Konstitutionsutskottets betänkande

2018/19:KU5

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Sammanfattning

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisar utskottet resultatet av upp-följningen för tiden den 1 januari–31 december 2017. I riksdagen genomfördes 90 subsidiaritetsprövningar under denna period. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammas. Utskottet har gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över vissa iakttagelser som gjorts vid genom-gången av subsidiaritetsärendena. Yttranden har kommit in från åtta utskott.

Under 2017 översändes 90 förslag, vilket var en minskning jämfört med 2016 då totalt 101 förslag översändes. Riksdagen lämnade totalt 3 motiverade yttranden under 2017, vilket var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades.

Under 2017 samlade inte något förslag tillräckligt många invändningar för att tröskeln för ett s.k. gult kort skulle uppnås. Utskottet konstaterar att sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har endast tre förslag uppnått tröskeln för ett gult kort. Utskottet anser att det finns skäl att fundera över hur de nationella parlamenten ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln förbättras. Utskottet framhåller att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en möjlig väg till informellt informationsutbyte. Utskottet delar den parlamentariska EU-kommitténs uppfattning att det bör överlåtas åt utskotten att utforma rutiner för att sprida information på politisk nivå. Liksom tidigare anser utskottet att det finns en förbättringspotential när det gäller den information som läggs in i IPEX och att den läggs in på ett språk som är tillgängligt för andra nationella parlament.

Utskottet konstaterar att de nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle underlättas betydligt om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen för varje enskilt initiativ.

Utskottet uttalar sig vidare om betydelsen av bemyndiganden att anta s.k. delegerade akter eller genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter vid subsidiaritetsprövningar.

Innehållsförteckning

Utskottets anmälan

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Den parlamentariska EU-kommittén

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Kommissionens motiveringar med avseende på subsidiaritetsprincipen

Yttranden från andra utskott

Finansutskottets yttrande

Skatteutskottets yttrande

Justitieutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Utbildningsutskottets yttrande

Trafikutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Näringsutskottets yttrande

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Finansutskottets yttrande 2018/19:FiU1y

Bilaga 2
Skatteutskottets yttrande 2018/19:SkU2y

Bilaga 3
Justitieutskottets yttrande 2018/19:JuU1y

Bilaga 4
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2018/19:SfU1y

Bilaga 5
Utbildningsutskottets yttrande 2018/19:UbU1y

Bilaga 6
Trafikutskottets yttrande 2018/19:TU1y

Bilaga 7
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2018/19:MJU2y

Bilaga 8
Näringsutskottets yttrande 2018/19:NU1y

Bilaga 9
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2017

Bilaga 10
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2017 – per politikområde

Bilaga 11
Antal utkast till lagstiftningsakter – per politikområde 2010–2017

Tabeller

Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2017

Tabell 2 Antal utkast till lagstiftningsakter och motiverade yttranden 2010–2017

Tabell 3 Antal prövade utkast till lagstiftningsakter och antal motiverade yttranden i riksdagen 2009–2017

Tabell 4 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område

Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom finansutskottets område

Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom skatteutskottets område

Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom justitieutskottets område

Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom civilutskottets område

Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom utrikesutskottets område

Tabell 10 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom försvarsutskottets område

Tabell 11 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom socialförsäkringsutskottets område

Tabell 12 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom socialutskottets område

Tabell 13 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom kulturutskottets område

Tabell 14 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom utbildningsutskottets område

Tabell 15 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom trafikutskottets område

Tabell 16 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom miljö- och jordbruksutskottets område

Tabell 17 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom näringsutskottets område

Tabell 18 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och utkast till lagstiftningsakter inom arbetsmarknadsutskottets område

Tabell 19 Utkast till lagstiftningsakter som saknar tillfredsställande subsidiaritetsmotiveringar

Utskottets anmälan

Konstitutionsutskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen som redovisas i detta betänkande enligt 7 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen.

Stockholm den 17 januari 2019

På konstitutionsutskottets vägnar

Hans Ekström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hans Ekström (S), Marta Obminska (M), Ida Karkiainen (S), Ida Drougge (M), Per-Arne Håkansson (S), Linda Ylivainio (C), Mia Sydow Mölleby (V), Erik Ottoson (M), Matheus Enholm (SD), Laila Naraghi (S), Tuve Skånberg (KD), Erik Ezelius (S), Bengt Eliasson (L), Fredrik Lindahl (SD), Jonas Eriksson (MP), Louise Meijer (M) och Patrick Reslow (SD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Sedan dess har riksdagen enligt 9 kap. 20 § andra stycket riksdagsordningen (RO) i uppgift att pröva om ett utkast till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Prövningen utförs av utskotten i riksdagen.

Konstitutionsutskottet ska enligt 7 kap. 8 § andra stycket RO följa tillämpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Utskottet meddelar kammaren sina iakttagelser genom ett betänkande (KU5).

I betänkandet redogörs för uppföljningen av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen, dvs. ledde till beslut i utskottet (protokollsutdrag) eller beslut i kammaren (motiverat yttrande) under tiden den 1 januari–31 december 2017. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammas. Subsidiaritetsärenden som inleddes under hösten 2017 men avslutades först under våren 2018 ingår inte i den nu aktuella uppföljningen utan tas i stället upp vid nästa års uppföljning. Inget hindrar dock utskotten från att i sina yttranden, om de så önskar, även ta upp subsidiaritetsprövningar som har genomförts senare. Årets uppföljning är den nionde i ordningen.[1]

Som ett led i beredningen av ärendet beslutade utskottet att ge övriga utskott tillfälle att yttra sig över iakttagelserna i en promemoria som upprättats inom utskottet. Konstitutionsutskottet önskade särskilt

– en kommentar om det samlade utfallet av genomförda subsidiaritets-prövningar på olika politikområden under 2017 jämfört med 2016 samt sedan Lissabonfördraget trädde i kraft

– en samlad bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen

– en kommentar till kommissionens motiveringar avseende subsidiaritetsprincipen

– en kommentar om i vilken utsträckning utskottet använder sig av IPEX (Interparliamentary EU Information Exchange) eller kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner för inhämtande och utlämnande av information

– kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritetsprövningarna fungerar och eventuella förslag till eller önskemål om förbättringar.

Yttranden kom in från finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, socialförsäkringsutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet (se bilaga 1–8).

Till detta betänkande bifogas en förteckning över vilka utkast till lag-stiftningsakter som prövades under 2017 (se bilaga 9). Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i EUF-fördraget (förkortas fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak avser (se bilaga 10). En sammanställning över antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2017 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 11.[2]

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen består av två delar. En del avser den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter. Uppföljningen i denna del gäller vilka subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen och vilka metoder som har använts vid dessa subsidiaritetsprövningar.

Enbart en sådan formellt inriktad uppföljning torde dock inte svara fullt ut mot den uppgift som konstitutionsutskottet är avsett att ha enligt förarbetena. Utredningen som lade fram förslaget till ändringar i riksdagsordningen ansåg det värdefullt om ett organ följer utvecklingen av riksdagens subsidiaritetskontroll och samlar erfarenheter från olika områden (framst. 2008/09:RS4 s. 53). Utredningen ansåg att konstitutionsutskottet var bäst lämpat att fylla det behov som Riksdagskommittén tidigare hade pekat ut av ett organ med ett ”helikopterperspektiv” på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (framst. 2008/09:RS4 s. 53; se även framst. 2005/06:RS3 s. 59).

Om det uttalade behovet av ett helikopterperspektiv på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen ska kunna tillgodoses bör uppföljningen även uppmärksamma utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar. Samtidigt bör uppföljningen inte innebära att konstitutionsutskottet genomför nya subsidiaritetskontroller i varje enskilt ärende. Det skulle knappast vara lämpligt i konstitutionellt hänseende, och det skulle inte heller vara förenligt med uppfattningen i förarbetena, dvs. att det är respektive utskott som är bäst lämpat att genomföra kontrollen (framst. 2008/09:RS4 s. 52, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Mot denna bakgrund avser uppföljningen i den andra delen främst utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på en övergripande nivå. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningar har utfallit på olika politikområden, vilka sedan på sikt kommer att kunna relateras till olika mål. Mål kan finnas både på EU-nivå, t.ex. i fördragen, och på nationell nivå, t.ex. i grundlag eller vanlig lag eller i form av särskilda riksdagsbeslut på ett område. På sikt kan man få en bild av hur utvecklingen av kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna har påverkat förutsättningarna för att uppfylla de befintliga målen. I uppföljningen uppmärksammas om det t.ex. förekommer flera förslag som visserligen inte var för sig innebär att subsidiaritetsprincipen träds för när men som sammantagna kan peka på en tendens att subsidiaritetsprincipen är i fara.

Vid konstitutionsutskottets tidigare uppföljningar har en del brister i kommissionens motiveringar uppmärksammats. Mot denna bakgrund görs även i detta betänkande en översiktlig genomgång av kommissionens motiveringar när det gäller subsidiaritetsprincipen.

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprincipen

Lissabonfördraget ger de nationella parlamenten en särskild roll när det gäller kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Innebörden av subsidiaritetsprincipen framgår av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (förkortas EU-fördraget):

Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna […] och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Subsidiaritetsprincipen gäller således inte på de områden där unionen har exklusiv befogenhet, dvs. områden där unionen ensam har beslutanderätten. Sådana områden är tullunionen, vissa konkurrensregler, den gemensamma handelspolitiken och den monetära politiken för medlemsstater som har euron som valuta (se artikel 3 i EUF-fördraget). För övriga områden inom unions-samarbetet där befogenheten är delad mellan unionen och medlemsstaterna gäller att subsidiaritetsprincipen ska tillämpas.

Delade befogenheter

Enligt artikel 4 i EUF-fördraget ska unionen ha delad befogenhet med medlemsstaterna om den genom fördragen tilldelas en befogenhet som inte omfattas av de områden som omfattas av artikel 3 och 6 i EUF-fördraget. Det gäller således bl.a. den inre marknaden, socialpolitik, miljö, konsumentskydd, transport, energi och området med frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt artikel 6 i EUF-fördraget har unionen befogenhet att vidta stödjande åtgärder t.ex. i fråga om industripolitik, kultur och turism.

Av artikel 2 i EUF-fördraget framgår vidare att när fördragen tilldelar unionen en befogenhet som ska delas med medlemsstaterna på ett visst område, får unionen och medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemsstaterna ska utöva sin befogenhet om unionen inte har utövat sin befogenhet.

När det gäller de delade kompetenserna anses den nödvändiga kompetens-överföringen äga rum i och med att fördragen ratificeras och en stat överlåter suveränitetsrättigheter (Melin & Nergelius, EU:s konstitution, Maktfördelningen mellan den europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna, 7:e uppl., 2012, s. 31). På dessa områden har EU och medlemsstaterna en samtidig kompetens. Varje gång rådet och Europaparlamentet utfärdar en rättsakt i ett givet ämne upphör medlemsstaternas rätt att lagstifta på ett sätt som står i strid med eller kan påverka den gemensamma rättsaktens tillämpning (Melin & Nergelius, s. 31 f.).

Vad som sker kan beskrivas som att unionen successivt utnyttjar den genom fördragen givna kompetensen i takt med att rättsakter beslutas. I samma takt upphör den tidigare samtidiga kompetensen hos medlemsstaterna. Detta brukar kallas lagstiftningsutrymmets upptagenhet eller EU-rättens spärrverkan. I den utsträckning som gemensamma normer beslutas blir utrymmet för nationell lagstiftning upptaget eller intecknat (Melin & Nergelius, s. 31).

EU-institutionernas och de nationella parlamentens roll

Unionens institutioner ska tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitets-principerna (förkortas protokoll nr 2). Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om kommissionen eller i förekommande fall någon annan är förslagsställare.

Genom Lissabonfördraget har, som nämnts, de nationella parlamenten fått en särskild roll i kontrollen av hur subsidiaritetsprincipen tillämpas. Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet.

Kommissionen, och i förekommande fall andra förslagsställare, ska översända sina utkast till lagstiftningsakter och sina ändrade utkast till de nationella parlamenten. Efter att utkasten har översänts till de nationella parlamenten får varje nationellt parlament (eller kammare i ett sådant parlament som har två kammare) lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med skälen till att det anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. De nationella parlamenten har åtta veckor på sig från den dagen då utkasten översänds att lämna ett sådant motiverat yttrande.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska ta hänsyn till alla motiverade yttranden från de nationella parlamenten.

Gula kortet

Varje nationellt parlament har två röster, vilket innebär att det finns totalt 56 röster inom EU. I de länder som har tvåkammarsystem har kamrarna en röst vardera. Om minst en tredjedel av det totala antalet röster som tilldelats de nationella parlamenten, dvs. 19 röster, står bakom uppfattningen att ett lag-stiftningsutkast strider mot subsidiaritetsprincipen ska utkastet omprövas av kommissionen eller i förekommande fall av en annan förslagsställare (det gula kortet). För ett utkast till lagstiftningsakt som avser straffrättsligt samarbete och polissamarbete är tröskeln en fjärdedel, dvs. något lägre (14 röster). Efter omprövningen kan kommissionen eller någon annan förslagsställare besluta att antingen vidhålla utkastet, ändra det eller dra tillbaka det. Detta beslut ska vara motiverat.

Orange kortet

Inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan ett förslag till lagstiftningsakt, som lett till att minst en enkel majoritet av de nationella parlamentens röster har ställt sig bakom kritiska yttranden, få ytterligare konsekvenser under lagstiftningsprocessen (det orange kortet). Efter omprövningen kan kommissionen besluta att antingen vidhålla förslaget, ändra det eller dra tillbaka det. Om kommissionen väljer att vidhålla förslaget, ska den i ett motiverat yttrande ange skälen till varför den anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Före den första behandlingen ska Europaparlamentet och rådet ta ställning till om lagstiftningsförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och ska då särskilt beakta de motiveringar som angetts och delas av majoriteten av de nationella parlamenten samt kommissionens motiverade yttrande. Om rådet med en majoritet på 55 procent av rådsmedlemmarna eller Europaparlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna anser att lagstiftningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, ska förslaget inte behandlas vidare.

Ogiltighetstalan enligt Lissabonfördraget

Enligt artikel 263 i EUF-fördraget ska EU-domstolen granska lagenligheten av sådana lagstiftningsakter som antas av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken och som inte är rekommendationer eller yttranden. EU-domstolen ska också granska lagenligheten av sådana rättsakter som antas av Europaparlamentet eller Europeiska rådet och som ska ha rättsverkan i förhållande till tredje man och sådana akter antagna av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man. För detta ändamål ska domstolen vara behörig att pröva talan som väcks av en medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen om bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller maktmissbruk.

En talan som avses i denna artikel ska väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då klaganden fick kännedom om åtgärden, allt efter omständigheterna.

Enligt artikel 8 i protokoll nr 2 är EU-domstolen bl.a. behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen genom en lagstiftningsakt som i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget har väckts av en medlemsstat eller som i enlighet med denna medlemsstats rättsordning har överlämnats av denna på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament.

Utskottens roll i den fortsatta lagstiftningsprocessen

Lissabonutredningen påminde i sin rapport om vikten av att riksdagen genom det berörda utskottet bevakar subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen. Om riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande i frågan är det enligt utredningen särskilt viktigt att denna del av frågan bevakas (framst. 2008/09:RS4 s. 55). Om den föreslagna rättsakten antas utan att riksdagens synpunkter beaktats av EU:s institutioner ansåg utredningen att det kan finnas anledning att överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas. Protokollet ger, som nämnts, de nationella parlamenten en möjlighet att via sina regeringar väcka en ogiltighetstalan i EU-domstolen inom två månader efter det att rättsakten antagits. Riksdagen kan genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att väcka en fråga av detta slag vid domstolen. Initiativ till ett sådant tillkännagivande får tas antingen genom en motion eller i form av ett utskottsinitiativ.

Konstitutionsutskottet gjorde inte något uttalande om detta i sitt betänkande Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (bet. 2009/10:KU2). Utskottet har dock senare gjort vissa uttalanden i uppföljningarna av denna fråga. Vid uppföljningen 2012 uttalade konstitutionsutskottet att rutiner borde införas för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Utskottet konstaterade då att riksdagen saknar sådana fasta rutiner för information om när lagstiftningsförslagen antagits (bet. 2012/13:KU8 s. 52).

Vid uppföljningen 2013 konstaterade konstitutionsutskottet att flera utskott instämde i konstitutionsutskottets uttalande från 2012 och vidhöll att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen bevakade när lagstiftningsförslag antas av rådet och i förekommande fall Europaparlamentet (bet. 2013/14:KU5 s. 39). Bevakningen borde också inbegripa kommissionens tillbakadraganden av förslag. Informationen ska förmedlas till utskotten. Det är sedan utskottens uppgift att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Den analys som behöver utföras bör således utskotten stå för.

Liksom subsidiaritetsprövningen är det alltså fråga om bedömningar som bör göras av utskotten. Konstitutionsutskottet noterade att finansutskottet i sitt yttrande redovisar i vilka fall rättsakter har antagits av EU:s institutioner. Konstitutionsutskottet ansåg det vara naturligt att uppföljningen fokuserar på de fall där riksdagen lämnat ett motiverat yttrande.

Enligt konstitutionsutskottet är det alltså utskottens uppgift att bevaka subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen.

EU-samordningens roll att bevaka när lagstiftningsakter antas

Sedan våren 2014 bevakar EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen när lagstiftningsförslag som subsidiaritetsprövats antas och underrättar därefter utskotten. Det görs genom att EU-samordningen via e-post meddelar det berörda utskottskansliet när en lagstiftningsakt antas.

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Enligt 9 kap. 20 § andra stycket RO ska riksdagen pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen prövar samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Efter att ett utkast till lagstiftningsakt mottagits i riksdagen hänvisar kammaren utkastet till det utskott vars beredningsområde ärendet gäller. Detta utskott har sedan i uppgift att pröva om utkastet strider mot subsidiaritets-principen och, om det anser att så är fallet, avge ett utlåtande till kammaren med förslag till ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (10 kap. 3 § RO). Utskottet ska också avge ett utlåtande om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet genom protokollsutdrag anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett beslut i kammaren om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom en riksdagsskrivelse (11 kap. 21 § andra stycket RO).

Under beredningen av subsidiaritetsärendena har det beredande utskottet möjlighet att inhämta yttranden från andra utskott enligt bestämmelserna i 10 kap. 7 § RO. Detta innebär att ett utskott vid behov kan begära ett yttrande från konstitutionsutskottet om ett utskott vid prövningen av subsidiaritetsfrågan i ett visst fall känner tvekan om subsidiaritetsprincipens innebörd och dess tillämpning i praxis (se framst. 2008/09:RS4 s. 53 och bet. 2009/10:KU2 s. 14).

Utskottet kan även begära att regeringen lämnar information om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (10 kap. 10 § andra stycket RO). Sådan information ska lämnas inom två veckor från den dag då utskottet begär det och kan lämnas antingen skriftligen eller muntligen av ett statsråd eller en statssekreterare, eller undantagsvis av en annan tjänsteman från det berörda departementet.

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

En lämplighetsprövning

Vid behandlingen av riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (framst. 2008/09:RS4) uttalade konstitutions-utskottet att subsidiaritetsprövningen i huvudsak är en lämplighetsprövning och att denna därför ska utföras av det utskott som innehar sakkunskapen på området i fråga (bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Konstitutionsutskottet underströk att prövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska företas, inte huruvida den föreslagna åtgärden ska företas eller inte. Vid denna prövning bör utskotten hämta vägledning från de riktlinjer som alltsedan subsidiaritetsprincipen infördes i EU-fördraget 1992 varit vägledande vid tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, och som Lissabonutredningen hänvisat till (se framst. 2008/09:RS4 s. 52).[3]

Först ställs frågan om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden genom att den vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Om svaret är nekande ska åtgärden vidtas på unionsnivå. Om svaret är jakande ska frågan ställas om målen för åtgärden kan uppnås bättre genom att den vidtas på unionsnivå.

För att besvara den sistnämnda frågan bör följande följdfrågor ställas:

– Finns det viktiga gränsöverskridande aspekter på den föreslagna åtgärden som inte på ett tillfredsställande sätt kan regleras genom åtgärder av medlemsstaterna?

– Skulle underlåtenhet att handla på unionsnivå stå i strid med fördragets krav eller på annat sätt avsevärt skada medlemsstaternas intressen?

– Skulle en åtgärd på unionsnivå på grund av sin omfattning eller sina verkningar innebära klara fördelar jämfört med en åtgärd på medlemsstatsnivå?

Denna metod att fastställa på vilken nivå en åtgärd bör vidtas har utskottet sedermera valt att kalla tvåstegsmetoden (bet. 2010/11:KU18 s. 22).

Kan en subsidiaritetsprövning inkludera en proportionalitetsbedömning?

Vid sin första uppföljning hösten 2010 av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen noterade konstitutionsutskottet att det av fördragens och protokollets ordalydelser inte följer någon skyldighet för de nationella parlamenten att följa proportionalitetsprincipens tillämpning (bet. 2010/11:KU18 s. 22). Av detta torde dock inte, ansåg utskottet, motsatsvis kunna dras någon slutsats om att de nationella parlamenten inte får eller bör göra en sådan prövning inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Tvärtom ansåg utskottet det finnas visst stöd i litteraturen och i EU-domstolens praxis (se nedan) för att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Utskottet anförde att utgångspunkten är att beslut ska fattas på nationell, regional eller lokal nivå. Unionen ska på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför bättre kan uppnås på EU-nivå. Av orden ”endast om och i den mån” fick det, enligt utskottet, anses framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det därav följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Utskotten torde således vara oförhindrade att göra en sådan form av proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet underströk dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd bör vidtas på medlemsstatsnivå eller unionsnivå, inte om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden.

Utskottet fann stöd för sitt ställningstagande bl.a. i en dom från EU-domstolen från 2002.[4] I avgörandet som gällde giltigheten av direktivet om tobaksmärkning hade domstolen bl.a. att ta ställning till frågan huruvida direktivet hade antagits med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. För att besvara frågan måste det enligt domstolen först undersökas om målet för den planerade åtgärden bättre kunde uppnås på gemenskapsnivå. Domstolen fann att så var fallet. Därefter anförde domstolen följande:

Det skall för det andra konstateras att omfattningen av den åtgärd som vidtagits av gemenskapen i det förevarande fallet även uppfyller kraven enligt subsidiaritetsprincipen genom att den […] inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Det har med hänvisning till avgörandet ansetts att subsidiaritetsbedömningen innefattar såväl ett effektivitets- som ett proportionalitetstest och att EU-domstolen utför proportionalitetsbedömningen inom ramen för subsidiaritetsbedömningen (Hettne, Subsidiaritetsprincipen: Politisk granskning eller juridisk kontroll?, Sieps 2003:4, s. 29; se även rapport 2013/14:RFR10 Subsidiaritet i EU efter Lissabon av Hettne m.fl., s. 26 f.).

Inhämtande av information om andra nationella parlaments subsidiaritetsprövningar

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen betonat värdet av informations-utbyte mellan de nationella parlamenten, bl.a. i den första uppföljningen som genomfördes under riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:KU18 s. 36). Utskottet angav att syftet med samarbetet mellan parlamenten inom EU bl.a. är att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna i unionsfrågorna, särskilt när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen.

I uppföljningen under riksmötet 2011/12 konstaterade utskottet att några kontakter med andra nationella parlament – med undantag för finansutskottet – inte föreföll ha tagits under den aktuella perioden. Som en möjlig förklaring angavs att utskotten helt enkelt inte ansett sig ha behov av informationsutbyte med andra länders parlament. Utskottet framhöll dock värdet av sådana kontakter när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen, och om möjligt på politisk nivå. Ett syfte kan vara att rent allmänt skaffa information om vilka synpunkter som kan anläggas i fråga om ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Ett annat syfte kan vara att göra andra länder upp-märksamma på synpunkter som ett utskott i riksdagen har eller att samla många länder för att uppnå de i protokollet angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat. Om sådana kontakter tas på tjänstemannanivå ansåg dock utskottet att de först bör vara förankrade i utskottet (bet. 2011/12:KU4 s. 47).

Vid konstitutionsutskottets uppföljning under riksmötet 2012/13 uttalade utskottet att det krävs ett utökat samarbete mellan de nationella parlamenten för att i de fall där det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen kunna samla så många länder som möjligt, om de i protokollet angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat ska kunna uppnås. I detta sammanhang framhöll utskottet även att flera av utskotten har goda erfarenheter av kontakter med riksdagens representant i Bryssel (bet. 2012/13:KU8 s. 55 f.).

Vid uppföljningen under riksmötet 2013/14 upprepade konstitutionsutskottet att syftet med samarbetet mellan parlamenten inom EU bl.a. är att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna i unionsfrågorna, särskilt när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen (bet. 2013/14:KU5 s. 74).

Vid riksmötet 2014/15 framhöll utskottet återigen värdet av interparlamentariska kontakter med andra nationella parlament och pekade på att det redan i dag finns möjligheter till informationsutbyte exempelvis inom ramen för Cosac (Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor) och andra interparlamentariska möten (bet. 2014/15:KU5 s. 79). För att ett sådant möte ska bidra till informationsutbyte som leder till ett gult kort måste det dock infalla under åttaveckorsfristen, vilket sällan torde vara fallet, påpekade utskottet. Utskottet ansåg det inte vara möjligt att inom den då aktuella uppföljningen besvara frågan om hur ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten ska kunna komma till stånd, men ansåg att frågan måste börja diskuteras. Utskottet ansåg att det möjligen kan finnas skäl för självrannsakan när det gäller hur samarbetet hittills har fungerat.

Vid uppföljningen under riksmötet 2015/16 framhöll utskottet återigen att det krävs ett utökat samarbete mellan de nationella parlamenten. Utskottet anförde att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en möjlig väg till informationsutbyte med andra nationella parlament. Konstitutionsutskottet konstaterade vidare att det finns en förbättringspotential i fråga om informationen i IPEX. Utskottet ansåg att riksdagen bör verka för att IPEX utvecklas till att bli ett effektivare verktyg för informationsutbyte mellan de nationella parlamenten (bet. 2015/16:KU5 s. 66).

Vid uppföljningen under riksmötet 2016/17 framhöll utskottet att flera av utskotten har goda erfarenheter av den möjlighet till informationsutbyte som riksdagens representant vid EU:s institutioner kan erbjuda. Riksdagens representant träffar sina motsvarigheter vid regelbundna möten och är därför en värdefull ingång vid informationsutbyte. Konstitutionsutskottet konstaterade vidare att det finns en förbättringspotential i fråga om i vilken omfattning information läggs in i IPEX och att den läggs in på ett språk som är tillgängligt för andra parlament. Riksdagen bör därför verka för att IPEX utvecklas till att bli ett effektivare verktyg för informationsutbyte mellan de nationella parlamenten (bet. 2016/17:KU5 s. 55).

Vid uppföljningen under riksmötet 2017/18 framkom att en digital strategi för IPEX hade antagits under 2017 som syftar till att utveckla och förbättra webbplatsen (bet. 2017/18:KU5 s. 81), vilket utskottet fann glädjande.

Den parlamentariska EU-kommittén

Den parlamentariska EU-kommittén överlämnade i februari 2018 betänkandet EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1). I framställningen 2017/18:RS8 EU-arbetet i riksdagen föreslog riksdagsstyrelsen ändringar i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som grundade sig på kommitténs lagförslag. På förslag av konstitutionsutskottet biföll riksdagen lagförslagen (bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:22 och 23).

EU-kommittén hade i uppdrag att se över riksdagens arbete med EU-frågor. Vad gäller riksdagens subsidiaritetskontroll gjorde EU-kommittén flera uttalanden (se bl.a. 2017/18:URF1 s. 187-194).

Kommittén ansåg att riksdagens subsidiaritetskontroll är meningsfull, och att formen för den är ändamålsenlig. Utskotten ansågs ha goda och tillräckliga möjligheter att fokusera sina ansträngningar på de mer komplicerade ärendena. EU-kommittén framhöll att subsidiaritetsärenden bör behandlas inom åttaveckorsfristen, och att detta medges under rådande förutsättningar för riksdagsarbetet. Ändrade majoritetsförhållanden efter riksdagsval kan få genomslag genom att ett utlåtande i ett subsidiaritetsärende återförvisas till ett av den nyvalda riksdagens utskott för ytterligare beredning. Kommittén gjorde bedömningen att resultatet av riksdagens subsidiaritetsprövning påverkar regeringens handlingsutrymme enbart om det vävs in i resultaten av överläggningar och samråd.

Kommittén uttalade att den kunde se att det ligger i sakens natur att den politiska subsidiaritetsprövningen inte enkelt låter sig begränsas. Kommittén uppmanade dock utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen. Kommittén erinrade i sammanhanget om att riksdagsordningen lägger ansvaret på talmannen att vägra ställa proposition till beslut om yrkanden som strider mot grundlag eller riksdagsordningen (11 kap. 7 §). Talmannens beslut att inte ställa proposition kan överprövas av konstitutionsutskottet. Detta förfarande kan enligt kommittén sägas innebära en absolut spärr för vad ett utskott kan ta upp i ett förslag till riksdagen om att avge ett motiverat yttrande.

Uppmaningen att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen upprepades i avsnittet om funktionsfördelningen mellan regering och riksdag. Kommittén uttalade att det kan ifrågasättas om en alltför extensiv syn på subsidiaritetsprövningen och vad som kan framföras i ett motiverat yttrande är förenlig med den tänkta funktionsfördelningen där regeringen företräder Sverige och den svenska ståndpunkten i förhandlingarna inom EU (se 2018/19:URF1 s. 268 f.).

Kommittén framhöll vidare att utskotten bör använda riksdagens representant vid EU:s institutioner för att sprida information till de andra nationella parlamenten. Utskotten bör också utforma rutiner för ett kompletterande informationsutbyte på politisk nivå.

Ett av lagförslagen i kommitténs betänkande rörde subsidiaritetsprövningen. Riksdagsstyrelsen ställde sig bakom förslaget och föreslog att det i riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 6.13.2 ska anges att protokollsutdrag från ett utskott om att ett utkast till en av EU:s lagstiftningsakter inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren. En sådan anmälan i kammaren, som görs redan i dag även om riksdagsordningen inte kräver det, är inte bara en formalitet utan fyller enligt kommittén, som riksdagsstyrelsen hänvisar till, en demokratisk kontrollfunktion eftersom varje enskild riksdagsledamot därmed har möjlighet att begära ordet i kammaren i anslutning till anmälan. Riksdagen biföll förslaget (bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:22 och 23).

I betänkandet finns även ett bakgrundsavsnitt om riksdagens subsidiaritetskontroll där bl.a. regelverket beskrivs, konstitutionsutskottets uttalanden återges och praktiska erfarenheter av subsidiaritetskontrollen redovisas (2018/19:URF1 s. 157 f.)

Riksdagsstyrelsen gav den 13 juni 2018 riksdagsdirektören i uppdrag att analysera behovet av ytterligare åtgärder med anledning av den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer, i förekommande fall bereda och om lämpligt genomföra sådana åtgärder, samt redovisa detta uppdrag för riksdagsstyrelsen senast den 28 februari 2019.

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Genomförda subsidiaritetsprövningar i riksdagen

Riksdagen prövar, till skillnad från många andra länders parlament, samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds av kommissionen eller någon av de andra initiativtagarna enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Under perioden den 1 januari–31 december 2017 genomförde riksdagens utskott totalt 90 subsidiaritetsprövningar (se förteckningen över avgjorda subsidiaritetsärenden, bilaga 9). Kommissionen var initiativtagare till samtliga utkast till lagstiftningsakter. Av förteckningen framgår det vilka utkast som var föremål för en subsidiaritetsprövning under 2017 och vilka utskott som genomförde prövningarna. Vidare anges tidpunkterna för beslut i utskotten och i förekommande fall beslut i kammaren. Av förteckningen framgår det även vilka utlåtanden som lämnats av utskotten och antalet motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande under 2017. Inget förslag samlade tillräckligt många invändningar för ett gult kort på EU-nivå.

En översikt av fördelningen av antalet utkast, utlåtanden och motiverade yttranden under 2017 mellan utskotten finns i tabell 1 nedan.

Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2017

Utskott	Utkast till lagstiftningsakter	Utlåtanden	Motiverade yttranden
NU	17	0	0
FiU	15	3	3
TU	14	0	0
SkU	10	0	0
JuU	10	0	0
MJU	6	0	0
KU	4	0	0
CU	4	0	0
UU	2	0	0
FöU	2	0	0
KrU	2	0	0
AU	2	1	0
SfU	1	0	0
UbU	1	0	0
SoU	0	0	0
Totalt	90	4	3

I tabell 2 nedan finns en sammanställning över det totala antalet utkast till lagstiftningsakter och motiverade yttranden per utskott sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Av denna sammanställning framgår att miljö- och jordbruksutskottet har prövat flest (131) utkast av alla utskott, vilket utgör drygt 18 procent av alla utkast som prövats av riksdagen. Finansutskottet har prövat 104 utkast, vilket utgör drygt 14 procent av alla utkast. Trafikutskottet har prövat 92, vilket utgör knappt 13 procent av alla utkast. Justitieutskottet följer därefter med 71 utkast. Näringsutskottet har prövat 70 utkast, skatteutskottet 46 och civilutskottet 39. Socialförsäkringsutskottet har prövat 34 utkast. Utrikesutskottet har prövat 27 utkast. Arbetsmarknadsutskottet har prövat 25 utkast, följt av socialutskottet som har prövat 21 utkast. Utbildningsutskottet har prövat 18 utkast och konstitutionsutskottet 15 utkast. Försvarsutskottet har prövat 11 utkast och kulturutskottet totalt 9 utkast under denna period.

Utlåtanden från riksdagen

I det följande redogörs för de utlåtanden som utskotten lämnade under 2017. Redogörelsen görs i den ordning som utskotten anges i riksdagsordningen.

Finansutskottet

Under 2017 subsidiaritetsprövade finansutskottet 15 utkast till lagstiftningsakter och lämnade 3 utlåtanden.

I utlåtande 2016/17:FiU38 prövades två förslag: dels kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditets-grad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (den s.k. tillsynsförordningen, COM(2016) 850), dels kommissionens förslag till ändring av direktiv 2013/36/EU när det gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder (det s.k. kapitaltäckningsdirektivet, COM(2016) 854). Förslaget till ändringar i kapitaltäckningsdirektivet hänvisades till finansutskottet den 18 januari 2017. Tidsfristen för att lämna ett motiverat yttrande gick ut den 15 mars 2018. Förslaget till ändringar i tillsynsförordningen hänvisades till utskottet den 30 januari 2017. Tidsfristen gick ut den 24 mars 2017.

I utlåtandet anförde finansutskottet att riksdagen har möjlighet att pröva den s.k. proportionalitetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Kommissionens ändringsförslag innehåller bestämmelser som begränsar vilka risker ett instituts kapitalbas ska täcka vid varje tidpunkt. I sitt ställningstagande anförde utskottet att de föreslagna begränsningarna minskar medlemsstaternas flexibilitet när det gäller att hantera identifierade system- och makrotillsynsrisker, och att ändringsförslagen i vissa avseenden får karaktären av fullharmoniserade regler. Utskottet ansåg att en för låg nivå på ett instituts kapital i förhållande till de risker som institutet är exponerat för eller utsätter det finansiella systemet för kan innebära stora konsekvenser för statsfinanserna och samhällsekonomin som helhet. Enligt utskottet måste en medlemsstat på nationell nivå ha möjlighet och rättighet att vidta de åtgärder som anses motiverade för att säkerställa den finansiella stabiliteten i landet.

Utskottet underströk vidare att medlemsstaternas möjlighet och rättighet att vidta eventuella ytterligare åtgärder i syfte att säkerställa den finansiella stabiliteten i respektive land måste värnas. Utskottet ansåg att kommissionens ändringsförslag, i den del som begränsar möjligheten att i det s.k. pelare 2-kravet ta höjd för system- eller makrotillsynsrisker, strider mot proportionalitetsprincipen. Därmed föreslog utskottet att riksdagen skulle avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2016/17:155).

I utlåtande 2017/18:FiU7 subsidiaritetsprövades kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfarandena för och de myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om kraven för godkännande av centrala motparter från tredjeland (COM(2017) 331). Förslaget hänvisades till finansutskottet den 7 september 2017. Tidsfristen gick ut den 16 oktober 2017.

Den 20 september 2017 lämnade kommissionen ett förslag (COM(2017) 539) som ändrade förslaget. Ändringsförslaget översändes inte enligt protokoll nr 2-förfarandet. Finansutskottet gjorde bedömningen att ändringsförslaget inte påverkar utskottets ställningstagande i fråga om subsidiaritetsprincipen.

I utlåtandet framhölls att kommissionens principiella inställning är att ändrade förslag inte omfattas av subsidiaritetskontrollmekanismen, men att kommissionen ändå underställer dem subsidiaritetskontroll om ändringen bedöms kunna påverka subsidiaritetsbedömningen (se C(2013) 4869). Finansutskottet påpekade att detta fall är speciellt eftersom subsidiaritetsprövningen av det ursprungliga förslaget fortfarande pågår, och att det var oklart hur kommissionen kommer att hantera det ändrade förslaget i förhållande till subsidiaritetskontrollmekanismen.

I sitt ställningstagande anförde finansutskottet att kommissionens förslag innehåller bestämmelser som är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Kommissionens förslag innehåller uttryckliga krav på samtycke från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och relevanta centralbanker i tillsynsarbetet. Utskottet ansåg att kravet på samtycke och processen för att nå dit skapar en ineffektiv tillsynsstruktur, och utskottet ifrågasatte om det leder till att målen med förslaget nås. Utskottet ansåg vidare att kommissionens förslag inte tar hänsyn till befintliga verktyg för att främja tillsynskonvergens inom EU. Utskottet noterade vidare att kommissionens förslag om tillsyn över centrala motparter i tredjeland i praktiken innebär ett omlokaliseringskrav till EU för vissa systemviktiga centrala motparter belägna i tredjeland. Utskottet ansåg att det saknas en analys av konsekvenserna av införandet av ett lokaliseringskrav, en åtgärd som förefaller vara mycket långtgående. Utskottet ställde sig tveksamt till kommissionens förslag om att relevanta centralbanker skulle ges mandat i tillsynen över centrala motparter och ansåg att kommissionen inte tillräckligt hade motiverat behovet av dessa befogenheter. Utskottet ifrågasatte om de var nödvändiga för att nå målen med förslaget. Mot bakgrund av dessa invändningar ansåg utskottet att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet noterade även att kommissionen under pågående subsidiaritets-prövning hade lämnat ett förslag som ändrar det prövade förslaget om ändrade regler för tillsyn över centrala motparter i EU och i tredjeland. Utskottet konstaterade dock att detta inte påverkar utskottets ställningstagande i fråga om subsidiaritetsprincipen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:9).

I utlåtande 2017/18:FiU31 subsidiaritetsprövades kommissionens förslag om översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna, de s.k. Esa-myndigheterna [5] (COM(2017) 536). Förslaget hänvisades till finansutskottet den 17 november 2017, och tidsfristen att lämna ett motiverat yttrande gick ut den 11 januari 2018.

I sitt ställningstagande anförde finansutskottet att kommissionens ändringsförslag innehåller bestämmelser som riskerar att få till följd att ansvarsförhållandena mellan vad som ska ligga på EU-nivå respektive nationell nivå blir otydliga. Utskottet ansåg att förslaget kan leda till att tillsynen blir mindre effektiv, mindre förutsägbar och sämre anpassad till nationella förhållanden. Målsättningen med förslaget i dessa delar kan, ansåg utskottet, i tillräcklig utsträckning uppnås genom att åtgärder vidtas på medlemsstatsnivå, alternativt kan mindre ingripande åtgärder som i tillräckligt hög grad leder till det eftersträvade målet vidtas på EU-nivå.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:126).

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet subsidiaritetsprövade två förslag och lämnade ett utlåtande under 2017.

I utlåtande 2016/17:AU17 subsidiaritetsprövades kommissionens förslag till direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (COM(2017) 253). Förslaget hänvisades till arbetsmarknadsutskottet den 4 maj 2017. Tidsfristen att lämna ett motiverat yttrande gick ut den 28 juni 2017.

Arbetsmarknadsutskottets majoritet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet konstaterade att det redan finns regler om föräldraledighet på EU-nivå och att det s.k. mammaledighetsdirektivet ger rätt till såväl ledighet som ersättning. Utskottet konstaterade vidare att det, trots befintlig reglering, fortfarande finns stora utmaningar när det gäller möjligheter att kombinera arbete och familjeansvar i många av EU:s medlemsstater. Det visar att syftet med förslaget – att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller möjligheter på arbetsmarknaden och behandling på arbetsplatsen – inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom åtgärder endast av medlemsstaterna själva. Utskottet föreslog att riksdagen skulle besluta att inte lämna ett motiverat yttrande och att utlåtandet skulle läggas till handlingarna.

I utlåtandet fanns två reservationer. I en reservation av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna anförde reservanterna att ökad jämställdhet i arbetslivet bäst uppnås genom åtgärder som vidtas av medlemsstaterna själva. Som skäl för detta anförde reservanterna bl.a. att ett starkt Europasamarbete, liksom tidigare, bör handla om EU:s inre marknad, arbetet mot den organiserade och gränsöverskridande brottsligheten liksom om arbetet för en bättre och mer effektiv klimatpolitik. Hit hör också samarbetet mot terrorism och för en solidarisk och hållbar migrationspolitik. Till skillnad från utskottet ansåg reservanterna att arbetsmarknads- och jämställdhetspolitiken inte hör hit. Dessa frågor är förvisso fundamentala för alla medlemsstater, men här finns ingen gränsöverskridande dimension och här handlar det inte om den fria rörligheten. Reservanterna ansåg att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och föreslog att ett motiverat yttrande skulle lämnas till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

I en reservation av Sverigedemokraterna anförde reservanterna att det är medlemsstaternas eget ansvar att se till att det finns tillräcklig lagstiftning på plats när det gäller t.ex. föräldraledighet och annat omsorgsarbete. Reservanterna ansåg att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Riksdagen biföll utskottets förslag, vilket innebar att något motiverat yttrande inte lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande och att utlåtandet lades till handlingarna (prot. 2016/17:129).

Motiverade yttranden från riksdagen

Under åren 2011–2013 subsidiaritetsprövades i snitt 124 utkast per år, och under 2014 prövades 58 utkast. Under 2015 prövades endast 21 utkast. Under 2016 prövades 101 utkast, vilket var en kraftig ökning jämfört med 2015. Under 2017 minskade antalet prövade utkast till 90. Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 och fram t.o.m. den 31 december 2017 har riksdagen prövat totalt 713 utkast till lagstiftningsakter, se tabell 3 nedan.

Under 2017 prövade utskotten, som nämnts, tillsammans 90 utkast till lagstiftningsakter. När det gäller 85 av dessa utkast ansåg utskotten inte att förslagen stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket anmäldes till kammaren genom protokollsutdrag. Utskotten lämnade tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. I ett av dessa utlåtanden subsidiaritetsprövades två utkast (se utl. 2016/17:FiU38).

Därutöver lämnades ett utlåtande på förslag av en minoritet i arbetsmarknadsutskottet som ansåg att utkastet stred mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller utlåtande 2016/17:AU17 (se ovan). Arbetsmarknadsutskottets majoritet ansåg dock inte att utkastet i fråga stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att det inte skulle lämnas något motiverat yttrande. Riksdagen biföll utskottets förslag, vilket innebar att det inte lämnades något motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (prot. 2016/17:129).

Totalt lämnades således tre motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande under 2017, vilket innebär drygt 3 procent av de utkast som prövades under året. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har riksdagen översänt totalt 62 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande, vilket innebär invändningar mot knappt 9 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning.

Tabell 3 Antal prövade utkast till lagstiftningsakter och antal motiverade yttranden i riksdagen 2009–2017

År	Antal utkast till	Motiverade yttranden
	lagstiftningsakter	Antal	Procent
2009–2010	71	3	4
2011	124	10	8
2012	125	20	16
2013	123	10	8
2014	58	2	3
2015	21	1	5
2016	101	13	13
2017	90	3	3
Totalt	713	62	9

Motiverade yttranden från de nationella parlamenten inom EU

Av kommissionens årsrapport 2017 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (COM(2018) 490) framgår att kommissionen under 2017 tog emot 52 motiverade yttranden från de nationella parlamenten om subsidiaritetsprincipen, vilket var 20 procent färre än de 65 motiverade yttranden som inkom under 2016.

Av de 52 motiverade yttranden som inkom under 2017 avsåg 24 yttranden fyra olika kommissionsförslag. Det förslag som gav upphov till flest motiverade yttranden var förslaget om den inre marknaden för el (COM(2016) 861), vilket ledde till elva motiverade yttranden. Två lagstiftningsförslag i det s.k. tjänstepaketet (COM(2016)821 och 822) blev föremål för totalt nio motiverade yttranden, och förslaget om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare blev föremål för fyra motiverade yttranden (COM(2017) 253). Övriga förslag blev föremål för mellan ett och tre motiverade yttranden.

Minskningen av det totala antalet motiverade yttranden 2017 sammanföll med en liknande minskning av antalet motiverade yttranden per kammare. Under 2017 lämnade 19 av 41 kammare motiverade yttranden (jämfört med 26 under 2016). De motiverade yttrandena lämnades av Tjeckiens Poslanecká sněmovna (1), Spaniens Cortes Generales (2), Irländska Dáil and Seanad Éireann (3), Tysklands Bundestag (6), Tysklands Bundesrat (3), Frankrikes Sénat (7), Frankrikes Assemblée nationale (2), Italiens Senato della Repubblica (1), Ungerns Országgyűlés (2), Nederländernas Eerste Kamer (2), Nederländernas Tweede Kamer (2), Österrikes Bundesrat (6), Polens Senat (4), Polens Sejm (2), Rumäniens Camera Deputaților (1), Rumäniens Senatul (2), Sveriges riksdag (4) och Storbritanniens House of Commons (2).

Enligt kommissionen lämnade Sveriges riksdag fyra motiverade yttranden, vilket skiljer sig från uppgifterna i denna uppföljning. Enligt uppföljningen lämnade riksdagen tre motiverade yttranden. Förklaringen till denna skillnad är att ett av de yttranden som riksdagen lämnade omfattade två utkast till lagstiftningsakter (se utl. 2016/17:FiU38), vilket kommissionen har räknat som två motiverade yttranden.

Kommissionen framhåller i rapporten att unionslagstiftaren under 2017 för första gången antog ett lagstiftningsförslag för vilket ett förfarande med gult kort hade aktiverats i enlighet med artikel 7.2 i protokoll nr 2. Det gällde förslaget till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten som lades fram av kommissionen under 2013. I fråga om detta förslag tog kommissionen emot 13 motiverade yttranden från nationella parlament.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

I det följande redogörs för vissa iakttagelser som har kunnat göras vid en genomgång av subsidiaritetsärendena. Redogörelsen görs per utskott i den ordning som utskotten anges i riksdagsordningen. För samtliga utskottsavsnitt gäller följande.

Till detta betänkande bifogas en förteckning över vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2017 (bilaga 9).[6] Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i EUF-fördraget som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak gäller (bilaga 10).

För motsvarande förteckningar över de utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott för perioden 2009–2012, 2013, 2014, 2015 och 2016 hänvisas till utskottets tidigare betänkanden.[7]

Tabellerna nedan under respektive avsnitt per utskott innehåller en uppdelning på politikområde, rättslig grund i EUF-fördraget och uppgift om antal utkast till lagstiftningsakter inom respektive utskotts beredningsområde. I tabellerna redovisas antalet utkast för åren 2010–2017 samt det totala antalet prövade utkast.

Eftersom vissa utkast rör flera politikområden är det totala antalet utkast till lagstiftningsakter i många fall större än antalet prövade utkast.

En sammanställning över antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2017 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 11.[8]

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet prövade fyra utkast till lagstiftningsakter under 2017. Utskottet ansåg att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att ett av utkasten som utskottet prövade under 2017 gällde ett stort antal politikområden. Det var kommissionens förslag till förordning om anpassning till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll (COM(2016) 799). Förslaget gällde tullsamarbete, jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, kapital och betalningar, transportpolitik, tillnärmning av lagstiftning, socialpolitik, folkhälsa, transeuropeiska nät, miljöpolitik, gemensam handelspolitik, humanitärt bistånd och statistik. Övriga utkast gällde skydd för personuppgifter (1), civilrättsligt samarbete (1) och institutionella bestämmelser (1).

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2017 prövade konstitutionsutskottet 15 utkast till lagstiftningsakter. Av sammanställningen framgår att fyra utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. de handlade om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Lika många gällde etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Därutöver gällde tre utkast jordbruk och fiskeri och tre utkast transportpolitik. Lika många gällde folkhälsa, transeuropeiska nät, miljöpolitik, gemensam handelspolitik och statistik. Ytterligare tre utkast grundade sig på flexibilitetsklausulen. Två utkast gällde skydd för personuppgifter, två gällde tullsamarbete och lika många gällde kapital och betalningar. Vidare gällde vardera två utkast socialpolitik och humanitärt bistånd. Därutöver gällde två utkast institutionella bestämmelser. Övriga utkast gällde offentlighet (1), unionsmedborgarskap (1), civilrättsligt samarbete (1) och ändringar i valrättsakten (1).

Vissa av utkasten som prövades under perioden berörde flera politikområden.

Utskottet har lämnat två utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Under 2012 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (COM(2012) 11, utl. 2011/12:KU25). Detta förslag rörde skyddet för personuppgifter och grundade sig även på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2011/12:178).

Under 2016 lämnade utskottet ett utlåtande om förslaget till ändringar av den s.k. valrättsakten om val till Europaparlamentet (P8_TA(2015)0395). Förslaget grundade sig på artikel 223 i EU-fördraget. Enligt denna artikel ska Europaparlamentet utarbeta utkast till nödvändiga bestämmelser om val av dess ledamöter genom allmänna val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning. Initiativtagare till förslaget var Europaparlamentet som överlämnade förslaget till riksdagen i december 2015. Förslaget prövades av konstitutionsutskottet trots att det inte fanns någon information från Europaparlamentet om att förfarandet enligt protokoll nr 2 hade inletts. På förslag av utskottet lämnade riksdagen ett motiverat yttrande om förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (utl. 2015/16:KU27, rskr. 2015/16:135).

Kommissionens motiveringar med avseende på subsidiaritetsprincipen

Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritetsprincipen. Detta gäller oavsett om kommissionen eller någon annan är förslagsställare.

I många av kommissionens lagstiftningsutkast finns det en särskild rubrik, Subsidiaritetsprincipen eller liknande, under vilken kommissionen brukar lämna sin motivering i fråga om subsidiaritetsprincipen. I vissa förslag finns det en motivering i ingressen till själva förslaget till rättsakt. Motiveringarna är inte sällan relativt kortfattade.

En översiktlig genomgång har gjorts av motiveringarna av subsidiaritets-principen i de utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2017, se tabell 19 nedan. I tabellen nämns de utkast till lagstiftningsakter som helt saknar en subsidiaritetsmotivering eller där motiveringen är mycket kortfattad och därmed bedöms som otillfredsställande.

Tabell 19 Utkast till lagstiftningsakter som saknar tillfredsställande subsidiaritetsmotiveringar

Utskott	Dokument	Utkast till lagstiftningsakt
KU	COM(2016) 799	Förslag till förordning om anpassning till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll
KU	COM(2016) 798	Förslag till förordning om anpassning till artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter på området rättsliga frågor som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll
KU	COM(2017) 8	Förslag till förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ, kontor och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut 1247/2002/EG
SkU	COM(2017) 297	Förslag till ändring av rådets beslut nr 189/2014/EU om tillstånd för Frankrike att tillämpa en nedsatt sats för vissa indirekta skatter på ”traditionell” rom som framställs i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion och om upphävande av beslut 2007/659/EG
TU	COM(2016) 818	Förslag till ändring av förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen
MJU	COM(2017) 150	Förslag till förordning om fastställande av den justeringsgrad som avses i förordning (EU) nr 1306/2013 för direktstöd avseende kalenderåret 2017
Totalt	6

Vid den förra uppföljningen som gällde 2016 års subsidiaritetsprövningar saknades tillfredsställande motiveringar i sex av förslagen från kommissionen, dvs. i 6 procent av förslagen. Därutöver saknades en motivering i ett förslag som lämnades på förslag av Europaparlamentet (bet. 2017/18:KU5 s. 68), totalt alltså i 7 procent av förslagen som subsidiaritetsprövades under 2016.

Vid årets uppföljning bedöms tillfredsställande motiveringar saknas i totalt sex av förslagen från kommissionen, dvs. i knappt 7 procent av förslagen som prövades under 2017.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet konstaterar i sitt yttrande att antalet genomförda subsidiaritetsprövningar under 2017 var ungefär lika många som under 2016. Under 2017 prövade utskottet 15 utkast till lagstiftningsakter och lämnade tre utlåtanden, varav ett avsåg två lagstiftningsakter. Under 2016 prövade utskottet 16 utkast och lämnade ett utlåtande.

Utskottet konstaterar vidare att det över tid pågått ett omfattande lagstiftningsarbete på finansmarknadsområdet, vilket innebär att utrymmet för svensk lagstiftning har minskat på området. Utskottet anser att det nationella utrymmet måste värnas. I två av utskottets utlåtanden under 2017 lyfte utskottet fram att kommissionens förslag riskerade att minska möjligheten till flexibilitet med anledning av nationella förhållanden. I subsidiaritetsprövningen av kommissionens förslag till ändringar i tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet underströk utskottet att medlemsstaternas möjligheter och rättigheter att vidta eventuella ytterligare åtgärder i syfte att säkerställa den finansiella stabiliteten i respektive land måste värnas (utl. 2016/17:FiU38). Vidare ansåg utskottet i subsidiaritetsprövningen av kommissionens förslag om en översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna att de föreslagna bestämmelserna riskerar att få till följd att ansvarsförhållandena mellan vad som ska ligga på EU-nivå respektive nationell nivå blir otydliga. Utskottet ansåg att förslaget kan leda till att tillsynen blir mindre effektiv, mindre förutsägbar och sämre anpassad till nationella förhållanden (utl. 2017/18:FiU31). Utskottet framhåller att subsidiaritetskontrollen har inneburit att riksdagen kunnat framföra sina synpunkter direkt till EU:s institutioner.

Utskottet noterar att av de 15 utkast som prövades under 2017 var 11 förslag till förordningar och 4 förslag till direktiv. Utskottet observerar att kommissionen allt oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för direktiv och att denna utveckling minskar handlingsutrymmet för de nationella parlamenten att anpassa EU-lagstiftningen till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskild medlemsstat där den ska genomföras

Utskottet betonar vikten av att kommissionen fullödigt motiverar sina förslag med utgångspunkt i subsidiaritetsprincipen. I samtliga utkast till lagstiftningsakter som utskottet har prövat under 2017 har kommissionen lämnat en motivering till varför utkasten bör anses förenliga med subsidiaritetsprincipen, men det varierar hur fullödig motiveringen är.

Enligt utskottet används IPEX, men det tillför sällan någon relevant information vid subsidiaritetsprövningarna. Kontakterna med riksdagens representant vid EU:s institutioner fungerar väl, och utskottet har nytta av representantens bevakning av arbetet inom EU och den löpande information om arbetet inom EU som representanten lämnar.

Utskottet anser att det är mycket viktigt att EU:s institutioner respekterar tidsgränsen för subsidiaritetsprövningen och inte föregriper utfallet av den. Utskottet noterade under pågående subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändrade regler för tillsyn över centrala motparter i EU och i tredjeland att kommissionen lämnade ett förslag som ändrade det liggande förslaget. Det nya förslaget ändrade dock inte utskottets uppfattning i subsidiaritetsfrågan (utl. 2017/18:FiU7). Det förekommer även att kommissionens förslag på EU-nivå behandlas med en tidsram som resulterar i att utskottet överlägger med regeringen om förslaget innan utskottet prövar förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Finansutskottet anför som exempel det nämnda förslaget om ändrade regler för centrala motparter i EU och i tredjeland och om kommissionens förslag till en europeisk privat pensionsprodukt (COM(2017) 343).

Finansutskottet har i de senaste yttrandena ansett att det kan vara av värde om konstitutionsutskottet i kommande uppföljningar tar upp frågan om vilken betydelse möjligheten till delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter har haft vid subsidiaritetsprövningen. Finansutskottet noterar att konstitutionsutskottet i förra årets betänkande noterade finansutskottets efterfrågan, och att konstitutionsutskottet inte ville föregripa resultatet av den då pågående EU-kommittén. Mot bakgrund av att EU-kommittén slutfört sitt arbete lyfter finansutskottet återigen frågan om vilken betydelse möjligheten till delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter bör ha vid subsidiaritetsprövningen.

Skatteutskottets yttrande

I sitt yttrande anför skatteutskottet att utskottets beredningsområde har direkt anknytning till EU:s regelverk. Antalet prövningar inom utskottets område har under åren vanligtvis varit lågt. Under 2014 kunde man notera en viss ökning av antalet prövningar som gällde utkast om åtgärder till förmån för de yttersta randområdena inom EU. Dessa utkast medförde inte några utlåtanden. Under 2016 ökade antalet prövningar i utskottet. Av åtta prövningar utmynnade sex i motiverade yttranden. Ökningen under 2016 sågs som en följd av OECD:s arbete med programmet Base Erosion and Profit Shifting (BEPS). Under 2017 var antalet subsidiaritetsärenden i utskottet högt (tio stycken). Samma antal utkast prövades 2014, men antalet har aldrig varit högre. Utkasten gällde framför allt harmonisering av indirekta skatter, vilket är normalt.

Några av de utkast som utskottet prövade under 2017 har lett till EU-lagstiftning, vilket därmed har minskat utrymmet för nationella åtgärder inom dessa politikområden. På skatteområdet krävs enighet bland medlemsstaterna, vilket kan medföra justeringar och fördröjningar av förslagen innan dessa blir EU-lagstiftning. Medlemsstaterna har således möjlighet att bättre värna sin suveränitet på detta område än inom andra politikområden.

Kommissionen lämnade motiveringar i fråga om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i de ärenden som utskottet prövade under den nu aktuella tidsperioden.

Utskottet anför att informationen i IPEX har använts vid något tillfälle, men att den i regel varken är fullständig eller särskilt relevant när utskottet behandlar subsidiaritetsärenden, vilket är naturligt eftersom alla parlament i medlemsländerna arbetar inom samma tidsram. Utskottet håller en löpande kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner och anser att denna möjlighet att skaffa information är mycket värdefull.

Skatteutskottet hänvisar vidare till att det i sitt yttrande till konstitutionsutskottet 2016 lämnade synpunkter som bl.a. avsåg att efterlevnaden av gällande regelverk enligt utskottets mening hade brustit från kommissionens sida vid ett flertal tillfällen. Formerna för nationell parlamentarisk prövning borde enligt utskottet respekteras. Utskottet pekade också på brister i kommissionens hantering av de förslag som utskottet hade subsidiaritetsprövat under denna period. Kommissionen hade i flera fall inte gjort någon konsekvensanalys av det förslag som skulle subsidiaritetsprövas. Det fanns också i flera fall andra brister i kommissionens underlag till förslagen.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet redogör i sitt yttrande för vilka av de förslag som utskottet subsidiaritetsprövade under 2017 som innebär att nationell kompetens överlämnas till EU och vilka som inte gör det. Utskottet anser att det är viktigt att frågan om subsidiaritet ges särskild uppmärksamhet när det handlar om lagstiftningsförslag inom det straff- och processrättsliga området. Dessa frågor är en central del i varje stats funktion och legitimitet och är av särskild betydelse eftersom de återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i medlemsländerna. Därför är det viktigt att lagstiftning på EU-nivå inom det straff- och processrättsliga området endast initieras om det står klart att sådan lagstiftning bidrar till ett betydande mervärde.

Vidare är utskottet positivt till åtgärder som leder till ökad säkerhet inom EU och Sverige. Ett rättssäkert arbete och utbyte av information är viktiga aspekter i ett effektivt samarbete mellan medlemsstater. Det samarbete som finns på det straffrättsliga området efter Lissabonfördragets ikraftträdande innebär att delar av den nationella kompetensen förs över till EU. Det medför att lagstiftningen på EU-nivå stärks och att utrymmet för nationell lagstiftning minskar i motsvarande utsträckning. Utskottet anser att den överföring av kompetens som förslagen om invandringspolitik, gränskontroll, polissamarbete och straffrättsligt samarbete medför syftar till att nå ett effektivt samarbete och därmed får anses nödvändig.

Utskottet hänvisar till att det i tidigare yttranden (senast i yttr. 2017/18:JuU3y) påpekat att det är viktigt att uppmärksamma den samlade effekten som olika förslag kan ha, vilken kan vara svår att överblicka vid enskilda förslag. Avslutningsvis anser utskottet att subsidiaritetsprövningarna fungerar väl och vill framhålla att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar är ett viktigt demokratiskt instrument. Det är också av största betydelse att kommissionen i sitt fortsatta lagstiftningsarbete tar hänsyn till medlemsstaternas synpunkter i dessa avseenden.

Kommissionen var förslagsställare i alla de tio ärenden som utskottet prövade under 2017, och utskottet konstaterar att kommissionen i samtliga fall redogjorde för sin syn på förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Utskottet hänvisar till att det vid flera tillfällen tidigare dels har betonat vikten av att det klart framgår hur kommissionen har resonerat i subsidiaritetsfrågan, dels har konstaterat att kommissionens motiveringar i några fall varit alltför kortfattade. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Justitieutskottets kansli använder sig regelmässigt av IPEX för att se dels vilka parlament som prövar det aktuella förslaget, dels om något av parlamenten har lagt ut information om prövningen. I utskottets prövningar under 2017 ingick emellertid inte någon information från IPEX eller andra nationella parlament. Utskottets kansli har även haft en kontinuerlig kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner. Kansliets uppfattning är att man genom kontakter med riksdagens representant har kunnat få en bra översikt över de andra parlamentens uppfattning vad gäller de aktuella förslagens överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande att utskottet under föregående uppföljningsår, 2016, behandlade elva lagstiftningsförslag, vilket var det högsta antalet subsidiaritetsprövningar sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Utskottet angav i sitt yttrande till konstitutionsutskottet under 2016 att det höga antalet kunde förklaras av flyktingsituationen i Europa som under hösten 2015 ledde till att kommissionen presenterade meddelandet om en migrationsagenda för EU och meddelandet om en reform av det gemensamma Europeiska asylsystemet och ökade möjligheter för laglig inresa till Europa (COM(2015) 240 och COM(2016) 197). Under uppföljningsåret 2017 prövades inga förslag som avsåg politikområdena gränskontroll, invandringspolitik eller asylpolitik, varför utskottet här hänvisar till sina tidigare gjorda iakttagelser (yttr. 2017/18:SfU2y).

Under 2017 prövade socialförsäkringsutskottet ett utkast till lagstiftningsakt. Förslaget avsåg en modernisering av EU:s förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen för att spegla de sociala och ekonomiska förutsättningarna i medlemsstaterna. Utskottet konstaterar att när det gäller det sociala området och frågan om fri rörlighet har endast ett tidigare utkast till lagstiftningsakt subsidiaritetsprövats. Det är därför svårt för utskottet att kommentera det samlade utfallet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Utskottet noterar emellertid att det förslag som prövades under 2017 innebar att befogenhet att anta akter för att ändra i bilagorna till samordningsbestämmelserna skulle delegeras till kommissionen.

När det gäller frågan om kommissionens motiveringar kan socialförsäkringsutskottet konstatera att kommissionen redogjorde för sin syn på förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagens representant vid EU:s institutioner kontaktades inte specifikt i den nu aktuella subsidiaritetsprövningen, men utskottets kansli har löpande kontakt med och får information från riksdagens representant vid EU:s institutioner vad gäller subsidiaritetsprövningar. Någon information från IPEX eller från andra nationella parlament inhämtades inte i samband med prövningen.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet framhåller inledningsvis i sitt yttrande att EU-samarbetet inom utbildningsutskottets beredningsområde till stor del bedrivs på andra sätt än genom lagstiftning, vilket i sin tur återspeglas i antalet ärenden som utskottet hanterar. Inom politikområdet utbildning har EU endast befogenhet att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder (artiklarna 165 och 166 i EUF-fördraget). Inom politikområdet forskning och teknisk utveckling samt rymden har EU befogenhet att vidta åtgärder under förutsättning att det inte hindrar medlemsstaterna från att utöva sina befogenheter (artiklarna 179–190 i EUF-fördraget).

När det gäller utrymmet för nationella åtgärder inom utskottets beredningsområde till följd av EU-förslag som subsidiaritetsprövats och hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen anför utbildningsutskottet att det inte kan dra några mer övergripande slutsatser mot bakgrund av utskottets förhållandevis få subsidiaritetsärenden, som samtidigt är fördelade på ett relativt stort antal politikområden, varav ett politikområde – utbildning – inte får harmoniseras.

Utskottet anför vidare att kommissionen varit förslagsställare i samtliga ärenden som utskottet prövat sedan 2011. Utskottet genomförde emellertid inga prövningar 2010 och 2015. Utskottet hänvisar till att utskottet i tidigare yttranden har efterfrågat mer utvecklade motiveringar från kommissionen till varför förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen, och framhåller att utskottet efter hand har kunnat skönja en positiv utveckling, vilket utskottet även noterat tidigare år. Utskottet har inte behandlat något utkast där kommissionens motivering i subsidiaritetsfrågan saknats.

Vid genomförandet av den subsidiaritetsprövning som utbildningsutskottet gjorde uppföljningsåret 2017 hämtade utskottet information om andra parlaments behandling av utkastet från webbplatsen IPEX. Utskottet fann informationen på webbplatsen av liten eller ingen relevans för behandlingen av utkastet och har därmed intrycket av att informationen som finns tillgänglig via webbplatsen är begränsad, vilket även tidigare har påpekats. Utskottet använder sig av kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner när detta bedöms relevant.

Utbildningsutskottets allmänna uppfattning är att behandlingen av subsidiaritetsärenden har fungerat väl. Utskottet noterar att kommissionen i 2017 års subsidiaritetsärende utvecklade valet av regleringsform (direktiv), och vill framhäva vikten av att kommissionen även framöver tydligt motiverar sitt val av regleringsform.

Utskottet konstaterar vidare att det är svårt att förutse kommande subsidiaritetsärenden. Det saknas detaljerad information om kommissionens planering för nya lagstiftningsutkast och om när åttaveckorsfristen för subsidiaritetskontrollen av dem kommer att inledas. Utskottets uppfattning är att tidigare och mer detaljerad information från kommissionen om dess planering för enskilda initiativ skulle förbättra möjligheten till planering av arbetet med subsidiaritetsärenden.

Trafikutskottets yttrande

I yttrandet framhåller trafikutskottet inledningsvis att utskottet subsidiaritetsprövade 15 utkast till lagstiftningsakter under 2017.[9] Trafikutskottet räknar även med subsidiaritetsprövningen av ett utkast till lagstiftningsakt som ledde till ett utlåtande och som justerades av utskottet i december 2017, men som formellt avslutades i januari 2018 i och med kammarens beslut. Det gällde förslaget till direktiv om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (COM(2017) 648).

Trafikutskottet välkomnar att konstitutionsutskottets uppföljning gör det möjligt för riksdagen att försäkra sig om att subsidiaritetsprincipen tillämpas på ett korrekt sätt och att besluten fattas på rätt nivå. Trafikutskottet konstaterar att dess beredningsområde präglas av internationellt samarbete. För att lösa gränsöverskridande problem inom beredningsområdet bedöms åtgärder på unionsnivå många gånger vara nödvändiga, vilket resulterar i ett förhållandevis stort antal subsidiaritetsprövningar. Beredningsområdets gränsöverskridande karaktär gör följaktligen att det många gånger är lämpligt att fatta beslut på unionsnivå men att det likväl inte alltid behöver vara så, vilket utskottets åtta utlåtanden med förslag till motiverade yttranden illustrerar.[10]

Utskottet konstaterar att dess beredningsområde i stor utsträckning förutsätter överstatliga regleringar eftersom det finns gränsöverskridande inslag inom både transport- och telekomområdet. EU har därför getts betydande beslutskompetens inom området, och i takt med att rättsakter har beslutats av Europaparlamentet och rådet har medlemsstaternas rätt att lagstifta på ett sätt som står i strid med eller kan påverka den gemensamma rättsaktens tillämpning därmed upphört. Utrymmet för nationell lagstiftning inom utskottets beredningsområde är således till viss del redan upptaget eller intecknat och har varit så en längre tid.

En genomgång visar att samtliga utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2017, undantaget ett utkast, rörde frågor där det redan finns lagstiftning på unionsnivå. Det har t.ex. varit fråga om upphävande, ändring och omarbetning av befintlig lagstiftning, dvs. vad kommissionen benämner som förenklingsinitiativ. Utskottet kan därmed konstatera att utrymmet för nationella åtgärder till viss del redan varit begränsat eftersom EU har utövat sin befogenhet i ett tidigare skede. Merparten av de utkast som utskottet subsidiaritetsprövade under 2017 har presenterats inom ramen för kommissionens Refitprogram. Eftersom förslag av denna typ i huvudsak innebär en förenkling och rationalisering av EU:s befintliga regelverk torde de ha en begränsad påverkan på utrymmet för nationella åtgärder, eventuellt till och med öka handlingsutrymmet genom att minska den administrativa bördan.

Sju av de utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2017 var utkast till förordningar, sju var utkast till direktiv och ett var ett utkast till beslut. Utskottet har tidigare uppmärksammat att förordningar är direkt tillämpliga i nationell lagstiftning och därmed verkar inskränkande på medlemsstaternas utrymme för nationella åtgärder. Direktiv å andra sidan fastställer vilka mål som ska uppnås men lämnar åt medlemsstaterna att avgöra exakt hur.

I nio utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2017 föreslogs att kommissionen skulle ges befogenhet att anta s.k. delegerade akter. Utrymmet för nationella åtgärder minskar därmed per definition. Utskottet välkomnar att EU-institutionerna i december 2017 upprättade ett register över delegerade akter i syfte att bl.a. öka öppenheten och möjliggöra spårbarhet i de olika skedena av en delegerad akts livscykel.

Samtliga utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade 2017 innehåller en motivering vad gäller subsidiaritetsprincipen. Utskottet noterar emellertid att kommissionens motivering är mycket kortfattad i utkastet till ändring av förordning om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen (COM(2016) 818). Utskottet konstaterar också att kommissionens motiveringar skiljer sig åt till omfattning och innehåll. Utskottet konstaterar att Timmermans arbetsgrupp för subsidiaritet, proportionalitet m.m. i sin slutrapport föreslagit en s.k. schematisk modell för en gemensam bedömning av subsidiaritet och proportionalitet och att kommissionen anfört att den avser att utgå från denna modell framöver. Trafikutskottet ser med tillförsikt fram emot att det nya förfarandet kan leda till mer ingående motiveringar från kommissionens sida.

Inför subsidiaritetsärendenas beredning i utskottet använder sig utskottets kansli av IPEX för att få en överblick över subsidiaritetsprövningar i andra nationella parlament. Utskottet noterar återigen att alla parlament inte är konsekventa i hur de använder IPEX och menar alltjämt att dess användbarhet kan förbättras t.ex. i fråga om en mer konsekvent tillämpning av vilken information som läggs in i systemet, i vilket skede och på vilket språk. Utskottets kansli har löpande kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner, och utskottet bedömer att kontakten fungerar mycket väl. Liksom under föregående år har riksdagens representant bevakat ett antal frågor å utskottets vägnar och informerat om ärendegången i EU:s institutioner och i andra nationella parlament. Utskottets kansli informerade i sin tur riksdagens representant i samband med att utskottet justerade sitt utlåtande med motiverat yttrande i december 2017.

Utskottet framhåller vidare att tidsfristen för subsidiaritetsprövningarna ibland upplevs som knapp och att de förslag som utskottet subsidiaritetsprövar ofta är tekniska till sin natur och i vissa fall relativt svårtillgängliga. Vidare noterar utskottet att kommissionen tenderar att presentera flera utkast till lagstiftningsakter i omfattande paket. Detta innebär att utskottet i förekommande fall har att hantera ett flertal subsidiaritetsprövningar samtidigt, vilket i vissa fall kan påverka de praktiska möjligheterna att hinna fördjupa sig i de enskilda ärendena inom givna tidsramar. Under 2017 och 2018 presenterade kommissionen tre sådana paket inom trafikutskottets beredningsområde. Samtliga paket presenterades dessutom i anslutning till kammarens sommar- respektive jul- och nyårsuppehåll. Utskottet har tidigare framfört att subsidiaritetsärenden som prövas i samband med kammarens sommaruppehåll är mer utmanande för utskottet att hantera och i regel innebär att utskottet tvingas frångå sin ordinarie beredningsprocess. Under subsidiaritetsprövningarna sommaren 2018 var utskottet exempelvis nödgat att inhämta regeringens bedömning av subsidiaritetsprincipens tillämpning för ett flertal utkast till lagstiftningsakter innan utkasten fanns på svenska eller hade hänvisats till utskottet, för att på så vis säkerställa att en eventuell riksdagsbehandling skulle hinnas med före kammarens sommaruppehåll. Vidare fattade utskottet villkorade beslut i två ärenden, dvs. avgjorde ärendena innan de hade väckts under förutsättning att de framöver skulle hänvisas till utskottet för subsidiaritetsprövning. Utskottet konstaterar även att Regeringskansliets möjlighet att bistå med underlag är mer ansträngd under sommaren. Det är angeläget för utskottet att ta del av regeringens bedömning av subsidiaritetsprincipens tillämpning. Utskottet hänvisar till att kommissionen i meddelandet om en starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna [11] angett att den anser att perioden över jul och nyår inte bör innefattas i tidsfristen, vilket utskottet välkomnar. Utskottet har tidigare framfört att de korta ledtiderna försvårar möjligheterna till en god parlamentarisk förankring.

Utskottets subsidiaritetsprövningar underlättas betydligt om kommissionen tillhandahåller tidig, pålitlig och detaljerad information om planeringen för varje enskilt initiativ. Utskottets erfarenhet är dock att informationen i kommissionens arbetsprogram, färdplaner samt sammanträdesplan inte är helt tillförlitlig. Vid utskottets subsidiaritetsprövningar sommaren 2017 och 2018 försvårades utskottets planering av kommissionens bristande information om översättningsarbetet; i flera ärenden var det länge osäkert när tidsfristen skulle börja löpa och därmed om den skulle gå ut i juli eller augusti. Eftersom perioden den 1–31 augusti inte innefattas i tidsfristen blir det stor skillnad för beredningen av ett ärende om tidsfristen går ut den 31 juli eller 1 augusti.

Utskottet konstaterar vidare att kommissionen i det nämnda meddelandet anger att den framöver kommer att ge mer synlighet åt de nationella parlamentens synpunkter, t.ex. genom att presentera ett samlat svar i de fall ett betydande antal nationella parlament lämnat motiverade yttranden även om tröskeln för ett gult kort inte har nåtts.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet framhåller i sitt yttrande att jämfört med 2016 är den främsta skillnaden att kommissionen under 2017 presenterade färre utkast till lagstiftningsakter inom miljöområdet, dvs. förslag som vilade på artikel 192 i EUF-fördraget.

Utskottet har vid upprepade tillfällen i sina yttranden över konstitutions-utskottets uppföljning av riksdagens subsidiaritetsprövning påpekat att miljö- och jordbrukspolitiken i stor utsträckning präglas dels av det EU-gemensamma regelverket, dels av internationella överenskommelser. Utskottet framhåller att gemensamma åtgärder många gånger är nödvändiga för att uppnå politiska mål, exempelvis att bekämpa gränsöverskridande miljöproblem eller att hållbart förvalta gemensamma naturtillgångar.

Över de flesta av utskottets ansvarsområden har unionen delad befogenhet, dvs. både EU och medlemsstaterna får lagstifta och anta rättsligt bindande regler, men medlemsstaterna får utöva sin befogenhet endast i den mån som unionen inte utövat sin befogenhet (artikel 2 i EUF-fördraget). Det ligger därmed i sakens natur att det nationella lagstiftningsutrymmet krymper i takt med att unionen vidtar åtgärder. Samtidigt är det svårt att bedöma i vilken utsträckning de EU-gemensamma lagstiftningsåtgärder inom utskottets beredningsområde som vidtagits sedan Lissabonfördragets ikraftträdande har begränsat det nationella lagstiftningsutrymmet. Redan när Sverige inträdde i EU 1995 var EU-rätten inom miljö- och jordbrukspolitiken mycket omfångsrik. Vissa direktiv inom utskottets beredningsområde är s.k. minimidirektiv (t.ex. inom vissa djurskyddsfrågor), men i många fall rör det sig om fullharmoniserade förordningar (t.ex. vissa livsmedelsfrågor). Vidare noterar utskottet att många av de lagstiftningsåtgärder inom utskottets beredningsområde som kommissionen föreslagit under senare år antingen rör ändringar av en redan befintlig rättsakt eller anpassningar av den redan befintliga lagstiftningen till följd av Lissabonfördraget. I de fall då kommissionen föreslagit helt ny lagstiftning har det även hänt att åtgärden varit tidsbegränsad.

Inte desto mindre vill utskottet poängtera att subsidiaritetsprincipen ständigt behöver ägnas särskild uppmärksamhet. Subsidiaritetsprövningen innebär en unik möjlighet för riksdagen och övriga nationella parlament att framföra sina synpunkter på de olika förslagen direkt till EU:s institutioner, och utskottet anser naturligtvis att denna möjlighet ska tas till vara.

Utskottet framhåller att det givetvis är av yttersta vikt att kommissionen utförligt motiverar sina utkast till lagstiftningsakter utifrån subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, inte bara för att de nationella parlamenten ska kunna granska förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen utan även för att EU:s lagstiftningsprocess ska vara så effektiv och av så hög kvalitet som möjligt. Utskottet har vid flera tillfällen påpekat att kommissionen emellanåt brister i detta avseende. Under 2013 saknades det t.ex. motiveringar i 9 av de 21 förslag som utskottet prövade. I fråga om de lagstiftningsförslag som utskottet prövat under senare år har denna statistik förbättrats. Av de sex utkast till lagstiftningsförslag som utskottet granskade under 2017 hade kommissionen i endast ett av förslagen inte motiverat åtgärdens förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Likaså under 2016 var det endast ett av nio utkast som saknade motivering. Även om det är principiellt viktigt att utkasten alltid inbegriper en motivering bedömde kansliet att de förslag som presenterades under 2016 och 2017 och saknade motivering utifrån subsidiaritetsprincipen endast kunde läggas fram av kommissionen. Det aktuella förslaget under 2017 rörde beräkning av justeringsgraden för finansiell disciplin i enlighet med förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken m.m. (COM(2017) 150). Denna reglering är en del av unionens budget 2018 som endast kommissionen kan föreslå. Avsaknaden av motivering utifrån subsidiaritetsprincipen medför således inte alltid att utskottets prövning försvåras.

Utskottet har under flera års tid påpekat att IPEX är av mycket begränsad nytta för utskottets subsidiaritetsgranskning. Problemen ligger främst i att de flesta andra parlament/kammare inte lägger upp information om hur de ser på de aktuella förslagen, att den eventuella information som läggs upp inte finns översatt till engelska och att informationen oftast läggs upp mot slutet av tidsfristen, vilket innebär att den inte finns tillgänglig i anslutning till utskottets beredning. Utskottet understryker att möjligheterna till mellanparlamentariskt utbyte behöver utvecklas för att kunna bidra till utskottets ärendehantering.

Utskottet ser positivt på utökad kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner genom att denna dels kan sprida riksdagens ställnings-tagande till andra parlament/kammare, dels kan ge riksdagen information om hur andra parlament/kammare avser att agera. Kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner har hittills varit aktuell endast i de fall utskottet uttryckligen sett ett mervärde i en sådan kontakt, t.ex. när utskottet bedömer att ett förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Av denna anledning tog utskottet ingen egen kontakt med representanten under 2017.

Utskottet poängterar att det finns ett tydligt mervärde i att subsidiaritets-prövningen görs före en eventuell överläggning med regeringen. Det är utskottets uppfattning att tillvägagångssätt som kan underlätta och påskynda ärendehanteringen ska uppmuntras, t.ex. att enklare ärenden prövas med hjälp av den engelska språkversionen i stället för att man inväntar den svenska språkversionen som ibland kommer väsentligt senare i beredningsprocessen.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande att 9 av de 17 förslagen som utskottet prövade under 2017 syftade till att upphäva, ändra eller omarbeta redan gällande rättsakter. Utskottet har vidare i samband med subsidiaritetsprövningarna under 2017 inte särskilt uttalat sig om i vilken utsträckning förslagen även är förenliga med proportionalitetsprincipen. Under utskottets beredning lyfts dock såväl kommissionens som regeringens bedömning i fråga om proportionalitetsprincipen fram, och utskottet tar även dessa i beaktande vid sitt beslut om huruvida det aktuella förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen eller inte. Kommissionen redogjorde i samtliga förslag till lagstiftningsakter som utskottet prövade under 2017 för sin syn på hur förslaget överensstämmer med subsidiaritetsprincipen.

Vad gäller konstitutionsutskottets fråga om utskottets bedömning av en kompetensöverföring framhåller utskottet att subsidiaritetsprövningarna endast omfattar utkast till lagstiftningsakter inom de områden där EU och medlemsstaterna har delad befogenhet. Allteftersom EU tagit sin befogenhet i anspråk genom att besluta om lagstiftning har utrymmet för att medlemsländerna själva ska kunna besluta om lagstiftning krympt eller blivit upptaget, något som kallas EU-rättens spärrverkan. Det kan vidare konstateras att 10 av de 17 utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2017 var utkast till förordningar, vilka inskränker mer på medlemsstaternas utrymme för nationella åtgärder än direktiv eftersom de i motsats till de sistnämnda är direkt tillämpliga i nationell lagstiftning och därigenom kan ha större verkan. I tio av de prövade utkasten till lagstiftningsakter föreslogs också att kommissionen skulle ges befogenhet att anta s.k. delegerade akter. Även om dessa akter inte är lagstiftningsakter är de rättsligt bindande, vilket därmed innebär att de inom ramen för en lagstiftningsakt ytterligare kan minska utrymmet för nationella åtgärder. Sedan december 2017 finns ett nytt interinstitutionellt register över delegerade akter. Det är dock relativt svårt att utan en djupare analys få en överblick över de delegerade akter som antagits inom utskottets beredningsområde och deras inverkan på utrymmet för åtgärder på nationell nivå.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att även om utrymmet för nationell lagstiftning sedan Lissabonfördragets ikraftträdande har minskat genom det samlade antal lagstiftningsakter som har föreslagits och slutligen antagits inom utskottets beredningsområde, har utskottet bedömt att det stora flertalet av dessa har varit förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Utskottet vill i detta sammanhang åter upprepa vad det anfört i sina tidigare yttranden till konstitutionsutskottet om att det krävs en mer genomgripande analys och jämförelse än vad som är görligt inom ramen för ett yttrande för att fastställa om kompetens faktiskt har överförts eller inte. Utskottet framhåller att det kunde vara av intresse för konstitutionsutskottet att överväga om det finns skäl att göra en mer fördjupad studie på området.

Utskottet använde sig i samband med de subsidiaritetsprövningar som genomfördes under 2017 inte i någon större utsträckning av IPEX eller tog kontakt med riksdagens representant i Bryssel. De subsidiaritetsprövningar som gjordes under 2017 var till sin karaktär sådana att de inte föranledde någon inhämtning av andra parlaments ståndpunkter. På ett övergripande plan kan nyttan av informationen i IPEX i samband med subsidiaritetsprövningar fortfarande upplevas som bristfällig eftersom flera parlament inte fyller i informationen och informationen kan upplevas som inaktuell. Det kan dock framhållas att kontakterna med riksdagens representant i Bryssel på ett relativt tidigt stadium ofta kan ge information om beredningsläget i andra parlament.

Utskottet framhåller avslutningsvis att det kan vara svårt att förutse när ett subsidiaritetsärende ska komma in till riksdagen, vilket medför att utskottets verksamhetsplanering försvåras, och periodvis kan det skapa en ökad arbetsbelastning för utskottet. Det planeringsverktyg som utskottet framför allt förlitar sig på när det gäller subsidiaritetsärenden är kommissionens planeringsdokument. Utskottet kan emellertid konstatera att det underlag som riksdagen haft att tillgå från kommissionen emellanåt visat sig vara otillförlitligt. Samtidigt gör utskottet bedömningen att riksdagens EU-samordning arbetar aktivt med att sprida den information som finns att tillgå om kommissionens planering till utskotten.

Utskottets ställningstagande

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Riksdagen prövar samtliga förslag som översänds till riksdagen enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Under 2017 översändes 90 förslag, vilket var en minskning jämfört med 2016 då totalt 101 förslag översändes. Riksdagen lämnade totalt 3 motiverade yttranden under 2017, vilket var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. den 31 december 2017 har riksdagen prövat totalt 713 förslag och lämnat 62 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande, vilket innebär att riksdagen har haft invändningar mot knappt 9 procent av alla förslag.

En majoritet av de förslag som har översänts för subsidiaritetsprövning sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har grundat sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Under 2017 grundade sig drygt 25 procent av förslagen på denna artikel. Förslagen återfinns inom de flesta av utskottens beredningsområden. Därefter följer förslag som rör jordbruk och fiskeri, transportpolitik och miljöpolitik. Inom området för frihet, säkerhet och rättvisa dominerar förslag som rör gränskontroll och straffrättsligt samarbete (bilaga 11).

Utrymmet för nationella åtgärder till följd av EU-förslag

Utskottet har inom ramen för årets uppföljning tagit emot yttranden från åtta utskott. Yttrandena innehåller värdefulla iakttagelser och synpunkter för uppföljningen och är av avgörande betydelse för att uppföljningen ska kunna vara heltäckande.

Finansutskottet framhåller att det över tid har pågått ett omfattande lagstiftningsarbete på finansmarknadsområdet, vilket inneburit att utrymmet för svensk lagstiftning har minskat på det området. Finansutskottet anser att det nationella utrymmet måste värnas. Skatteutskottet påpekar att det krävs enighet bland medlemsstaterna på skatteområdet. Medlemsstaterna har således bättre möjlighet att värna sin suveränitet inom detta område än inom andra politikområden. Justitieutskottet anser att det är viktigt att frågan om subsidiaritet ges särskild uppmärksamhet inom det straff- och processrättsliga området. Dessa frågor är en central del av varje stats funktion och legitimitet och återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i medlemsstaterna. Justitieutskottet framhåller vidare att den överföring av kompetens som förslagen om invandringspolitik, gränskontroller, polissamarbete och straffrättsligt samarbete medför syftar till att nå ett effektivt samarbete och därmed får anses nödvändig. Trafikutskottet framhåller att dess beredningsområde präglas av internationellt samarbete och att åtgärder på EU-nivå många gånger är nödvändiga. Det finns gränsöverskridande inslag inom både transport- och telekomområdet. EU har därför getts betydande beslutskompetens inom dessa områden, vilket innebär att utrymmet för nationell lagstiftning till viss del redan är intecknat och har varit så en längre tid. Miljö- och jordbruksutskottet påpekar att miljö- och jordbrukspolitiken i stor utsträckning präglas dels av det EU-gemensamma regelverket, dels av internationella överenskommelser. Gemensamma åtgärder är många gånger nödvändiga för att uppnå politiska mål, t.ex. för att bekämpa gränsöverskridande miljöproblem. Näringsutskottet konstaterar att även om utrymmet för nationell lagstiftning har minskat genom det samlade antalet utkast som föreslagits och slutligen antagits inom utskottets beredningsområde, har utskottet bedömt att det stora flertalet av dessa har varit förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Såsom konstitutionsutskottet tidigare har uttalat kan direktiv i stället för förordningar typiskt sett ge ett större utrymme för medlemsstaterna att vid införlivandet ta hänsyn till nationella förhållanden (jfr utl. 2011/12:KU25). Flera av utskotten framhåller återigen i denna uppföljning att kommissionen allt oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för direktiv, och att denna utveckling minskar utrymmet för att anpassa EU-lagstiftningen till de konstitutionella förutsättningarna i medlemsstaterna. Konstitutionsutskottet har gjort en översiktlig genomgång av de förslag som översändes till de nationella parlamenten under 2017 som visar att 59 procent av förslagen är förslag till förordningar och 36 procent förslag till direktiv. Därutöver finns ett antal förslag till beslut. Samtidigt kan konstateras att drygt 40 procent av förslagen rör ändringar av redan befintliga förordningar och direktiv.

Näringsutskottet efterlyser i sitt yttrande en mer fördjupad studie av huruvida kompetens har överförts eller inte. Konstitutionsutskottet anser att en sådan studie skulle vara intressant att genomföra men att den inte ryms inom ramen för den årliga uppföljningen av subsidiaritetsprincipen. Det kan dock finnas skäl att återkomma till frågan, möjligen inom ramen för utskottets uppföljning och utvärdering av riksdagsbeslut.

Betydelsen av bemyndiganden att anta s.k. delegerade akter eller genomförandeakter

Mot bakgrund av att finansutskottet ansett att det kan vara av värde att konstitutionsutskottet tar upp frågan om vilken betydelse möjligheten till s.k. delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter bör ha vid subsidiaritetsprövningar vill konstitutionsutskottet framhålla följande. Det är en mycket intressant men komplex fråga som finansutskottet väckt. Frågan rör tolkningen av EU-fördragens bestämmelser om subsidiaritetsprincipen och nationella parlaments befogenhet att pröva om ett utkast till lagstiftningsakt är förenligt med principen.

Möjligheten att bemyndiga kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter framgår av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget. Bestämmelser med sådana bemyndiganden tas in i särskilda artiklar i utkasten till lagstiftningsakter. Nationella parlaments subsidiaritetsprövning enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna begränsas till prövningen av utkast till lagstiftningsakter. Nationella parlament prövar således inte de delegerade akter eller genomförandeakter som kan komma att antas med stöd av ett bemyndigande i en lagstiftningsakt.

Inledningsvis kan konstateras att den parlamentariska EU-kommittén uppmanade utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen (2017/18:URF1 s. 192 och 269). Konstitutionsutskottet har även framhållit att det inte handlar om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Som nämnts inledningsvis i detta betänkande handlar subsidiaritetsprövningen om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska företas, inte om den bör företas eller inte. Frågan som först måste ställas är om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden på nationell nivå. Om så inte bedöms vara fallet kan det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte ha någon betydelse om åtgärden regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt, så länge regleringen är på EU-nivå. I den mån ett utskott har invändningar mot att en åtgärd föreslås regleras i en delegerad akt eller i en genomförandeakt i stället för i lagstiftningsakten, är det således en synpunkt som bör föras fram inom ramen för överläggningar med regeringen och inte inom ramen för prövningen av om utkastet till lagstiftningsakt är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Utifrån de avgränsningar som ställs upp i artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget torde i regel ett bemyndigande i en lagstiftningsakt inte heller i övrigt, såvitt utskottet kan bedöma, innebära att lagstiftningsakten kan ifrågasättas ur subsidiaritetssynpunkt. Det kan dock inte uteslutas att ett bemyndigande någon gång bedöms innebära stöd för en framtida reglering av åtgärder vars mål bättre tillgodoses på nationell nivå. I sådana fall torde en invändning kunna göras inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Det är då viktigt att utskottet motiverar varför det anser att bemyndigandet medför att utkastet till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet anser att det finns skäl att följa utvecklingen i frågan.

Informationsutbyte med andra nationella parlament

Under 2017 samlade inte något förslag tillräckligt många invändningar för att tröskeln för ett s.k. gult kort skulle uppnås. Av de 713 förslag som prövats sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har endast 3 förslag lett till ett s.k. gult kort. Ett gult kort innebär att kommissionen blir skyldig att ompröva ett förslag. Efter omprövningen kan kommissionen besluta om den ska behålla, ändra eller dra tillbaka sitt förslag. Konstitutionsutskottet har, som nämnts, vid flera tillfällen påpekat värdet av informationsutbyte med andra nationella parlament och att det finns skäl att fundera över hur de nationella parlamenten ska kunna utbyta information på ett sådant sätt att möjligheterna att uppnå tröskeln för ett gult kort förbättras. Utskottet har framhållit att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en möjlig väg till informellt informationsutbyte med utskott eller motsvarande organ vid andra nationella parlament i syfte att t.ex. uppmärksamma andra parlament på synpunkter som ett utskott i riksdagen har eller för att samla så många parlament som möjligt för att uppnå de i protokoll nr 2 angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat. Utskottet konstaterar att flertalet av utskotten i sina yttranden framhåller att de har goda erfarenheter av kontakterna med riksdagens representant och att de har nytta av den information som representanten kan lämna, t.ex. om andra parlaments uppfattningar om förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Trafikutskottet framhåller att utskottet i sin tur genom sitt kansli informerade representanten i samband med att utskottet justerade sitt utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande om förslaget till direktiv om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (COM(2017) 648). Konstitutionsutskottet konstaterar att representanten i detta fall informerades i ett relativt tidigt skede eftersom justeringen ägde rum den 14 december 2017 och tidsfristen gick ut den 22 januari 2018.

Inget av utskotten uppger sig ha haft några direkta kontakter på politisk nivå. Konstitutionsutskottet har tidigare framhållit värdet av ett utökat samarbete mellan de nationella parlamenten, om möjligt på politisk nivå. I detta sammanhang kan nämnas att även den parlamentariska EU-kommittén ansåg att riksdagen bör samarbeta mer med andra nationella parlament, och uppmuntrade till ett kompletterande informationsutbyte på politisk nivå baserat på vad som med någorlunda rimlighet kan förutses bli utskottets slutsats i subsidiaritetsprövningen (2017/18:URF1 s. 193). Förutom den tidsmässiga fördelen av att inte avvakta ett faktiskt beslut ansåg EU-kommittén att sådant informationsutbyte har den fördelen att det sker direkt mellan beslutsfattarna och på politisk nivå. EU-kommittén framhöll att det bör överlåtas åt utskotten att utforma rutiner för att sprida information på politisk nivå till andra nationella parlament. Konstitutionsutskottet delar EU-kommitténs uppfattning i dessa frågor.

Flera av utskotten upprepar även i denna uppföljning att nyttan av IPEX är begränsad i och med att det sällan finns relevant information att tillgå under beredningen av ett ärende och att informationen endast finns tillgänglig på originalspråket. Konstitutionsutskottet konstaterar att det fortfarande finns en förbättringspotential i fråga om vilken information som läggs in i IPEX och att den läggs in i anslutning till besluten och att den läggs in på ett språk som är tillgängligt för andra nationella parlament. Tidsfristen börjar dock att löpa samtidigt för alla nationella parlament, vilket gör att det ofta inte finns information att tillgå under beredningen av ett ärende.

Information från kommissionen om kommande förslag

Flera av utskotten framhåller att det kan vara svårt att förutse och planera för kommande subsidiaritetsprövningar och att erfarenheten är att informationen i kommissionens planeringsdokument (arbetsprogram, färdplaner och sammanträdesplan) inte är helt tillförlitlig. Det saknas även tillförlitlig information om när de olika språkversionerna väntas bli klara och när åttaveckorsfristen börjar löpa. Som ett exempel anges situationen som rådde inför sommaruppehållet 2018 då ett mycket stort antal utkast till lagstiftningsakter översändes av kommissionen till de nationella parlamenten. Det var länge osäkert när tidsfristen avseende olika förslag skulle börja löpa och därmed om den skulle gå ut i augusti eller juli. Eftersom perioden den 1–31 augusti inte räknas med i tidsfristen blir det stor skillnad om tidsfristen går ut den 31 juli eller den 1 augusti. Konstitutionsutskottet konstaterar att de nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle underlättas betydligt om kommissionen tillhandhöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen för varje enskilt initiativ.

När det gäller tidsfristen har kommissionen i meddelandet om en starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s beslutsfattande (COM(2018) 703) angett att den anser att perioden över jul och nyår inte bör räknas in i tidsfristen, vilket skulle vara en välkommen förbättring.

Kommissionens motiveringar

När det gäller kommissionens motiveringar kan utskottet skönja en positiv trend i och med att endast knappa 7 procent av förslagen under 2017 saknade tillfredsställande motiveringar, vilket är en lika stor procentuell andel som under 2016 (bet. 2017/18:KU5 s. 68). Året dessförinnan, 2015, saknades motiveringar i drygt 23 procent av förslagen (bet. 2016/17:KU5 s. 47). Samtidigt varierar motiveringarna till innehåll och omfattning och är i vissa fall alltför kortfattade. Konstitutionsutskottet anser därför att det finns en förbättringspotential i detta avseende, och uppskattar att kommissionen i meddelandet om en starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s beslutsfattande (COM(2018) 703) angett att den avser att använda sig av den bedömningsmodell som Timmermans arbetsgrupp om subsidiaritet föreslagit ska användas vid subsidiaritetsprövningarna, vilket förhoppningsvis kan leda till att motiveringar om subsidiaritetsprincipen alltid lämnas och att motiveringarna blir mer utförliga.

Kommande granskning

Utskottet kommer att granska kommissionens s.k. subsidiaritetspaket där bl.a. meddelandet om en starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s beslutsfattande (COM(2018) 703) och kommissionens årsrapport 2017 om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (COM(2018) 490) ingår. Utskottets granskningsutlåtande beräknas bli klart under våren 2019.

Bilaga 1

Finansutskottets yttrande 2018/19:FiU1y

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 2018/19:SkU2y

Bilaga 3

Justitieutskottets yttrande 2018/19:JuU1y

Bilaga 4

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2018/19:SfU1y

Bilaga 5

Utbildningsutskottets yttrande 2018/19:UbU1y

Bilaga 6

Trafikutskottets yttrande 2018/19:TU1y

Bilaga 7

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2018/19:MJU2y

Bilaga 8

Näringsutskottets yttrande 2018/19:NU1y

Bilaga 9

Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2017

Utskott	Dokument	Utkast till lagstiftningsakt	Beslut i utskott	Beslut i kammaren	Motiverat yttrande
KU	COM(2016) 799	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll	2017-04-18
	COM(2016) 798	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter på området rättsliga frågor som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll	2017-04-18
	COM(2017) 8	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ, kontor och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut 1247/2002/EG	2017-04-20
	COM(2017) 481	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser	2017-10-10
FiU	COM(2016) 788	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1059/2003 vad gäller de territoriella typindelningarna (Tercet)	2017-01-19
	COM(2016) 853	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki	2017-01-19
	COM(2016) 854	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU när det gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder	2017-02-16 utl. 2016/17:FiU38	2017-03-01	Ja
FiU	COM(2016) 851	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet	2017-01-31
	COM(2016) 852	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och om ändring av direktiv 98/26/EG, direktiv 2002/47/EG, direktiv 2012/30/EU, direktiv 2011/35/EU, direktiv 2005/56/EG, direktiv 2004/25/EG och direktiv 2007/36/EG	2017-01-31
	COM(2016) 850	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012	2017-02-16 utl. 2016/17:FiU38	2017-03-01	Ja
	COM(2016) 856	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012 och (EU) 2015/2365	2017-02-14
	COM(2017) 114	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk företagsstatistik, om ändring av förordning (EG) nr 184/2005 och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik	2017-04-25
	COM(2017) 208	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister	2017-06-08
	COM(2017) 329	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003	2017-09-05
FiU	COM(2017) 331	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfarandena för och de myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om kraven för godkännande av centrala motparter från tredjeland	2017-09-28 utl. 2017/18:FiU7	2017-10-11	Ja
	COM(2017) 343	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk privat pensionsprodukt (PEPP)	2017-09-14
	COM(2017) 538	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1092/2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd	2017-11-30
	COM(2017) 537	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II)	2017-12-07
	COM(2017) 536	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder, förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande, förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) nr 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad	2017-12-07 utl. 2017/18:FiU31	2017-12-15	Ja
SkU	COM(2016) 758	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser som tillämpas på böcker, tidningar och tidskrifter	2017-01-17
SkU	COM(2016) 757	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållande av tjänster och distansförsäljning av varor	2017-01-17
	COM(2016) 755	Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri	2017-01-17
	COM(2016) 825	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005	2017-02-14
	COM(2016) 811	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller tillfällig tillämpning av ett allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av varor och tjänster över ett visst tröskelvärde	2017-02-23
	COM(2017) 297	Förslag till rådets beslut om ändring av rådets beslut nr 189/2014/EU om tillstånd för Frankrike att tillämpa en nedsatt sats för vissa indirekta skatter på ”traditionell” rom som framställs i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion och om upphävande av beslut 2007/659/EG	2017-06-15
	COM(2017) 335	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang	2017-08-24
	COM(2017) 276	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer vad gäller vissa bestämmelser om fordonsbeskattning	2017-08-24
	COM(2017) 569	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG för harmonisering och förenkling av vissa regler i mervärdesskattesystemet och om införande av ett slutgiltigt system för beskattning av handel mellan medlemsstaterna	2017-11-16
	COM(2017) 567	Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 avseende den certifierade beskattningsbara personen	2017-11-16
JuU	COM(2016) 731	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/794 och (EU) 2016/1624	2017-02-16
JuU	COM(2016) 826	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser	2017-02-23
	COM(2016) 819	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande	2017-03-23
	COM(2016) 881	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna	2017-04-20
	COM(2016) 882	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 samt upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006	2017-04-20
	COM(2016) 883	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU	2017-04-20
	COM(2017) 344	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) och om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011	2017-09-14
	COM(2017) 352	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011	2017-09-14
	COM(2017) 489	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter och om ersättande av rådets rambeslut 2001/413/RIF	2017-10-17
JuU	COM(2017) 571	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller bestämmelserna om tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna	2017-11-09
CU	COM(2016) 765	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda	2017-01-12
	COM(2016) 723	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ramar för förebyggande omstrukturering, en andra chans och åtgärder för att göra förfaranden för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning effektivare och om ändring av direktiv 2012/30/EU	2017-02-21
	COM(2017) 548	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (omarbetning)	2017-11-09
	COM(2017) 637	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/22/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG	2017-11-28
UU	COM(2017) 14	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien	2017-02-16
	COM(2017) 559	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt bistånd till Georgien	2017-11-16
FöU	COM(2017) 294	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri	2017-06-29
	COM(2017) 477	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Enisa, ”EU:s cybersäkerhetsbyrå”, och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013, och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik (”cybersäkerhetsakten”)	2017-10-19
SfU	COM(2016) 815	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 (Text av betydelse för EEA och Schweiz)	2017-01-26
KrU	COM(2017) 262	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren och om ändring av förordningarna (EU) nr 1288/2013, (EU) nr 1293/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och beslut nr 1313/2013/EU	2017-06-21
	COM(2017) 385	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning ändring av förordning (EU) nr 1295/2013 för etablering av programmet Kreativa Europa (2014 – 2020)	2017-09-21
UbU	COM(2016) 822	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken	2017-02-16
TU	COM(2016) 818	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen	2017-02-16
	COM(2017) 10	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i samband med elektronisk kommunikation och om upphävande av direktiv 2002/58/EG (förordning om integritet och elektronisk kommunikation)	2017-02-28
	COM(2017) 47	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/59/EG om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och direktiv 2006/126/EG om körkort	2017-03-21
	COM(2017) 136	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av direktiv 2010/40/EU vad gäller perioden för antagande av delegerade akter	2017-05-09
	COM(2017) 282	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/1/EG om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg	2017-08-28
	COM(2017) 277	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 vad gäller minimikrav om maximal daglig körtid och körtid per vecka, minimigränser för raster och minsta dygns- och veckovila och av förordning (EU) nr 165/2014 vad gäller positionsbestämning med hjälp av färdskrivare	2017-08-28
TU	COM(2017) 278	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/22/EG vad gäller tillsynskrav och om fastställande av särskilda bestämmelser med avseende på direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU för utstationering av förare inom vägtransportsektorn	2017-08-28
	COM(2017) 275	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer	2017-08-28
	COM(2017) 279	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning och rapportering av nya tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning	2017-08-28
	COM(2017) 289	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av konkurrensen inom luftfarten, och om upphävande av förordning (EG) nr 868/2004	2017-08-28
	COM(2017) 280	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen (omarbetning) (Text av betydelse för EES)	2017-08-28
	COM(2017) 281	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1071/2009 och förordning (EG) nr 1072/2009 i syfte att anpassa dem till utvecklingar inom sektorn	2017-08-28
	COM(2017) 647	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1073/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss	2017-12-07
	COM(2017) 653	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon	2017-12-14
MJU	COM(2016) 786	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011	2017-01-19
	COM(2016) 750	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om definition, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, samt om skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker	2017-01-24
MJU	COM(2016) 789	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets direktiv 87/217/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013, rådets direktiv 86/278/EEG och rådets direktiv 94/63/EG vad gäller förfaranderegler i fråga om miljörapportering, och om upphävande av rådets direktiv 91/692/EEG	2017-02-16
	COM(2017) 38	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/65/EG om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning	2017-02-16
	COM(2017) 54	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021	2017-02-23
	COM(2017) 150	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av den justeringsgrad som avses i förordning (EU) nr 1306/2013 för direktstöd avseende kalenderåret 2017	2017-04-27
NU	COM(2016) 761	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet	2017-01-19
	COM(2016) 778	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller ytterligare stöd till medlemsstater som drabbats av naturkatastrofer	2017-01-19
	COM(2016) 759	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om styrningen av energiunionen och om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning (EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013	2017-02-02
	COM(2016) 862	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riskberedskap inom elsektorn och om upphävande av direktiv 2005/89/EG	2017-02-02
NU	COM(2016) 821	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, om fastställande av ett anmälningsförfarande för tillståndsförfaranden och krav avseende tjänster, och om ändring av direktiv 2006/123/EG och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden	2017-02-16
	COM(2016) 823	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om den rättsliga och operativa ramen för det europeiska elektroniska tjänstekort som införs genom förordning … [tjänstekortsförordningen]	2017-02-23
	COM(2016) 824	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt elektroniskt tjänstekort och därmed sammanhängande administrativa verktyg	2017-02-23
	COM(2016) 863	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (omarbetning)	2017-03-16
	COM(2016) 864	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning)	2017-03-23
	COM(2016) 861	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den inre marknaden för el (omarbetning)	2017-03-28
	COM(2016) 767	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning)	2017-04-06
	COM(2017) 142	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad	2017-05-30
	COM(2017) 257	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkor och förfarande genom vilka kommissionen får begära att företag och företagssammanslutningar tillhandahåller information när det gäller den inre marknaden och närliggande områden	2017-06-08
	COM(2017) 256	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012	2017-06-08
NU	COM(2017) 495	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för det fria flödet av icke-personuppgifter i Europeiska unionen	2017-11-07
	COM(2017) 565	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller ändringarna av medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning och målet Europeiskt territoriellt samarbete	2017-11-07
	COM(2017) 660	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas	2017-11-23
AU	COM(2017) 11	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet	2017-02-16
	COM(2017) 253	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU	2017-06-13 utl. 2016/17:AU17 res. M, C, KD och SD	2017-06-20	Nej

Bilaga 10

Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2017 – per politikområde

Utskott	Dokument	Rättslig grund i EUF-fördraget	Politikområde	Beslut i utskott	Beslut i kammaren	Motiverat yttrande
KU	COM(2016) 799	Art. 33, 43, 53, 62, 64, 91, 100, 114, 153, 168, 172, 192, 207, 214, 338	Tullsamarbete, jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, kapital och betalningar, transportpolitik, tillnärmning av lagstiftning, socialpolitik, folkhälsa, transeuropeiska nät, miljöpolitik, gemensam handelspolitik, humanitärt bistånd, statistik	2017-04-18
	COM(2016) 798	Art. 81	Civilrättsligt samarbete	2017-04-18
	COM(2017) 8	Art. 16	Skydd för personuppgifter	2017-04-20
	COM(2017) 481	Art. 224	Institutionella bestämmelser	2017-10-10
FiU	COM(2016) 788	Art. 338	Statistik	2017-01-19
	COM(2016) 853	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-01-19
	COM(2016) 854	Art. 53	Etableringsrätt	2017-02-16 Utl. 2016/17:FiU38	2017-03-01	Ja
	COM(2016) 851	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-01-31
	COM(2016) 852	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-01-31
	COM(2016) 850	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-02-16 Utl. 2016/17:FiU38	2017-03-01	Ja
	COM(2016) 856	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-02-14
	COM(2017) 114	Art. 338	Statistik	2017-04-25
	COM(2017) 208	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-06-08
	COM(2017) 329	Art. 338	Statistik	2017-09-05
	COM(2017) 331	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-09-28 Utl. 2017/18:FiU7	2017-10-11	Ja
FiU	COM(2017) 343	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-09-14
	COM(2017) 538	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-11-30
	COM(2017) 537	Art. 53, 62	Etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster	2017-12-07
	COM(2017) 536	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-12-07 Utl. 2017/18:FiU31	2017-12-15	Ja
SkU	COM(2016) 758	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2017-01-17
	COM(2016) 757	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2017-01-17
	COM(2016) 755	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2017-01-17
	COM(2016) 825	Art. 33, 114	Tullsamarbete, tillnärmning av lagstiftning	2017-02-14
	COM(2016) 811	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2017-02-23
	COM(2017) 297	Art. 349	Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	2017-06-15
	COM(2017) 335	Art. 113, 115	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter), tillnärmning av lagstiftning	2017-08-24
	COM(2017) 276	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2017-08-24
	COM(2017) 569	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2017-11-16
	COM(2017) 567	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2017-11-16
JuU	COM(2016) 731	Art. 77, 87, 88	Gränskontroll, polissamarbete	2017-02-16
	COM(2016) 826	Art. 83	Straffrättsligt samarbete	2017-02-23
JuU	COM(2016) 819	Art. 82	Straffrättsligt samarbete	2017-03-23
	COM(2016) 881	Art. 79	Invandringspolitik	2017-04-20
	COM(2016) 882	Art. 77, 79	Gränskontroll, invandringspolitik	2017-04-20
	COM(2016) 883	Art. 82, 85, 87, 88	Straffrättsligt samarbete, polissamarbete	2017-04-20
	COM(2017) 344	Art. 82	Straffrättsligt samarbete	2017-09-14
	COM(2017) 352	Art. 74, 77, 78, 79, 82, 85, 87, 88	Administrativt samarbete (området för frihet, säkerhet och rättvisa), gränskontroll, asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete, polissamarbete	2017-09-14
	COM(2017) 489	Art. 83	Straffrättsligt samarbete	2017-10-17
	COM(2017) 571	Art. 77	Gränskontroll	2017-11-09
CU	COM(2016) 765	Art. 194	Energipolitik	2017-01-12
	COM(2016) 723	Art. 53, 114	Etableringsrätt, tillnärmning av lagstiftning	2017-02-21
	COM(2017) 548	Art. 91	Transportpolitik	2017-11-09
	COM(2017) 637	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-11-28
UU	COM(2017) 14	Art. 212	Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2017-02-16
	COM(2017) 559	Art. 212	Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2017-11-16
FöU	COM(2017) 294	Art. 173	Industripolitik	2017-06-29
	COM(2017) 477	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-10-19
SfU	COM(2016) 815	Art. 48	Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	2017-01-26
KrU	COM(2017) 262	Art. 165, 166	Utbildning m.m.	2017-06-21
	COM(2017) 385	Art. 167	Kulturpolitik	2017-09-21
UbU	COM(2016) 822	Art. 46, 53, 62	Fri rörlighet för arbetstagare, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster	2017-02-16
TU	COM(2016) 818	Art. 100	Transportpolitik	2017-02-16
	COM(2017) 10	Art. 16, 114	Skydd för personuppgifter, tillnärmning av lagstiftning	2017-02-28
	COM(2017) 47	Art. 91	Transportpolitik	2017-03-21
	COM(2017) 136	Art. 91	Transportpolitik	2017-05-09
	COM(2017) 282	Art. 91	Transportpolitik	2017-08-28
	COM(2017) 277	Art. 91	Transportpolitik	2017-08-28
	COM(2017) 278	Art. 91	Transportpolitik	2017-08-28
	COM(2017) 275	Art. 91	Transportpolitik	2017-08-28
	COM(2017) 279	Art. 192	Miljöpolitik	2017-08-28
	COM(2017) 289	Art. 100	Transportpolitik	2017-08-28
	COM(2017) 280	Art. 91	Transportpolitik	2017-08-28
	COM(2017) 281	Art. 91	Transportpolitik	2017-08-28
	COM(2017) 647	Art. 91	Transportpolitik	2017-12-07
	COM(2017) 653	Art. 192	Miljöpolitik	2017-12-14
MJU	COM(2016) 786	Art. 338	Statistik	2017-01-19
	COM(2016) 750	Art. 43, 114	Jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning	2017-01-24
	COM(2016) 789	Art. 192	Miljöpolitik	2017-02-16
	COM(2017) 38	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-02-16
	COM(2017) 54	Art. 192	Miljöpolitik	2017-02-23
	COM(2017) 150	Art. 43	Jordbruk och fiskeri	2017-04-27
NU	COM(2016) 761	Art. 194	Energipolitik	2017-01-19
	COM(2016) 778	Art. 177	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2017-01-19
	COM(2016) 759	Art. 192, 194	Miljöpolitik, energipolitik	2017-02-02
	COM(2016) 862	Art. 194	Energipolitik	2017-02-02
NU	COM(2016) 821	Art. 53, 62, 114	Etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, tillnärmning av lagstiftning	2017-02-16
	COM(2016) 823	Art. 53, 62	Etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster	2017-02-23
	COM(2016) 824	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-02-23
	COM(2016) 863	Art. 194	Energipolitik	2017-03-16
	COM(2016) 864	Art. 194	Energipolitik	2017-03-23
	COM(2016) 861	Art. 194	Energipolitik	2017-03-28
	COM(2016) 767	Art. 194	Energipolitik	2017-04-06
	COM(2017) 142	Art. 103, 114	Konkurrensregler, tillnärmning av lagstiftning	2017-05-30
	COM(2017) 257	Art. 43, 91, 100, 114, 192, 194, 337	Jordbruk och fiskeri, transportpolitik, tillnärmning av lagstiftning, miljöpolitik, energipolitik, inhämtande av information	2017-06-08
	COM(2017) 256	Art. 21, 48, 114	Unionsmedborgare (fri rörlighet för unionsmedborgare), social trygghet, tillnärmning av lagstiftning	2017-06-08
	COM(2017) 495	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2017-11-07
	COM(2017) 565	Art. 177	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2017-11-07
	COM(2017) 660	Art. 194	Energipolitik	2017-11-23
AU	COM(2017) 11	Art. 153	Socialpolitik	2017-02-16
	COM(2017) 253	Art. 153	Socialpolitik	2017-06-13 Utl. 2016/17:AU17	2017-06-20	Nej

Bilaga 11

Antal utkast till lagstiftningsakter – per politikområde 2010–2017

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Politikområde	EUF-fördraget	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	Totalt

Offentlighet	Art. 15	0	1	0	0	0	0	0	0	1
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	2	0	0	0	0	2	4
Bekämpning av diskriminering	Art. 19	0	0	1	0	0	0	0	0	1
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare)	Art. 21	0	1	1	1	0	0	0	1	4
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)	Art. 23	0	0	1	0	0	0	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	1	0	1	2	0	0	2	6
Jordbruk och fiskeri	Art. 42, 43	13	25	12	17	7	2	2	4	82
Fri rörlighet för arbetstagare	Art. 45, 46	1	1	1	1	1	0	0	1	6
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	Art. 48	0	1	0	0	0	0	0	2	3
Etableringsrätt	Art. 49, 50, 52, 53, 55	3	7	12	4	3	0	5	7	41
Fri rörlighet för tjänster	Art. 56, 62	0	2	7	3	1	0	2	5	20
Kapital och betalningar	Art. 64	0	0	0	1	0	0	0	1	2
Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden	Art. 67	0	1	0	1	0	0	0	0	2
Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 74	3	0	0	2	0	0	0	1	6
Gränskontroll	Art. 77	6	5	4	5	4	1	5	4	34
Asylpolitik	Art. 78	2	0	3	0	2	2	7	1	17
Invandringspolitik	Art. 79	3	0	3	1	1	0	6	3	17
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	1	5	1	4	0	0	3	1	15
Straffrättsligt samarbete	Art. 82–86	9	4	4	4	3	2	2	6	34
Polissamarbete	Art. 87, 88	1	1	2	1	3	2	2	3	15
Transportpolitik	Art. 91, 100	3	4	9	22	1	0	6	14	59
Konkurrensregler	Art. 103	0	0	0	1	0	0	0	1	2
Statligt stöd	Art. 109	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	Art. 113	1	3	2	3	0	0	3	8	20
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	15	27	32	34	18	4	27	24	181
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 115	0	3	0	0	1	2	7	1	14
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	Art. 118	1	4	0	1	0	0	0	0	6
Ekonomisk och monetär politik	Art. 121, 126, 127	5	0	3	0	0	0	0	0	8
Sysselsättning	Art. 149	0	1	0	1	0	0	1	0	3
Socialpolitik	Art. 153, 157	1	2	2	4	1	0	3	3	16
Europeiska socialfonden	Art. 164	0	1	0	1	0	1	0	0	3
Utbildning m.m.	Art. 165, 166	0	0	2	0	0	0	2	1	5
Kulturpolitik	Art. 167	1	0	2	0	0	0	2	1	6
Folkhälsa	Art. 168	0	2	10	8	3	0	1	1	25
Konsumentskydd	Art. 169	0	1	1	0	0	0	1	0	3
Transeuropeiska nät	Art. 170–172	1	4	2	5	1	1	2	1	17
Industripolitik	Art. 173	1	4	3	1	1	1	1	1	13
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175, 177, 178	2	12	1	6	0	2	3	2	28
Forskning och teknisk utveckling	Art. 182, 183, 185, 188	1	2	2	5	0	1	2	0	13
Rymdpolitik	Art. 189	0	0	0	2	0	0	0	0	2
Miljöpolitik	Art. 192	1	5	16	10	4	1	6	7	50
Energipolitik	Art. 194	2	3	2	3	0	1	2	10	23
Turism	Art. 195	1	0	2	1	0	0	0	0	4
Civilskydd	Art. 196	0	0	1	0	0	0	0	0	1
Administrativt samarbete	Art. 197	0	0	1	0	0	0	1	0	2
Associering av utomeuropeiska länder och territorier	Art. 203	1	0	1	0	0	0	0	0	2
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	1	1	3	0	0	2	1	8
Utvecklingssamarbete	Art. 209, 210	1	1	7	1	0	0	4	0	14
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	1	4	7	2	1	1	6	2	24
Humanitärt bistånd	Art. 214	0	0	1	1	0	0	0	1	3
Ändringar i valrättsakten	Art. 223	0	0	0	0	0	0	1	0	1
Institutionella bestämmelser	Art. 224	0	0	1	0	0	0	0	1	2
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	1	2	0	2	0	1	0	6
Inhämtande av information	Art. 337	1	0	0	0	0	0	0	1	2
Statistik	Art. 338	5	2	4	11	1	2	2	5	32
Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	Art. 349	0	4	0	1	7	0	0	1	13
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	2	1	5	2	1	0	1	0	12

*Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

[1] För tidigare uppföljningar se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4, bet. 2012/13:KU8, bet. 2013/14:KU5, bet. 2014/15:KU5, bet. 2015/16:KU5, bet. 2016/17:KU5 och bet. 2017/18:KU5.

[2] Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Inga subsidiaritetsprövningar genomfördes dock under december 2009.

[3] Se det tidigare gällande protokollet (30) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (1997) som var tillämpligt t.o.m. den 30 november 2009, EUT C 321 E, 29.12.2006, s. 308 f.

[4] EG-domstolens dom av den 10 december 2002 i mål C-491/01 British American Tobacco (Investments) Ltd och Imperial Tobacco Ltd, REG 2002, s. I-11453.

[5] Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder, förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande, förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) nr 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad (COM(2017) 536).

[6] För motsvarande förteckningar över vilka utkast som prövades av utskotten under 2009–2015 hänvisas till utskottets tidigare betänkanden (se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4, bet. 2012/13:KU8, bet. 2013/14:KU5, bet. 2014/15:KU5, bet. 2015/16:KU5, bet. 2016/17:KU5 och bet. 2017/18:KU5).

[7] Bet. 2013/14:KU5 s. 169 f., bet. 2014/15:KU5 s. 169 f., bet. 2015/16:KU5 s. 116 f., bet. 2016/17:KU5 s. 77 f. och bet. 2017/18:KU5 s. 164 f.

[8] Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Inga subsidiaritetsprövningar genomfördes dock under december 2009.

[9] I konstitutionsutskottets uppföljning anges att trafikutskottet subsidiaritetsprövat 14 utkast till lagstiftningsakter, vilket beror på att underlaget för konstitutionsutskottets uppföljning endast omfattar de subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen senast den 31 december 2017. I de fall där ett utskott anser att ett utkast inte strider mot subsidiaritetsprincipen anses subsidiaritetsprövningen genomförd när utskottet fattar beslut och lämnar ett protokollsutdrag till kammaren, och i de fall där ett utskott lämnat ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande anses subsidiaritetsprövningen genomförd först när kammaren fattar beslut. Subsidiaritetsprövningar som inleddes under 2017, men avslutades först under våren 2018 ingår således inte i konstitutionsutskottets uppföljning för 2017.

[10] Som tidigare nämnts räknar trafikutskottet med en subsidiaritetsprövning av ett utkast till lagstiftningsakt som ledde till ett utlåtande som utskottet justerade i januari 2017, men där kammaren formellt fattade beslut först i januari 2018.

[11] Kommissionens meddelande om en starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s beslutsfattande (COM(2018) 703). Meddelandet hänvisades till konstitutionsutskottet för granskning den 27 november 2018.

	Antal utkast till lagstiftningsakter									Antal motiverade yttranden
Utskott	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	Totalt	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	Totalt
KU	0	2	4	2	0	0	3	4	15	0	0	1	0	0	0	1	0	2
FiU	13	11	21	17	7	4	16	15	104	2	2	7	1	0	0	1	3	16
SkU	1	9	2	4	10	2	8	10	46	0	2	0	1	2	1	6	0	12
JuU	12	10	10	12	7	2	8	10	71	0	1	3	1	0	0	1	0	6
CU	1	9	6	8	4	0	7	4	39	0	0	2	0	0	0	2	0	4
UU	2	3	12	2	1	1	4	2	27	0	0	0	0	0	0	0	0	0
FöU	1	5	1	2	0	0	0	2	11	0	0	0	1	0	0	0	0	1
SfU	5	3	4	2	5	3	11	1	34	0	0	0	0	0	0	0	0	0
SoU	1	1	11	4	2	0	2	0	21	0	0	2	1	0	0	0	0	3
KrU	1	0	3	1	0	0	2	2	9	0	0	0	0	0	0	0	0	0
UbU	0	4	3	6	1	0	3	1	18	0	0	0	0	0	0	0	0	0
TU	11	10	14	27	1	0	15	14	92	0	0	1	4	0	0	2	0	7
MJU	18	28	28	21	16	5	9	6	131	1	2	1	1	0	0	0	0	5
NU	4	23	3	9	2	3	9	17	70	0	1	2	0	0	0	0	0	3
AU	1	6	3	6	2	1	4	2	25	0	2	1	0	0	0	0	0	3
Totalt	71	124	125	123	58	21	101	90	713	3	10	20	10	2	1	13	3	62