|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Ändrade mediegrundlagar (vilande grundlagsbeslut, m.m.)
Sammanfattning
I betänkandet anmäls för slutligt beslut vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (TF) och till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Det vilande förslaget innebär bl.a. språkliga och redaktionella ändringar i TF och YGL i syfte att göra regleringen könsneutral och för att underlätta förståelsen och tillämpningen av dessa grundlagar. Ändringarna innebär vidare att det ska bli möjligt att i lag föreskriva om förbud mot offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter om de är tillgängliga på ett sätt som innebär särskilda risker för intrång i enskildas personliga integritet. Ändringarna innebär också att om en utgivare inom två veckor efter att han eller hon har tagit emot en underrättelse av Justitiekanslern eller målsäganden om att viss information i databasen kan anses utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort informationen ur databasen, kan han eller hon inte hållas ansvarig för informationen, om det kan antas att informationen började tillhandahållas mer än ett år innan underrättelsen.
Det vilande grundlagsförslaget innebär vidare en språklig och innehållsmässig anpassning av brottsbeskrivningarna i TF:s brottskatalog (7 kap. 2 och 4 §§ TF) till vissa ändringar som föreslås i straffbestämmelserna om olaga hot och förolämpning (4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken). Det vilande förslaget innebär även att grunden könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelsen om hets mot folkgrupp (7 kap. 6 § TF), dvs. samma tillägg som föreslås i straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken).
Grundlagsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Vid den första behandlingen av grundlagsförslagen beslutade utskottet att skjuta upp behandlingen av vissa lagförslag som har ett sådant samband med grundlagsändringarna att de bör antas först i samband med att riksdagen slutligt antar grundlagsändringarna. I betänkandet behandlar utskottet därför regeringens förslag i proposition 2017/18:49 till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen). Ändringarna är följdändringar till ändringarna i grundlagarna. I betänkandet behandlar utskottet även regeringens förslag i proposition 2016/17:222 till lag om ändring i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning. Därutöver behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:59 till lag om ändring i 16 kap. 8 § brottsbalken avseende hets mot folkgrupp.
Även dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
I betänkandet behandlas även ett antal följdmotioner och motioner från allmänna motionstiden 2017/18 som rör brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp.
Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i tillämpningslagen och brottsbalken, och avstyrker motionsyrkandena.
I betänkandet finns fem särskilda yttranden (SD, V, L).
Behandlade förslag
Vilande förslag beslutat den 30 maj 2018 om lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (bet. 2017/18:KU16, rskr. 2017/18:336).
Proposition 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar punkt 3.
Proposition 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten punkt 2 i de delar det avser 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken.
Proposition 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner punkt 2 i de delar det avser 16 kap. 8 § brottsbalken.
Två följdmotioner.
Två yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Förslag till övrig lagstiftning
1.Vilande förslag, punkt 1 (SD)
2.Vilande förslag, punkt 1 (V)
3.Vilande förslag, punkt 1 (L)
4.Ändringar i brottsbalken om hets mot folkgrupp, punkt 4 (SD)
5.Ändringar i brottsbalken om hets mot folkgrupp, punkt 4 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Bilaga 2
Vilande lagförslag
Bilaga 3
Regeringens lagförslag (prop. 2017/18:49)
Bilaga 4
Regeringens lagförslag (prop. 2016/17:222)
Bilaga 5
Regeringens lagförslag (prop. 2017/18:59)
Bilaga 6
Justitieutskottets yttrande 2017/18:JuU2y
Bilaga 7
Justitieutskottets yttrande 2017/18:JuU5y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Vilande förslag |
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
|
2. |
Ändringar i tillämpningslagen |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:49 punkt 3.
|
3. |
Ändringar i brottsbalken om olaga hot och förolämpning |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § med den ändringen att i 4 kap. 5 § andra stycket 1 ordet "förstärks" byts mot "förstärkts".
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2016/17:222 punkt 2.1.
|
4. |
Ändringar i brottsbalken om hets mot folkgrupp |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 16 kap. 8 § brottsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:59 punkt 2.2 och avslår motionerna
2017/18:3215 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 2,
2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20,
2017/18:3955 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkande 2.2 och
2017/18:3960 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) yrkande 1.2.
Stockholm den 6 november 2018
På konstitutionsutskottets vägnar
Marta Obminska
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marta Obminska (M), Ida Karkiainen (S), Ida Drougge (M), Jonas Millard (SD), Per-Arne Håkansson (S), Linda Ylivainio (C), Mia Sydow Mölleby (V), Erik Ottoson (M), Matheus Enholm (SD), Laila Naraghi (S), Tuve Skånberg (KD), Erik Ezelius (S), Bengt Eliasson (L), Fredrik Lindahl (SD), Jonas Eriksson (MP), Louise Meijer (M) och Thomas Hammarberg (S).
Bakgrund
Grundlagar stiftas genom två likalydande beslut (8 kap. 14 § regeringsformen). Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.
Det är konstitutionsutskottets uppgift att anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlag till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § riksdagsordningen).
Under riksmötet 2016/17 och 2017/18 lade regeringen fram förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) i flera propositioner. I samtliga propositioner föreslogs ändringar i 7 kap. TF. Det första förslaget lades fram i proposition 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. Utskottet behandlade detta förslag i betänkande 2017/18:KU13, och riksdagen antog som vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (rskr. 2017/18:36). Det andra förslaget lades fram i proposition 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar och det tredje i proposition 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner. Utskottet ställde sig bakom det sistnämnda förslaget i betänkande 2017/18:KU14. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen upphävde utskottet det förslag som hade lagts fram i betänkande 2017/18:KU13 och antagits av riksdagen som vilande, nämligen förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen, och lade fram ett förslag till ny lydelse i förhållande till förslagen i proposition 2017/18:49 av 7 kap. 2, 4 och 6 §§ TF i betänkande 2017/18:KU16. Därmed behandlades även lagförslaget i proposition 2017/18:59 i betänkande 2017/18:KU16.
Vilande förslag
Den 30 maj 2018 beslutade riksdagen att som vilande anta det i proposition 2017/18:49 framlagda förslaget dels till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen utom i de delar det avser 1 kap. 13 § första stycket 4, dels till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen utom i de delar det avser 1 kap. 20 § första stycket 4 (bet. 2017/18:KU16, rskr. 2017/18:336). Det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen omfattar även de förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen som lagts fram av regeringen i proposition 2016/17:222 och proposition 2017/18:59 (se 7 kap. 2, 4 och 6 §§ i det vilande förslaget till TF).
Det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen finns förtecknad i bilaga 1. Förslaget i dess helhet med de av riksdagen beslutade ändringarna införda i regeringens förslag finns i bilaga 2.
Förslag till övrig lagstiftning
I proposition 2017/18:49 föreslog regeringen även att riksdagen skulle anta ändringar i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Enligt utskottets mening hade detta förslag ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Utskottet föreslog därför att behandlingen av regeringens förslag i denna del skulle skjutas upp till riksmötet 2018/19. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2017/18:KU16, rskr. 2017/18:336). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Förslaget till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden finns i sin helhet i bilaga 3.
I proposition 2016/17:222 föreslog regeringen att riksdagen skulle anta förslag till lag om ändring i brottsbalken. Utskottet bedömde att de föreslagna ändringarna i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning hade ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de borde behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. På förslag av utskottet beslutade riksdagen att skjuta upp behandlingen av regeringens förslag i denna del till riksmötet 2018/19 (bet. 2017/18:KU13, rskr. 2017/18:36). Förslaget till lag om ändring i den del som avser 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken finns i sin helhet i bilaga 4. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
I proposition 2017/18:59 föreslog regeringen bl.a. att grunden könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i tryckfrihetsförordningens och brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp, så att brottet hets mot folkgrupp även omfattar att hota eller uttrycka missaktning för transpersoner. Två motionsyrkanden i följdmotioner (SD och V) och tre yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18 (M och L) gällde också denna fråga. Enligt utskottet hade förslaget till ändring i brottsbalken ett sådant samband med motsvarande föreslagna ändring i tryckfrihetsförordningen att det borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. På utskottets förslag beslutade riksdagen att skjuta upp behandlingen av propositionen i denna del, och motionsyrkandena, till riksmötet 2018/19 (bet. 2017/18:KU14, rskr. 2017/18:281). Det har efter detta visat sig att ett av dessa motionsyrkanden (motion 2016/17:3146 yrkande 2) prövats av justitieutskottet (bet. 2016/17:JuU16). Därför var beslutet att skjuta upp behandlingen i denna del felaktigt. Förslaget till lag om ändring i den del som avser 16 kap. 8 § brottsbalken finns i sin helhet i bilaga 5. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1.
Vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Jämför särskilda yttranden (SD, V, L).
Förslagets innebörd i korthet
Det vilande förslaget innebär ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) och i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Ändringarna innebär bl.a. att språket moderniseras och görs könsneutralt och att strukturen i TF och YGL genomgående ses över i syfte att underlätta förståelsen och tillämpningen av dessa grundlagar. Förslaget innebär även att de bestämmelser i TF och YGL som i dag uttryckligen vänder sig till svenska medborgare ändras till att ange var och en som målgrupp. Utgångspunkten är därmed att grundlagsskyddet gäller både svenska och utländska medborgare. Begränsningar av tryck- och yttrandefriheten får dock göras genom lag för andra än svenska medborgare och svenska juridiska personer.
Det vilande förslaget till ändringar i TF och YGL innebär vidare att det blir möjligt att i lag meddela föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter
- som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening
- om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning
- som består av genetiska uppgifter eller biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person.
Detta ska endast gälla om personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa dessa, och det med hänsyn till verksamheten och de former under vilka uppgiftssamlingen hålls tillgänglig finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet.
När det gäller utgivares ansvar för publiceringar på internet införs en möjlighet till ansvarsfrihet för material som är äldre än ett år. Ändringarna innebär att om en utgivare inom två veckor efter att han eller hon har tagit emot en underrättelse från Justitiekanslern eller målsäganden om att viss information i en databas kan anses utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort informationen ur databasen, kan han eller hon inte hållas ansvarig för informationen. Detta gäller endast om det kan antas att informationen började tillhandahållas mer än ett år innan underrättelsen.
Vidare klargörs genom ändringarna att även om viss information i en databas, t.ex. användarkommentarer, har tillförts av någon annan än den som driver verksamheten gäller grundlagen för sådana delar av databasen där det framstår som klart att informationen härrör från denne.
Ändringarna innebär också att det ska bli möjligt att lämna internationellt rättsligt bistånd i straff- och civilrättsliga ärenden. Sådant bistånd ska dock vägras om det står i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.
Det vilande förslaget till ändringar innebär vidare att samma krav som kan ställas på den som sänder program i tv att göra programmen tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska kunna ställas på den som tillhandahåller beställ-tv. Det ska också bli möjligt att i lag föreskriva om skyldighet för den som sänder program i tv eller tillhandahåller beställ-tv att främja framställningen av och tillgången till program av europeiskt ursprung.
Det vilande grundlagsförslaget innebär vidare en språklig och innehållsmässig anpassning av brottsbeskrivningarna i TF:s brottskatalog (7 kap. 2 och 4 §§ TF) till vissa ändringar som föreslås i straffbestämmelserna om olaga hot och förolämpning (4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken). Det vilande förslaget innebär även att grunden könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelsen om hets mot folkgrupp (7 kap. 6 § TF), samma tillägg som föreslås i straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Utskottets anmälan och yttrande
Under riksmötet 2017/18 antog riksdagen som vilande det förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen som redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu det vilande beslutet till kammaren för slutligt beslut.
Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.
Utskottet noterar att ett kommatecken och konjunktionen eller (”, eller”) i slutet av 1 kap. 13 § första stycket 3 TF och i slutet av 1 kap. 20 § första stycket 3 YGL borde ha flyttats till i slutet av punkt 2 i respektive paragraf. Att det inte gjordes påverkar inte innebörden eller tillämpningen av dessa bestämmelser, men bör rättas till nästa gång tillfälle ges.
Övrig lagstiftning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i tillämpningslagen. Riksdagen antar också förslaget till ändringar i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken med en mindre språklig ändring i 4 kap. 5 § samt förslaget till ändringar i 16 kap. 8 § brottsbalken.
Jämför särskilda yttranden (SD, V).
Ändringar i tillämpningslagen
I regeringens proposition 2017/18:49 föreslår regeringen ändringar i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen).
Som tidigare nämnts innebär det vilande grundlagsförslaget att begränsningar av tryckfriheten får göras genom lag för andra än svenska medborgare och svenska juridiska personer. En sådan begränsning av tryckfriheten införs genom 2 kap. 1 § tillämpningslagen där det anges vilka utländska fysiska och juridiska personer som inte får vara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige.
Som ett led i den språkliga och strukturella översynen av TF och YGL föreslår regeringen att vissa detaljbestämmelser om utgivning av periodiska skrifter i nuvarande 5 kap. TF flyttas till tillämpningslagen. Regeringen föreslår att en bestämmelse om ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis i nuvarande 5 kap. 5 § femte stycket TF flyttas till 2 kap. 7 § tillämpningslagen. Regeringen föreslår vidare att en bestämmelse i nuvarande 5 kap. 8 § TF som reglerar när en ändringsanmälan om utgivningsort eller utgivningsplan ska göras flyttas till 2 kap. 5 § i tillämpningslagen. Vidare föreslår regeringen att en bestämmelse i nuvarande 5 kap. 6 § andra stycket TF om beslut om återkallelse av utgivningsbevis flyttas till 2 kap. 9 § tillämpningslagen. Dessutom föreslås att en bestämmelse om straffansvar för utebliven anmälan om ny utgivningsort eller utgivningsplan flyttas från 5 kap. 14 § första stycket TF till 2 kap. 11 § första stycket tillämpningslagen. Regeringen föreslår också att det i 2 kap. 11 § andra stycket införs en bestämmelse om att Justitiekanslern (JK) ska vara åklagare i sådana mål.
Regeringen föreslår vidare att det i 6 kap. 3 § tillämpningslagen införs en bestämmelse om att en underrättelse från JK eller målsäganden enligt 6 kap. 6 § YGL ska innehålla en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för påståendet om att viss information i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott och tydliga uppgifter om vilken information i databasen som den avser.
Genom ändringar i TF och YGL införs bestämmelser som gör det möjligt att lämna internationellt rättsligt bistånd i straff- och civilrättsliga ärenden, dock inte i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Det kan vara svårt att avgöra vad som är allmänna svenska rättsprinciper på området. I tillämpningslagen införs därför en bestämmelse om att JK ska ges tillfälle att yttra sig innan sådant internationellt rättsligt bistånd beviljas i frågor som rör ansvar för brott (11 kap. 5§).
Därutöver föreslår regeringen vissa ändringar av språklig eller redaktionell karaktär.
Ändringar i brottsbalken om olaga hot och förolämpning
Propositionen
I proposition 2016/17:222 föreslår regeringen vissa ändringar av straffbestämmelserna i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken. Motsvarande ändringar föreslogs i brottskatalogen i TF och har antagits som vilande av riksdagen (se ovan).
Enligt den nuvarande ordalydelsen i 4 kap. 5 § brottsbalken om olaga hot består den straffbara gärningen i att lyfta vapen mot någon annan eller annars hota med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom.
I propositionen föreslås att straffbestämmelsen moderniseras och utvidgas till att även gälla hot mot den personliga integriteten. Straffansvar för olaga hot ska enligt förslaget gälla för den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid.
Regeringen anger som skäl för förslaget att utvidga tillämpningsområdet för olaga hot till att avse även vissa hot om brott mot den personliga integriteten bl.a. att acceptansen i samhället för integritetskränkningar har blivit lägre och att en utvidgning i enlighet med förslaget också skulle innebära att bestämmelsen skulle träffa förtäckta hot om allvarliga brottsliga angrepp i fler fall än i dag. Därigenom skulle enligt regeringen ett mer ändamålsenligt straffrättsligt skydd kunna åstadkommas.
Regeringen anför att en utvidgning av det straffbara området måste utformas så att det träffar de straffvärda fallen och avgränsas på ett tydligt sätt. Särskilt när det gäller brott som innebär en inskränkning av yttrandefriheten måste dessutom enligt regeringen en utvidgning av det straffbara området innebära en rimlig avvägning mellan skyddet för den personliga integriteten och yttrandefriheten. Hot om att utsätta andra för brottsliga gärningar är dock enligt regeringens bedömning knappast sådana slag av yttranden som yttrandefriheten i första hand är tänkt att skydda. Vidare anför regeringen att yttrandefriheten också får inskränkas om det är tillräckligt motiverat. I likhet med utredningen anser regeringen att kriminalisering framstår som en nödvändig åtgärd för att effektivt kunna motverka allvarliga hot mot den personliga integriteten. Det finns därmed enligt regeringens uppfattning tillräckliga skäl att utvidga straffbestämmelsen om olaga hot till att omfatta även hot mot någons frihet och frid.
En förutsättning för straffansvar för olaga hot enligt bestämmelsens nuvarande lydelse är, som redan har framgått, att hotet är ägnat att framkalla allvarlig fruktan. Enligt regeringen kan emellertid även hot som inte framkallar allvarlig fruktan i en mer allmänspråklig betydelse vara så allvarliga och innebära sådana angrepp på den personliga integriteten att de bör vara straffbara. En ändring av bestämmelsen genom att ändra ordalydelsen från allvarlig fruktan till allvarlig rädsla skulle enligt regeringens bedömning innebära dels att fler fall skulle rymmas inom det straffbara området, dels att straffansvaret skulle ligga i linje med den tillämpning som bestämmelsen har fått i domstolspraxis.
Enligt den nuvarande ordalydelsen i 5 kap. 3 § brottsbalken om förolämpning består den straffbara gärningen i att smäda annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom.
I propositionen föreslås att straffbestämmelsen förtydligas och moderniseras. Straffansvar för förolämpning ska enligt förslaget gälla den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Förslaget innebär således ändringar såväl språkligt som i sak. De föreslagna ändringarna innebär att beskrivningen av de tillvägagångssätt som kan innebära en förolämpning moderniseras. Vidare ändras brottskonstruktionen så att gärningar som är ägnade att kränka självkänslan eller värdigheten omfattas av straffansvar.
När det först gäller förslaget att förolämpningsbrottet bör skydda enskildas självkänsla och värdighet konstaterar regeringen att en sådan utformning skulle dels återspegla det skyddsintresse som förolämpningsbrottet har i dag så som förolämpningsbrottet har utvecklats i praxis och doktrin, dels på ett ändamålsenligt sätt avgränsa straffansvaret till de mest straffvärda fallen.
När det sedan gäller förslaget om språkliga ändringar i bestämmelsen anför regeringen att det straffrättsliga skyddet bör vara tydligt och modernt. Det är därför enligt regeringen angeläget att bestämmelsen moderniseras med begrepp som underlättar förståelsen för vilka gärningar som är straffbara.
Slutligen anför regeringen om förslaget om ändring av brottskonstruktionen att det visserligen bör krävas goda skäl för att ändra den grundläggande konstruktionen hos en väl etablerad straffbestämmelse, men att det i detta fall framstår som önskvärt att förtydliga vad som gäller för straffansvar. Regeringen framhåller att den omständigheten att en straffbestämmelse kan behöva förtydligas inte i sig innebär att dess tillämpningsområde behöver förändras. I likhet med utredningen föreslår regeringen därför att straffbestämmelsen utformas så att gärningar som typiskt sett är ägnade att kränka någons självkänsla eller värdighet bör omfattas av straffansvar. Genom en avgränsning till typiska reaktioner på vissa uttalanden undantas enligt regeringen smärre angrepp på självkänslan eller värdigheten som den enskilde rimligen ska kunna tåla och som därför inte bör omfattas av straffansvar.
Yttrande från justitieutskottet
Justitieutskottet ställde sig bakom regeringens förslag, se utskottets yttrande i bilaga 6.
Ändringar i brottsbalken om hets mot folkgrupp
Propositionen
I proposition 2017/18:59 föreslår regeringen en ändring i straffbestämmelsen i 16 kap. 8 § brottsbalken. Motsvarande ändringar föreslogs i brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen (TF) och har antagits som vilande av riksdagen (se ovan).
För hets mot folkgrupp döms enligt den nuvarande lydelsen av 16 kap. 8 § brottsbalken den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Genom bestämmelserna i 7 kap. 4 § 11 TF och 5 kap. 1 § första stycket YGL är hets mot folkgrupp också ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Straffet för hets mot folkgrupp är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter. För grovt brott är straffet fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Regeringen konstaterar i propositionen att transpersoner i dag inte uttryckligen omfattas av bestämmelserna om hatbrott. Det finns emellertid enligt regeringen tydliga indikationer på att transpersoner utsätts för brott i stor utsträckning. Detta talar enligt regeringen för att även skyddet i det straffrättsliga regelverket om bl.a. hatbrott och diskriminering bör stärkas. Regeringen konstaterar också att Europarådets ministerkommitté 2010 som nämnts antog en icke-bindande rekommendation om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet där medlemsstaterna uppmanades att vidta åtgärder mot bl.a. hatbrott och hatpropaganda på grund av sexuell läggning och könsidentitet (rekommendation CM/Rec[2010]5). Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna förbjuda hatpropaganda mot homosexuella, bisexuella och transpersoner och se till att brottsmotiv som anknyter till sexuell läggning eller könsidentitet kan beaktas som en försvårande omständighet.
Regeringen föreslår att könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till som grund för brottet hets mot folkgrupp. Syftet med förslaget är att brottet hets mot folkgrupp även ska omfatta att hota eller uttrycka missaktning mot transpersoner.
Motionerna
I följdmotion 2017/18:3960 begär Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) att riksdagen ska avslå propositionen (yrkande 1 i denna del). Motionärerna anför att kretsen människor som det föreslagna uttrycket könsöverskridande identitet eller uttryck är avsett att träffa dels inte är så stor att en inskränkning i yttrandefriheten är motiverad, dels är svår att överblicka, vilket strider mot principerna om rättssäkerhet och förutsägbarhet.
I följdmotion 2017/18:3955 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) begärs att det föreslagna begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck ersätts med begreppet könsidentitet och könsuttryck i brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp (yrkande 2 i denna del). Motionärerna anför att begreppet könsöverskridande uttryck och identitet innebär ett avvikarperspektiv och utgår från en uppfattning om vad som är en norm. Bestämmelsen blir enligt motionärerna dessutom normskapande avseende vad som är att betrakta som typiskt manligt respektive typiskt kvinnligt. Detta skiljer sig från hur de flesta andra diskrimineringsgrunder är formulerade.
I kommittémotion 2017/18:3215 yrkande 2 av Olof Lavesson m.fl. (M) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp utvidgas till att även omfatta hets på grund av könsidentitet och könsuttryck. Ett motsvarande yrkande finns i kommittémotion 2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20.
Yttrande från justitieutskottet
Justitieutskottet ställde sig bakom regeringens förslag, se utskottets yttrande i bilaga 7.
Utskottets ställningstagande
Vid den första behandlingen av proposition 2017/18:49 ansåg utskottet att förslaget till ändringar i tillämpningslagen hade ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Riksdagen beslutade att skjuta upp behandlingen till riksmötet 2018/19. Utskottet har nu föreslagit att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Mot denna bakgrund och av de skäl som anförs i propositionen föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i tillämpningslagen.
Vid den första behandlingen av proposition 2016/17:222 bedömde utskottet att regeringens förslag till lag om ändring i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning hade ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen att det borde behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Riksdagen beslutade att skjuta upp behandlingen till riksmötet 2018/19.
Utskottet har nu föreslagit att riksdagen slutligt antar förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Mot denna bakgrund, och eftersom utskottet anser att regeringens förslag till ändringar i brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning är väl avvägda, föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken med en språklig ändring i 4 kap. 5 §.
Vid behandlingen under föregående riksmöte av proposition 2017/18:59 anförde konstitutionsutskottet att det delade justitieutskottets uppfattning att förslagen i propositionen borde tillstyrkas och motionerna avstyrkas. Utskottet ställde sig därmed bakom regeringens förslag om att grunden könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelserna om tryckfrihetsförordningen om hets mot folkgrupp, och avstyrkte motioner i denna del. Enligt utskottets mening hade dock regeringens förslag till lag om ändring i 16 kap. 8 § brottsbalken ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen att det borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till ändringar i denna grundlag. Utskottet föreslog därför att riksdagens behandling av propositionen och motionsyrkandena i denna del skulle skjutas upp till riksmötet 2018/19. Riksdagen beslutade att skjuta upp behandlingen i enlighet med utskottets förslag.
Utskottet har nu föreslagit att riksdagen slutligt antar förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Utskottet anser att förslagen i propositionen avseende 16 kap. 8 § brottsbalken bör tillstyrkas och föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Motion 2017/18:3960 (SD) yrkande 1 i denna del och motion 2017/18:3955 (V) yrkande 2 i denna del avstyrks därmed.
De förslag som framförs i motion 2017/18:3215 (M) yrkande 2 och motion 2017/18:3578 (L) yrkande 20 får anses tillgodosedda genom lagförslaget och avstyrks.
|
1. |
|
|
|
Jonas Millard (SD), Matheus Enholm (SD) och Fredrik Lindahl (SD) anför: |
När det gäller regeringens förslag till utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner har man lånat formuleringen könsöverskridande identitet eller uttryck från diskrimineringslagstiftningen. Enligt vår mening är den nuvarande systematiken med en uppräkning av diskrimineringsgrunder olycklig, eftersom det innebär att skyddet mot diskriminering är olika starkt för olika grupper. Vi vill istället att alla grupper ska omfattas av ett likvärdigt skydd mot diskriminering. Omfattningen av hetspropagandan mot transpersoner är enligt vår mening inte sådan att den motiverar en inskränkning av yttrandefriheten. Till detta kommer att de föreslagna lagändringarna i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken är så otydligt formulerade att de riskerar att innebära en oförutsägbar och därmed rättsosäker tillämpning, eftersom det är osäkert vilken personkrets som omfattas av bestämmelserna. Vi anser därför att propositionen i den del som rör ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner genom ändringar i tryckfrihetsförordningens bestämmelse om hets mot folkgrupp borde ha avslagits.
Det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen kan dock endast antas eller förkastas i sin helhet. Vi är inte beredda att förkasta hela det vilande förslaget och avstår därför från att reservera oss.
|
2. |
|
|
|
Mia Sydow Mölleby (V) anför: |
Enligt min mening är det välkommet att regeringen vidtar åtgärder för att stärka transpersoners straffrättsliga skydd. Att använda en term som pekar ut transpersoner som avvikande på det sätt som regeringen har valt att göra, i strid med utredningens förslag, har emellertid en rad nackdelar och stämmer heller inte överens med hur hetslagstiftningen i övrigt är utformad. Även om det är just transpersoners utsatta situation som motiverar att det straffrättsliga skyddet stärks bör utvidgningen göras på ett sätt som omfattar alla könsidentiteter och könsuttryck.
Den kritik som förts fram mot en sådan formulering är inte av sådan vikt att den bör tillmätas någon avgörande betydelse. Det är däremot principiellt viktigt att utvidgningen av det straffrättsliga skyddet i de aktuella bestämmelserna görs på ett sätt som stämmer överens med utformningen av bestämmelserna i övrigt. Skulle exempelvis hets mot en cisperson på grund av just dennes könsidentitet eller könsuttryck kunna bevisas bör skyddet principiellt sett gälla på samma sätt som för en transperson. Mot denna bakgrund borde begreppet könsidentitet och könsuttryck ha använts i tryckfrihetsförordningens och brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp.
Det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen kan dock endast antas eller förkastas i sin helhet. Jag är inte beredd att förkasta hela det vilande förslaget och avstår därför från att reservera mig.
|
3. |
|
|
|
Bengt Eliasson (L) anför: |
Som framgått av riksdagens tidigare behandling av grundlagsärendet delar Liberalerna inte regeringens bedömningar och förslag vad gäller preskriptionsregler och ansvar för databaser. Innebörden av förslaget är att yttrandefrihetsbrott i en databas även i fortsättningen ska betraktas som ett pågående brott så länge materialet tillhandahålls i databasen. Vi vet att det sker snabba förskjutningar av uppfattningar om vad som är tillåtligt att säga. Det är därför innehållet i äldre material som inte görs annat än passivt tillgängligt genom en databas enligt min mening inte ska bedömas enligt samtidens normer om vad som är tillåtligt. Den nya bestämmelsen om möjlighet till ansvarsfrihet för material som är äldre än ett år, om utgivaren inom två veckor efter underrättelse eller stämningsansökan tar bort materialet ur databasen, är ett ytterligare avsteg från tanken om att tillåtligheten av ett yttrande ska bedömas enligt de uppfattningar och normer som var rådande vid publiceringstillfället.
Jag anser därför att regeringens förslag i den del som avser preskriptionsregler och ansvar för databaser borde ha avslagits. Det vilande förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen kan dock endast antas eller förkastas i sin helhet. Jag är inte beredd att förkasta hela det vilande förslaget och avstår därför från att reservera mig.
|
4. |
Ändringar i brottsbalken om hets mot folkgrupp, punkt 4 (SD) |
|
|
Jonas Millard (SD), Matheus Enholm (SD) och Fredrik Lindahl (SD) anför: |
Som vi har framhållit i det särskilda yttrandet avseende det vilande grundlagsförslaget är de föreslagna lagändringarna i bl.a. brottsbalken så otydligt formulerade att de riskerar att innebära en oförutsägbar och därmed rättsosäker tillämpning, eftersom det är osäkert vilken personkrets som omfattas av bestämmelserna.
Vi är, som vi anförde i vårt särskilda yttrande, inte beredda att förkasta hela det vilande grundlagsförslaget och har därför avstått från att reservera oss mot det vilande förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen. För att undvika olika lydelser i bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken avstår vi också från att reservera oss mot ändringarna i brottsbalken.
|
5. |
|
|
|
Mia Sydow Mölleby (V) anför: |
Som jag framhållit i det särskilda yttrandet avseende det vilande grundlagsförslaget anser jag att regeringens förslag till ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner är välkommet. Enligt min mening borde dock begreppet könsidentitet och könsuttryck ha använts bl.a. i brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp.
Jag är, som jag anförde i mitt särskilda yttrande, inte beredd att förkasta hela det vilande grundlagsförslaget och har därför avstått från att reservera mig mot det vilande förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen. För att hets mot transpersoner ska utgöra ett brott enligt grundlagarna krävs att brottet måste vara upptaget både i tryckfrihetsförordningen och i brottsbalken, s.k. dubbel kriminalisering. Jag avstår därför också från att reservera mig mot ändringarna i brottsbalken.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Vilande förslag
Den 30 maj 2018 beslutade riksdagen (bet. 2017/18:KU16, rskr. 2017/18:336) att som vilande anta det i proposition 2017/18:49 framlagda förslaget dels till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen utom i de delar det avser 1 kap. 13 § första stycket 4, dels till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen utom i de delar det avser 1 kap. 20 § första stycket 4. Det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen omfattar även de förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen som lagts fram av regeringen i proposition 2016/17:222 och proposition 2017/18:59 (se 7 kap. 2, 4 och 6 §§ i det vilande förslaget till TF).
Proposition 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten:
2.1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
Förslaget behandlas i den del som avser 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken
Proposition 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar:
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.
Proposition 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner:
2.2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
Förslaget behandlas i den del som avser 16 kap. 8 § brottsbalken.
2017/18:3955 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V):
2.2.Riksdagen beslutar att begreppen könsidentitet och könsuttryck, i likhet med förslaget i betänkandet Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner m.m. (SOU 2015:103), används i stället för könsöverskridande identitet eller uttryck i de berörda bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen respektive brottsbalken som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för transpersoner.
Förslaget behandlas i den del som avser 16 kap. 8 § brottsbalken.
2017/18:3960 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD):
1.2.Riksdagen avslår propositionen.
Förslaget behandlas i den del som avser 16 kap. 8 § brottsbalken.
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
2017/18:3215 av Olof Lavesson m.fl. (M):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp i brottsbalken till att även omfatta könsidentitet och könsuttryck och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L):
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hets med anspelning på könsidentitet eller könsuttryck och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Regeringens lagförslag (prop. 2017/18:49)
Bilaga 4
Regeringens lagförslag (prop. 2016/17:222)
Bilaga 5
Regeringens lagförslag (prop. 2017/18:59)
Bilaga 6
Justitieutskottets yttrande 2017/18:JuU2y
Bilaga 7
Justitieutskottets yttrande 2017/18:JuU5y
