|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag som anpassar utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning. Förslagen innebär bl.a. att hänvisningarna till personuppgiftslagen tas bort och att vissa bestämmelser kompletteras med hänvisningar till förordningen. Vidare föreslås ändringar som avser utlänningsdatalagens förhållande till annan lagstiftning och utformningen av förbudet mot integritetskänsliga sökningar. Det föreslås också vissa undantag från förordningens bestämmelser.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2018.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:254 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning
Anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Anpassning till EU:s dataskyddsförordning |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:254.
Stockholm den 18 oktober 2018
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Johan Forssell
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Forssell (M), Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Katarina Brännström (M), Paula Bieler (SD), Teresa Carvalho (S), Solveig Zander (C), Nooshi Dadgostar (V), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Julia Kronlid (SD), Kadir Kasirga (S), Hans Eklind (KD), Emma Carlsson Löfdahl (L), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Arin Karapet (M) och Emilia Töyrä (S).
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2017/18:254 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning. Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Den 27 april 2016 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), kallad EU:s dataskyddsförordning.
Chefen för Justitiedepartementet gav i april 2017 en utredare i uppdrag att lämna förslag på de författningsändringar i utlänningsdatalagen (2016:27) och utlänningsdataförordningen (2016:30) som behövs för att komplettera EU:s dataskyddsförordning. Uppdraget redovisades i september 2017 i departementspromemorian En omarbetad utlänningsdatalag – Anpassning till EU:s dataskyddsförordning (Ds 2017:45).
Lagrådet har yttrat sig över regeringens lagförslag. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2.
Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning.
Jämför det särskilda yttrandet (SD).
Bakgrund
EU:s dataskyddsförordning gäller fr.o.m. den 25 maj 2018 och är en ny generell reglering för personuppgiftsbehandling inom EU. Förordningen ersätter 1995 års dataskyddsdirektiv. Enligt artikel 288 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har en EU-förordning allmän giltighet och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Även om EU:s dataskyddsförordning är direkt tillämplig innehåller den bestämmelser som förutsätter eller ger utrymme för kompletterande nationella bestämmelser av olika slag. Dataskyddslagen är en generell lag på nationell nivå som kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Personuppgiftslagen (1998:204) har till följd av den nya förordningen upphävts. Samtidigt med EU:s dataskyddsförordning antogs ett nytt dataskyddsdirektiv med bestämmelser om behandling av personuppgifter inom den brottsbekämpande sektorn. Sådan behandling som omfattas av det nya dataskyddsdirektivet är undantagen från tillämpningsområdet för EU:s dataskyddsförordning. Till följd av dataskyddsdirektivet gäller fr.o.m. den 1 augusti 2018 brottsdatalagen.
Utlänningsdatalagen (2016:27) reglerar i dag all automatiserad personuppgiftsbehandling som sker i den verksamhet som Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Polismyndigheten bedriver enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Utlänningsdatalagen innehåller i dag hänvisningar till de bestämmelser i personuppgiftslagen som ska gälla inom tillämpningsområdet. Kompletterande bestämmelser till lagen finns i utlänningsdataförordningen (2016:30). Syftet med dessa regelverk är att ge myndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samt att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. I utlänningsdatalagen finns bestämmelser om bl.a. tillåtna ändamål för personuppgiftsbehandling, behandling av känsliga personuppgifter, behandling av uppgifter i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier, sökbegränsningar och myndigheters direktåtkomst till Migrationsverkets register.
Propositionen
Regeringen lämnar förslag som anpassar utlänningsdatalagen till EU:s nya dataskyddsreglering. De flesta förslagen är anpassningar till EU:s dataskyddsförordning och dataskyddsdirektivet eller görs till följd av att personuppgiftslagen har upphävts. Det föreslås även vissa förtydliganden och justeringar som inte motiveras direkt av EU:s dataskyddsförordning men som bl.a. ska bidra till att minska eventuella dubbelregleringar och klargöra de olika regleringarnas förhållande till varandra. En del andra förslag medför inte någon ändring i förhållande till dagens reglering, t.ex. bestämmelserna om lagens syfte, personuppgiftsansvar, direktåtkomst och uppgiftsskyldighet.
Även särskilda bestämmelser i utlänningsdatalagen som innebär avsteg från eller specificeringar av dataskyddslagens eller bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning och som är anpassade efter Migrationsverkets, utlandsmyndigheternas och Polismyndighetens särskilda behov behålls.
EU:s dataskyddsförordning innehåller inte någon begränsning av vilka typer av eller former av sökförbud som kan införas i nationell rätt. Regeringen anser att det är angeläget att behålla det skydd som nuvarande sökbegränsningar i utlänningsdatalagen innebär för den enskildes integritet. Regeringen föreslår därför att det tydligt ska framgå av lagtexten vilka personuppgiftskategorier som omfattas av sökförbud och vilka undantag som medges samt att det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på integritetskänsliga uppgifter. Det föreslås även att den tidigare uppräkningen av otillåtna sökbegrepp ska ersättas med uttrycket känsliga personuppgifter. Vidare ska det tydliggöras att uppgifter om en persons sexuella läggning omfattas av sökförbudet. Ändringarna innebär att även genetiska och biometriska uppgifter kommer att omfattas av sökbegränsningar.
I EU:s dataskyddsförordning ställs inte några krav på den registrerades samtycke när myndigheter för över personuppgifter till tredjeland. Eftersom det finns särskilda sekretessregler för utlänningar i offentlighets- och sekretesslagen och det alltid görs en bedömning av om den aktuella överföringen är förenlig med den lagen, anser regeringen att skyddet för den registrerade vid överföring av personuppgifter till tredjeland är tillfredsställande. Regeringen föreslår därför att ledet om den registrerades samtycke i bestämmelserna om överföringar av personuppgifter till tredjeland ska tas bort.
Regeringen föreslår därutöver att det ska införas vissa nya begränsningar från EU-förordningens bestämmelser om rättigheter och skyldigheter. De föreslagna begränsningarna gäller att den registrerade inte ska ha rätt att motsätta sig sådan personuppgiftsbehandling som är tillåten enligt utlänningsdatalagen och att den personuppgiftsansvariges skyldigheter att informera den registrerade om en personuppgiftsincident enligt EU:s dataskyddsförordning inte ska gälla sådana uppgifter som det råder sekretess eller tystnadsplikt om gentemot den registrerade själv. Enligt regeringens mening är begränsningarna befogade och uppfyller kraven som ställs i EU:s dataskyddsförordning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2018.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen bör bifalla propositionen och anta regeringens lagförslag av de skäl som framförs i propositionen.
Paula Bieler (SD), Julia Kronlid (SD) och Jonas Andersson i Skellefteå (SD) anför:
Sverigedemokraterna är negativa till att hantering av personuppgifter regleras på EU-nivå. Givet att dataskyddsförordningen antagits inom EU ser vi dock inte anledning att reservera oss mot de anpassningar som regeringens förslag innebär.
Utifrån ett övergripande samhällsintresse bör dock personuppgifter få överföras i högre grad än vad som föreslås i regeringens proposition. Möjligheterna att registrera, behandla och dela med sig av personuppgifter i utlänningsärenden bör inte begränsas utöver vad som är nödvändigt. Som exempel har vi i andra sammanhang lyft frågan om ett utökat användande och myndighetsutbyte av biometriska uppgifter för att underlätta hantering av utlänningsärenden.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:254 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27).
Bilaga 2
