|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om anslag för 2019 inom utgiftsområde 10. Förslaget överensstämmer med ett gemensamt förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna som lagts fram under ärendets beredning. Anslagen uppgår sammantaget till knappt 98 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till bemyndigande om ekonomiskt åtagande.
Samtliga motionsförslag avstyrks.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, SD, C, V, L, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller anslagsbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:1 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.
Nio yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 10
1.Anslag inom utgiftsområde 10 (S, V, MP)
2.Anslag inom utgiftsområde 10 (SD)
3.Anslag inom utgiftsområde 10 (C)
4.Anslag inom utgiftsområde 10 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Anslag inom utgiftsområde 10 |
a) Anslagen för 2019
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 10 punkt 2 och avslår motionerna
2018/19:1641 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 3, 4, 14 och 15,
2018/19:2379 av Julia Kronlid m.fl. (SD),
2018/19:2615 av Solveig Zander m.fl. (C),
2018/19:2964 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) och
2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 16 och 19.
b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 170 000 000 kronor för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet vid utbetalning av ersättning för vård i andra länder.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 10 punkt 1.
Stockholm den 13 december 2018
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Johan Forssell
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Forssell (M), Rikard Larsson (S)*, Carina Ohlsson (S)*, Katarina Brännström (M), Teresa Carvalho (S)*, Solveig Zander (C)*, Nooshi Dadgostar (V)*, Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Julia Kronlid (SD)*, Kadir Kasirga (S)*, Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S)*, Emma Carlsson Löfdahl (L)*, Maria Ferm (MP)*, Arin Karapet (M), Linda Lindberg (SD)* och Anne Oskarsson (SD)*.
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2018/19:1 i de delar som gäller utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2019 och de avvikelser från dessa som Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår i sina anslagsmotioner.
I propositionen anförs att särskilda principer har tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering (prop. 2018/19:1 utg.omr. 10 s. 9 f.). Utgångspunkten för förslagen i propositionen har varit den budget som riksdagen har beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018. Vidare har vissa generella justeringar av anslagen gjorts i enlighet med vad som redovisas i propositionen. Regeringen har avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet.
Under beredningen av ärendet har Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör Maria Hemström-Hemmingsson informerat utskottet om myndighetens arbete.
Ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet lämnat kompletterande information till förslagen.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Finansutskottet har i betänkande 2018/19:FiU1 Statens budget 2019 Rambeslutet tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (prop. 2018/19:1).
Riksdagen har därefter med bifall till ett gemensamt förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna bestämt utgiftsramen för utgiftsområde 10 för 2019 till 97 657 012 000 kronor (res. 5 i 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Utgiftsramen för detta utgiftsområde överensstämmer med regeringens förslag.
I detta betänkande föreslår socialförsäkringsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. I propositionen lämnar regeringen en sådan redovisning. Mot bakgrund av de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångs-regering har regeringen dock avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 10 i budgetpropositionen.
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller anslag och ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden inom utgiftsområde 10.
Propositionen
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propositionen en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering har regeringen dock avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten.
Riksdagen har beslutat om målet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning: Frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.
Av regeringens resultatredovisning framgår bl.a. att kvinnors ohälsotal har minskat med 2,0 dagar och mäns med 1,2 dagar. Enligt regeringens mening förväntas minskningen fortsätta eftersom antalet personer med sjukersättning har minskat och antalet startade sjukfall (eller sjukpenningtalet) förväntas minska framöver.
Det framgår att sjukpenningtalet började minska i april 2017, och i december samma år uppgick det till 10,1 dagar, uppdelat på 13,3 dagar för kvinnor och 6,9 dagar för män. Vidare avslutas sjukfall som är kortare än ett år nu tidigare, medan antalet sjukfall som pågått mer än två år ökar, vilket enligt regeringen förklaras främst av borttagandet av den bortre tidsgränsen. I nuläget pågår ca 343 000 sjukfall per år minst 30 dagar (218 000 kvinnor och 125 000 män).
Vidare framgår att andelen sjukfrånvarande har minskat inom samtliga sektorer, vilket motsvarar en total minskning med 0,3 procentenheter jämfört med samma period 2016. För kvinnor är minskningen 0,4 procentenheter och för män 0,2 procentenheter. Dessa minskningar är enligt regeringen statistiskt säkerställda. Sjukfrånvaron skiljer sig fortfarande åt mellan olika sektorer, och högst sjukfrånvaro har kvinnor anställda inom kommun och landsting.
Det framgår också att den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa. Sjukskrivningstiden är generellt sett längre vid psykiatriska diagnoser än vid övriga diagnoser.
Det finns regionala skillnader i sjukfrånvaron. I genomsnitt är variationerna per län något större för kvinnor än för män. Skillnaderna kan enligt regeringens mening delvis förklaras av olikhet i länens befolkningsdemografiska struktur men en del av skillnaderna kan också bero på andra faktorer, exempelvis bristande likformighet i tillämpningen och i nyttjandet av sjukförsäkringen.
Vidare framgår att under 2017 nybeviljades totalt 5 700 försäkrade personer sjukersättning (52 procent kvinnor och 48 procent män). Det är 3 100 färre än 2016. Regeringen anger att bl.a. Försäkringskassans förändrade tillämpning sedan 2015 kan ha inneburit att färre individer bedöms uppfylla villkoren för att beviljas sjukersättning. Det framgår också att ökningen av antalet försäkrade med aktivitetsersättning har brutits. Nedgången av nybeviljade ersättningar avser i första hand försäkrade med nedsatt arbetsförmåga och i mindre utsträckning nybeviljande av ersättningar för förlängd skolgång.
Det framgår även att beviljandet av arbetsskadelivränta minskar och att skillnaderna mellan kvinnor och män består. Någon förklaring till ökningen av andelen avslag på ansökningar för kvinnor och män redovisas inte.
Slutligen framhåller regeringen att den svenska sjukfrånvaron ligger i nivå med EU-genomsnittet men att den varierar betydligt mer över tid när EU-genomsnittet (Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökning). Anställda kvinnor i Sverige har högre sjukfrånvaro än genomsnittet anställda kvinnor inom EU och enligt regeringen kan det delvis bero på att arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i Sverige generellt sett är högre än bland kvinnor i andra EU-länder. Under 2017 minskade sjukfrånvaron i Sverige för både kvinnor och män. Regeringen framhåller att sjukfrånvaron för kvinnor i Sverige nu närmar sig EU-genomsnittet för kvinnor. I Sverige har män ungefär samma sjukfrånvaro som EU-genomsnittet för män.
Utskottets bedömning
Enligt utskottet ger resultatredovisningen värdefull information om utvecklingen på området. Liksom tidigare år är den utformad på ett logiskt och tydligt sätt.
Utskottet konstaterar i övrigt att regeringen har avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten mot bakgrund av att propositionen har beslutats av en övergångsregering. Utskottet har inget ytterligare att anföra.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslag i budgetpropositionen för 2019 och lämnar det bemyndigande som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till anslagsfördelning avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (S, V, MP), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).
Propositionen
Budgetpropositionen har beslutats av en övergångsregering. Regeringens förslag utgår från 2018 års budget med justeringar för pris- och löneomräkningar och med beaktande av ändrad makroekonomisk utveckling. Vidare har anslag justerats till följd av redan beslutade lagar och förordningar. Även behov av att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner och samhällstjänster i avvaktan på en utredning m.m. har beaktats. Dessutom påverkas utgiftsområdet av finansieringen av en nystartad myndighet inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv samt justeringar till följd av flytt av ändamål och verksamheter för lokal statlig service vid servicekontoren till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
Anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
Regeringen föreslår att 36 946 254 000 kronor anvisas till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
Anslaget får användas för utgifter för sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning och arbetshjälpmedel enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (införandelagen). Anslaget får vidare användas för utgifter för boendetillägg och sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt SFB. Anslaget får dessutom användas för utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet, den s.k. sjuklönegarantin och det särskilda högriskskyddet enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Anslaget får även användas för utgifter för återbetalningspliktiga studiemedel för studerandes sjukperioder enligt studiestödslagen (1999:1395). Därtill får anslaget användas för utgifter för ersättning för skada orsakad av deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetshjälpmedel m.m. Anslaget får också användas för utgifter för statliga ålderspensionsavgifter.
Regeringen anger att allt fler sjukfall avslutas omkring rehabiliteringskedjans bedömningstidpunkter, vilket sannolikt beror på Försäkringskassans förstärkta och förbättrade utrednings- och bedömningsarbete. Vidare har andelen försäkrade som får rehabiliteringspenning successivt minskat, delvis eftersom den försäkrade sedan 2016 bara får rehabiliteringspenning för den tid som han eller hon deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning om övriga förutsättningar är uppfyllda. Även behovet av arbetshjälpmedel m.m. har minskat och Försäkringskassans behov av kompletterande underlag och utlåtanden tillgodoses i stället inom ramen för hälso- och sjukvården via en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Inflödet till sjukpenning i särskilda fall utgörs numera av försäkrade som haft aktivitetsersättning och fyllt 30 år. Regeringen förväntar att denna grupp kommer att växa något de kommande åren.
Anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
Regeringen föreslår att 43 943 558 000 kronor anvisas till anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
Anslaget får användas för utgifter för aktivitets- och sjukersättning, bostadstillägg till försäkrade med aktivitets- och sjukersättning samt för kostnader för sysselsättning av vissa försäkrade med aktivitets- och sjukersättning enligt SFB och införandelagen. Anslaget får dessutom användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift. Nuvarande utgiftsutveckling påverkas i hög grad av att många fyller 65 år och inte längre kommer att få sjukersättning, i kombination med att nybeviljandet är lågt i förhållande till utflödet.
Anslag 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning
Regeringen föreslår att 1 391 000 000 kronor anvisas till anslag 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning.
Från och med den 1 januari 2019 avskaffades ersättning för merkostnader inom vårdbidraget (utg.omr. 12 anslag 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag), och merkostnaderna för barn med funktionsnedsättning belastar nu i stället detta anslag.
Anslag 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.
Regeringen föreslår att 2 773 000 000 kronor anvisas till anslag 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.
Anslaget får användas för utgifter för arbetsskadeersättning enligt SFB samt motsvarande äldre lagstiftning. Arbetsskadeersättning kan lämnas i form av bl.a. livränta till den skadade, ersättning för tandvård samt begravningshjälp och livränta till efterlevande. Anslaget får dessutom användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift. Utgifterna inom arbetsskadeförsäkringen har de senaste åren reducerats betydligt. Antalet arbetsskadelivräntor förväntas under 2018 fortsätta att minska till i genomsnitt drygt 29 800.
Anslag 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
Regeringen föreslår att 36 349 000 kronor anvisas till anslag 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet.
Enligt regeringen beräknas ersättningarna bli något lägre de kommande åren, främst eftersom livräntorna enligt äldre lagstiftning upphör.
Anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen
Regeringen föreslår att 2 901 000 000 kronor anvisas till anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och bidrag till berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen. Medlen avser bidrag till hälso- och sjukvården för arbetet med sjukskrivningsprocessen, bidrag till arbetsgivare för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd samt bidrag till företagshälsovården för medicinsk service. Medlen avser även kostnader för rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, försäkrings-medicinska utredningar enligt lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar, finansiell samordning genom samordningsförbund samt vissa förvaltningsutgifter. Därtill avser medlen utgifter för kunskapsutveckling för sjukskrivningsprocessen och åtgärder för en effektiv sjukskrivningsprocess.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samarbetar för att vidta åtgärder som bidrar till att den som är sjukskriven återfår arbetsförmågan och kan återgå i arbete. Åtgärderna ska bidra till att skapa goda förutsättningar för övergång till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Utgifterna för 2019 beräknas till 709 miljoner kronor.
Av resurserna till samordningsförbunden ska Försäkringskassan bidra med statens andel motsvarande hälften av medlen. Landsting och kommuner ska bidra med varsin fjärdedel. För 2018 uppgick de statliga medlen till 339 miljoner kronor, och dessa bedömer regeringen förbrukas i sin helhet. Utgifterna för 2019 beräknas till 339 miljoner kronor.
Utredningen om finansiell samordning mellan hälso- och sjukförsäkring har lämnat betänkandet Samspel för hälsa – finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring (SOU 2018:80). Vidare har en arbetsgrupp utrett formerna för en permanent koordineringsfunktion inom vården (Ds 2018:6). Lagrådet har behandlat förslaget. För att kunna upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner eller tjänster i avvaktan på ställningstagande angående dessa båda förslag bedömer regeringen att det finns behov av en överenskommelse med SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess för 2019. Utgifterna för 2019 beräknas till 1 326 miljoner kronor.
Lagen (2018:774) om försäkringsmedicinska utredningar träder i kraft den 1 januari 2019. I lagen anges att landstinget ska tillhandahålla försäkringsmedicinska utredningar på begäran av Försäkringskassan och att landstinget har rätt till ersättning från staten för sina kostnader. Syftet med utredningarna är att tillgodose Försäkringskassans behov av att i rätt tid få tillgång till kvalificerade medicinska underlag för beslut i vissa ärenden om sjukförsäkring. Utgifterna för 2019 beräknas till 250 miljoner kronor.
Enligt bestämmelserna i 30 kap. 6 § SFB, som trädde i kraft den 1 juli 2018, ska arbetsgivaren upprätta en plan för återgång i arbete för arbetstagare som varit frånvarande för sjukdom i 30 dagar, om det kan antas att arbetstagarens arbetsförmåga kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1, rskr. 2017/18:124). Denna lagreglerade skyldighet för arbetsgivare att planera och genomföra rehabiliteringsåtgärder kombineras med ett utökat ekonomiskt stöd vid användande av expertresurser. Utgifterna för 2019 beräknas till 218 miljoner kronor.
I förordningen (2017:117) om bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service finns bestämmelser om bidrag till anordnare av företags-hälsovård för dennes kostnader för köp av medicinsk service från offentliga eller privata vårdgivare. Försäkringskassan beslutar om utbetalning av bidrag till anordnare av företagshälsovård. Utgifterna för 2019 beräknas till 55 miljoner kronor.
Under 2018 inrättades Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Regeringen föreslår att myndigheten delfinansieras 2019 med 2,5 miljoner kronor inom detta anslag.
Anslag 1:7 Ersättning för höga sjukskrivningskostnader
Regeringen föreslår att 957 000 000 kronor anvisas till anslag 1:7 Ersättning för höga sjukskrivningskostnader.
Försäkringskassan har redovisat en kvalitetsuppföljning av förmånen med åtgärder för att öka sannolikheten för korrekta ersättningar (S2017/03474/SF). Uppföljningen visar på en relativt hög risk för felaktiga utbetalningar och därmed ett behov av utvecklingsinsatser. Kvalitetsförbättringar har delvis genomförts under 2018, och ytterligare åtgärder kommer att påbörjas.
Anslag 2:1 Försäkringskassan
Regeringen föreslår att 8 640 598 000 kronor anvisas till anslag 2:1 Försäkringskassan.
Anslaget får användas för Försäkringskassans förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för forskning inom socialförsäkringens område.
Anslaget beräknas minska med 262,6 miljoner kronor 2019 eftersom ändamål och verksamheter för lokal statlig service vid servicekontoren flyttas till utgiftsområde 2 (prop. 2017/18:100, bet. 2017/18:KU40, rskr. 2017/18:419). I avvaktan på att uppgiften tas över av Statens servicecenter bör dock Försäkringskassan få disponera 222,6 miljoner kronor, dvs. delar av anslaget 1:19 Statens servicecenter (prop. 2018/19:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.4). Anslaget beräknas öka till följd av pris- och löneomräkning.
Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 170 miljoner kronor för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet vid utbetalning av ersättning för vård i andra länder.
Anslag 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen
Regeringen föreslår att 68 253 000 kronor anvisas till anslag 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen. Anslaget får användas för Inspektionen för socialförsäkringens förvaltningsutgifter. Anslaget beräknas öka något till följd av pris- och löneomräkning.
Motionerna
Sverigedemokraterna
I kommittémotion 2018/19:2379 av Julia Kronlid m.fl. (SD) föreslås att riksdagen anvisar 4 475 000 000 kronor mer än vad som föreslås till utgiftsområdet i budgetpropositionen för 2019. Till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisas 545 miljoner kronor mer för att stärka rehabiliteringskedjan. Motionärerna föreslår att den sjukskrivnes arbetsförmåga efter dag 180 ska bedömas mot yrken inom hans eller hennes kompetensområde på arbetsmarknaden i stället för mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller genom annat sådant lämpligt arbete som är tillgängligt, om det inte finns särskilda skäl emot det eller om det i annat fall kan anses oskäligt. I övrigt föreslår motionärerna att anslaget höjs till följd av effekter av förslag inom andra områden, bl.a. moms på livsmedel och avskaffande av särskild löneskatt för äldre. Till anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. anvisas 800 miljoner kronor mer för att höja garantinivån i sjukersättningen motsvarande 300 kronor per månad, införa en ny förmån (sjukersättning med vård och rehabilitering), höja högsta boendekostnaden som ersätts i bostadstillägget från dagens 5 000 kronor till 6 000 kronor per månad och låta vuxna med funktionsnedsättning lönearbeta upp till 25 procent under 6 månader med behållen aktivitets- och sjukersättning. Om lönearbetet uppgår till mer än 25 procent bör ersättningen minskas. I övrigt höjs anslaget till följd av effekter av förslag om höjd ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Vidare minskas anslaget till följd av att bl.a. anslaget till bostadsbidraget föreslås öka inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Till anslag 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning anvisas 30 miljoner kronor mer för att inkludera hjälpbehov i ersättningen även till vuxna med funktionsnedsättning och medge fortsatt ersättning vid förvärvsarbete efter att den försäkrade har fyllt 65 år. Till anslag 1:6 Bidrag till sjukskrivningsprocessen anvisas 100 miljoner kronor mer för att stärka rehabiliteringskedjan genom regelbundna personliga kontakter och avstämningsmöten. Aktörernas kompetens i bemötande och vid bedömning av försäkrade med psykisk ohälsa behöver också stärkas. Vidare föreslås att 3 000 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag, Sjuklön för småföretag. Syftet är att göra det både billigare och enklare för småföretag och mikroföretag att anställa, eftersom företag inte ska stå för sjuklönekostnader upp till 29 089 kronor per år. Dessutom förbättras möjligheterna för arbetstagare att återinträda på arbetsmarknaden, eftersom arbetsgivarens risker minskar.
Även i kommittémotion 2018/19:1641 av Julia Kronlid m.fl. (SD) begärs tillkännagivanden om att höja taket i bostadstillägget, lätta regelverket och stärka sjukersättningen, inkludera hjälpbehov i ersättning till vuxna med funktionsnedsättning och justera den övre åldersgränsen för ersättning till vuxna med funktionsnedsättning (yrkandena 3, 4, 14 och 15).
Centerpartiet
Solveig Zander m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2018/19:2615 att riksdagen anvisar 584 000 000 kronor mindre än vad som föreslås till utgiftsområdet i budgetpropositionen för 2019. Till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisas 184 miljoner kronor mindre till följd av effekter av förslag i arbetslöshetsförsäkringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Samtidigt höjs anslaget till följd av effekter av förslag om avskaffande av särskild löneskatt för äldre. Till anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. anvisas 400 miljoner kronor mindre till följd av motionärernas förslag om att avskaffa kvalificeringsregeln i aktivitets- och sjukersättningen för flyktingar och andra skyddsbehövande.
Kristdemokraterna
I kommittémotion 2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 19 föreslås att riksdagen anvisar 794 000 000 kronor mindre än vad som föreslås till utgiftsområdet i budgetpropositionen för 2019. Till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisas 294 miljoner kronor mindre på grund av bl.a. effekter av förslag i arbetslöshetsförsäkringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Till följd av effekter av förslag om avskaffande av särskild löneskatt för äldre höjs anslaget. Till anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. anvisas 500 miljoner kronor mindre eftersom kvalificeringsregeln bör avskaffas för försäkrade som beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl eller som annan skyddsbehövande. I yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om ändrade regler för kvalificering till garantiersättning inom aktivitets- och sjukersättningen.
Liberalerna
Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2018/19:2964 att riksdagen anvisar 5 919 000 000 kronor mindre än vad som föreslås till utgiftsområdet i budgetpropositionen för 2019. Till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisas 4 887 miljoner kronor mindre till följd av motionärernas förslag om att återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, införa en ny karensdag dag 15 och ytterligare en kontrollpunkt dag 300 i sjukperioden. I övrigt minskas anslaget till följd av effekter av förslag i arbetslöshetsförsäkringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Till anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. anvisas 1 006 miljoner kronor mindre för att avskaffa de särskilda ersättningsreglerna på garantinivå för flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Motionärerna vill även avskaffa den automatiska rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och höja den högsta boendekostnad som ersätts genom bostadstillägget från dagens 5 000 kronor per månad till 6 000 kronor. I övrigt minskas anslaget till följd av effekter av förslag inom andra områden. Till anslag 2:1 Försäkringskassan anvisas 26 miljoner kronor mindre på grund av pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Utgångspunkten för förslagen har följaktligen varit den budget som riksdagen beslutade för 2018. Att en övergångsregering är bunden av vissa principer fråntar dock inte riksdagen vare sig rätten eller ansvaret att besluta om statens budget. Våra grundlagar är tydliga om var finansmakten vilar. Det är riksdagen som har befogenheten att besluta om skatter och statens utgifter. Utskottet konstaterar att vissa partier trots detta valt att avstå från att lägga fram egna budgetförslag i riksdagen i årets budgetprocess.
Riksdagen har bestämt ramen för utgiftsområde 10 till knappt 98 miljarder kronor. Utskottet har nu att bestämma nivån på de olika anslagen inom utgiftsområdet.
Moderaterna och Kristdemokraterna har under ärendets beredning i utskottet lämnat ett gemensamt förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 10 som inte avviker från förslaget i budgetpropositionen. Kristdemokraterna har därmed justerat sitt motionsförslag vad gäller anslagsfördelning inom utgiftsområdet.
Utskottet ställer sig bakom den anslagsfördelning inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning som föreslås i budgetpropositionen för 2019. Därmed avstyrker utskottet samtliga förslag till annan fördelning.
Utskottet tillstyrker proposition 2018/19:1 punkt 2 samt avstyrker motionerna 2018/19:2379 (SD), 2018/19:1641 (SD) yrkandena 3, 4, 14 och 15, 2018/19:2615 (C), 2018/19:2995 (KD) yrkandena 16 och 19 samt 2018/19:2964 (L).
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag om bemyndigande för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet vid utbetalning av ersättning för vård i andra länder. Utskottet tillstyrker därför proposition 2018/19:1 punkt 1.
|
1. |
|
|
|
Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Nooshi Dadgostar (V), Kadir Kasirga (S), Björn Petersson (S) och Maria Ferm (MP) anför: |
Den budgetproposition som lämnades till riksdagen den 15 november 2018 var beslutad av en övergångsregering. Särskilda principer tillämpades därför vid utformningen av propositionen, där utgångspunkten var den av riksdagen beslutade budgeten för 2018. Efter att riksdagen den 12 december 2018 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna än de som övergångsregeringen föreslagit, och som vi anser måste betraktas som en helhet, avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2.
Efter valet hösten 2018 röstade fler än hälften av den nyvalda riksdagens ledamöter nej på frågan om statsministern hade tillräckligt stöd i riksdagen. Detta trots att de rödgröna partierna utgör det största blocket med 144 mandat mot de borgerliga partiernas 143 mandat. Med anledning av detta entledigades samtliga statsråd och Sverige styrs av en övergångsregering. Eftersom någon ny regering ännu inte har tillträtt uppehåller de entledigade statsråden sina befattningar som en övergångsregering, i enlighet med regeringsformens bestämmelser.
Detta är första gången som en övergångsregering lämnar en budgetproposition till riksdagen. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Någon särskild reglering om hur en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering ska utformas finns inte.
I en promemoria från Statsrådsberedningen har vissa riktlinjer utfärdats för det praktiska arbetet i Regeringskansliet under en övergångsregeringsperiod. Konstitutionsutskottet har vid granskningar av en övergångsregerings befogenheter hänvisat till dessa riktlinjer. Enligt riktlinjerna bör en övergångsregering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning.
När det särskilt gäller en budgetproposition som lämnas av en övergångs-regering anges att den inte bör innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning. Av regeringsformen följer vidare att den senaste beslutade budgeten ska fortsätta att gälla för det fall riksdagen inte beslutat om en ny budget. Vid framtagandet av denna proposition har regeringen därför bedömt att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning. Med beaktande av detta har särskilda principer tagits fram för utformningen av denna proposition. Principerna har tagits fram efter kontakter med företrädare för regeringspartierna och Vänsterpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.
En övergångsbudget är ingen permanent lösning. Den tar sig inte an de stora samhällsproblemen med nya reformer. Det är den heller inte avsedd att göra. Den finns för att viktiga samhällsfunktioner, välfärden och myndigheter ska fungera ungefär som tidigare. Den behövs för att skapa stabilitet och är just en övergångsbudget i väntan på att en regering ska tillträda och presentera sin ekonomiska politik. Det är när en sådan proposition läggs fram av en nytillträdd regering, som det är rimligt att motionera som oppositionsparti.
Vi anser att regeringen har redogjort för principerna, som tagits fram efter den process som varit, på ett klargörande sätt och tillämpat dem lojalt i arbetet med att ta fram budgetpropositionen för 2019. Men det ska inte tolkas som att övergångsregeringens budgetproposition ger uttryck för våra partiers politiska prioriteringar. Frågan har därför väckts om vi i likhet med oppositionspartierna borde lägga fram budgetmotioner under den allmänna motionstiden. Vi har dock valt att avstå den möjligheten och redogör nedan för våra skäl till det beslutet.
I och med beredningen av övergångsregeringens förslag till statens budget har vi nu nått långt bortom den terräng där befintlig konstitutionell praxis kan ge vägledning. Hur riksdagens partier och ledamöter väljer att agera har inte bara konsekvenser för den ekonomiska politiken år 2019 utan lägger också grund för konstitutionell praxis för liknande situationer i framtiden. Våra partier har alla gett uttryck för att i ett läge där landet leds av en övergångsregering måste riksdagsarbetet koncentreras mot att få på plats en handlingskraftig regering som åtminstone kan tolereras av en majoritet av ledamöterna.
Vi förväntade oss en ordnad och ansvarsfull process med övergångsbudgeten och anser alltjämt att den borde ha passerat genom riksdagen som det var tänkt när lagstiftningen antogs och som de principer den är byggd på avser att säkerställa.
Mot detta har framförts att tillämpningen av principerna för en övergångsbudget får negativa konsekvenser för samhällsviktiga funktioner som riksdagen inte bara kan utan också bör korrigera. Det döljer det faktum att förhållandet mellan riksdag och regering är en delikat kombination av konstitutionella regler och upparbetad praxis. Det är fullt rimligt att vilja ändra på den relationen men det är knappast vad något parti har gett uttryck för vare sig nu eller i andra sammanhang. Det är inte rimligt att en övergångsregering, som inte kan avgå om den inte får igenom sin budget, ska uppdras att verkställa andra partiers ekonomiska politik.
En nytillträdd regering kommer att behöva lägga fram en extra ändringsbudget snarast med nödvändiga korrigeringar och det gäller oavsett vilket beslut riksdagen fattar i detta ärende. Det kan dessutom inte uteslutas att försök till sådana korrigeringar i riksdagsbehandlingen riskerar att förvärra problemen genom att skapa ryckighet och oklarhet i myndighetsstyrningen.
I debatten har det också påpekats att det inte är möjligt att i en extra ändringsbudget föreslå skattesänkningar. Detta stämmer när det gäller inkomstskatter, även om det inte är någon hemlighet att vi anser att investeringar i välfärd, klimat, rättsväsende och försvar måste gå före stora skattesänkningar. För oss är ökad jämlikhet centralt. Vi kan inte heller se att någon av de skattesänkningar som riksdagen nu beslutat om i första steget av budgetprocessen skulle vara så viktig att den trumfar behovet av att skapa en för landet långsiktigt hållbar konstitutionell praxis, snarare tvärtom.
Vi anser därför att lämpligaste praxis i lägen som detta är att riksdagspartierna bör ägna sig åt att bidra till att en regering kan tillträda och snarast lägga fram en extra ändringsbudget på riksdagens bord. I enlighet därmed anser vi det förslag som övergångsregeringen föreslagit också borde ha blivit riksdagens beslut.
När en ny regering kommit på plats får partierna i riksdagen lägga fram sin egen ekonomiska politik: antingen som regeringsbildare, förhandlingspart eller opposition.
Riksdagen har genom sitt beslut den 12 december 2018 i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi vill ha, genom att bifalla Moderaternas och Kristdemokraternas förslag. De utgiftsramar som beslutats och som nu gäller i det andra steget i budgetprocessen är andra än de vi förespråkat. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 10.
|
2. |
|
|
|
Julia Kronlid (SD), Linda Lindberg (SD) och Anne Oskarsson (SD) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 12 december 2018 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 10 inte får överstiga 97 657 012 kronor 2019 (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Eftersom Sverigedemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Sverigedemokraternas politik inom utgiftsområde 10. Sverigedemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet.
Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2018/19:1913. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 10. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 10 läggs fram i motion 2018/19:2379.
För att göra det billigare och enklare för småföretag och mikroföretag att anställa föreslår vi att företag bara ska stå för sjuklönekostnader som överstiger 29 089 kronor per år. Även möjligheterna för arbetstagare att återinträda på arbetsmarknaden kan förbättras med förslaget, eftersom arbetsgivarens risker minskar. Vi föreslår därför att 3 000 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag Sjuklön för småföretag. Vidare föreslår vi att rehabiliteringskedjan stärks genom att den sjukskrivnes arbetsförmåga efter dag 180 bedöms mot yrken inom hans eller hennes kompetensområde på arbetsmarknaden i stället för mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller genom annat sådant lämpligt arbete som är tillgängligt, om det inte finns särskilda skäl emot det eller om det i annat fall kan anses oskäligt. I övrigt föreslår vi att garantinivån i sjukersättningen höjs med motsvarande 300 kronor per månad och att den högsta boendekostnaden som ersätts genom bostadstillägget inom sjukersättningen höjs från dagens 5 000 kronor till 6 000 kronor per månad. Vi föreslår även att det införs en ny förmån, sjukersättning med vård och rehabilitering, och att aktivitets- och sjukersättningen kan få bibehållas under 6 månader vid lönearbete upp till 25 procent. Om lönearbetet uppgår till mer än 25 procent bör ersättningen minskas. Vidare föreslår vi att hjälpbehov inkluderas i ersättning till vuxna med funktionsnedsättning och att vuxna med funktionsnedsättning medges fortsatt ersättning vid förvärvsarbete även efter att den försäkrade har fyllt 65 år. Slutligen vill vi stärka rehabiliteringskedjan genom regelbundna personliga kontakter och avstämningsmöten samt genom att förstärka aktörernas kompetens i bemötande och vid bedömning av försäkrade med psykisk ohälsa.
Sammantaget anvisar vi 4 475 000 000 kronor mer än vad som föreslås till utgiftsområde 10 i budgetpropositionen för 2019.
|
3. |
|
|
|
Solveig Zander (C) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Centerpartiet önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 10. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2018/19:2610. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 10. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 10 läggs fram i motion 2018/19:2615.
Kvalificeringsregeln bör avskaffas för flyktingar och skyddsbehövande i aktivitets- och sjukersättningen. I övrigt bör anslaget till utgiftsområdet minska till följd av effekter av förslag inom andra utgiftsområden.
Sammantaget anvisar vi 584 000 000 kronor mindre än vad som föreslås till utgiftsområde 10 i budgetpropositionen för 2019.
|
4. |
|
|
|
Emma Carlsson Löfdahl (L) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Liberalerna önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 10. Liberalernas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Liberalernas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2018/19:2988. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 10. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 10 läggs fram i motion 2018/19:2964.
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bör återinföras samtidigt som det införs en ny karensdag dag 15 och ytterligare en kontrollpunkt dag 300 i sjukperioden. Vidare bör de särskilda reglerna för ersättning på garantinivå inom aktivitets- och sjukersättningen avskaffas för flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Även den automatiska rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång bör avskaffas. Därutöver bör den högsta boendekostnad som ersätts genom bostadstillägget höjas från dagens 5 000 kronor till 6 000 kronor per månad. Försäkringskassans anslag bör minskas på grund av pris- och löneomräkning. I övrigt föreslår vi även vissa minskningar till följd av effekter av förslag inom andra områden.
Sammantaget anvisar vi 5 919 000 000 kronor mindre än vad som föreslås till utgiftsområde 10 i budgetpropositionen för 2019.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 170 000 000 kronor för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet vid utbetalning av ersättning för vård i andra länder (avsnitt 2.6.8).
2.Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetåret 2019 under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt tabell 1.1.
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja taket i bostadstillägget och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lätta regelverket och stärka sjukersättningen och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera hjälpbehov i ersättning till vuxna med funktionshinder och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera den övre åldersgränsen för ersättning till vuxna med funktionshinder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändrade regler för kvalificering till garantiersättning inom sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens |
Avvikelse från regeringen |
|||||
|
|
|
förslag |
M |
SD |
C |
KD |
L |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
36 946 254 |
|
+545 000 |
−184 000 |
−294 000 |
−4 887 000 |
|
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
43 943 558 |
|
+800 000 |
−400 000 |
−500 000 |
−1 006 000 |
|
1:3 |
Merkostnadsersättning och handikappersättning |
1 391 000 |
|
+30 000 |
|
|
|
|
1:4 |
Arbetsskadeersättningar m.m. |
2 773 000 |
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet |
36 349 |
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
2 901 000 |
|
+100 000 |
|
|
|
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
957 000 |
|
|
|
|
|
|
2:1 |
Försäkringskassan |
8 640 598 |
|
|
|
|
−26 000 |
|
2:2 |
Inspektionen för socialförsäkringen |
68 253 |
|
|
|
|
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
|
|
|
99:1 |
Sjuklön för småföretag |
|
|
+3 000 000 |
|
|
|
|
Summa för utgiftsområdet |
97 657 012 |
±0 |
+4 475 000 |
−584 000 |
−794 000 |
−5 919 000 |
|