|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Medborgarskap
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bl.a. om språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap, förlängning av tiden för hemvist och en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.
I betänkandet finns elva reservationer (M, SD, V, KD, L) och ett särskilt yttrande (L).
Behandlade förslag
Ett trettiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Medborgarskapsfrågor, punkt 1 (M)
2.Medborgarskapsfrågor, punkt 1 (SD)
3.Medborgarskapsfrågor, punkt 1 (V)
4.Medborgarskapsfrågor, punkt 1 (KD)
5.Medborgarskapsfrågor, punkt 1 (L)
6.Befrielse från svenskt medborgarskap, punkt 2 (SD, L)
7.Försörjningskrav, punkt 3 (M)
8.Försörjningskrav, punkt 3 (SD)
9.Kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället m.m., punkt 4 (M)
10.Kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället m.m., punkt 4 (SD)
11.Kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället m.m., punkt 4 (KD)
Kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället m.m., punkt 4 (L)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Medborgarskapsfrågor |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2018/19:1752 av Christian Carlsson (KD),
2018/19:2257 av Robert Hannah (L) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 32, 34 och 36,
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 28 och 29,
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4–6,
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 23,
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 1 och
2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (V)
Reservation 4 (KD)
Reservation 5 (L)
|
2. |
Befrielse från svenskt medborgarskap |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1402 av Annika Hirvonen Falk (MP) yrkande 7,
2018/19:2594 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11 och
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 24.
Reservation 6 (SD, L)
|
3. |
Försörjningskrav |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 27,
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3 och
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 7 (M)
Reservation 8 (SD)
|
4. |
Kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,
2018/19:761 av Boriana Åberg (M),
2018/19:762 av Boriana Åberg (M),
2018/19:2257 av Robert Hannah (L) yrkande 3,
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 33,
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 26,
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 22,
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 3–5 och
2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 9 (M)
Reservation 10 (SD)
Reservation 11 (KD)
Stockholm den 26 mars 2019
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maria Malmer Stenergard
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Katarina Brännström (M), Paula Bieler (SD), Solveig Zander (C), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Kadir Kasirga (S), Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Mats Berglund (MP), Arin Karapet (M), Jennie Åfeldt (SD), Christina Höj Larsen (V), Fredrik Malm (L) och Erica Nådin (S).
Utskottet behandlar i detta betänkande 35 motionsyrkanden om svenskt medborgarskap som väckts under allmänna motionstiden 2018/19.
En redovisning av motionerna finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. förlängning av tiden för hemvist, språk- och samhällskunskapstester liksom egen försörjning som villkor för att få svenskt medborgarskap samt uppvärdering av medborgarskapets betydelse.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (V), 4 (KD), 5 (L), 6 (SD, L), 7 (M), 8 (SD), 9 (M), 10 (SD) och 11 (KD) samt det särskilda yttrandet (L).
Gällande ordning
Bestämmelser om medborgarskap finns i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, förkortad MedbL. Enligt förarbetena bygger lagen på två grundprinciper. Den ena av dessa är härstamningsprincipen, som innebär att föräldrarnas medborgarskap är avgörande för ett barns medborgarskap. En annan grundprincip är att statslöshet ska undvikas.
I 1 § MedbL anges att det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen.
Förvärv av medborgarskap genom ansökan, s.k. naturalisation
Med naturalisation avses att en person efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (11 § MedbL). Det finns inte någon absolut rätt att få svenskt medborgarskap. I stället är det staten som, efter en prövning inom ramen för en rimlig tolkning av lagstiftningen, avgör om en person bör tas upp som svensk medborgare.
För att kunna få svenskt medborgarskap genom naturalisation ska en utländsk medborgare med permanent uppehållstillstånd ha varit bosatt i Sverige i minst fem år, en statslös och flykting i minst fyra år och en nordisk medborgare i minst två år. Den som är gift, lever i ett registrerat partnerskap eller är sambo med en svensk medborgare sedan minst två år tillbaka kan ansöka om svenskt medborgarskap redan efter tre år i Sverige. Sökanden ska då ha fyllt 18 år, ha styrkt sin identitet samt ha haft och kunna förväntas ha ett hederligt levnadssätt.
Det finns särskilda bestämmelser om undantag från villkoren för naturalisation (dispens). Dispens kan medges om sökanden tidigare har varit svensk medborgare, om sökanden är gift eller sambo med en svensk medborgare eller om det annars finns särskilda skäl till det. Tidigare var kravet på styrkt identitet ovillkorligt, men sedan 1999 finns en möjlighet till dispens även från detta krav. En sökande som inte kan styrka sin identitet får dock naturaliseras endast om han eller hon sedan minst åtta år har hemvist här i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig (12 § MedbL).
Medborgarskap för barn och unga vuxna
Att medborgarskapet överförs från en förälder till ett barn ger uttryck för den s.k. härstamningsprincipen, dvs. att föräldrarnas medborgarskap avgör vilket medborgarskap deras barn får. Territorialprincipen innebär att barnet får medborgarskap i det land där barnet föds.
Ett barn till en svensk förälder får automatiskt svenskt medborgarskap vid födelsen, om barnet fötts efter den 1 april 2015 (2 § MedbL).
Ett barn som föds i Sverige och som sedan födelsen är statslös förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd och hemvist här i landet (6 § MedbL).
Ett barn som inte har svenskt medborgarskap får svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd i Sverige och hemvist här i landet sedan tre år, eller om barnet är statslös, två år. Anmälan ska göras innan barnet har fyllt 18 år (7 § MedbL).
Medborgarskapsceremonier
I 29 § MedbL anges att kommunerna ska ordna s.k. medborgarskapsceremonier minst en gång om året för nya svenska medborgare för att högtidlighålla deras nya medborgarskap och uppmärksamma medborgarskapets betydelse för gemenskap och tillhörighet i samhället.
Motionerna
Villkor för medborgarskap
I kommittémotion 2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om att hemvistkravet för medborgarskap i Sverige som huvudregel ska förlängas med två år. Två års förlängning innebär sju år som huvudregel och sex år för statslösa och flyktingar. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att den som försörjer själv genom arbete eller näringsverksamhet samt har grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället ska få medborgarskap två år tidigare än vad som annars hade varit fallet.
Ulf Kristersson m.fl. (M) begär i partimotion 2018/19:2918 yrkande 28 ett tillkännagivande om att förlänga kravet på hemvist för svenskt medborgarskap med två år. I yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att införa en möjlighet att förvärva medborgarskap två år tidigare vid arbete och egen försörjning.
I kommittémotion 2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om längre hemvisttid för att beviljas medborgarskap. Det bör krävas tio års hemvisttid utom för nordiska medborgare som även i fortsättningen ska kunna bli svenska medborgare efter två år.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2018/19:297 yrkande 5 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att se över lagen om medborgarskap för att ta bort bestämmelsen som säger att det tar längre tid att få medborgarskap för den som inte har någon id-handling. Många ensamkommande afghanska barn som är uppväxta i Iran saknar id-handlingar. Bestämmelsen om kravet på åtta års hemvisttid bör slopas.
Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2018/19:2923 yrkande 23 ett tillkännagivande om medborgarskapet för barn som föds i Sverige. Dessa barn ska kunna bli medborgare vid födelsen om minst en förälder har permanent uppehållstillstånd i landet och är folkbokförd här sedan en viss tid.
Befrielse från svenskt medborgarskap
Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2018/19:2594 yrkande 11 ett tillkännagivande om domstolsprövning när föräldrar ansöker om att deras barns svenska medborgarskap ska sägas upp. Ingen under 18 år ska riskera att föras utomlands för att bli bortgift i ett land där barnäktenskap är tillåtet. Lagen gör det dock svårt att avslå en ansökan om att få det svenska medborgarskapet upphävt i dessa fall. En ansökan ska därför inte få bifallas utan en domstolsprövning.
Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2018/19:2923 yrkande 24 ett tillkännagivande om att stärka barns rättigheter och medborgarskap. Ett barn ska aldrig riskera att bli av med sitt svenska medborgarskap för att vårdnadshavarna vill föra barnet ut ur Sverige mot dess vilja för att t.ex. gifta bort barnet.
I motion 2018/19:1402 av Annika Hirvonen Falk (MP) begärs i yrkande 7 ett tillkännagivande om att möjliggöra för staten att avslå ansökningar om befrielse från medborgarskap om det föreligger en risk för att barnet med tvång ska föras utomlands. Enligt motionären gäller det barn med dubbelt medborgarskap.
Språktest och krav på egen försörjning m.m.
I kommittémotion 2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) begärs i yrkandena 1 och 2 tillkännagivanden om att alla som beviljas medborgarskap i Sverige ska ha grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att utreda införandet av ett krav på huvudsaklig försörjning som inte är i form av försörjningsstöd för beviljande av medborgarskap i Sverige. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att systemet för medborgarskapsceremonier i Sverige ska uppvärderas. Enligt motionärerna bör en översyn göras i detta syfte.
Ulf Kristersson m.fl. (M) begär i partimotion 2018/19:2918 yrkande 26 ett tillkännagivande om att ställa krav på grundläggande kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap. I yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om att utreda ett krav på egen försörjning för svenskt medborgarskap. Ett sådant krav har tidigare funnits och bör återinföras.
I motion 2018/19:761 av Boriana Åberg (M) begärs ett tillkännagivande om kunskaper i svenska språket för att beviljas medborgarskap. Att uppnå en godkänd nivå i svenska bör vara ett baskrav för att beviljas medborgarskap.
I motion 2018/19:762 av Boriana Åberg (M) begärs ett tillkännagivande om att ett språktest bör införas som krav för medborgarskap. Vidare bör det krävas egen försörjning för att beviljas medborgarskap samt, om man försörjts av samhället, att man återbetalat sin skuld till samhället.
I kommittémotion 2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att utreda ett visst försörjningskrav för medborgarskap. Det bör t.ex. krävas att den sökande har arbetat, gjort rätt för sig och inte legat samhället till last. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om språkkrav och språktest. Att behärska det svenska språket ska vara ett självklart grundkrav för att beviljas medborgarskap. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om samhällskunskapskrav och samhällskunskapstest, t.ex. vad gäller jämställdhet, jämlikhet och yttrande- och åsiktsfrihet. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om en lojalitetsförklaring. Utöver de vandelskrav som finns för att beviljas medborgarskap bör som ett slutsteg i ansökningsprocessen för medborgarskap en obligatorisk lojalitetsförklaring krävas för medborgarskap.
Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2018/19:2986 yrkande 2 ett tillkännagivande om ett starkt medborgarskap. Det svenska medborgarskapet har försvagats i värde, och därför måste det ställas krav på språk- och samhällskunskap för att beviljas medborgarskap, och rättigheter och skyldigheter måste kopplas ihop med medborgarskapet. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om ett moratorium för beviljande av medborgarskap. På grund av den extrema arbetsbelastningen hos Migrationsverket bör möjligheten att ansöka om medborgarskap tillfälligt stoppas.
I motion 2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om ökat symbolvärde i medborgarskapet. Det räcker inte med ett brev på posten som bevisar medborgarskapet. För att stärka symbolvärdet bör det i stället vara ett diplom. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att kunskaper i svenska språket liksom om det svenska samhället bör vara ett krav för att få medborgarskap.
I kommittémotion 2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) begärs i yrkande 32 ett tillkännagivande om att uppvärdera medborgarskapets betydelse. Medborgarskapet ska ses som ett mål och inte som ett medel. I yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om att den som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering. I yrkande 34 begärs ett tillkännagivande om medborgarskapsceremonier och medborgarbok. Alla kommuner ska anordna offentliga ceremonier för att välkomna nya medborgare. De bör då få en bok som innehåller information om de rättigheter och skyldigheter som följer av medborgarskapet. I yrkande 36 begärs ett tillkännagivande om att utreda frågan om medborgarskap. Kraven för att få medborgarskap, medborgarskapsceremonier och processen som föregår ett medborgarskap bör ses över.
I motion 2018/19:1752 av Christian Carlsson (KD) begärs ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning om det svenska medborgarskapet. Kraven för att beviljas medborgarskap, t.ex. kunskaper i svenska språket och utbildning i samhällsorientering, liksom systemet för medborgarskapsceremonier och processen som föregår ett beslut om medborgarskap bör ses över.
Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2018/19:2923 yrkande 22 ett tillkännagivande om det svenska medborgarskapet, om vikten av kunskaper i svenska och om det svenska samhället. För att alla ska kunna delta i samhället som aktiva medborgare bör ett språk- och samhällsprov införas som krav för svenskt medborgarskap. Det bör dock räcka med kunskaper i enkel svenska och ett enkelt samhällskunskapstest.
I motion 2018/19:2257 av Robert Hannah (L) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att stärka samhällskontraktet vid ansökan om permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Genom ett stärkt samhällskontrakt som bygger på idéernas gemenskap kommer den svenska gemenskapen inte längre att bygga på hudfärg och bakgrund. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om bekräftelse av det demokratiska konstitutionella systemet för att bli medborgare i Sverige. Den sökande ska lämna en försäkran om att han eller hon inte stöder vissa typer av handlingar och aldrig har gett stöd åt sådana. Sökanden ska också göra ett språktest och göra ett lätt kunskapstest om de demokratiska reglerna i de svenska grundlagarna. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att svenska myndigheter aktivt ska arbeta med att ta bort språkbruk som exkluderar svenska medborgare med utländsk bakgrund.
Utskottets ställningstagande
Medborgarskapet har både ett symboliskt och ett reellt värde i en tid av ökad rörlighet över gränser. Sedan den 1 april 2015 gäller enligt 1 § MedbL att det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgar-skapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen. Endast svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas här i landet. Enligt medborgarskapslagen är det obligatoriskt för kommunerna att en gång per år anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla deras nya medborgarskap. Välkomnandet är frivilligt för den enskilde och får utformas efter kommunernas skiftande förutsättningar och förhållanden.
Med hänsyn till vad som redan gäller enligt medborgarskapslagen anser utskottet att det saknas anledning att föreslå tillkännagivanden om att uppvärdera medborgarskapets symbolvärde och betydelse, om medborgarskapsceremonier, inklusive överlämnande av en medborgarbok, och bekräftelse genom ett särskilt samhällskontrakt. Inte heller anser utskottet att det finns skäl att föreslå ett moratorium för beviljande av medborgarskap eller att initiera en utredning om medborgarskapet. Motionerna 2018/19:2920 (M) yrkande 6, 2018/19:2986 (SD) yrkande 9, 2018/19:448 (SD) yrkande 1, 2018/19:1752 (KD), 2018/19:2768 (KD) yrkandena 32, 34 och 36 samt 2018/19:2257 (L) yrkandena 1 och 2 avstyrks därmed.
Det finns flera anledningar till att styrkt identitet är ett villkor för att kunna få svenskt medborgarskap. Medborgarskapet innebär långtgående rättigheter och är, till skillnad från många andra gynnande beslut, inte en absolut rättighet för den enskilde. I stället är det fråga om en exklusiv rätt för staten att inom ramen för medborgarskapslagstiftningen avgöra om en person ska få medborgarskap eller inte. Ett rimligt krav är då att sökandens identitet är känd. Styrkt identitet är en förutsättning för att det ska kunna göras en fullgod prövning av övriga villkor för naturalisation som exempelvis kravet på hederligt levnadssätt. Av betydelse är också att det inte är möjligt att återta ett beslut om medborgarskap som fattats på felaktiga grunder, t.ex. oriktig identitet. Hemvistkravet på minst åtta år för den som inte kan styrka sin identitet medför större möjligheter att bedöma trovärdigheten hos de uppgifter som sökanden lämnar och ger därför bättre förutsättningar att bedöma om den uppgivna identiteten är riktig. Enligt utskottets mening får kravet på hemvist under minst åtta år för den som inte kan styrka sin identitet anses vara väl avvägt. I övrigt anser utskottet att hemvisttiden för att ansöka om svenskt medborgarskap vare sig bör förkortas, förlängas eller ändras på annat sätt. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2018/19:2920 (M) yrkandena 4 och 5, 2018/19:2918 (M) yrkandena 28 och 29, 2018/19:2983 (SD) yrkande 1 och 2018/19:297 (V) yrkande 5.
Svensk medborgarskapslagstiftning bygger huvudsakligen på härstamningsprincipen, dvs. föräldrarnas medborgarskap är avgörande för ett barns medborgarskap. Den 1 april 2015 infördes nya regler som gör det lättare för barn som föds i Sverige att bli svenska medborgare. Kvinnor och män likställs numera, vilket innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födelsen om en av föräldrarna är det. Vidare gäller att ett barn som har permanent uppehållstillstånd i Sverige kan få svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har hemvist här i landet sedan tre år. Tidigare gällde ett krav på fem års hemvist för barnet. För statslösa barn gäller ett krav på två års hemvist. Anmälan ska göras innan barnet har fyllt 18 år. Dessutom förvärvar ett statslöst barn som föds i Sverige redan vid födelsen svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd och hemvist här i landet. Utskottet ser i nuläget ingen anledning att föreslå att riksdagen gör ett tillkännagivande om att se över eller ändra reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap för barn som föds i Sverige. Motion 2018/19:2923 (L) yrkande 23 avstyrks därmed.
För att få svenskt medborgarskap ska en utlänning ha haft och kunna förväntas ha ett hederligt levnadssätt. Misstanke om brott kan leda till att en ansökan om medborgarskap avslås. Även annan misskötsamhet, som försummelse att betala skatte- och underhållsskulder, kan leda till att en ansökan avslås. Mot bakgrund härav anser utskottet att det saknas behov av en särskild lojalitetsförklaring som villkor för medborgarskap. Inte heller ser utskottet något behov av att ställa krav på försörjning för att få svenskt medborgarskap. Motionerna 2018/19:2920 (M) yrkande 3, 2018/19:2918 (M) yrkande 27 och 2018/19:2983 (SD) yrkandena 2 och 5 avstyrks därmed.
I några av motionerna berörs frågan om myndigheternas svårigheter att avslå en ansökan om att ett barn ska befrias från sitt svenska medborgarskap om det föreligger en risk för att barnet förs utomlands med tvång. Enligt 15 § MedbL får den som är eller önskar bli utländsk medborgare på ansökan befrias från sitt svenska medborgarskap. Befrielse ska medges den som saknar hemvist i Sverige. Den som har hemvist här får vägras befrielse endast om det finns särskilda skäl. Är sökanden inte redan utländsk medborgare ska som villkor för befrielsen från svenskt medborgarskap krävas att han eller hon inom viss tid förvärvar medborgarskap i ett annat land.
I utredningsbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69) föreslås bl.a. att ett barn ska kunna meddelas en inskränkning av rätten att lämna Sverige om det finns risk för att barnet förs utomlands för att ingå äktenskap eller könsstympas. Ett sådant utreseförbud ska meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden. Utredningen, som inte har haft i uppdrag att lämna förslag i medborgarskapsfrågor, har dock identifierat möjligheten för vårdnadshavare att säga upp ett barns svenska medborgarskap. Det har förekommit fall där vårdnadshavaren har ansökt om att barnet ska befrias från sitt svenska medborgarskap i samband med att barnet har förts utomlands, t.ex. för att giftas bort. Att barnet har mist sitt svenska medborgarskap medför att svenska myndigheter ges än mer begränsade möjligheter att undsätta barnet i utlandet och/eller att återföra barnet till Sverige. Enligt utredningen är det inte tydligt att en ansökan om befrielse av ett barns medborgarskap kan nekas för att barnet t.ex. riskerar att giftas bort mot sin vilja. Det ankommer på myndigheterna att avgöra vad som avses med särskilda skäl. Regeringen har uttalat att en ansökan om befrielse från medborgarskap skulle kunna vägras med hänvisning till sådana särskilda skäl om Migrationsverket får indikationer om att det föreligger risk för att barnet utsätts för tvångsgifte. Om ett barn som är utländsk medborgare inte längre anses ha hemvist i Sverige finns det enligt utredningen inte några möjligheter att avslå en ansökan om att barnet ska befrias från sitt medborgarskap. Detta möjliggör åtminstone i det sistnämnda fallet för vårdnadshavare att försvåra svenska myndigheters arbete när ett barn förts utomlands för att t.ex. könsstympas eller giftas bort.
Av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet från januari 2019 framgår att myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om att personer förs ut ur landet för att giftas bort mot sin vilja eller könsstympas ska stärkas. Utskottet förutsätter att detta innebär att åtgärder kommer att vidtas mot att barn kan mista sitt svenska medborgarskap och föras utomlands mot sin vilja och välkomnar därför överenskommelsen i denna del. Mot bakgrund härav ser utskottet inga skäl att i nuläget föreslå att riksdagen ska göra ett tillkännagivande i frågan. Motionerna 2018/19:2594 (L) yrkande 11, 2018/19:2923 (L) yrkande 24 och 2018/19:1402 (MP) yrkande 7 avstyrks därför.
I den nyss nämnda överenskommelsen anges också att ett godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap ska införas som krav för svenskt medborgarskap.
Enligt förordningen (2016:1363) om länsstyrelsernas uppdrag avseende insatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare har länsstyrelserna sedan den 1 februari 2017 i uppdrag att ansvara för insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd i Migrationsverkets anläggningsboenden. Insatserna består bl.a. i att stärka personernas kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden.
Utskottet ser det som värdefullt att t.ex. asylsökande redan i ett tidigt skede ges möjlighet att lära sig svenska och få kunskaper om det svenska samhället. Därmed är det också rimligt att ställa krav på vissa kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap. Utskottet, som utgår från att regeringen återkommer i frågan, anser inte att det finns skäl för utskottet att föreslå riksdagen att göra ett tillkännagivande om att sådana krav eller tester ska införas. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2018/19:2920 (M) yrkandena 1 och 2, 2018/19:2918 (M) yrkande 26, 2018/19:761 (M), 2018/19:762 (M), 2018/19:2983 (SD) yrkandena 3 och 4, 2018/19:2986 (SD) yrkande 2, 2018/19:448 (SD) yrkande 2, 2018/19:2768 (KD) yrkande 33 och 2018/19:2923 (L) yrkande 22.
Enligt språklagen är myndigheter skyldiga att kommunicera enkelt och begripligt. Det gäller även på webben, i e-post, chattar eller sms. Utskottet anser att tillgången till information på ett språk som var och en förstår ytterst är en demokratifråga. Utskottet förutsätter därför att svenska myndigheter arbetar aktivt med dessa frågor. Motion 2018/19:2257 (L) yrkande 3 avstyrks därmed.
|
1. |
av Maria Malmer Stenergard (M), Katarina Brännström (M), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Arin Karapet (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 28 och 29 samt
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4–6,
bifaller delvis motion
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 36 och
avslår motionerna
2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2018/19:1752 av Christian Carlsson (KD),
2018/19:2257 av Robert Hannah (L) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 32 och 34,
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 23,
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 1 och
2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9.
Ställningstagande
För att få svenskt medborgarskap krävs som huvudregel fem års hemvist i Sverige. För statslösa och flyktingar krävs fyra år och för nordiska medborgare två år. Om nuvarande regler för hemvist inte ändras kommer tidpunkten för att få permanent uppehållstillstånd respektive medborgarskap i många fall att ligga mycket nära varandra. Hemvistkravet bör därför förlängas med två år vilket innebär sju år som huvudregel samt sex år för statslösa och flyktingar. Däremot bör den som försörjer sig själv genom arbete eller näringsverksamhet samt har grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället kunna få medborgarskap två år tidigare än vad som annars hade varit fallet.
Medborgarskapsceremonier bidrar till att markera medborgarskapets tyngd och betydelse. Det finns skäl att uppvärdera systemet med dessa ceremonier, och en översyn med detta syfte bör därför göras.
|
2. |
av Paula Bieler (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 1 och
2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9 och
avslår motionerna
2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2018/19:1752 av Christian Carlsson (KD),
2018/19:2257 av Robert Hannah (L) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 32, 34 och 36,
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 28 och 29,
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4–6 och
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 23.
Ställningstagande
Med nuvarande regler för att få svenskt medborgarskap kan det i vissa fall räcka med så kort hemvisttid i Sverige som två år. I och med att permanent uppehållstillstånd kan beviljas redan efter två eller fyra års uppehållstillstånd för anknytning respektive arbete kan medborgarskapet mer ses som ett komplement till permanent uppehållstillstånd än som ett eget värdefullt mål. Av detta skäl bör kravet på hemvisttid i Sverige förlängas till tio år, utom för nordiska medborgare som även i fortsättningen ska kunna bli svenska medborgare efter två år.
Med tanke på den extrema arbetsbelastningen hos Migrationsverket bör möjligheten att ansöka om medborgarskap tillfälligt stoppas. Ett sådant moratorium bör bestå åtminstone till dess att bättre rutiner för uppföljning, kontroll och kvalitetssäkring av fattade beslut kommit på plats.
|
3. |
av Christina Höj Larsen (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 och
avslår motionerna
2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2018/19:1752 av Christian Carlsson (KD),
2018/19:2257 av Robert Hannah (L) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 32, 34 och 36,
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 28 och 29,
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4–6,
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 23,
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 1 och
2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9.
Ställningstagande
I lagen om svenskt medborgarskap finns en bestämmelse som innebär att en sökande som inte kan styrka sin identitet kan få svenskt medborgarskap endast om han eller hon sedan minst åtta år har hemvist här i landet. Bland annat många ensamkommande afghanska barn som är uppväxta i Iran saknar id-handlingar. Av det skälet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om att slopa bestämmelsen om krav på minst åtta års hemvisttid.
|
4. |
av Hans Eklind (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 32, 34 och 36,
bifaller delvis motion
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6 och
avslår motionerna
2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2018/19:1752 av Christian Carlsson (KD),
2018/19:2257 av Robert Hannah (L) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 28 och 29,
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4 och 5,
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 23,
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 1 och
2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9.
Ställningstagande
Medborgarskapet innebär rättigheter och skyldigheter, t.ex. att ta ansvar för samhället genom att bidra till att främja det gemensamma bästa, följa lagarna och att delta i demokratiska val. Medborgarskapet ska ses som ett mål och inte som ett medel, och det är därför dags att uppvärdera dess betydelse. Vidare bör alla kommuner anordna offentliga ceremonier för att välkomna sina nya medborgare. Dessa bör då få en medborgarbok som innehåller information om de rättigheter och skyldigheter som följer av medborgarskapet. Det bör också vara möjligt att återkalla ett medborgarskap om det är uppenbart att en person fått svenskt medborgarskap genom t.ex. mutor. Av det skälet bör frågan om medborgarskap utredas bl.a. vad gäller villkoren för att få medborgarskap, medborgarskapsceremonier och processen som föregår ett medborgarskap.
|
5. |
av Fredrik Malm (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 23 och
avslår motionerna
2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2018/19:1752 av Christian Carlsson (KD),
2018/19:2257 av Robert Hannah (L) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 32, 34 och 36,
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 28 och 29,
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4–6,
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 1 och
2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9.
Ställningstagande
Av medborgarskapslagen framgår att ett barn till en svensk förälder automatiskt får svenskt medborgarskap vid födelsen. Det bör bli lättare för barn som föds i Sverige att bli svenska medborgare. De bör kunna bli svenska medborgare vid födelsen om minst en förälder har permanent uppehållstillstånd i landet och är folkbokförd här sedan en viss tid. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
6. |
av Paula Bieler (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Jennie Åfeldt (SD) och Fredrik Malm (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2594 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11 och
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 24 och
bifaller delvis motion
2018/19:1402 av Annika Hirvonen Falk (MP) yrkande 7.
Ställningstagande
Ingen under 18 år ska riskera att föras utomlands för att bli bortgift i ett land där barnäktenskap är tillåtet. Medborgarskapslagen gör det svårt att avslå en ansökan från föräldrarna om att upphäva barnets svenska medborgarskap. Om barnet saknar hemvist i Sverige finns det i dag ingen möjlighet för svenska myndigheter att vägra att upphäva medborgarskapet. En ansökan om att befrias från det svenska medborgarskapet ska därför inte få bifallas utan en domstolsprövning. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag med denna inriktning.
|
7. |
av Maria Malmer Stenergard (M), Katarina Brännström (M), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Arin Karapet (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 27 och
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3 och
bifaller delvis motion
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Egen försörjning har stor betydelse för integrationen och människors möjligheter att växa. Tidigare fanns ett krav på försörjning för att få svenskt medborgarskap. En utredning bör tillsättas för att pröva om ett krav på försörjning genom eget arbete eller näringsverksamhet ska återinföras. För att kravet ska vara uppfyllt ska den sökande som regel inte få sin huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd.
|
8. |
av Paula Bieler (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 27 och
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Det svenska medborgarskapet måste anses värdefullt liksom de förmåner som följer med det. Därför är det rimligt att ställa krav på en viss försörjningsförmåga för att få ett svenskt medborgarskap. Det bör t.ex. krävas att den sökande har arbetat, gjort rätt för sig och inte legat samhället till last. Regeringen bör utreda möjligheten att införa ett krav på en tryggad försörjning för att få medborgarskap.
|
9. |
Kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället m.m., punkt 4 (M) |
av Maria Malmer Stenergard (M), Katarina Brännström (M), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Arin Karapet (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 26 och
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,
bifaller delvis motionerna
2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,
2018/19:761 av Boriana Åberg (M),
2018/19:762 av Boriana Åberg (M),
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 33,
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 22,
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt
2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2018/19:2257 av Robert Hannah (L) yrkande 3 och
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 5.
Ställningstagande
Kopplingen mellan medborgarskapet och språket måste stärkas. Alla som beviljas medborgarskap i Sverige ska därför ha grundläggande kunskaper i det svenska språket. Eftersom kunskap om det svenska samhället har stor betydelse för integrationen är det rimligt att också ställa krav på att den som vill bli svensk medborgare ska ha grundläggande kunskap om det svenska samhället.
|
10. |
Kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället m.m., punkt 4 (SD) |
av Paula Bieler (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 3–5 och
2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2,
bifaller delvis motionerna
2018/19:761 av Boriana Åberg (M),
2018/19:762 av Boriana Åberg (M),
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 33,
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 26,
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 22 och
avslår motionerna
2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 och
2018/19:2257 av Robert Hannah (L) yrkande 3.
Ställningstagande
Alltför länge har det svenska medborgarskapet försvagats i värde och reducerats till ett praktiskt juridiskt dokument snarare än att vara en formalisering av den samhörighet, ömsesidiga lojalitet och hemkänsla som det bör grundas på. Att behärska det svenska språket bör därför vara ett självklart krav för att beviljas medborgarskap. Detsamma bör gälla kunskap om det svenska samhället, inklusive ett samhällskunskapstest, t.ex. vad gäller jämställdhet, jämlikhet och yttrande- och åsiktsfrihet. Vidare bör, utöver de vandelskrav som finns för att beviljas medborgarskap, en obligatorisk lojalitetsförklaring krävas som ett slutsteg i ansökningsprocessen för medborgarskap.
|
11. |
Kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället m.m., punkt 4 (KD) |
av Hans Eklind (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 33 och
avslår motionerna
2018/19:448 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,
2018/19:761 av Boriana Åberg (M),
2018/19:762 av Boriana Åberg (M),
2018/19:2257 av Robert Hannah (L) yrkande 3,
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 26,
2018/19:2920 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 22,
2018/19:2983 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 3–5 och
2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringen bör återkomma med förslag om att den som beviljas svenskt medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering, där man exempelvis klargör vad som avses med begrepp som religionsfrihet, jämställdhet och likabehandling och där svenskundervisningen förbättras genom individuella prestationsplaner. Den som inte tidigare deltagit i sådan undervisning ska erbjudas att göra det i samband med medborgarskapsansökan.
|
Kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället m.m., punkt 4 (L) |
Fredrik Malm (L) anför:
För att alla ska kunna delta i samhället som aktiva medborgare bör det införas ett språk- och samhällskunskapsprov som krav för svenskt medborgarskap. Liberalerna har tillsammans med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i januari 2019 ingått en sakpolitisk överenskommelse av vilken framgår att ett godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap ska införas som krav för svenskt medborgarskap. Till följd av detta avstår jag för närvarande från att i en reservation ge uttryck för en avvikande uppfattning i de frågor som ryms inom överenskommelsen. Jag och mitt parti kommer dock noggrant att följa det pågående arbetet och inom ramen för överenskommelsen verka för att våra förslag genomförs.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att se över lagen om medborgarskap för att ta bort bestämmelsen som säger att det tar längre tid att få medborgarskap för den som inte har id-handling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat symbolvärde i medborgarskapet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade krav för svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kunskaper i det svenska språket för att beviljas medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagen om svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för staten att avslå ansökningar om befrielse från medborgarskap om det föreligger en risk för att barnet med tvång ska föras utomlands, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om det svenska medborgarskapet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka samhällskontraktet vid ansökan om permanent uppehållstillstånd och medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bekräftelse av det demokratiska konstitutionella systemet för att bli medborgare i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska myndigheter aktivt ska arbeta med att ta bort språkbruk som exkluderar svenska medborgare med utländsk bakgrund och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om domstolsprövning då föräldrar ansöker om att deras barns svenska medborgarskap ska sägas upp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppvärdera medborgarskapets betydelse och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medborgarskapsceremonier och medborgarbok och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på grundläggande kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att erhålla svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett krav på egen försörjning för svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga kravet på hemvist för svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en möjlighet att förvärva medborgarskap två år tidigare vid arbete och egen försörjning och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som beviljas medborgarskap i Sverige ska ha grundläggande kunskaper i det svenska språket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som beviljas medborgarskap i Sverige ska ha grundläggande kunskaper om det svenska samhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av ett krav på huvudsaklig försörjning, som inte är i form av försörjningsstöd, för beviljande av medborgarskap i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hemvistkravet för medborgarskap i Sverige som huvudregel ska förlängas med två år och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som försörjer sig själv genom arbete eller näringsverksamhet samt har grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället ska kunna få medborgarskap i Sverige två år tidigare än vad som annars hade varit fallet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet för medborgarskapsceremonier i Sverige ska uppvärderas och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det svenska medborgarskapet, vikten av kunskaper i svenska och om det svenska samhället och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medborgarskapet för barn som föds i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka barns rättigheter och medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om längre hemvisttid för att beviljas medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett visst försörjningskrav kring medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkkrav och språktest och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samhällskunskapskrav och samhällskunskapstest och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lojalitetsförklaring och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett starkt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett moratorium för beviljande av medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.