|
|
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom ett gemensamt förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna med justerade yrkanden. Det innebär att anslaget till Skatteverket ska ökas med 30 miljoner kronor och anslaget till Tullverket med 90 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen. Anslaget till Kronofogdemyndigheten är oförändrat i förhållande till budgetpropositionen. Utskottets ledamöter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet redovisar i denna del sina ståndpunkter i ett gemensamt särskilt yttrande. Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna redovisar sina ståndpunkter i var sitt särskilt yttrande.
Utskottet avstyrker vidare motioner som gäller vissa frågor om Tullverkets verksamhet. I denna del har utskottets ledamöter från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna lämnat var sin reservation.
Utskottet avstyrker också en gemensam motion av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna om stärkande av Tullverkets befogenheter. I den delen har Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna lämnat en gemensam reservation.
Utskottet föreslår vidare några mindre lagändringar i inkomstskattelagen för att tillrättalägga effekterna av en s.k. lagkollision.
I betänkandet finns 6 reservationer och 4 särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:1 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
Cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tullverkets befogenheter och verksamhet
Stärkande av Tullverkets befogenheter
1.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 2 (M)
2.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 2 (SD)
3.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 2 (C)
4.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 2 (KD)
5.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 2 (L)
6.Stärkande av Tullverkets befogenheter, punkt 3 (M, C, KD, L)
1.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (S, V, MP)
2.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (SD)
3.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (C)
4.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Bilaga 4
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution |
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2018/19:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och motionerna
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2872 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1 och 3 samt
2018/19:2929 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1–5 och
avslår motionerna
2018/19:62 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1–5,
2018/19:63 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1–7,
2018/19:2358 av David Lång m.fl. (SD),
2018/19:2622 av Per Åsling och Helena Vilhelmsson (båda C) och
2018/19:2978 av Joar Forssell m.fl. (L).
|
2. |
Tullverkets befogenheter och verksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 10, 12 och 14–16,
2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12,
2018/19:265 av Richard Jomshof (SD),
2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 7, 9 och 10,
2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1–13,
2018/19:879 av Edward Riedl (M),
2018/19:1000 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1197 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:1215 av Jan R Andersson (M),
2018/19:1221 av Beatrice Ask (M),
2018/19:1928 av Pål Jonson (M),
2018/19:1935 av Pål Jonson (M) yrkande 1,
2018/19:1996 av Joakim Sandell och Jamal El-Haj (båda S),
2018/19:2269 av Noria Manouchi (M),
2018/19:2589 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 17,
2018/19:2775 av Sofia Damm (KD) yrkande 2,
2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 11 och
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (KD)
Reservation 5 (L)
|
3. |
Stärkande av Tullverkets befogenheter |
Riksdagen avslår motion
2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 49.
Reservation 6 (M, C, KD, L)
|
4. |
Rättelse i inkomstskattelagen |
Riksdagen antar utskottets förslag till
1. lag om ändring i lagen (2018:1208) om ändring i lagen (2018:1165) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen,
2. lag om ändring i lagen (2018:1752) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Stockholm den 13 december 2018
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S)*, Per Åsling (C)*, Cecilia Widegren (M), Hillevi Larsson (S)*, Helena Bouveng (M), Bo Broman (SD)*, Peter Persson (S)*, Tony Haddou (V)*, Boriana Åberg (M), David Lång (SD)*, Patrik Lundqvist (S)*, Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S)*, Joar Forssell (L)*, Eric Westroth (SD)*, Rebecka Le Moine (MP)* och Kjell Jansson (M).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
Ärendet och dess beredning
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2018/19:1 i de delar som gäller utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, dvs. anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, och motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 som rör anslagen. Utskottet behandlar dessutom motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 som rör Tullverkets befogenheter och verksamhet.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2019 samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår i sina anslagsmotioner. Utskottets förslag till anslag för 2019 samt avvikelsen från regeringens förslag framgår av bilaga 3.
Regeringen framhåller att särskilda principer har tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering (prop. 2018/19:1 utg.omr. 3 s. 9). Utgångspunkten för förslagen i propositionen har varit den budget som riksdagen har beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018. Vidare har vissa generella justeringar av anslagen gjorts i enlighet med vad som redovisas i propositionen. Regeringen har avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet.
Utskottet behandlar i ett avsnitt även regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet.
Under beredningen av ärendet har utskottet fått information av Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten om verksamhets- och anslagsfrågor för respektive myndighet.
Ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet enats om ett gemensamt förslag med justerade yrkanden.
Utskottet föreslår på eget initiativ att riksdagen rättar en felaktighet i inkomstskattelagen som uppkommit på grund av en s.k. lagkollision. Bilaga 4 innehåller utskottets lagförslag i denna del.
Budgetprocessen i riksdagen
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation i bet. 2018/19:FiU1 med justerade yrkanden och bestämt utgiftsramen för 2019 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till 11 522 533 000 kronor. I detta betänkande föreslår skatteutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. I propositionen lämnar regeringen en sådan redovisning. Mot bakgrund av de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering har dock regeringen avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten.
I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3 i budgetpropositionen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3 behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller anslag inom utgiftsområde 3. Regeringens redogörelse för behandlingen av tillkännagivanden tas upp i samband med att regeringens resultatredovisning för den aktuella sakfrågan återges. Slutligen behandlas ett antal motionsförslag som väckts under allmänna motionstiden 2018 som gäller Tullverkets befogenheter och verksamhet.
Utskottets överväganden
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3
Propositionen
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propositionen en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering har dock regeringen avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten.
Riksdagen har beslutat om målet för utgiftsområde 3. Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänheten och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78).
Skatt
Resultatredovisningen av delområdet skatt görs i förhållande till Skatteverkets bidrag till målet för utgiftsområdet. Till stöd för bedömningen av resultatet finns bl.a. Skatteverkets årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser.
Av regeringens resultatredovisning för delområdet skatt framgår bl.a. att det under 2017 betalades 1 993 miljarder kronor i skatt. Det är en ökning med nästan tre procent jämfört med 2016, vilket motsvarar 57 miljarder kronor. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden 1 189 miljarder kronor, vilket är 16 miljarder kronor högre än 2016. Uppbördsförlusten, dvs. andel av fastställda skatter som inte har betalats till Skatteverket, uppgick 2017 till 0,29 procent, vilket motsvarar 5,8 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor mer än 2016. Regeringen uppger att uppbördsförlusten i internationell jämförelse är mycket låg.
När det gäller arbetet för att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet tillfördes Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten medel i budgetpropositionen för 2016, för att kunna förstärka och intensifiera arbetet mot skattefusk och skattebrott. Samverkan har enligt regeringen förstärkts under 2017, dels genom formaliserande av de permanenta samverkansformerna, dels genom inrättandet av ett nytt forum för utbyte av information om det brottsförebyggande arbetet. Vidare har tillskottet möjliggjort metodutveckling för att bedöma risken för skatteundandragande för handel som bedrivs i dolda delar av internet (s.k. darknet).
Antalet utredningar inom beskattningsverksamheten med inriktning mot organiserad brottslighet har ökat betydligt, och det operativa samarbetet med andra myndigheter kring skattebrott, skattefusk och skatteundandragande har förstärkts. Folkbokföringsverksamheten har fått en allt viktigare roll i att motverka brottslighet. Folkbokföringskompetens bidrog i flera insatser inom ramen för samverkan mot organiserad brottslighet. En enkät till åklagarna om kvaliteten i stödet från skattebrottsenheten 2017 visade att åklagarna var nöjda med hur Skatteverket biträder åklagare i förundersökningar.
Resultatet för folkbokföringsverksamheten är enligt regeringen inte tillfredsställande. Riksrevisionen och Skatteverkets internrevision har riktat kritik mot att verksamheten och kvalitetsarbetet inte bedrivs effektivt. Skatteverket har påbörjat arbetet att vidta åtgärder och att ta fram en handlingsplan.
Undersökningar som Skatteverket och andra aktörer har genomfört visade att förtroendet för Skatteverket hos allmänhet och företag inte har förändrats under 2017. Förtroendet är fortfarande högt, men något lägre än 2015. Skatteverket bidrar till regeringens mål om jämn fördelning av makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet i kontakterna med allmänhet och företag. En uppföljande studie om bemötandet på servicekontoren 2017 visade att skillnaden mellan män och kvinnor har minskat men att det fortfarande fanns omotiverade skillnader.
Skatteverkets analyser visar att det finns brister i den interna styrningen och kontrollen av informationssäkerhetsområdet. Skatteverket har tagit fram en handlingsplan och påbörjat arbetet att vidta åtgärder.
Tull
Resultatredovisningen av delområdet tull görs i förhållande till Tullverkets bidrag till målet för utgiftsområdet. Till stöd för bedömningen av resultatet finns bl.a. Tullverkets årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser.
Jämfört med förra året ökade uppbörden med 2,1 procent. Det totala importvärdet för 2017 var drygt 400 miljarder kronor, vilket är en ökning med 43 miljarder jämfört med föregående år. Den värdemässigt största importen kom från Norge följt av Kina, Ryssland och USA. Sett till antal deklarationer kom de flesta från USA följt av Kina och Norge. Råolja var den vara som hade störst andel av importvärdet; råoljans värde uppgick till 55 miljarder kronor. Därefter följde atlantlax med ett värde på drygt 25 miljarder kronor (avser import till hela EU med Sverige som första EU-land). Det totala exportvärdet uppgick till 570 miljarder kronor. Den största andelen exporterade varor från Sverige bestod av personbilar följt av farmaceutiska produkter.
Tullverket har vidtagit åtgärder för att stärka och upprätthålla regler och upptäcka fel som har betydelse för skattefelets storlek, dvs. skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen. De kontroller som har genomförts har inneburit att Tullverket debiterat 13 procent mindre 2017 än 2016. Under 2017 har den stora volymökningen av e-handeln medfört att systematiska brister gällande lågvärdeförsändelser i postflödet blivit påtagliga. Exempelvis har försändelser lämnats ut utan att mervärdesskatt har betalats. Tullverket har vidtagit åtgärder och informerat berörd operatör om vilka regler som gäller för att få lämna ut försändelser.
Tullverket bedömer att myndighetens åtgärder har bidragit till att skattefelet är mindre än vad det skulle ha varit om åtgärderna inte vidtagits. Det pågår fortfarande arbete med att ta fram en metod för att följa utvecklingen. Europeiska revisionsrätten har uppmanat kommissionen att redovisa beräkningar av det s.k. customs gap, något som, om det genomförs, skulle kunna innebära ett stöd för Tullverkets metodutveckling.
Tullverkets brottsbekämpande resurser används främst för att bekämpa smuggling av narkotika och vapen liksom att förhindra organiserad eller storskalig smuggling av alkohol och tobak. När det gäller arbetet för att förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet framhåller regeringen att samhällsnyttan av beslagtagen narkotika har ökat kraftigt med anledning av ett flertal stora beslag i det tunga godsflödet och att Tullverket sedan ett par år har arbetat målmedvetet med att utveckla sin analys- och underrättelseförmåga i detta flöde. Antalet beslag är i nivå med föregående år men beslagen har volymmässigt varit större.
Riksdagen har i ett tillkännagivande anfört att regeringen bör se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att besluta om postspärrar för postförsändelser samt att införa samma möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet. 2015/16:SkU21 punkt 3, rskr. 2015/16:161). Riksdagen har i ett tillkännagivande också förklarat att regeringen bör se över smugglingslagstiftningen så att den skärpta synen på vapenbrott får genomslag även vad gäller vapensmuggling (bet. 2016/17:Ju18 punkt 45, rskr. 2016/17:223). Som svar på dessa tillkännagivanden från riksdagen beslutade regeringen den 20 april 2018 ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E). I uppdraget ingår att utredaren ska analysera om det finns skäl att ge Tullverket möjlighet att lägga postspärr för postförsändelser även vid misstanke om smuggling av vapen, vapendelar och explosiva varor och analysera om samma möjligheter att lägga spärrar ska införas för försändelser förmedlade av kurirföretag. I uppdraget ingår vidare att utredaren med utgångspunkt i de straffskärpningar som gjorts gällande vapenbrott ska göra en översyn av straffskalorna för smuggling och grov smuggling av vapen och explosiva varor. Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2019. Tillkännagivandena är därmed inte slutbehandlade.
De internationellt prioriterade insatserna har varit inriktade på narkotikasmuggling, illegal handel med vapen och punktskattebrott. Som en fortsättning på punktskatteuppdraget leder Tullverket tillsammans med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten en internationell aktivitet mot punktskattebrott gällande illegal produktion av cigaretter i Sverige och illegal handel med mineralolja.
Allmänhet och företag har ett högt förtroende för Tullverket, vilket påverkar efterlevnaden av in- och utförselrestriktioner positivt. För att nå så många som möjligt lämnas information i första hand i digitala kanaler och främst på webben. Myndigheten har även en mobilapp.
Exekution
Resultatredovisningen av delområdet exekution görs i förhållande till Kronofogdemyndighetens bidrag till målet för utgiftsområdet. Till stöd för bedömningen av resultatet finns bl.a. Kronofogdemyndighetens årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser.
En av Kronofogdemyndighetens huvuduppgifter är att driva in skulder. Under 2017 drevs knappt 12 miljarder kronor in, varav knappt 6,5 miljarder kronor hänförs till statliga fordringsägare och knappt 5,5 miljarder kronor till enskilda.
Antalet gäldenärer med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsdatabas minskade något och låg strax under 500 000. Det är en nivå som har varit stabil de senaste tio åren trots att befolkningen i Sverige ökar. Att antalet gäldenärer minskat de senaste åren bedöms bero på den starka högkonjunkturen, låga räntor och minskad arbetslöshet. Att fler personer beviljats skuldsanering bedöms också i viss mån ha bidragit. Vid årets slut uppgick antalet gäldenärer till 477 880, varav 418 000 var fysiska personer. Av dessa var 66 procent män och 34 procent kvinnor.
Antalet barn i Kronofogdemyndighetens register uppgick till 812, vilket är 13 färre än 2016. De vanligaste anledningarna till att barn förekommer hos kronofogden är skulder i form av avgifter till brottsofferfonden, skadestånd, böter och skatteskulder.
Regeringen framhåller att Kronofogdemyndigheten arbetar aktivt med att sprida information för att förebygga överskuldsättning. Samverkan sker brett med bl.a. Konsumentverket, Kriminalvården och Finansinspektionen för att sprida kunskap.
Inflödet av ansökningar om betalningsföreläggande ökade med 3 procent, vilket kan härledas till att de största ingivarna har lämnat in fler ansökningar än 2016. Handläggningen av ärendena om betalningsföreläggande har enligt regeringen blivit snabbare och effektivare samtidigt som kvaliteten har höjts. Stärkt styrning och fortsatt utveckling av smarta arbetssätt ligger bakom utvecklingen. De brister som kräver fortsatta insatser finns enligt regeringen inom delgivningen där handläggningstiderna är alltför långa.
Kronofogdemyndigheten har under en längre tid haft svårt att hantera inbetalda medel i den takt de har kommit in. Det innebär att många har fått vänta länge på att få sina pengar men även att risken för fel ökar. Ett brett arbete med flera åtgärder har vidtagits. Ytterligare resurser har tillförts och styrningen har stärkts. Insatserna har lett till förbättringar, men en långsiktigt, stabil nivå har inte uppnåtts.
Antalet ansökningar om skuldsanering har fortsatt att öka. En ny, och för gäldenären mer förmånlig, skuldsaneringslag trädde i kraft den 1 november 2016. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 tillfälligt förstärkt Kronofogdemyndighetens anslag 2018 och 2019 för att hantera det ökade antalet ansökningar. Kronofogdemyndigheten har omfördelat resurserna för att stärka arbetet, och det har bl.a. lett till att den aktiva handläggningstiden minskat med 8 procent.
När det gäller insatser för att motverka brottslighet har gemensamma insatser tillsammans med Polismyndigheten och Tullverket mot livsstilskriminella inneburit att tillgångar för 4,2 miljoner kronor har utmätts. Det ska jämföras med motsvarande siffra för 2016 som var 900 000 kronor.
Förtroendet för Kronofogdemyndigheten ligger enligt de mätningar som gjorts i nivå med tidigare år.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att regeringen har avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten mot bakgrund av att propositionen har beslutats av en övergångsregering. Utskottet har noterat vad regeringen framfört om resultaten.
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt Moderaternas och Kristdemokraternas nivå.
Jämför särskilt yttrande 1 (S, V, MP), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).
Propositionen
Ramanslag
Målet för utgiftsområde 3 är, som det formulerats i föregående års budget, att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78).
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2019 anvisar ramanslagen inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande.
Tusental kronor
|
Anslag |
|
Anslagstyp |
Regeringens förslag |
|
1:1 |
Skatteverket |
Ramanslag |
7 539 094 |
|
1:2 |
Tullverket |
Ramanslag |
1 890 086 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
Ramanslag |
1 973 353 |
|
Summa |
|
|
11 402 533 |
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och in-drivning av skatter och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter såsom folkbokföring, fastighetstaxering, id-kort, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet bedrivs även brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område. Kustbevakningen bedriver viss verksamhet inom utgiftsområdet genom att medverka i och ansvara för tullkontrollen till sjöss.
Utgiftsutveckling
Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2017 till 11 miljarder kronor. Prognosen för utfallet 2018 är 11,4 miljarder kronor, vilket är något under de anvisade anslagen. Den föreslagna anslagsnivån för utgiftsområdet för 2019 är 11,4 miljarder kronor, vilket är i nivå med 2018.
Skatteverket
Skatteverket ska bidra till att målet för utgiftsområdet uppnås genom att
– fastställa skatte- och avgiftsintäkter rättssäkert, kostnadseffektivt och på ett sätt som är enkelt för såväl allmänhet och företag som Skatteverket
– förebygga och motverka ekonomisk brottslighet.
Skatteverket ska arbeta på ett sådant sätt att allmänhet och företag har förtroende för Skatteverkets verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.
Budgetförslag för Skatteverket
Regeringen föreslår att 7 539 094 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 7 568 635 000 kronor respektive 7 618 639 000 kronor. Anslagets utveckling redovisas enligt följande.
Tusental kronor
|
2017 |
Utfall |
7 375 048 |
|
2018 |
Anslag |
7 597 835 |
|
2019 |
Förslag |
7 539 094 |
|
2020 |
Beräknat |
7 568 635 |
|
2021 |
Beräknat |
7 618 639 |
De principer som tillämpats vid utformningen av denna budget innebär enligt regeringen att anslaget sammantaget minskar med 51,6 miljoner kronor 2019 jämfört med 2018.
Beslutade lagar och förstärkning av statlig lokal service innebär att anslaget sammanlagt ökas med 155,7 miljoner kronor. Den 1 januari 2019 införs flera nya regleringar. Det gäller t.ex. nya regler för företagssektorn (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398), beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter (prop. 2017/18:187, bet. 2017/18:SkU17, rskr. 2017/18:319) och uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen (prop. 2016/17:58, bet. 2016/17:SkU21, skr. 2016/17:256). De nya skattereglerna innebär utökade arbetsuppgifter för Skatteverket som bl.a. behöver utforma administrativa rutiner och utveckla it-system. Skatteverkets anslag ökas därför med 75,3 miljoner kronor 2019. Från och med 2019 beräknas 57,1 miljoner kronor per år för detta ändamål.
En ny skatt på spel införs den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, rskr. 2017/18:363). Skatteverkets anslag ökas därför med 5,4 miljoner kronor 2019, och anslaget beräknas öka med 4,1 miljoner kronor per år fr.o.m. 2020.
Regeringen har föreslagit en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, där nuvarande radio- och tv-avgift ersätts med en public service-avgift (prop. 2017/18:261). Under förutsättning att riksdagen beslutar om lagen ska Skatteverket ansvara för att ta in avgiften, och anslaget ökas därför tillfälligt med 4 miljoner kronor 2019. För 2020 beräknas 7,5 miljoner kronor och för 2021 beräknas 5 miljoner kronor för detta ändamål.
I budgetpropositionen för 2018 ökades Skatteverkets anslag för införandet av uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen och för lokal statlig service. Skatteverkets anslag ökas planenligt med 45 miljoner kronor respektive 26 miljoner kronor 2019.
Riksdagen har beslutat att de ändamål och verksamheter som avser lokal statlig service vid servicekontor ska flyttas från utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2017/18:100, bet. 2017/18:KU40, rskr. 2017/18:419). Mot denna bakgrund minskas anslaget med 251 miljoner kronor 2019 och beräknas minska med 288 miljoner kronor 2020 och 279 miljoner kronor fr.o.m. 2021. I detta ingår även de medel som beräknades i budgetpropositionen för 2018 för lokal statlig service. Anslaget 1:19 Statens servicecenter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökas med motsvarande belopp. I avvaktan på att uppgiften tas över av Statens servicecenter får Skatteverket disponera delar av anslaget 1:19 Statens servicecenter.
Vidare har riksdagen beslutat att de ändamål och verksamheter som avser den nationella digitala tjänsten Mina meddelanden ska flyttas från utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2017/18:100, bet. 2017/18:KU40, rskr. 2017/18:419). Skatteverkets anslag minskas därför fr.o.m. 2019 med 43 miljoner kronor. Anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökas med motsvarande belopp. Dessa förslag om överföringar till andra anslag innebär att antalet medarbetare på Skatteverket minskar.
Tullverket
Tullverket ska bidra till att målet för utgiftsområdet uppnås genom att rättssäkert och kostnadseffektivt
– ta in tullar, skatter och avgifter
– övervaka och kontrollera att reglerna om in- och utförsel följs
– informera om regler och göra det enkelt att göra rätt från början
– förebygga och motverka brottslighet.
Tullverket ska arbeta på ett sådant sätt att allmänhet och företag har förtroende för Tullverkets verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.
Budgetförslag för Tullverket
Regeringen föreslår att 1 890 086 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 915 991 000 kronor respektive 1 938 719 000 kronor. Anslagets utveckling redovisas enligt följande.
Tusental kronor
|
2017 |
Utfall |
1 721 762 |
|
2018 |
Anslag |
1 934 074 |
|
2019 |
Förslag |
1 890 086 |
|
2020 |
Beräknat |
1 915 991 |
|
2021 |
Beräknat |
1 938 719 |
De principer som tillämpats vid utformningen av denna budget innebär enligt regeringen att anslaget sammantaget ökar med 28 miljoner kronor 2019. I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2019–2021 i budgetpropositionen för 2018 innebär tillämpningen av principerna att det tidigare beräknade tillskottet för ökade tullkontroller vid gränsen inte genomförs, och anslaget ökas därför inte i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Kronofogdemyndigheten
Kronofogdemyndigheten ska bidra till att målet för utgiftsområdet uppnås genom att rättssäkert och kostnadseffektivt
– fastställa och verkställa betalningsskyldigheter och andra förpliktelser samt besluta om skuldsanering
– informera om regler, verka för en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning
– förebygga och motverka ekonomisk brottslighet.
Kronofogdemyndigheten ska arbeta på ett sådant sätt att allmänhet och företag har förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.
Budgetförslag för Kronofogdemyndigheten
Regeringen föreslår att 1 973 353 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 968 682 000 kronor respektive 1 995 114 000 kronor. Anslagets utveckling redovisas enligt följande.
Tusental kronor
|
2017 |
Utfall |
1 914 561 |
|
2018 |
Anslag |
1 946 575 |
|
2019 |
Förslag |
1 973 353 |
|
2020 |
Beräknat |
1 968 682 |
|
2021 |
Beräknat |
1 995 114 |
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär enligt regeringen att anslaget sammantaget ökar med 26,8 miljoner kronor 2019 jämfört med 2018. De nya reglerna om skuldsanering som trädde i kraft den 1 november 2016 innebär bl.a. att Kronofogdemyndigheten tillhandahåller en betalningsförmedling som hanterar utbetalningar till borgenärerna med anledning av beslut om skuldsanering (prop. 2015/16:125, bet. 2015/16:CU19, rskr. 2015/16:235). Myndigheten tar ut en avgift för betalningsförmedlingen men disponerar inte dessa intäkter. Kronofogdemyndighetens anslag ökas därför med 3 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2019 i budgetpropositionen för 2018 innebär tillämpningen av principerna att den tidigare beräknade minskningen av anslaget för insolvensregister och för arbetet mot överskuldsättning för företagare inte genomförs, utan medel tillförs även 2019.
Motionerna
I kommittémotion 2018/19:2929 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena
1–3 föreslås att anslaget till Skatteverket ökas med 60 miljoner kronor och att anslaget till Tullverket ökas med 90 miljoner kronor för 2019 i förhållande till regeringens förslag. För att stärka legitimiteten i skattesystemet och försvåra att pengar göms undan utomlands föreslås ett ökat anslag till Skatteverket med totalt 40 miljoner kronor årligen 2019–2021. Statliga jobb ska också ersätta de årsarbetskrafter som försvinner i samband med avvecklingen av Radiotjänst i Kiruna. För Skatteverket uppgår satsningen i den delen till 20 miljoner kronor 2019, 25 miljoner kronor 2020 och 30 miljoner kronor 2021.
I motionen framhålls att det är centralt att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering. I yrkande 4 föreslås att Skatteverket ges ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk. Skatteverket bör också enligt samma motion yrkande 5 få i uppdrag att förbättra it-stöd och administrativt stöd för köpare och säljare inom delningsekonomin, för att förenkla administrationen samt säkerställa att skatteinbetalning sker på ett korrekt sätt.
Motionärerna vill förstärka Tullverket och det svenska gränsskyddet. Det är enligt motionen helt nödvändigt för att stoppa smugglingen av narkotika och vapen till de kriminella gängen. För att Tullverket ska kunna hindra narkotika, vapen och sprängämnen från att komma in i Sverige samt för att stärka myndighetens brottsbekämpande förmåga ska den tillföras resurser för 500 fler tulltjänstemän under kommande mandatperiod.
Antalet nya tulltjänstemän ska enligt förslaget utökas i takt med att anslaget trappas upp över budgetperioden. Förstärkningen av Tullverket ska möjliggöra betydligt fler kontroller i syfte att förhindra smuggling av exempelvis narkotika och illegala vapen. Satsningen innebär även att Tullverket tillskjuts nödvändiga personalresurser för de utmaningar som brexit kan innebära. Moderaterna föreslår att anslaget till myndigheten ska ökas med totalt 90 miljoner kronor för 2019, 165 miljoner kronor 2020 och 295 miljoner kronor 2021.
Enligt kommittémotion 2018/19:2872 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1 och 3 ska Tullverket tillföras resurser för 500 fler tulltjänstemän under kommande mandatperiod. Tullverket och Polismyndigheten ska också få i uppdrag att agera samordnat i brottsbekämpande verksamhet kopplat till gränsbevakningen.
I kommittémotion 2018/19:2358 av David Lång m.fl. (SD) föreslås att anslaget till Skatteverket ökas med 95 miljoner kronor, att anslaget till Tullverket ökas med 410 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten ökas med 45 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I motionen framhålls att de största behoven i nutid finns inom Tullverket, till följd av myndighetens ekonomiska situation och den hittills förda migrations- och rättspolitiken. Motionärerna vill satsa på återställande av en balanserad budget, på gränsskydd avseende både in- och utförsel, kontrollverksamheten och brottsbekämpning, på teknikinvesteringar och digitalisering, på myndighetssamverkan samt på utvecklad företagsservice och regelförenkling.
När det gäller Skatteverket gäller satsningen arbetet med internationella skatteavtal och arbetet emot skattebrott genom skattekontroller. Ordning och reda i folkbokföringen ska prioriteras, och skattefinansieringen av trygghet och välfärd ska säkerställas. Motionärerna vill också se ett utvecklat arbete för ett företagsvänligt myndighetsförfarande genom regelförenklingar.
Motionärerna vill att Kronofogdemyndigheten ska samverka med andra myndigheter och att de aktivt bidrar till regelförenklingar inom sitt förfarande. Myndigheten ska utvecklas som stödfunktion vid indrivning av skatteskulder och fordringar men även förstärka arbetet mot överskuldsättning.
I kommittémotion 2018/19:63 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1–7 behandlas inriktningen av Skatteverkets verksamhet 2019. I motionen lämnas förslag om ett tydligare fokus på utveckling av skatteavtal och att Sveriges arbete mot skatteundandragande och vinstförflyttning ska inriktas mot globala insatser inom ramen för OECD-arbetet. I motionen framhålls vidare att tryggheten och välfärden finansieras av skatter och avgifter, och det föreslås att finansieringen av trygghet och välfärd ska säkerställas.
Skatteverket bör enligt motionen utveckla ett företagsvänligt myndighetsförfarande. Arbetet med regelförenkling bör intensifieras, och det ska vara ordning och reda i folkbokföringen. I motionen framhålls att det är viktigt att upprätthålla en kollektiv skattemoral i Sverige, och det föreslås att Skatteverket ska göra fler skattekontroller.
I kommittémotion 2018/19:62 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1–5 behandlas inriktningen av Kronofogdemyndighetens verksamhet 2019. I motionen lämnas förslag om att Kronofogdemyndigheten ska ges i uppdrag att utveckla metoderna för indrivning, att motverka de negativa effekterna för samhället av vissa indrivningsåtgärder och att utveckla metoder för att försvåra indrivning av ogiltiga fordringar. Vidare föreslås att Kronofogdemyndigheten ska ges i uppdrag att intensifiera arbetet med att motverka överskuldsättning och att intensifiera sina ansträngningar mot organiserad brottslighet. Myndigheten ska enligt ett ytterligare förslag ges i uppdrag att föreslå lagändringar som kan bidra till regelförenklingar och effektivitetshöjning inom dess verksamhetsområde.
I kommittémotion 2018/19:2622 av Per Åsling och Helena Vilhelmsson (båda C) föreslås att anslaget till Skatteverket ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Skatteverkets arbete med att hantera information till lantbrukare och handläggningen av lantbrukarnas deklarationer ska enligt motionen stärkas.
I kommittémotion 2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 1 föreslås att anslaget till Tullverket ökas med 150 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller att den svenska skattebasen bör skyddas. Samtidigt som det finns ett behov av en europeisk harmonisering anser Kristdemokraterna att svenska intressen bör värnas.
Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens service till medborgare och företagare bör enligt motionärerna fortsätta att förbättras. Vidareutvecklade e-tjänster är enligt motionen centralt, samtidigt som möjligheten till personliga möten vid servicekontor är av stor betydelse. Myndigheterna behöver därför även fortsättningsvis ha god fysisk närvaro över hela landet.
I samma motion yrkande 2 föreslås att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och gränsskyddet ska stärkas. Tullverket behöver i ökad utsträckning bli en gränsskyddsmyndighet som kan beivra alla typer av brott vid gränsen. Tullverket föreslås i samma motion bli en myndighet under Justitiedepartementet. Tullverket bör genomföra inresekontroller, dvs. passkontroller och id-kontroller, i större utsträckning än i dag. Utbildningen av Tullverkets personal behöver också enligt motionärerna ses över så att man ska kunna agera mer polisiärt mot personer. Det ska bl.a. medföra en ökad möjlighet till beväpning och en möjlighet att beivra människosmuggling, trafficking och utförsel av stulna bilar, vilket i dag endast är polisens uppgift.
Tullverket ska enligt förslaget använda ANPR-kameror som automatiskt känner igen registreringsskyltar vid alla gränspassager. Utförseln av varor bör enligt motionen kontrolleras betydligt hårdare. Lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (inregränslagen) bör enligt motionärerna ändras så att stöldgods och hälerigods ingår bland de varor som Tullverket får kontrollera vid gränsen. Det föreslås även att poliser ska placeras i Tullverkets arbetslag, innan en omorganisering av Tullverket har genomförts. Detta eftersom polisen har befogenhet att beslagta misstänkt stöldgods och att frihetsberöva personer, vilket Tullverket inte har.
För att klara förändringen och ambitionshöjningen på sikt behöver anslaget till Tullverket enligt motionens förslag höjas med 500 miljoner kronor till 2020. Kristdemokraterna bedömer att de potentiella vinsterna för samhället med ett bättre gränsskydd är omfattande: färre personer som vistas illegalt i Sverige, färre illegala vapen och minskad drogförsäljning i utanförskapsområden.
I kommittémotion 2018/19:2978 av Joar Forssell m.fl. (L) föreslås att anslaget till Skatteverket minskas med 17 miljoner kronor, att anslaget till Tullverket ökas med 144 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten minskas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Tullverket är enligt motionärerna rättsstatens frontlinje i kampen mot illegal införsel av vapen, narkotika och andra föremål som utgör en del av den grova, organiserade brottsligheten. För att försvara medborgarnas frihet och trygghet i alla delar av landet krävs en genomgripande upprustning av rättsstatens förmåga att förhindra och bekämpa brott. På grund av detta är det enligt Liberalerna väsentligt att Tullverket får ytterligare tillskott. En anslagshöjning med 150 miljoner kronor årligen förutsätts bli permanent och motsvarar alltså 600 miljoner kronor under mandatperioden.
Riksdagens beslut om ramar för statens budget
Den 12 december 2018 beslutade riksdagen om ramar för statens budget i enlighet med Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation i finansutskottets betänkande 2018/19:FiU1. Det innebär att ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution är 120 miljoner kronor högre än i regeringens budgetproposition.
Utskottets ställningstagande
Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Utgångspunkten för förslagen har följaktligen varit den budget som riksdagen beslutade för 2018. Att en övergångsregering är bunden av vissa principer fråntar dock inte riksdagen vare sig rätten eller ansvaret att besluta om statens budget. Våra grundlagar är tydliga om var finansmakten vilar. Det är riksdagen som har befogenheten att besluta om skatter och statens utgifter. Utskottet konstaterar att vissa partier trots detta valt att avstå från att lägga fram egna budgetförslag i riksdagen i årets budgetprocess.
Sverige kan dock inte vänta på reformer. Vi behöver stärka svensk ekonomi, jobbskapande och grundfunktioner i samhället. Utskottet har, som framgår nedan, en annan uppfattning när det gäller anslagsramen för utgiftsområdet, politikens inriktning och fördelningen av anslagen inom utgiftsområdet än den som återges i budgetpropositionen för 2019, och ställer sig därför bakom det förslag till anslagsfördelning som Moderaterna och Kristdemokraterna har presenterat i utskottet.
Beredning
Av 10 kap. 4 § riksdagsordningen framgår att ett utskott innan det helt eller delvis tillstyrker ett motionsförslag om att riksdagen ska anta en lag, eller väcker ett sådant förslag genom ett utskottsinitiativ, ska inhämta behövliga upplysningar och yttranden om inte utskottet finner synnerliga skäl mot det. Detta gäller också för förslag som påverkar statens budget. Om utskottet inte har inhämtat upplysningar eller yttranden, ska utskottet i sitt betänkande redovisa skälen för detta.
Skillnaden mellan anslagsförslaget i regeringens budgetproposition och anslaget i riksdagens beslut om ramar för statens budget är 120 miljoner kronor. Utskottet anser att någon ytterligare beredning av förslaget inte är nödvändig i denna del för att det ska kunna antas.
Myndigheternas uppdrag och arbete
Myndigheterna inom utgiftsområdet ska säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet. Utskottet anser att denna målsättning fordrar att myndigheterna bedriver ett aktivt och långsiktigt arbete för att stärka allmänhetens och företagens förtroende för verksamheterna.
Det ska vara lätt för medborgare och företag att göra rätt för sig. Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta detta, bl.a. genom att se till att regelverk och rutiner är så enkla som möjligt. Det är mycket viktigt att alla som kommer i kontakt med myndigheterna får en enhetlig och rättssäker behandling.
Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens service till medborgare och företagare bör fortsätta att förbättras, bl.a. genom vidareutvecklade e-tjänster.
Skatt
Fusk och missbruk av skattesystemet kan inte accepteras. Att effektivt kunna motverka skatteflykt är en mycket angelägen uppgift för Skatteverket. Sedan 2006 har visserligen över 40 internationella skatteavtal passerat riksdagen, vilket har lett till ett kraftigt ökat nettoinflöde av kapital från länder med vilka Sverige har avtal. Skatteflykten riskerar dock att hitta nya vägar. Därför bör Skatteverkets arbete med att bekämpa skattefusk stärkas. Skatteverket bör få ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk.
Den snabbt växande delningsekonomin förändrar och utmanar våra traditionella föreställningar om hur framtidens skattesystem ska utformas. Det är viktigt att våra skatteregler utformas på ett sätt så att det är lätt och rimligt att göra rätt för sig. Skatteverket bör därför också få i uppdrag att förbättra it-stöd och administrativt stöd för köpare och säljare inom delningsekonomin. Syftet ska vara att förenkla administrationen samt säkerställa att skatteinbetalning sker på ett korrekt sätt.
För att dessa uppdrag ska kunna genomföras anser utskottet att anslaget till Skatteverket sammantaget bör ökas med 10 miljoner kronor årligen 2019–2021 i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen.
För att ersätta de årsarbetskrafter som försvinner i samband med avvecklingen av Radiotjänst i Kiruna anser utskottet att anslaget till Skatteverket ska ökas med ytterligare 20 miljoner kronor 2019, 25 miljoner kronor 2020 och 30 miljoner kronor 2021 i förhållande till regeringens förslag.
Tull
Sverige har en höjd säkerhetsnivå, och omvärldssituationen är försämrad. Den illegala handeln med narkotika, vapen, alkohol och tobak är ett stort problem. Utländska ligor för stöldgods ut ur landet. Dessa nya förutsättningar kräver att Tullverket ges förmåga att upprätthålla gränsskyddet och stoppa smugglingen av narkotika, vapen och sprängämnen. Den fria rörligheten inom EU för mycket gott med sig men får inte innebära att svenska gränser står oskyddade. Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och gränsskyddet måste stärkas. Med ett starkare tullverk skulle inflödet av olagliga varor till Sverige begränsas. För det krävs ytterligare resurser.
Tullverket bör enligt utskottet även ges ett utökat uppdrag som gäller kontroll vid utförsel. Ny lagstiftning bör antas som ger Tullverkets personal befogenhet att stoppa och genomsöka fordon. Även för detta uppdrag krävs ytterligare resurser.
Utskottet anser att Tullverket ska tillföras resurser för 500 fler tulltjänstemän under kommande mandatperiod. Antalet nya tulltjänstemän ska utökas i takt med att anslaget trappas upp över budgetperioden. Förstärkningen av Tullverket ska möjliggöra betydligt fler kontroller i syfte att förhindra smuggling av exempelvis narkotika och illegala vapen.
Tullverkets mångfacetterade verksamhet rymmer för samhället viktiga insatser varav gränsskyddet är det främsta. Inom ramen för uppdraget att upprätthålla gränsskyddet omfattas förutom kontroll av våra gränsövergångar även all administration kring handeln som ska flyta friktionsfritt så att konkurrensneutraliteten upprätthålls för vårt näringsliv. En av Sveriges viktigaste handelspartner är Storbritannien. Landets beslut att lämna EU ställer krav på Tullverket att förbereda den förändring som det innebär för svensk handel. Tullverket är därutöver den myndighet som ska implementera Europeiska unionens nya tullkodex i Sverige. Mot bakgrund av detta får Tullverket nödvändiga resurser för de utmaningar som brexit och ett nytt europeiskt tullsystem kan innebära.
Utskottet noterar att regeringen inte har slutbehandlat det tillkännagivande som beslutats av utskottet om möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att besluta om postspärrar för postförsändelser samt om att införa samma möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet. 2015/16:SkU21 punkt 3, rskr. 2015/16:161). Frågan kommer att följas noga.
För att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciperna som gällt för utformningen av budgetpropositionen 2019 ökas anslaget 1:2 Tullverket med 15 miljoner kronor för 2019, 15 miljoner kronor för 2020 och 70 miljoner kronor för 2021 i förhållande till regeringens förslag.
För övriga satsningar inom anslaget 1:2 Tullverket tillskjuts 75 miljoner kronor för 2019, 150 miljoner kronor för 2020 och 225 miljoner kronor för 2021 i förhållande till regeringens förslag.
Sammantagna anslagsändringar
Utskottet ställer sig enligt vad som angetts ovan bakom det gemensamma förslaget av Moderaterna och Kristdemokraterna med justerade yrkanden och anvisar anslagen för budgetåret 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt detta. Det innebär att anslaget till Skatteverket ska ökas med 30 miljoner kronor och anslaget till Tullverket med 90 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget till Kronofogdemyndigheten är oförändrat i förhållande till budgetpropositionen. Utskottets anslagsförslag framgår av bilaga 3.
Tullverkets befogenheter och verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen bl.a. om Tullverkets uppdrag och befogenheter, om utrustning och säkerhet för Tullverkets personal, om Tullverkets förmåga när det gäller utförsel av stöldgods och om vissa åtgärder för att utveckla verksamheten.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (KD) och 5 (L).
Motionerna
Brottsbekämpning
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och arbetet mot organiserad kriminalitet lyfts fram i flera motioner. I motion 2018/19:1996 av Joakim Sandell och Jamal El-Haj (båda S) anförs att det gäller att hålla i resursförstärkningen till Tullverket och säkerställa att deras arbetsverktyg har möjlighet att hålla Sverige tryggt.
I motion 2018/19:1221 av Beatrice Ask (M) föreslås att Tullverket ska ges ett tydligare brottsbekämpande uppdrag samt tillräckliga befogenheter för att kunna agera som en operativ brottsbekämpande myndighet. Även i motion 2018/19:1215 av Jan R Andersson (M) föreslås att tulltjänstemäns befogenheter för att öka möjligheten att förebygga och bekämpa brott ska ses över.
I kommittémotion 2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 1 föreslås att Tullverket ska ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot den organiserade kriminaliteten. I samma motion yrkande 7 föreslås att Tullverket ska ges i uppdrag att utveckla sin förmåga att utreda tullbrott och säkra bevis med syftet att öka andelen lagförda och fällda gärningsmän som begått tullbrott. Yrkande 10 och 11 i samma motion innehåller förslag om att Tullverkets kapacitet att upptäcka och beivra organiserad smugglingsverksamhet ska ökas och att Tullverket ytterligare ska intensifiera sin samverkan med andra myndigheter för att öka sina insatser mot och sin förmåga att beivra grov kriminalitet.
I kommittémotion 2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12 föreslås att tillståndsbeviset för vapeninförsel ska uppvisas för tullen vid gränspassering för att öka möjligheterna att kontrollera vilka vapen som förs in till Sverige.
Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal m.m.
I kommittémotion 2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 15 och i kommittémotion 2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås att insatserna för att förbättra personskyddet och säkerheten i övrigt för personalen i gränsskyddet och brottsbekämpningen ska ökas. I den sistnämnda motionen yrkande 9 föreslås att antalet mobila fordonsskannrar ska ökas från två till tre samt att det ska byggas upp en organisation kring användningen av dem så att de utnyttjas maximalt.
I motion 2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1 och 3 föreslås att Tullverkets personal ges tillgång till rätt databaser att söka i och att Tullverkets teknikproblem ses över. Tullpersonalens bås saknar enligt samma motion insynsskydd, vilket medför att passagerare kan se kontrollanternas skärmar. Det föreslås därför i yrkande 2 att insynsskydd ska säkerställas. Vidare framförs i samma motion att kontrollpersonal behöver känna till profileringslistor och riskindikatorer för att t.ex. kunna upptäcka återvändande jihadister. I yrkande 4 föreslås att detta behov tillgodoses.
Flera motioner behandlar frågan om beväpning av Tullverkets personal. I kommittémotion 2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD) framförs att Tullverket är en brottsbekämpande organisation och att det är naturligt att tillåta att Tullverkets personal får ha tjänstevapen. I yrkande 10 föreslås att Tullverkets personal ska beväpnas. I motion 2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 7 och 10 föreslås att möjligheterna för tulltjänstemän att beväpna sig ska förenklas och att vapenträning ska möjliggöras för fler tulltjänstemän. Även i motion 2018/19:265 av Richard Jomshof (SD) yrkas att tullinspektörer ska utrustas med tjänstevapen. I motion 2018/19:1000 av Sten Bergheden (M) föreslås också att möjligheten för tulltjänstemän att bära vapen och även få fler polisiära befogenheter ska utredas.
Åtgärder mot utförsel
Flera motioner behandlar Tullverkets förmåga när det gäller utförsel av stöldgods. Enligt motion 2018/19:1928 av Pål Jonson (M), motion 2018/19:2269 av Noria Manouchi (M), kommittémotion 2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 11 och kommittémotion 2018/19:2589 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 17 ska det övervägas att ge Tullverket ökade resurser och befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods.
I motion 2018/19:879 av Edward Riedl (M) pekar motionären på problem med stölder av båtmotorer som sedan förs ut ur landet och föreslår att det ska övervägas att ge Tullverket befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods. Motsvarande problem förekommer enligt motion 2018/19:1197 av Maria Stockhaus (M) med stölder av bilar, husbilar och husvagnar. I motionen föreslås i yrkande 1 och 2 bättre kontroll vid Sveriges gränser för att säkerställa att stulna bilar, husbilar och husvagnar inte kan lämna landet utan att det upptäcks respektive att en utredning bör få i uppdrag att ta fram förslag på hur det kan förhindras att stulna bilar, husvagnar och husbilar förs ut ur landet.
I kommittémotion 2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 16 och i kommittémotion 2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 5 föreslås att Tullverkets förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel ska ökas. I motion 2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD) menar motionärerna att det är så gott som omöjligt att få tillbaka stulna varor som fraktas ut ur landet, varför det är oerhört viktigt att de stoppas vid gränsen innan de lyckats föras ut. För att enklare kunna förhindra utförsel av stöldgods utan att försämra arbetet med införseln föreslås därför i yrkande 9 att tidsfördelningen inom Tullverket ska ses över.
Enligt motion 2018/19:2775 av Sofia Damm (KD) yrkande 2 bör man se över möjligheten att ge tullen befogenhet att göra utförselkontroller vid Skånes hamnar och vid brofästet när misstanke om brott finns.
Utökade befogenheter för Tullverket att kvarhålla gods samt att ingripa mot läkemedelsinförsel
I flera motioner beskrivs det som ett problem att Tullverket i dag saknar befogenhet att kvarhålla gods och fordon i avvaktan på att polis kan komma till platsen. I kommittémotion 2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12 föreslås att Tullverket ska ges befogenheter att kvarhålla gods i väntan på polis. Även i motion 2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5 föreslås att Tullverket ska ges befogenheter att beslagta gods för att sedan lämna en eventuell förundersökning till polisen.
Problemen med smuggling av läkemedel tas upp i kommittémotion 2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD). I yrkande 14 föreslås ökade befogenheter för Tullverket att ingripa mot läkemedelsförsäljning.
Åtgärder i övrigt för att utveckla verksamheten
I kommittémotion 2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 1 föreslås att tullagen ska ses över i syfte att utreda hur den påverkat kostnaderna för små företag.
Enligt motion 2018/19:1935 av Pål Jonson (M) yrkande 1 ska det övervägas att upprätta en tullstation vid E16.
I kommittémotion 2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 3 föreslås att satsningarna på digitalisering och annan it-utveckling som krävs för att uppfylla kraven i den nya unionstullkodexen ska ökas. I samma motion yrkande 4 lämnas förslag om att öka satsningarna på it-utveckling som krävs för att kunna ge adekvat service till företag som arbetar med import och export. I yrkande 6 och 8 föreslås vidare att Tullverket ska ges i uppdrag dels att föreslå erforderliga regelförändringar för att öka möjligheten till samkörning av för tullverksamheten relevanta data som finns tillgängliga hos olika myndigheter, dels att i övrigt vidta åtgärder inom sitt verksamhetsområde för att underlätta handeln mellan Sverige och andra länder. Det föreslås också i samma motion yrkande 12 och 13 att Tullverket ska få i uppdrag att planera för att upprätthålla en tillfredsställande bemanning vid Sveriges gränsstationer dygnet runt så att olaglig in- och utförsel försvåras och att uppdra åt Tullverket att intensifiera sitt arbete med regelförenkling.
Utskottets ställningstagande
Tullverket utför viktiga samhällsuppgifter och ska prioritera insatser för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt för allmänheten och företagen att göra rätt för sig samtidigt som Tullverkets insatser ska skydda från hot mot hälsa, miljö och säkerhet.
Flera motioner lyfter fram Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, arbetet mot organiserad kriminalitet och Tullverkets förmåga när det gäller utförsel av stöldgods. Utskottet har ovan tillstyrkt förslag om ökade anslag till Tullverket. Utifrån detta har Tullverket möjlighet att agera för att tillgodose bl.a. de ändamål som nu lyfts fram. Yrkanden i denna del får därmed anses tillgodosedda.
Utskottet ser givetvis allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det är därför av största vikt att Tullverket och Polismyndigheten samarbetar så långt möjligt i de fall där Tullverket inte självt har befogenhet att ingripa. Utskottet uppfattar att myndigheterna har ett nära samarbete i dessa frågor. Utskottet har också ovan tillstyrkt förslag om att Tullverket ska ges ett utökat uppdrag som gäller kontroll vid utförsel och uttalat att ny lagstiftning bör antas som ger Tullverkets personal befogenhet att stoppa och genomsöka fordon.
I en motion föreslås att tillståndsbeviset för vapeninförsel ska uppvisas för Tullverket i samband med gränspassering och införsel av vapen. Utskottet har tidigare tagit ställning till ett liknande förslag (bet. 2017/18:SkU1). Den som för med sig ett vapen som kräver tillstånd över den svenska gränsen måste alltid anmäla det till Tullverket. Att låta bli är straffbart. Utskottet uttalade vid sin behandling av det tidigare förslaget att straffansvar vid utebliven anmälan får anses vara en tillräcklig åtgärd för att upprätthålla anmälningsskyldigheten vid införsel av vapen. Utskottet gör inte någon annan bedömning nu.
Utskottet har även tidigare haft anledning att behandla motionsförslag om tulltjänstemännens tjänstevapen (bet. 2016/17:SkU1 och 2017/18:SkU1). Av förordningen (2016:1332) med instruktion för Tullverket framgår att Tullverket får meddela föreskrifter om beväpning, uniformer och annan personlig utrustning för anställda vid Tullverket. Vilken utrustning som Tullverkets tjänstemän bör ha för att kunna utföra sina arbetsuppgifter är alltså en fråga för myndighetsledningen att besluta om. Utskottet anser inte att det finns någon anledning att närmare kommentera hur myndigheten tillämpar bestämmelserna. Även vilken utrustning Tullverket ska ha i övrigt och vilket it-stöd som personalen behöver är enligt utskottet en fråga för Tullverkets ledning att ta ställning till.
Den nu gällande tullagen trädde i kraft den 1 maj 2016. Till grund för den nya lagstiftningen låg ett betänkande av Utredningen om en svensk tullagstiftning i unionen som lämnades till Finansdepartementet i januari 2015 (SOU 2015:5). Betänkandet innehöll bl.a. en analys av konsekvenserna för företagen. Utskottet tycker inte att det finns anledning att nu se över tullagen enligt vad som framförts i en motion.
Utskottet tycker inte att det i övrigt finns anledning att närmare kommentera hur Tullverket utformar sin verksamhet, vare sig när det gäller placering av tullstationer, satsningar på digitalisering och it-utveckling eller möjligheterna till samkörning av data. Utskottet utgår från att Tullverket på eget initiativ föreslår de regelförändringar som det anser behövs för att kunna bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt.
Utskottet avstyrker därmed samtliga yrkanden som behandlas i avsnittet.
Stärkande av Tullverkets befogenheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att Tullverkets befogenheter ska stärkas.
Jämför reservation 6 (M, C, KD, L).
Motionen
I kommittémotion 2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 49 föreslås att Tullverkets befogenheter ska stärkas så att Tullverkets personal kan hindra en person eller stoppa ett fordon med misstänkt stöldgods som är på väg att föras ut ur Sverige samt att fler postförsändelser ska kontrolleras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslag om ökade anslag till Tullverket. Det är enligt utskottets mening angeläget att de ökade resurserna används på ett effektivt sätt för att stärka verksamheten där det behövs mest. Utifrån detta har Tullverket möjlighet att stärka sin verksamhet. Utskottet har också ovan uttalat sig positivt om förslag om att Tullverket ska ges ett utökat uppdrag som gäller kontroll vid utförsel och uttalat att ny lagstiftning bör antas som ger Tullverkets personal befogenhet att stoppa och genomsöka fordon. När det gäller Tullverkets befogenheter i övrigt utgår utskottet från att regeringen i dialog med Tullverket följer vilka regelförändringar som eventuellt behövs och genomför dessa efter en noggrann analys. Yrkandet får enligt utskottets mening anses tillgodosett och avstyrks.
Rättelse i inkomstskattelagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar utskottets förslag till lagändringar i bilaga 4. Genom lagändringarna åtgärdas de bristfälligheter som uppkommit genom en s.k. lagkollision.
Utskottets ställningstagande
På grund av en s.k. lagkollision, dvs. att en bestämmelse i inkomstskattelagen med två olika lydelser ska träda i kraft vid samma tidpunkt, föreslår utskottet några mindre lagändringar i inkomstskattelagen. Genom lagändringarna åtgärdas en bristfällig utformning av bestämmelsen i ett tidigare lagstiftningsärende.
Utskottet föreslår därför på eget initiativ att riksdagen rättar felaktigheten genom att anta utskottets förslag till lagändringar.
|
1. |
av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 10, 12 och 14–16,
2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12,
2018/19:265 av Richard Jomshof (SD),
2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 7, 9 och 10,
2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1–13,
2018/19:879 av Edward Riedl (M),
2018/19:1000 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1197 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:1215 av Jan R Andersson (M),
2018/19:1221 av Beatrice Ask (M),
2018/19:1928 av Pål Jonson (M),
2018/19:1935 av Pål Jonson (M) yrkande 1,
2018/19:1996 av Joakim Sandell och Jamal El-Haj (båda S),
2018/19:2269 av Noria Manouchi (M),
2018/19:2589 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 17,
2018/19:2775 av Sofia Damm (KD) yrkande 2 och
2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 11.
Ställningstagande
Den nya tullagen (2016:253) innefattar i huvudsak förändringar för att möjliggöra införande av unionstullkodexen. En del av de ändringar som har gjorts i unionstullkodexen är av redaktionell och lagteknisk natur, men den innehåller även väsentliga ändringar när det gäller elektronisk kommunikation, centraliserad klarering och andra särskilda förfaranden. Utredningen inför den nya lagen omfattade ingen uppskattning av företagens kostnader för att möta de nya kraven på elektronisk tullbehandling. Det är därför viktigt att följa upp konsekvenserna av lagens tillämpning. I synnerhet kan det vara betungande för små företag att investera i uppdatering av datasystem eller nya elektroniska system som krävs för att uppfylla de nya kraven.
När nya lagar beslutas är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt undvika nya hinder och ökade administrativa kostnader för företagen. Därför krävs grundliga konsekvensutredningar. Regeringens proposition om en ny tullag (prop. 2015/16:79) innefattade ingen konsekvensanalys. En uppföljning av lagens tillämpning bör därför göras i syfte att utreda hur den påverkat kostnaderna för små företag. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att en uppföljning av tullagens tillämpning bör göras i syfte att utreda hur den påverkat kostnaderna för små företag.
|
2. |
av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 10, 12 och 14–16,
2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12 och
2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1–13 och
avslår motionerna
2018/19:265 av Richard Jomshof (SD),
2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 7, 9 och 10,
2018/19:879 av Edward Riedl (M),
2018/19:1000 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1197 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:1215 av Jan R Andersson (M),
2018/19:1221 av Beatrice Ask (M),
2018/19:1928 av Pål Jonson (M),
2018/19:1935 av Pål Jonson (M) yrkande 1,
2018/19:1996 av Joakim Sandell och Jamal El-Haj (båda S),
2018/19:2269 av Noria Manouchi (M),
2018/19:2589 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 17,
2018/19:2775 av Sofia Damm (KD) yrkande 2,
2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 11 och
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi noterar att utskottet i behandlingen av punkt 1 ställt sig bakom en viss ökning av anslaget till Tullverket. Vi vidhåller våra yrkanden och menar att anslagsökningen inte är tillräcklig för att tillförsäkra och utveckla Tullverkets verksamhet enligt vad vi redogör för i det följande.
Tullverket har två huvudsakliga verksamhetsgrenar, effektiv handel och brottsbekämpning. Båda grenarna är viktiga för samhället i stort, och Sverigedemokraterna prioriterar därför hela Tullverket i sin budgetsatsning. Tullverkets verksamhet handlar dels om att hindra illegal in- och utförsel, dels om att underlätta handel över gränserna.
Tullverket står inför mycket stora utmaningar. Å ena sidan har man ett stort sparbeting som grundas på en flerårig anslagsminskning. Tullverkets beräkningar av effekterna av denna utveckling är att man, trots en neddragning av personalkapaciteten, förväntas ligga med ett underskott i verksamheten. Det innebär att Tullverkets ambitionsnivå har tvingats ned under flera år. Samtidigt ser vi en kraftig ökning av den grova organiserade brottsligheten, där handel med insmugglade varor som narkotika, vapen, tobak och alkohol utgör stora samhällsfarliga inslag. Dessutom måste en stor mängd utsmugglat stöldgods av olika slag hanteras. Samhällskostnaderna för regeringens återhållsamma attityd gentemot den organiserade brottsligheten växer lavinartat. Det ökade anslag som regeringen aviserat hittills räcker inte till för att täppa till de hål som flera års besparingar har skapat i Tullverkets verksamhet.
Regeringen har uppenbarligen inte tagit de signaler som Tullverket förmedlat i detta avseende på allvar, vilket oroar oss i hög grad. Resultatet av regeringens politik kommer att bli fortsatt försämrad service till företagen, försämrad kontrollverksamhet genom minskad aktivitet inom området tullrevision och klarering men också inom utbildningsverksamheten, även om försämringstakten bromsas in av det nya anslaget. Ekvationen går dock inte ihop. Tullverket måste få en generellt höjd ram, utöver kompensation för tidigare neddragningar, för att det ska vara möjligt att dels återställa nivån på verksamheten till en rimlig startnivå, dels höja ambitionsnivån på alla fronter.
Sverigedemokraternas förslag skapar förutsättningar för att vända utvecklingen och innebär en sådan nivåhöjning att Tullverket kan intensifiera sitt arbete mot den organiserade kriminaliteten och annan brottslighet inom sina ansvarsområden. Förslagen innebär också att Tullverket kan klara de satsningar på digitalisering och andra serviceåtgärder som krävs för att leva upp till åtagandena inom ramen för tullunionen samt att underlätta handeln mellan Sverige och andra länder, som är en avgörande fråga för Sveriges industriella utveckling och ekonomi. Storbritanniens utträde ur EU kommer också att ställa nya krav på Tullverket, vilket vi måste ta höjd för i budgeten.
De yrkeskriminella aktiviteterna har påvisats öka när det gäller illegal införsel av såväl vapen som tobak, alkohol och narkotika. Tullen har i detta läge inte kunnat utveckla säkerheten för personalen vid gränskontrollstationerna i tillräcklig omfattning. Tullverkets personal ska jobba mot grov organiserad brottslighet. Personalens säkerhet måste prioriteras samtidigt som myndigheten måste öka ambitionsnivån såväl kvantitativt som kvalitativt. Vi erfar att personalen ibland drar sig för att leta efter vapen och narkotika eftersom de inte kan skydda sig själva med vapen.
Vi anser att Tullverket ska tillhöra utgiftsområde 4 Rättsväsendet, då vi ser Tullverket som främst en brottsbekämpande organisation. Med dessa utgångspunkter blir det helt naturligt att även tillåta att Tullverkets personal får ha tjänstevapen. Vi vill ge Tullverket tillåtelse att utbilda och utrusta sin personal med tjänstevapen.
Tullverkets främsta uppgift är brottsbekämpning, och myndigheten måste ges ökade befogenheter för kontroller vid såväl inre som yttre gräns. Arbetet med kontroller för att upptäcka utförsel av stöldgods måste också intensifieras. Personalen måste kunna stoppa, beslagta och hålla kvar gods eller transportörer i väntan på överlämnande till polis. Vi anser att regeringen skyndsamt ska återkomma med lagförslag om detta.
Tekniska hjälpmedel ökar effektivitet och produktivitet i Tullverkets verksamhet. Ett bra exempel är de datoriserade lastbilsskannrar som används för att snabbt leta igenom hela långtradarlaster efter illegalt medförda varor. Vi menar att Tullverket bör bygga ut denna möjlighet med flera enheter än de två som används i dag. Vi budgeterar därför för ytterligare en enhet, som skulle bidra till att ytterligare effektivisera och intensifiera kontrollverksamheten.
Alkolås till bommar vid utfart från färjelägen har visat sig vara en mycket effektiv metod för att stoppa alkoholpåverkade förare att ta sig ut på vägnätet. Efter den försöksverksamhet som genomfördes för några år sedan med stor framgång har Tullverket planerat att permanenta och bygga ut systemet med alkobommar. Det går dock inte att utvidga denna verksamhet utan att dra in på annan kontrollverksamhet, varför det krävs personaltillskott för att klara av den utvidgning av verksamheten som alkobommarna innebär. Tullverket måste därför ges det tillskott av resurser som krävs för att kunna köpa in och bemanna de aktuella anläggningarna, så att inte andra viktiga verksamheter i Tullverket drabbas.
Insmugglingen av substanser och preparat som är olagliga eller belagda med olika restriktioner i Sverige är en mycket allvarlig företeelse. Det kan handla om allt ifrån farliga dopningspreparat och narkotikaklassade läkemedel till piratkopierade mediciner som allvarligt riskerar att skada brukare.
Enligt Tullverkets uppgifter har antalet beslag av olagligt insmugglade läkemedel minskat drastiskt under senare år eftersom smugglarna lärt sig att paketera in gods i paket som ser ut att komma från andra EU-länder.
I dag regleras tullens befogenheter att kontrollera varor från andra EU-medlemsländer i inregränslagen. I listan över vilka varor som får kontrolleras ingår dock inte läkemedel. För att täppa till luckan i lagen som Tullverket beskrivit anser vi att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som ger Tullverket befogenhet att ingripa adekvat mot läkemedelsinförsel som till synes härrör från ett annat EU-medlemsland.
Tullverket har tidigare framställt önskemål om att tillståndsbevis för vapeninförsel ska uppvisas för Tullverket i samband med gränspassering och införsel av vapen. Enligt Tullverket skulle detta öka möjligheterna att kontrollera vilka vapen som förs in till Sverige och dessutom underlätta att beivra en utebliven anmälan om införsel som smugglingsbrott.
Vi kan alla se med oro på hur insmugglade illegala vapen används vid grova brott i Sverige. Samtidigt har Tullverkets bemanning minskat sedan 90-talet och vårt inträde i Schengensamarbetet. Som en följd av detta är vi övertygade om att våra gränskontroller behöver stärkas för att minska antalet illegala vapen som införs. Vi vill därför att tillståndsbevis för vapeninförsel ska uppvisas för Tullverket vid gränspassering och införsel av vapen till Sverige.
Tullverkets andra huvudområde, effektiv handel, är avgörande för att svensk handel med andra länder ska kunna fungera på ett effektivt och smidigt sätt. Arbetet med att införa den nya unionstullkodexen, UCC, pågår för fullt. Enligt EU-direktivet ska hela det nya systemet med elektronisk hantering av tullverksamheten vara implementerat senast 2020 i samtliga EU-länder. Tullverkets prognos är för tillfället att systemen kommer att vara införda i Sverige under 2018–2019, men att efterarbetet kommer att pågå minst ett par år till. De nya rutinerna kommer att kräva en omfattande uppföljnings- och utbildningsverksamhet. Vi menar att Tullverket för detta ändamål bör kompenseras med ytterligare medel för utveckling och efterarbete samt utbildning under tiden 2018–2020. Nivån på dessa tillskott måste täcka de faktiska merkostnader som Tullverket drabbas av för att kunna slutföra utvecklingsarbetet och samtidigt förvalta både de nya och de gamla systemen under den nödvändiga övergångsperiod som krävs för att successivt implementera UCC och det nya uppdraget Elektronisk tull.
Detta arbete kräver stora resurser för vilka Tullverket har erhållit viss kompensation under de senaste åren. Enligt Tullverkets kalkyl för utvecklingsarbetet överstiger dock kostnaderna denna kompensation. Den operativa verksamheten har därför skalats ned för att finansiera det nödvändiga utvecklingsarbetet. Regeringens underfinansiering av Tullverkets it-utvecklingsuppdrag påverkar således myndighetens hela verksamhet på ett negativt sätt. Vi menar att Tullverket måste kompenseras för de underskott som uppstått på grund av underfinansieringen av detta utvecklingsarbete.
I samband med att Storbritannien lämnar EU kommer behovet av personal inom områdena klarering, revision samt information och utbildning att öka ytterligare, och det pågår en planering för detta inom Tullverket. Enligt verkets egna preliminära beräkningar kommer det att krävas mellan 45 och 50 nya tjänster för att Tullverket ska kunna hantera den ökade ärendemängd som man bedömer blir resultatet av brexit. Tullverket måste ges de resurser som krävs för att klara dessa viktiga utmaningar.
Tullverket bör också ges i uppdrag att föreslå lagändringar som kan bidra till enklare och effektivare rutiner som Sverige kan agera efter i arbetet med att utveckla EU:s tullagstiftning.
|
3. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 11 och
avslår motionerna
2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 10, 12 och 14–16,
2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12,
2018/19:265 av Richard Jomshof (SD),
2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 7, 9 och 10,
2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1–13,
2018/19:879 av Edward Riedl (M),
2018/19:1000 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1197 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:1215 av Jan R Andersson (M),
2018/19:1221 av Beatrice Ask (M),
2018/19:1928 av Pål Jonson (M),
2018/19:1935 av Pål Jonson (M) yrkande 1,
2018/19:1996 av Joakim Sandell och Jamal El-Haj (båda S),
2018/19:2269 av Noria Manouchi (M),
2018/19:2589 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 17,
2018/19:2775 av Sofia Damm (KD) yrkande 2 och
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Jag noterar att utskottet ställt sig positivt till att Tullverket ska ges ett utökat uppdrag avseende kontroll vid utförsel och uttalat att ny lagstiftning som ger Tullverkets personal befogenhet att stoppa och genomsöka fordon bör antas.
Jag vill gå längre och menar att Tullverkets personal ska ha befogenhet att undersöka fordon och kvarhålla personer som påträffas med misstänkt stöldgods. Det ska läggas till i inregränslagen. Tullverket måste också få befogenhet att hålla kvar kurirförsändelser, och inte bara postförsändelser som fallet är i dag, samt ökad befogenhet för både post- och kurirförsändelser även för försändelser som antas innehålla andra illegala varor, såsom illegala vapen, utöver narkotika.
|
4. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2775 av Sofia Damm (KD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 10, 12 och 14–16,
2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12,
2018/19:265 av Richard Jomshof (SD),
2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 7, 9 och 10,
2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1–13,
2018/19:879 av Edward Riedl (M),
2018/19:1000 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1197 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:1215 av Jan R Andersson (M),
2018/19:1221 av Beatrice Ask (M),
2018/19:1928 av Pål Jonson (M),
2018/19:1935 av Pål Jonson (M) yrkande 1,
2018/19:1996 av Joakim Sandell och Jamal El-Haj (båda S),
2018/19:2269 av Noria Manouchi (M),
2018/19:2589 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 17,
2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 11 och
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Jag noterar att utskottet ställt sig positivt till att Tullverket ska ges ett utökat uppdrag avseende kontroll vid utförsel och uttalat att ny lagstiftning som ger Tullverkets personal befogenhet att stoppa och genomsöka fordon bör antas. Jag vill för min del särskilt framhålla följande.
Skåne är extra sårbart för smuggling av människor, narkotika och illegala vapen. Sverige behöver intensifiera samverkan med Europol, Danmark och Tyskland för att, även vid ett avskaffande av de fasta gränskontrollerna, kunna motverka införseln av illegala vapen och narkotika samt bekämpa människohandel.
Skåne är dessutom en port för utförsel av exempelvis stöldgods från Sverige. Tullen bör därför ges befogenhet att kontrollera misstänkt utförsel av varor som kan ha koppling till kriminalitet. Så bör ske vid hamnarna i Malmö, Helsingborg, Ystad och Trelleborg samt vid brofästet.
|
5. |
av Joar Forssell (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2589 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 17 och
avslår motionerna
2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 10, 12 och 14–16,
2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12,
2018/19:265 av Richard Jomshof (SD),
2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 7, 9 och 10,
2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1–13,
2018/19:879 av Edward Riedl (M),
2018/19:1000 av Sten Bergheden (M),
2018/19:1197 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:1215 av Jan R Andersson (M),
2018/19:1221 av Beatrice Ask (M),
2018/19:1928 av Pål Jonson (M),
2018/19:1935 av Pål Jonson (M) yrkande 1,
2018/19:1996 av Joakim Sandell och Jamal El-Haj (båda S),
2018/19:2269 av Noria Manouchi (M),
2018/19:2775 av Sofia Damm (KD) yrkande 2,
2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 11 och
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Jag noterar att utskottet ställt sig positivt till att Tullverket ska ges ett utökat uppdrag avseende kontroll vid utförsel och uttalat att ny lagstiftning som ger Tullverkets personal befogenhet att stoppa och genomsöka fordon bör antas. Jag vill för min del särskilt framhålla följande.
Tullens arbete har stor betydelse i arbetet mot gränsöverskridande internationell brottslighet. Samtidigt är Tullverkets befogenheter att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods begränsade. Enligt inregränslagen kan tullen varken beslagta misstänkt stöldgods eller frihetsberöva personer som misstänks vara på väg att föra stöldgods ut ur landet. I stället ska polis tillkallas för att genomföra ingripandet, men på grund av den mycket ansträngda situationen inom Polismyndigheten tvingas Tullverkets personal ofta släppa igenom det misstänkta stöldgodset.
När Tullverkets befogenheter begränsades i samband med EU-inträdet var avsikten att detta skulle kompenseras med motsvarande insatser från polisen samt med stärkt internationellt brottsbekämpande samarbete. Även om det internationella brottsbekämpande samarbetet har utvecklats dramatiskt sedan dess är det helt otillfredsställande att tullare tvingas släppa misstänkt stöldgods till t.ex. Sveriges grannländer i hopp om att polis i det andra landet ska ingripa. En översyn av lagstiftningen bör göras för att ge Tullverket bättre befogenheter att ingripa mot den gränsöverskridande internationella brottsligheten. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Ungefär sju av tio fall av illegal införsel i landet av vapen sker via det vanliga flödet av post- eller kurirförsändelser. Det är viktigt att tullen ges ökade resurser för att möjliggöra förbättrad kontroll av misstänkt smuggling, t.ex. genom hundsök.
|
6. |
Stärkande av Tullverkets befogenheter, punkt 3 (M, C, KD, L) |
av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M), Hampus Hagman (KD), Joar Forssell (L) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 49.
Ställningstagande
Vi noterar att utskottet ställt sig positivt till att Tullverket ska ges ett utökat uppdrag avseende kontroll vid utförsel och uttalat att ny lagstiftning som ger Tullverkets personal befogenhet att stoppa och genomsöka fordon bör antas. Vi vill för vår del framhålla följande.
I kampen mot den riktigt grova brottsligheten får vi aldrig glömma bort de brott som drabbar människor varje dag. Under senare år finns exempelvis tydliga tecken på att Sverige blivit ett alltmer attraktivt land för utländska stöldligor. Enligt polisen står utländska stöldligor numera för hälften av alla inbrott i Sverige.
Tullverkets befogenheter bör stärkas, så att tulltjänstemän ska kunna hindra en person eller stoppa ett fordon med misstänkt stöldgods som är på väg att föras ut ur Sverige samt så att fler postförsändelser ska kontrolleras.
|
1. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (S, V, MP) |
|
|
Jörgen Hellman (S), Hillevi Larsson (S), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Patrik Lundqvist (S), Anna Vikström (S) och Rebecka Le Moine (MP) anför: |
Den budgetproposition som lämnades till riksdagen den 15 november 2018 var beslutad av en övergångsregering. Särskilda principer tillämpades därför vid utformningen av propositionen, där utgångspunkten var den av riksdagen beslutade budgeten för 2018. Efter att riksdagen den 12 december 2018 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna än de som övergångsregeringen föreslagit, och som vi anser måste betraktas som en helhet, avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3.
Efter valet hösten 2018 röstade fler än hälften av den nyvalda riksdagens ledamöter nej på frågan om statsministern hade tillräckligt stöd i riksdagen, detta trots att de rödgröna partierna utgör det största blocket med 144 mandat mot de borgerliga partiernas 143 mandat. Med anledning av detta entledigades samtliga statsråd och Sverige styrs av en övergångsregering. Eftersom någon ny regering ännu inte har tillträtt uppehåller de entledigade statsråden sina befattningar som en övergångsregering, i enlighet med regeringsformens bestämmelser.
Detta är första gången som en övergångsregering lämnar en budgetproposition till riksdagen. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Någon särskild reglering av hur en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering ska utformas finns inte.
I en promemoria från Statsrådsberedningen har vissa riktlinjer utfärdats för det praktiska arbetet i Regeringskansliet under en övergångsregeringsperiod. Konstitutionsutskottet har vid granskningar av en övergångsregerings befogenheter hänvisat till dessa riktlinjer. Enligt riktlinjerna bör en övergångsregering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning.
När det särskilt gäller en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering anges att den inte bör innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning. Av regeringsformen följer vidare att den senaste beslutade budgeten ska fortsätta att gälla för det fall riksdagen inte beslutat om en ny budget. Vid framtagandet av denna proposition har regeringen därför bedömt att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning. Med beaktande av detta har särskilda principer tagits fram för utformningen av denna proposition. Principerna har tagits fram efter kontakter med företrädare för regeringspartierna och Vänsterpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.
En övergångsbudget är ingen permanent lösning. Den tar sig inte an de stora samhällsproblemen med nya reformer. Det är den heller inte avsedd att göra. Den finns för att viktiga samhällsfunktioner, välfärden och myndigheter ska fungera ungefär som tidigare. Den behövs för att skapa stabilitet och är just en övergångsbudget i väntan på att en regering ska tillträda och presentera sin ekonomiska politik. Det är när en sådan proposition läggs fram av en nytillträdd regering som det är rimligt att motionera som oppositionsparti.
Vi anser att regeringen har redogjort för principerna, som tagits fram efter den process som varit, på ett klargörande sätt och tillämpat dem lojalt i arbetet med att ta fram budgetpropositionen för 2019. Men det ska inte tolkas som att övergångsregeringens budgetproposition ger uttryck för våra partiers politiska prioriteringar. Frågan har därför väckts om vi i likhet med oppositionspartierna borde lägga fram budgetmotioner under den allmänna motionstiden. Vi har dock valt att avstå den möjligheten och redogör nedan för våra skäl till det beslutet.
I och med beredningen av övergångsregeringens förslag till statens budget har vi nu nått långt bortom den terräng där befintlig konstitutionell praxis kan ge vägledning. Hur riksdagens partier och ledamöter väljer att agera har inte bara konsekvenser för den ekonomiska politiken 2019 utan lägger också grund för konstitutionell praxis för liknande situationer i framtiden. Våra partier har alla gett uttryck för att riksdagsarbetet i ett läge där landet leds av en övergångsregering måste koncentreras mot att få på plats en handlingskraftig regering som åtminstone kan tolereras av en majoritet av ledamöterna.
Vi förväntade oss en ordnad och ansvarsfull process med övergångsbudgeten och anser alltjämt att den bör passera genom riksdagen som det var tänkt när lagstiftningen antogs och som de principer den är byggd på avser att säkerställa.
Mot detta har framförts att tillämpningen av principerna för en övergångsbudget får negativa konsekvenser för samhällsviktiga funktioner som riksdagen inte bara kan utan också bör korrigera. Det döljer det faktum att förhållandet mellan riksdag och regering är en delikat kombination av konstitutionella regler och upparbetad praxis. Det är fullt rimligt att vilja ändra på den relationen, men det är knappast vad något parti har gett uttryck för vare sig nu eller i andra sammanhang. Det är inte rimligt att en övergångsregering, som inte kan avgå om den inte får igenom sin budget, ska uppdras att verkställa andra partiers ekonomiska politik.
En nytillträdd regering kommer att behöva lägga fram en extra ändringsbudget med nödvändiga korrigeringar snarast, och det gäller oavsett vilket beslut riksdagen fattar i detta ärende. Det kan dessutom inte uteslutas att försök till sådana korrigeringar i riksdagsbehandlingen riskerar att förvärra problemen genom att skapa ryckighet och oklarhet i myndighetsstyrningen.
I debatten har det också påpekats att det inte är möjligt att i en extra ändringsbudget föreslå skattesänkningar. Detta stämmer när det gäller inkomstskatter, även om det inte är någon hemlighet att vi anser att investeringar i välfärd, klimat, rättsväsen och försvar måste gå före stora skattesänkningar. För oss är ökad jämlikhet centralt. Vi kan inte heller se att någon av de skattesänkningar som riksdagen nu beslutat om i första steget av budgetprocessen skulle vara så viktig att den trumfar behovet av att skapa en för landet långsiktigt hållbar konstitutionell praxis, snarare tvärtom.
Vi anser därför att lämpligaste praxis i lägen som detta är att riksdagspartierna bör ägna sig åt att bidra till att en regering kan tillträda och snarast lägga fram en extra ändringsbudget på riksdagens bord. I enlighet därmed anser vi det förslag som övergångsregeringen föreslår också borde bli riksdagens beslut.
När en ny regering kommit på plats, får partierna i riksdagen lägga fram sin egna ekonomiska politik: antingen som regeringsbildare, förhandlingspart eller opposition.
Riksdagen har genom sitt beslut den 12 december 2018 i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi vill ha, genom att bifalla Moderaternas och Kristdemokraternas förslag. De utgiftsramar som beslutats och som nu gäller i det andra steget i budgetprocessen är andra än de vi förespråkat. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3.
|
2. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (SD) |
|
|
Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD) anför: |
Då riksdagen har ställt sig bakom ett annat budgetförslag och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där, har den också avslagit Sverigedemokraternas förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster. Därför har vi valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 3. I stället redovisas här den fördelning av anslag inom utgiftsområdet som förordas i utgiftsområdesmotionerna.
Sverigedemokraternas anslagsfördelning i statsbudgeten inom ramen för utgiftsområde 3 innebär tillökningar av resurser till alla tre myndigheterna, men vi gör en extra satsning på Tullverket. Det är vår bedömning att de största behoven i nutid finns inom Tullverket till följd av myndighetens ekonomiska situation och den hittills förda migrations- och rättspolitiken.
För Tullverket, med underskott och stundande resursneddragningar, satsar vi på ett återställande av en balanserad budget, på gränsskydd vid både in- och utförsel, kontrollverksamhet och brottsbekämpning, på teknikinvesteringar och digitalisering, myndighetssamverkan samt utvecklad företagsservice och regelförenkling.
När det gäller Skatteverket satsar vi på arbetet med internationella skatteavtal och arbetet emot skattebrott genom skattekontroller. Vi prioriterar ordning och reda i folkbokföringen och vill säkerställa skattefinansieringen av trygghet och välfärd. Sverigedemokraterna vill också se ett utvecklat arbete för ett företagsvänligt myndighetsförfarande genom regelförenklingar.
När det gäller Kronofogdemyndigheten vill vi att myndigheten ska samverka med andra myndigheter och att de aktivt bidrar till regelförenklingar inom sitt förfarande. Vi vill utveckla myndigheten som stödfunktion vid indrivning av skatteskulder och fordringar men även att myndigheten förstärker arbetet mot överskuldsättning.
För 2019 föreslår vi att anslaget till Skatteverket ökas med 95 miljoner kronor, att anslaget till Tullverket ökas med 410 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten ökas med 45 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
|
3. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (C) |
|
|
Per Åsling (C) anför: |
Ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystemen är grunden för att ett ekonomiskt system ska fungera. Det är våra tre fiskala myndigheter som ska säkerställa detta. De skatter vi beslutar om måste uppfattas som rimliga och syftet med att de tas in ska inte kunna missförstås. Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av lagstiftningen, vars effekter våra tre myndigheter i stor utsträckning ska hantera.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för det svenska rättssamhället. Både individer och företag måste känna förtroende för det myndigheterna gör. Förutsägbarhet och tydliga regler är då helt avgörande.
Att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter betalas in är en grundförutsättning för finansieringen av viktig offentlig verksamhet. Det är också en fråga om likabehandling och värnandet av tilliten till det offentliga.
Servicen hos våra tre myndigheter Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har kontinuerligt förbättrats och ska fortsätta förbättras. Det för med sig ett alltmer utbrett användande av e-tjänster. Samtidigt är statens närvaro i hela landet central för samhället i stort.
Jag anser att anslaget till Skatteverket för 2019 ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Detta till följd av Centerpartiets förslag om att stärka Skatteverkets arbete med att hantera information till lantbrukare och handläggningen av lantbrukarnas deklarationer. Av samma anledning ska anslaget öka med 10 miljoner kronor 2020 och 2021 i förhållande till regeringens förslag.
Sverige är ett litet exportberoende land och handeln med andra länder är betydelsefull för våra jobb och vår ekonomi. Att Tullverkets verksamhet fungerar bra är viktigt för att handeln, med varuflöden in i och ut ur vårt land, ska fungera väl för våra företag. Det är avgörande ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samtidigt behöver tullen vara säker, för att hålla ordning i landet.
Tullverket har två huvudsakliga uppgifter som måste tillgodoses: dels uppbörd, dvs. att ta ut tullar, skatter och andra avgifter, och dels brottsbekämpning, där bl.a. olaglig införsel av alkohol, drogsmuggling och vapensmuggling ska beivras. Tullverket behöver verktyg för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och att upprätthålla goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel med andra länder. Det är viktigt för lag och ordning, men även för att garantera att våra företag står sig konkurrenskraftiga mot andra länder. I en globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov och det är viktigt att med riktade åtgärder se till att bekämpa organiserad brottslighet. Samtidigt ska vi vara öppna mot omvärlden. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamålsenlig för verksamheten.
Eftersom riksdagen har ställt sig bakom ett annat budgetförslag och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där har jag valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 3.
|
4. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (L) |
|
|
Joar Forssell (L) anför: |
Det ska vara lätt för medborgare och företag att göra rätt för sig. Den som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. Detta ska gälla oavsett exempelvis geografisk hemvist, kön, funktionsnedsättning, religion eller etnisk bakgrund.
De regelverk och rutiner som myndigheterna själva ansvarar för ska vara så enkla som möjligt. För att medborgare och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att myndighetsutövningen är enhetlig och rättssäker. Det gäller t.ex. handläggningstider och rättstillämpning. Myndigheterna inom området ska därför fortsätta att prioritera insatser för att ytterligare förbättra dessa delar av verksamheten.
En väl fungerande skatteadministration och skatteuppbörd är central i ett välfungerande samhälle. Medborgarnas förtroende för skattesystemet är avgörande för möjligheten att upprätthålla finansieringen av den offentliga sektorn. De förändringar som gjorts på skatteområdet under föregående mandatperiod riskerar i flera fall att försämra skattesystemets legitimitet och den långsiktiga skattemoralen.
Medborgarens kontakt med myndigheter inom området bör även förbättras genom ett fortsatt arbete för att tillgodogöra sig myndighetsservice på elektronisk väg. Hit hör exempelvis tjänsten Mina meddelanden. Antalet användare av denna tjänst har under 2018 passerat 2 800 000, vilket är glädjande. Liberalernas grundsyn är att huvudregeln för all offentlig posthantering ska vara att den sker digitalt, via antingen Mina meddelanden eller annan e-tjänst, såvida inte användaren begär att kommunikationen sker på annat sätt. Ansvaret för Mina meddelanden har nu övertagits av Myndigheten för digital förvaltning.
En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen bedömer att s.k. onödig efterfrågan (dvs. ärenden som kommer in till myndigheten efter att medborgarens tidigare kontakter eller informationssökning inte har lett till önskat resultat) uppgår till hela 41 procent vid kontakter med Skatteverkets skatteupplysning när det gäller samtal om beskattning och folkbokföring. Detta visar tydligt att det finns mer att göra för att förbättra utformningen av blanketter och webblösningar, särskilt med avseende på språket.
De senaste årens snabba tekniska utveckling och låga utvecklingskostnader för lättillgänglig, konsumentvänlig teknik har öppnat scenen för en rad kreativa entreprenörer och företag i delningsekonomin, såsom Uber, Airbnb och Taskrunner. Men i Sverige har politiken och lagstiftningen ännu inte hunnit anpassa sig till denna utveckling. Jämfört med reguljära anställningsförhållanden eller tjänsteköp gör delningsekonomin det svårare för både säljare och köpare att göra rätt skatteinbetalningar och för Skatteverket att kontrollera om så skett. I Estland har skattemyndigheten slutit avtal mellan företag i delningsekonomin som åtar sig att automatiskt förse myndigheten med alla nödvändiga uppgifter för att kunna fatta rätt skattebeslut. Ett motsvarande avtal håller för närvarande på att tas fram också i Norge. Liberalerna föreslår att regeringen ger Skatteverket i uppgift att ta fram en auktoriserad app eller annan teknisk lösning där Skatteverket erbjuder en enkel möjlighet för aktörer i delningsekonomin att genom sin egen app direktrapportera in nödvändiga kontrolluppgifter. En sådan auktorisation ändrar i sig inte skatteplikten, men skapar en trygghet för både köpare och säljare om lagligheten i transaktionen, och utgör således en grund för den bredare delningsekonomin att utvecklas samtidigt som intäkter till vår gemensamma välfärd säkerställs.
De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi innebär att hoten mot befintliga skattebaser ökar. Sverige har att förhålla sig till behovet av internationellt konkurrenskraftiga skatter, såväl i utformning som nivåer. Den senaste tidens uppmärksammade exempel på skatteflykt och misstänkta skattebrott accentuerar också behovet av tillräckliga regelverk och resurser för att mota sådana yttringar. Liberalerna har här föreslagit bl.a. en vidare definition av begreppet högriskkund i svensk penningtvättslagstiftning, vilket skulle tvinga banker och finansinstitut att vidta ytterligare åtgärder och kontroller. Det är också fortsatt viktigt att myndigheterna inom utgiftsområdet samverkar med andra myndigheter, såväl svenska som utländska.
För Liberalerna är internationalisering, utbyten och handel positiva och för samhällets utveckling helt avgörande företeelser. Detta ställer särskilda krav på en väl fungerande och rättssäker myndighetsutövning av tullkaraktär. Tullen är en del av vår första försvarslinje när det gäller såväl otillbörlig varukonkurrens som internationell brottslighet och terrorism.
För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom en avvägning mellan två skilda mål. Verket ska dels eftersträva säkerhet i leveranskedjan och förebygga och bekämpa brottslighet inom tullområdet samt verkställa uppbörden av beslutade tullsatser, skatter och avgifter, och dels eftersträva att medborgare och företag känner förtroende för Tullverkets verksamhet, i synnerhet att tullförfarandet ska vara enkelt och obyråkratiskt. Detta är en svår balansgång, särskilt i en tid då in- och utflödet av varor och människor är stort och tullen därför pressad.
Tullverket är rättsstatens frontlinje i kampen mot illegal införsel av vapen, narkotika och andra föremål som utgör en del av den grova, organiserade brottsligheten. För att försvara medborgarnas frihet och trygghet i alla delar av landet krävs en genomgripande upprustning av rättsstatens förmåga att förhindra och bekämpa brott. På grund av detta är det väsentligt att Tullverket får ytterligare tillskott. För att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande förmåga anslår Liberalerna för 2019 resursökningar om 150 miljoner kronor under anslaget 1:2. Anslagshöjningen förutsätts bli permanent och motsvarar alltså 600 miljoner kronor under mandatperioden.
Inom tullområdet vill Liberalerna markera vikten av att Sverige fullt ut deltar i och aktivt verkar för fler EU-gemensamma lösningar. Den unionstullkodex som började tillämpas den 1 maj 2016 är i detta perspektiv mycket välkommen. Storbritanniens väntade utträde ur EU under 2019 kommer att ställa stora krav på tullverksamheten. Med tanke på detta finns det anledning att se över Tullverkets förändrade förutsättningar. Detta gäller i synnerhet de förändringar i handelsflöden som kan tänkas uppstå vid ett förändrat regelverk och de förändrade behov som följer för kontroll av klareringar och bedömning av uppbörd.
Liberalerna föreslår slutligen att pris- och löneuppräkningen justeras ned med 20 procent årligen. På detta utgiftsområde påverkas anslaget 1:1, 1:2 samt 1:3.
Eftersom riksdagen har ställt sig bakom ett annat budgetförslag och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där, har jag valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 3.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2018/19:1 Budgetpropositionen för 2019 utgiftsområde 3:
1.Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetåret 2019 under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt propositionen.
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
2018/19:62 av David Lång m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att utveckla metoderna för indrivning och att motverka de negativa effekterna för samhället av vissa indrivningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla metoder för att försvåra indrivning av ogiltiga fordringar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att intensifiera arbetet med att motverka överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att intensifiera sina ansträngningar mot organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att föreslå lagändringar som kan bidra till regelförenklingar och effektivitetshöjning inom dess verksamhetsområde och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:63 av David Lång m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tydligare fokus på utveckling av skatteavtal och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrikta Sveriges arbete mot skatteundandragande och vinstförflyttning mot globala insatser inom ramen för OECD-arbetet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa finansieringen av trygghet och välfärd och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett företagsvänligt myndighetsförfarande och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ordning och reda i folkbokföringen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler skattekontroller och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:133 av Adam Marttinen m.fl. (SD):
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beväpning av tulltjänstemän och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om befogenheter att kvarhålla gods i väntan på polis och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om befogenheter att ingripa mot läkemedelsinförsel och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra personskyddet och säkerheten för tullpersonal och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD):
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppvisande av tillståndsbevis för vapeninförsel för tullen vid gränspassering och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:265 av Richard Jomshof (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta tullinspektörer utrustas med tjänstevapen och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:368 av Markus Wiechel m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa databaser för tullpersonal och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa insynsskydd och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över eventuella teknikproblem och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgodose behovet av profileringslistor och riskindikatorer och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenheter att beslagta gods för att sedan lämna en eventuell förundersökning till polisen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla möjligheten för tulltjänstemän att beväpna sig och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tidsfördelningen inom Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra vapenträning för fler tulltjänstemän och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:427 av David Lång m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket bör ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot den organiserade kriminaliteten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka insatserna för att förbättra personskyddet och säkerheten i övrigt för personalen i gränsskyddet och brottsbekämpningen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka satsningarna på digitalisering och annan it-utveckling som krävs för att uppfylla kraven i den nya unionstullkodexen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka satsningarna på it-utveckling som krävs för att kunna ge adekvat service till företag som arbetar med import och export, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Tullverkets förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Tullverket att i övrigt vidta åtgärder inom sitt verksamhetsområde för att underlätta handeln mellan Sverige och andra länder och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket i uppdrag att utveckla sin förmåga att utreda tullbrott och säkra bevis med syftet att öka andelen lagförda och fällda gärningsmän avseende tullbrott och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket i uppdrag att föreslå erforderliga regelförändringar för att öka möjligheten till samkörning av för tullverksamheten relevanta data som finns tillgängliga hos olika myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet mobila fordonsskannrar från två till tre samt bygga upp organisationen kring användningen av dem så att de utnyttjas maximalt och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Tullverkets kapacitet att upptäcka och beivra organiserad smugglingsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare intensifiera sin samverkan med andra myndigheter för att öka sina insatser mot och sin förmåga att beivra grov kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Tullverket att planera för att upprätthålla en tillfredsställande bemanning vid Sveriges gränsstationer dygnet runt så att olaglig in- och utförsel försvåras och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Tullverket att intensifiera sitt arbete med regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:879 av Edward Riedl (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Tullverket befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:1000 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda möjligheten för tulltjänstemän att bära vapen och även få fler polisiära befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:1197 av Maria Stockhaus (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre kontroll vid våra gränser för att säkerställa att stulna bilar, husbilar och husvagnar inte kan lämna landet utan att upptäckas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör få i uppdrag att ta fram förslag på hur stulna bilar, husvagnar och husbilar ska förhindras att lämna landet och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:1215 av Jan R Andersson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tulltjänstemäns befogenheter för att öka möjligheten att förebygga och bekämpa brott och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:1221 av Beatrice Ask (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket ett tydligare brottsbekämpande uppdrag samt tillräckliga befogenheter för att agera som en operativ brottsbekämpande myndighet och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:1928 av Pål Jonson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Tullverket befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2018/19:1935 av Pål Jonson (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att upprätta en tullstation vid E16 och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:1996 av Joakim Sandell och Jamal El-Haj (båda S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets roll för ett tryggare Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:2269 av Noria Manouchi (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ökade resurser och befogenheter beträffande utförsel av gods från Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:2358 av David Lång m.fl. (SD):
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2018/19:2589 av Johan Pehrson m.fl. (L):
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets befogenheter att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:2622 av Per Åsling och Helena Vilhelmsson (båda C):
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:2775 av Sofia Damm (KD):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge tullen befogenhet att göra utförselkontroller vid Skånes hamnar och vid brofästet när misstanke om brott finns och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L):
49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka tullens befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C):
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tullen större befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:2872 av Cecilia Widegren m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra resurser för 500 fler tulltjänstemän under kommande mandatperiod och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket och Polismyndigheten ska få i uppdrag att agera samordnat i brottsbekämpande verksamhet kopplat till gränsbevakningen och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:2879 av Cecilia Widegren m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tullagen i syfte att utreda hur den påverkat kostnaderna för små företag och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:2929 av Cecilia Widegren m.fl. (M):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabellen i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att förbättra it-stöd och administrativt stöd för köpare och säljare inom delningsekonomin, för att förenkla administrationen samt säkerställa att skatteinbetalning sker på ett korrekt sätt, och tillkännager detta för regeringen.
2018/19:2978 av Joar Forssell m.fl. (L):
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens |
Avvikelse från regeringen |
|
|
||||||
|
|
|
förslag |
M |
SD |
C |
KD |
L |
|
|
|
|
1:1 |
Skatteverket |
7 539 094 |
+60 000 |
+95 000 |
+10 000 |
|
−17 000 |
|
|
|
|
1:2 |
Tullverket |
1 890 086 |
+90 000 |
+410 000 |
|
+150 000 |
+144 000 |
|
|
|
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
1 973 353 |
|
+45 000 |
|
+10 000 |
−5 000 |
|
|
|
|
Summa för utgiftsområdet |
11 402 533 |
+150 000 |
+550 000 |
+10 000 |
+160 000 |
+122 000 |
|
|
||
Bilaga 3
Förslag till beslut om anslag för 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
|
Anslag |
Avvikelse från regeringen |
Utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Skatteverket |
+30 000 |
7 569 094 |
|
1:2 |
Tullverket |
+90 000 |
1 980 086 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
±0 |
1 973 353 |
|
Summa för utgiftsområdet |
120 000 |
11 522 533 |
|
Bilaga 4
