att se över föreningars skatte- och avgiftssituation. Utredningen tillsattes eftersom skattereglerna ansågs ha blivit krångliga och svåra att följa. Idrottsskattekommittén presenterade i sitt betänkande Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23) ett antal förslag på hur beskattningen kan anpassas till den moderna idrottsrörelsen. Trots konkreta förslag på hur idrottsföreningars skattesituation kan förenklas och förtydligas verkar den politiska viljan att ta tag i frågan saknas. I stället för att följa upp utredningen med en proposition tillsatte den dåvarande regeringen en ny utredning (SOU 2009:65), för att utreda beskattningen för alla ideella föreningar. Inte heller denna utredning resulterade i någon proposition från regeringen. Riksidrottsförbundet uttrycker nu en oro över att Skatteverket börjat tillämpa regelverket så att bl.a. professionell idrott inte räknas som allmännyttig verksamhet, och att föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga. Vi anser att det är hög tid att ta sig an frågan och att regeringen snarast bör presentera en proposition om idrottens skatteregler.
|
13. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 5 och
avslår motion
2018/19:815 av Sten Bergheden (M).
Ställningstagande
I dag har vi en stor – och för ekonomin riskfylld – skulduppbyggnad hos hushållen. Samtidigt kan många hushåll med stabila inkomster inte komma in på den ägda bostadsmarknaden utan hänvisas till dyra hyresrätter. Hushållens skulder har vuxit i betydligt snabbare takt än inkomsterna de senaste decennierna, trots en mycket stark förstärkning av den disponibla inkomsten. I kombination med en stor, och ökande, andel rörliga lån har detta gjort hushållen känsliga för ränteförändringar, vilket kan få påtagliga följdeffekter i samhällsekonomin.
Det krävs reformer för att dämpa drivkrafter att låna och därmed minska hushållens – och ekonomins – sårbarhet framöver. Vi har krävt ändrade regler så att det inte ska vara lönsamt för banker att erbjuda mängdrabatt vid bolån. Vi har också föreslagit amorteringskrav riktade mot bankernas samlade bolånestock för att gynna amortering samt ändrade regler så att bundna bolån blir mer attraktiva. Att långsamt trappa ned ränteavdragen är ytterligare en åtgärd som vi, under vissa förutsättningar, nu är beredda att ställa oss bakom.
Tidpunkten att påbörja en nedtrappning är relativt god i dagens räntemiljö. Vi eftersträvar en blocköverskridande överenskommelse om en långsam nedtrappning, under förutsättning att statens ökade inkomster oavkortat går tillbaka till hushållen samt under förutsättning att reformer samtidigt genomförs så att fler hushåll med stabila inkomster kan etablera sig på den ägda bostadsmarknaden. En långsam nedtrappning av ränteavdraget ökar värdet av sparande och amortering, och minskar skulduppbyggnad, vilket över tid minskar riskerna i ekonomin och för hushållen. Vi föreslår därför att taket för fullt ränteavdrag bör sänkas från dagens 100 000 kronor till 75 000 kronor.
|
14. |
av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 15.
Ställningstagande
Vindkraften har i dag en reducerad fastighetsskatt på enbart 0,2 procent, i stället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock sedan tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd (otillåtet statsstöd) enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för en elproduktionsenhet med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen (0,2 procent) om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse.
För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och för att undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna menar vi att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för t.ex. kärnkraft- och kraftvärmeverk.
|
15. |
av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 12, 16 och 20 samt
avslår motionerna
2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22,
2018/19:447 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 3 och 4,
2018/19:449 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 5,
2018/19:665 av Jonas Eriksson (MP),
2018/19:720 av Maria Malmer Stenergard (M),
2018/19:1108 av Erik Bengtzboe (M),
2018/19:1841 av Jan Ericson (M),
2018/19:1963 av Hanna Westerén (S),
2018/19:2700 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) och
2018/19:2779 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 23.
Ställningstagande
I bostadsbristens Sverige är ett av problemen som ofta påtalas bristen på byggbar mark. Samtidigt finns det i dag många obebyggda tomter, vilket är en av orsakerna till att det byggs mindre än vad det finns möjlighet till. En byggnad avsedd för bostäder eller lokaler som kontor, butiker, hotell och restauranger klassificeras som hyreshus. Den del av fastigheten som innehåller lokaler beskattas med statlig fastighetsskatt. För obebyggd tomtmark för hyreshus är fastighetsskatten 0,4 procent av taxeringsvärdet. Detta gäller oavsett om byggrätten för tomten avser bostäder eller lokaler. Vi föreslår därför att fastighetsskatten på obebyggd tomtmark ska höjas till 2 procent av taxeringsvärdet.
På de flesta av Sveriges högskoleorter, inte minst i storstäderna, är det brist på studentbostäder, vilket riskerar att slå mot såväl tillväxten som utbildningsväsendet. Det handlar om ett växande problem i form av utbredd osäkerhet, långa köer, trångboddhet, långpendling och i många fall en växande svart marknad med diverse olika kontrakt. Det är inte rimligt med dessa förhållanden för våra studenter. Vi anser att det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem, vilka man gör undantag för i fastighetstaxeringslagen. Vi föreslår därför att den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder och studentrum ska avskaffas genom att man klassificerar dessa bostäder som elevhem.
Med dagens system saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. För att skapa förutsättningar att hålla nere hyrorna och för att finansiera framtida renoveringar föreslår vi att skattefria underhållsfonder ska möjliggöras. Detta bör gälla enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag.
|
16. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2700 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) och
avslår motionerna
2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22,
2018/19:447 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 3 och 4,
2018/19:449 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 5,
2018/19:665 av Jonas Eriksson (MP),
2018/19:720 av Maria Malmer Stenergard (M),
2018/19:1108 av Erik Bengtzboe (M),
2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 12, 16 och 20,
2018/19:1841 av Jan Ericson (M),
2018/19:1963 av Hanna Westerén (S) och
2018/19:2779 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 23.
Ställningstagande
Innehav av fastigheter är ofta mycket långa. Det är vidare mycket vanligt att de överlåts inom släkten och då ofta genom gåva eller annat benefikt fång. Detta innebär att den tidsperiod som måste beaktas vid kapitalvinstbeskattningen i många fall blir mycket lång och vidare riskerar förbättringskostnader att bli svåra att vidimera efter arvsskiften etc. då papper kan försvinna i samband med dödsfall. I dagens skattesystem finns ett s.k. stickår som minskar den skattemässiga innehavstiden genom att samtliga fastigheter, såväl näringsfastigheter som privatbostadsfastigheter, vid längre innehav anses förvärvade vid en viss tidpunkt. Det gällande stickåret är 1952 och ersatte 1914. Utredningen Förenklade skatteregler (SOU 2014:68) föreslog i oktober 2014 bl.a. att stickåret skulle flyttas fram till 1996. Betydande förenklingsvinster uppkommer med ett sådant förslag, som dessutom kan dimensioneras så att skatteintäkterna behålls oförändrade. Det är av stor vikt att utredningens förslag om 1996 som nytt stickår införs så snart som möjligt.
|
17. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22 och
avslår motionerna
2018/19:447 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 3 och 4,
2018/19:449 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 5,
2018/19:665 av Jonas Eriksson (MP),
2018/19:720 av Maria Malmer Stenergard (M),
2018/19:1108 av Erik Bengtzboe (M),
2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 12, 16 och 20,
2018/19:1841 av Jan Ericson (M),
2018/19:1963 av Hanna Westerén (S),
2018/19:2700 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) och
2018/19:2779 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 23.
Ställningstagande
Enligt nuvarande regler kan småhusägare och bostadsrättsföreningar göra avsättningar till framtida underhåll utan skattekonsekvenser, medan avsättningar för framtida underhåll i hyresfastigheter beskattas med 22 procent. Det försämrar möjligheterna till underhåll i hyresfastigheter och är ett av flera exempel på att hyresbostäder är skattemässigt missgynnade jämfört med ägda bostäder. Hyresgästföreningen har länge krävt rättvisa villkor mellan ägt och hyrt boende. De har därför bl.a. föreslagit s.k. skattefria underhållsfonder för att säkerställa resurser för periodiskt underhåll och upprustning av hyresbostäder. Vi delar Hyresgästföreningens uppfattning. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.
|
18. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Sofia Westergren (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2831 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 34 och
avslår motionerna
2018/19:222 av Jörgen Grubb (SD),
2018/19:308 av Jimmy Ståhl (SD),
2018/19:609 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M) yrkande 1,
2018/19:648 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2018/19:2278 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2428 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 16,
2018/19:2475 av Margareta Cederfelt (M) och
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Dagens många regleringar skapar inlåsningseffekter och motverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Vi behöver först och främst se över den beskattning som hindrar rörligheten på bostadsmarknaden, där kapitalvinstbeskattningen i dag utgör en tröskel för människor som vill flytta från sin bostad. För att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden bör därför kapitalvinstskatten, taket på uppskovsbeloppet och den ränta som gäller för uppskov ses över.
|
19. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4 samt
avslår motionerna
2018/19:222 av Jörgen Grubb (SD),
2018/19:308 av Jimmy Ståhl (SD),
2018/19:609 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M) yrkande 1,
2018/19:648 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2018/19:2278 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2018/19:2428 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 16,
2018/19:2475 av Margareta Cederfelt (M) och
2018/19:2831 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 34.
Ställningstagande
En bromskloss på bostadsmarknaden är den bristande rörligheten. Genom ökad rörlighet kan ett stort antal bostäder tillgängliggöras. Alltför många uppger att de bor kvar i för stora hus på grund av kapitalvinstskatten och uppskovssystemet. Vi vill därför att taket för uppskov på kapitalvinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning fram till beskattning om man köper en ny bostad. Både kapitalvinstskatt och uppskovsränta betalas när personen inte längre gör något uppskov, t.ex. när personen flyttar till hyresrätt eller till ett särskilt boende eller om personen avlider. Förslaget skulle innebära att en stor del av den bristande rörlighet som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt genom att staten fortfarande får in skatteintäkterna, dock något senare. Den ökade kostnad som ändå uppstår för statskassan till följd av förslaget kompenserar vi för i vårt budgetalternativ genom att räntan för uppskovet höjs något, motsvarande statens kreditkostnad. Vi föreslår därför att betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad och att räntan på uppskovet motsvarande statens kreditkostnader ska höjas.
|
20. |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Sofia Westergren (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2901 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 45 och
avslår motionerna
2018/19:273 av Hampus Hagman (KD) och
2018/19:1122 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 6.
Ställningstagande
Bättre villkor för svensk sjöfart spelar en viktig roll för att nå mer hållbara transporter. En stärkt konkurrenskraft bidrar även till att den svenska sjöfarten kan fortsätta att utvecklas, växa och ha en hög innovationstakt. Sjöfarten är en viktig faktor för klimatomställningen. För att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft föreslår vi att införandet av tonnageskattesystemet ska följas upp.
|
21. |
av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:1122 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 6 och
avslår motionerna
2018/19:273 av Hampus Hagman (KD) och
2018/19:2901 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 45.
Ställningstagande
Svensk sjöfart har fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler i och med den s.k. tonnageskatten som nu är införd. Sjöfarten är dock fortfarande hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer. Det är olyckligt att finansieringen av tonnageskatten delvis tas från sjöfartsstödet eftersom vi anser att detta motverkar syftet med tonnageskattesystemet. Syftet är att behålla fartyg under svensk flagg och att försöka öka antalet fartyg i det svenska registret. Fler svenska fartyg ger utbildningsplatser och genererar fler landbaserade arbeten. Svensk sjöfart är positiv till tonnageskatten, men vill se att fler fartyg får möjligheten att välja att omfattas av den s.k. blå skatten. Vi föreslår därför att fler fartyg ska få möjlighet att ansluta sig till tonnageskattesystemet.
|
22. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2430 av Anders Åkesson (C) och
avslår motionerna
2018/19:819 av Sten Bergheden (M) och
2018/19:1603 av Mattias Karlsson i Luleå (M).
Ställningstagande
Trots att det är väl känt att fysisk aktivitet bidrar till hälsa och välmående får i dag inte alla tillgång till den skattebefriade motionen. Egenföretagare med enskild firma kan inte ta del av förmånen. Det är bara i aktiebolag som företagaren själv räknas som anställd och skattefritt kan få friskvård betald av företaget. Den som driver en enskild firma kan få avdrag för kostnad för motion till sina utomstående anställda som finns i firman, men inte för friskvård till sig själv. Alltså får 425 000 företagare som driver enskild firma inte del av förmånen, trots att de skapar jobb och bidrar med miljardbelopp i skatteintäkter. Vi föreslår därför att man skyndsamt ser över en anpassning av regelverket för friskvårdsbidrag till att också omfatta ägaren till en näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka nivån på investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivån vid införandet och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera fastighetsskatten för vindkraft till den normala industrifastighetsskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till lägre reavinstskatt vid försäljning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreslå ändringar i 3:12-reglerna så att förenklingsregeln blir mer gynnsam för småföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över frågan om att införa ett särskilt undantag vid ägarskiften mellan närstående och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla tonnageskattesystemet så att fler kan ansluta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett borttagande av vinstskatt vid småhusförsäljning och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa studentbostäder som elevhem och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beskattning av studentkorridorer och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefrihet vid delvis uthyrning och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att utöka och utveckla investeraravdraget så att det även omfattar investerare som har sitt kapital knutet till bolag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att ta bort eller minska kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om inköpspriset för permanentbostad vid försäljning bör justeras för inflation vid beräkning av realisationsvinst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rimlig tid för att återuppföra bostadshus efter brand innan Skatteverket tar ställning till eventuell ändrad fastighetsstatus och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av stämpelskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda möjligheten att successivt ta bort ränteavdragen på bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att friskvårdsavdraget ska gälla både för anställda och för egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av stämpelskatten vid fastighetsköp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över en skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda frågan om beskattning av obebyggd tomtmark och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder och studentrum genom att klassificera dem som elevhem och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler fartyg bör ges möjlighet att omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att förtydliga skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag med Fskattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte avveckla skogskontot och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag angående idrottsrörelsens förbättrade skatteregler och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra företag att själva driva yrkesutbildningar genom att se över möjligheterna för skattelättnader för utbildningskostnaden och att göra godkända utbildningar studiemedelsberättigade och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla skogskonto och skogsskadekonto i sin nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa avdragsrätt för friskvård i enskild firma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som syftar till att förbättra företagsklimatet genom att se över 3:12-reglerna, beskattningen av personaloptioner samt både värnskattens och bolagsskattens framtid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av stämpelskatterna vid fastighetsköp och belåning av fastigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om att möjliggöra skattefritt sparande till kapitalinsatsen till ett aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över hur rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna kan uppnås och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att göra kompetenshöjande utbildning av personal avskrivningsbar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att justera gällande lagstiftning för att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över lagstiftningen, så att det är lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny företagsform som innebär bättre skattevillkor för små kulturföretag ska utredas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen så att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag betraktas som näringsverksamhet och inte inkomst av tjänst för den som utför styrelseuppdraget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
73.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att skogskontot behålls i sin nuvarande form samt om att en översyn av skogsavdraget bör göras och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattningen när det gäller att köpa, äga och sälja sin bostad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt se över en anpassning av regelverket för friskvårdsbidrag till att också omfatta ägaren till en näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ökad rörlighet på bostadsmarknaden och att överväga en översyn av reavinstbeskattningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskonto och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättande av ett ”renkonto” innehållande samma skattemässiga upplägg som ”skogskonto” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över lagändringar så att globala digitala reklam- och medieleverantörer ska kunna beskattas i Sverige baserat på faktiska intäkter och vinst för den verksamhet de bedriver här, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt se över beskattningen av företag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser för mindre företag och ideella föreningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av ett nytt stickår och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modifiera skattereglerna så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas och tillkännager detta för regeringen.
56.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogskonto och skogsskadekonto ska finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.
57.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att överlåta skogskonto och skogsskadekonto genom arv eller gåva och tillkännager detta för regeringen.
58.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stormskogslikvid ska kunna avsättas till ersättningsfond och tillkännager detta för regeringen.
59.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond, i likhet med dagens skogskonton, och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten bör kvarstå och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system där fastighetsägare ges möjlighet att avsätta medel för framtida renoveringar i en skattefri underhållsfond och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla 3:12-reglerna och underlätta förutsättningarna för generationsskiften i företag och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta generationsväxlingar i företag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över exempelvis reavinstskatten och taket och räntan som gäller för uppskov för att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en enkel, likformig och rimlig schablonbeskattning av alla enklare tjänster som utförs på digitala plattformar upp till ett visst takbelopp och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett klimatavdrag för vissa industribolag som investerar i teknik som lagrar koldioxid genom CCS och CCU, eller annan teknik som drastiskt minskar de processrelaterade koldioxidutsläppen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över den skatterättsliga bedömningen av handel med virtuella varor och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp införandet av tonnageskattesystemet i syfte att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda enklare företagande med mindre administration och lägre beskattning för företag med relativt låg omsättning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skjuta på betalningen av räntan på uppskovet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja räntan på uppskovet motsvarande statens kreditkostnader och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nedtrappning av ränteavdragen och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en modell för bosparande inom systemet för investeringssparkonto och tillkännager detta för regeringen.