|
|
Riksrevisionens årsredovisning för 2018
Sammanfattning
Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2018 (redog. 2018/19:RR1) till riksdagen. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att Riksrevisionens årsredovisning i alla väsentliga avseenden är rättvisande. Efter avslutad revision föreslår utskottet att riksdagen lägger Riksrevisionens årsredovisning för 2018 till handlingarna.
Utskottet saknar den redovisning av användningen av externa konsulter i årsredovisningen som utskottet begärde 2008, och ser fram emot en sådan redovisning i Riksrevisionens årsredovisning för 2019.
Utskottet har tagit del av Riksrevisionens uppföljningsrapport 2019. Utskottet ser med tillfredsställelse på att Riksrevisionen under året arbetat med att fånga in resultatet av den årliga revisionens förebyggande arbete och redovisat detta i uppföljningsrapporten.
Behandlade förslag
Redogörelse 2018/19:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2018.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens årsredovisning för 2018
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Externrevisorns revisionsberättelse
Tabeller
Tabell 1 Anslagsredovisning för 2018
Tabell 2 Kostnader för verksamhetsgrenarna 2016–2018
Tabell 3 Resultat inom årlig revision 2016–2018
Tabell 4 Inriktningen på effektivitetsrevisionens granskningar
Tabell 5 Kostnader för och genomsnittlig insats per granskningsrapport
Tabell 6 Kostnader för verksamhetsgrenen Nationellt revisionsorgan
Tabell 7 Kostnader för verksamhetsgrenen Internationellt utvecklingssamarbete
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Riksrevisionens årsredovisning för 2018 |
Riksdagen lägger redogörelse 2018/19:RR1 till handlingarna.
Stockholm den 25 april 2019
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Johan Pehrson (L), Sven-Olof Sällström (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Charlotte Quensel (SD).
Riksrevisionen ska enligt lagen (2016:1091) om budget och administration för riksdagens myndigheter lämna en årsredovisning till riksdagen senast den 22 februari. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska riksrevisorn med administrativt ansvar besluta om årsredovisningen. Den 20 februari 2019 lämnades årsredovisningen för 2018 till riksdagen (redog. 2018/19:RR1). I årsredovisningen lämnas ett intygande av riksrevisorn med administrativt ansvar om att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Riksrevisorn med administrativt ansvar bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Ingen motion har väckts med anledning av redogörelsen.
Revision av Riksrevisionens årsredovisning har utförts av revisionsbyrån KPMG AB. Revisionsberättelsen kom in till finansutskottet den 19 mars 2019 (dnr 1929-2018/19).
Riksrevisionen har också lämnat in Uppföljningsrapport 2019 till finansutskottet. Den är inte något formellt riksdagsärende. Uppföljningsrapporten ger utskottet underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat.
Som ett led i beredningen av ärendet höll finansutskottet den 2 april 2019 en intern utfrågning med Stefan Lundgren som är riksrevisor med administrativt ansvar.
Riksrevisionens årsredovisning för 2018
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2018 till handlingarna.
Redogörelsen
I sitt förord till årsredovisningen konstaterar riksrevisorn med administrativt ansvar, Stefan Lundgren, att riksrevisorerna under 2018 fortsatt att arbeta för att återupprätta förtroendet för Riksrevisionen och att myndigheten har återhämtat sig efter den tidigare förtroendekrisen.
Enligt förordet har Riksrevisionen under 2018 presterat enligt sitt uppdrag med goda resultat. Den årliga revisionen av myndigheternas årsredovisningar 2017 slutfördes på utsatt tid och i enlighet med god revisionssed. Inom effektivitetsrevisionen publicerades 35 granskningsrapporter, i huvudsak i enlighet med granskningsplanen 2017/18. Inom den internationella samverkan låg Riksrevisionens aktivitetsnivå 2018 på ungefär samma nivå 2017. Inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet har Riksrevisionen ingått avtal med två nya samarbetsländer.
Intern styrning och kontroll
För de övergripande verksamhetsrisker som i riskanalysen 2017 fick ett högt riskvärde vidtogs åtgärder för att minska värdet under 2018. Riksrevisionen har under året arbetat med att minimera riskerna på följande områden:
• otillräcklig efterlevnad av regler: hantering av allmänna handlingar och sekretess
• otillräcklig efterlevnad av regler: bisysslor
• brister i krisberedskap och brist i kommunikation vid kris
• otillräcklig efterlevnad av dataskyddsförordningen
• brister i resurser och kontinuitet på ekonomienheten.
Åtgärderna som vidtagits under 2018 har haft en påverkan på majoriteten av riskerna, och för de övriga fortsätter förbättringsarbetet under 2019.
I årsredovisningen konstateras att det finns områden inom myndigheten där bedömningen är att den interna styrningen och kontrollen i allt väsentligt är betryggande, men att ett antal förbättringar behöver genomföras. Det handlar bl.a. om strategiskt säkerhetsarbete, en god offentlighetsstruktur och upphandlingar.
Anslagsförbrukning och kostnadsutveckling
Anslagsförbrukningen 2018 på förvaltningsanslaget var ca 335 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten utnyttjades med 2,2 miljoner kronor (se tabell 1).
På Riksrevisionens anslag för internationellt utvecklingsarbete var anslagsförbrukningen ca 47 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande på 1,1 miljoner kronor.
Tabell 1 Anslagsredovisning för 2018
Tusental kronor
|
Anslag |
Ingående anslags-sparande |
Anvisade medel |
Indragning |
Totalt disponibelt belopp |
Årets utfall |
Utgående anslags-sparande |
|
Utgiftsområde 2 |
|
|
|
|
|
|
|
1:15 Riksrevisionen |
3 553 |
329 737 |
– |
333 290 |
335 495 |
–2 205 |
|
Utgiftsområde 7 |
|
|
|
|
|
|
|
1:5 Internationellt utvecklingssamarbete |
–1 424 |
50 000 |
– |
48 576 |
47 433 |
1 133 |
|
Totalt |
2 129 |
379 737 |
– |
381 866 |
382 938 |
–1 072 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2018.
Verksamhetens kostnader ökade med 3,5 miljoner kronor jämfört med föregående år, och förklaras i huvudsak av ökade kostnader för personal jämfört med 2017.
Tabell 2 Kostnader för verksamhetsgrenarna 2016–2018
Tusental kronor
|
|
2018 |
2017 |
2016 |
|
Årlig revision |
168 441 |
166 443 |
160 529 |
|
Effektivitetsrevision |
152 212 |
148 026 |
140 796 |
|
Nationellt revisionsorgan |
14 162 |
14 900 |
17 453 |
|
Internationellt utvecklingssamarbete |
41 173 |
43 062 |
40 893 |
|
Totalt |
375 998 |
372 431 |
359 671 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2018.
Verksamhetsgren: Årlig revision
Revisionen av myndigheternas årsredovisningar ska utföras i enlighet med internationella standarder som ger uttryck för god revisionssed och att revisionsberättelserna ska lämnas i tid. Den årliga revisionen arbetar även förebyggande genom att ha en löpande dialog med myndighetsledningarna om de brister som Riksrevisionen identifierar under granskningen. Detta arbetssätt ökar myndighetens möjlighet att åtgärda väsentliga fel innan årsredovisningen lämnas.
Resultat och bedömning
Under 2018 slutförde Riksrevisionen granskningen av myndighetens årsredovisningar för räkenskapsåret 2017. I samband med det lämnades 228 revisionsberättelser. Sammanlagt 14 myndigheter fick ett modifierat uttalande i sina respektive revisionsberättelser, och en myndighet fick fler än ett modifierat uttalande i sin revisionsberättelse. Den vanligaste orsaken till modifieringar är att anslag eller bemyndiganden överskridits. Detta påverkar om anslag och inkomster i allt väsentligt använts i enlighet med de ändamål som riksdagen beslutat om och i enlighet med tillämpade föreskrifter. Uttalandet och den granskning som görs mot det svarar mot Riksrevisionens uppgift att uttala sig om huruvida ledningens förvaltning följer tillämpliga regelverk.
För räkenskapsåret 2017 lämnade Riksrevisionen även elva upplysningar i revisionsberättelserna. Upplysningar lämnas när det finns sådant som myndigheten bedömer som viktigt för att kunna förstå årsredovisningen. Den vanligaste orsaken till upplysningar i revisionsberättelsen är oklarheter i fråga om tillämpning av full kostnadstäckning i avgiftsbelagd verksamhet utifrån 5 § avgiftsförordningen (1992:191).
Kvalitetsarbete
Den årliga revisionens kvalitetsarbete bedrivs i enlighet med internationella standarder för kvalitet i finansiella revisioner och innefattar både åtgärder i fråga om kvalitetssäkring och kvalitetskontroller i efterhand. Under 2018 kontrollerades nio ansvariga revisorers akter. Kvalitetskontrollen visade att revisionen i allt väsentligt var utförd och dokumenterad i enlighet med internationella standarder samt Riksrevisionens instruktion för granskning av resultatredovisningen och annan information i årsredovisningen. Som en del i kvalitetsarbetet utvecklade Riksrevisionen under 2018 klarspråk inom årlig revision, och arbetet integreras i kvalitetssäkringsarbetet för att få långsiktig effekt.
Kostnader
Den totala kostnaden för den årliga revisionen ökade marginellt med ca 2 miljoner kronor jämfört med 2017 (se tabell 2). Kostnaderna för revision av myndigheter är i princip oförändrade, men kostnaderna för områdesbevakning har minskat något. Kostnaderna för metodutveckling och kompetensutveckling har ökat med 2,6 miljoner (34 procent) jämfört med föregående år till följd av en medveten uppbyggnad av resurserna för att möta ett ökat behov.
Den årliga revisionen är avgiftsbelagd. Intäkterna från revisionen redovisas mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. I tabell 3 redovisas resultatet av den avgiftsfinansierade årliga revisionen. Det ackumulerade underskottet uppgår till 3,4 miljoner kronor efter årets underskott på 0,2 miljoner kronor. Om underskottet fortsätter att öka kan det enligt Riksrevisionen finnas anledning att höja avgifterna under 2019 eller 2020.
Tabell 3 Resultat inom årlig revision 2016–2018
Tusental kronor
|
|
Budget 2018 |
2018 |
2017 |
2016 |
|
Avgiftsintäkter |
150 000 |
154 691 |
152 946 |
153 471 |
|
Kostnader |
150 000 |
154 896 |
154 840 |
149 752 |
|
Årets resultat |
0 |
–205 |
–1 894 |
3 719 |
|
Ackumulerat resultat |
–3 224 |
–3 429 |
–3 224 |
–1 330 |
Not: Kostnaderna avser nettokostnader för själva revisionen av de statliga myndigheterna.
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2018.
Riksrevisionen granskar också Östersjöstaternas råd (CBSS). Revisionen är avgiftsfinansierad, och Riksrevisionen disponerar intäkterna. Det ackumulerade överskottet i verksamheten uppgår till 3,4 miljoner kronor, vilket till stor del uppstått i samband med tidigare avgiftsfinansierade uppdrag. De åtgärder som vidtogs under 2017 för att minska överskottet har ännu inte lett till det resultat man önskade, och ytterligare åtgärder kommer att vidtas under 2019 genom översyn av taxorna och fördelning av kostnaderna.
Verksamhetsgren: Effektivitetsrevision
Effektivitetsrevisionen ska huvudsakligen inriktas på att granska hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta. Som ett led i effektivitetsrevisionen får Riksrevisionen också lämna förslag om alternativa insatser för att nå avsedda resultat. Riksrevisionen följer de internationella standarderna för effektivitetsrevision.
Resultat och bedömning
Under 2018 publicerades 35 granskningsrapporter, vilket är ungefär lika många som 2017. Under året fattades beslut om att inleda 36 granskningar (40 under 2017), och vid årsskiftet pågick 42 granskningar (43 föregående årsskifte). I årsredovisningen har man klassificerat de publicerade granskningarna efter revisionslagens uppräkning av typ av granskning: hushållning, resursutnyttjande respektive måluppfyllelse och samhällsnytta (se tabell 4). En granskning kan bestå av flera typer av granskningar. Riksrevisionen bedömer att effektivitetsgranskningarna under året i huvudsak levde upp till bredden i lagens krav.
Tabell 4 Inriktningen på effektivitetsrevisionens granskningar
Antal rapporter
|
Typ av granskning |
2018 |
2017 |
|
Hushållning |
9 |
11 |
|
Resursutnyttjande |
14 |
14 |
|
Måluppfyllelse och samhällsnytta |
30 |
25 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2018.
Under året lades två granskningar ned, vilket enligt årsredovisningen är betydligt färre än tidigare år. Kostnaderna för de nedlagda granskningarna 2018 uppgick till 0,6 miljoner kronor, en minskning från 11,6 miljoner kronor 2017.
Kvalitetsarbete
Under rubriken Kvalitetsarbete redovisas den process för kvalitetssäkring som Riksrevisionen använder. I årsredovisningen konstateras att effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring ingår i granskningsprocessen. Av årsredovisningen framgår att Riksrevisionen under slutet av 2018 initierade en översyn av granskningsprocessen i syfte att ytterligare stärka kvalitetssäkringen. Översynen kommer att slutföras under 2019.
Kostnader
Den totala kostnaden för effektivitetsrevisionen ökade med ca 4,2 miljoner kronor jämfört med 2017. Enligt årsredovisningen är det kostnaden för granskning och omvärldsbevakning som har ökat.
I årsredovisningen konstateras att kostnaden per publicerad granskning har ökat något jämfört med 2017 (se tabell 5), men att den är lägre än 2016. De publicerade granskningarna under både 2017 och 2018 har kunnat genomföras med färre arbetade timmar än 2016, vilket förklaras av att fler granskningar av mer avgränsad karaktär genomförts. Vidare är det rimligt att tro att kvalitetssäkringsarbetet och processen för att ta fram granskningar hanteras säkrare i organisationen, vilket Riksrevisionen anser att det låga antalet nedlagda granskningar vittnar om.
Tabell 5 Kostnader för och genomsnittlig insats per granskningsrapport
Tusental kronor om inte annat anges
|
|
2018 |
2017 |
2016 |
|
Årets avslutade granskningar |
108 650 |
118 466 |
124 119 |
|
varav publicerade |
108 034 |
106 858 |
107 783 |
|
inte resulterat i rapport |
616 |
11 608 |
16 336 |
|
Antal publicerade granskningar |
35 |
37 |
33 |
|
Styckkostnad per publicerad granskning |
3 087 |
2 888 |
3 266 |
|
Snitt antal timmar per publicerad granskning |
2 553 |
2 301 |
2 870 |
Not: Antalet timmar per granskning grundar sig på redovisade timmar för anställd personal.
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2018.
Verksamhetsgren: Nationellt revisionsorgan
Riksrevisionen är nationellt revisionsorgan, vilket bl.a. innebär att myndigheten samverkar i revisionsfrågor nationellt och internationellt. Inom verksamhetsgrenen redovisas även myndighetsövergripande uppgifter.
Resultat och bedömning av nationell samverkan
Under rubriken Resultat och bedömning av nationell samverkan redogör Riksrevisionen för att man varje år lämnar en granskningsplan, den årliga rapporten och uppföljningsrapporten till riksdagen. Vidare konstateras att myndigheten under 2018 lämnat 19 remissyttranden, vilket kan jämföras med 37 remissyttranden under 2017.
Under året hölls sex sammanträden med Riksrevisionens parlamentariska råd. Under året följde rådet Riksrevisionens granskningsverksamhet och fick information om förslaget till budget, årsredovisning, den årliga rapporten, Riksrevisionens långsiktiga plan samt granskningsplanen. Det parlamentariska rådet informerades löpande om de åtgärder som riksrevisorerna genomfört. Riksrevisionen hade tre möten med det vetenskapliga rådet. Bedömningar av effektivitetsrevisionens granskningsrapporter var ett genomgående tema på sammanträdena. Rådet fick också tillfälle att kommentera och ge synpunkter på Riksrevisionens myndighetsövergripande dokument, t.ex. granskningsplanen och den årliga rapporten.
Riksrevisionens externa kommunikation tar till största delen sin utgångspunkt i myndighetens granskningsresultat. Riksrevisionens webbplats hade ca 15 000 besök per månad, och det genomsnittliga antalet besök per enskild granskningsrapport var ca 2 000 under 2018. Riksrevisionens nyhetsbrev når ca 1 420 prenumeranter när en effektivitetsgranskning publiceras. Riksrevisionen använder sig också av Twitter för att kommunicera, och antalet följare var ca 1 450 vid årets slut. I slutet av december arrangerade Riksrevisionen för första gången ett s.k. webbinarium där ca 100 personer deltog när granskningsrapporten om kommunal tillsyn presenterades. En annan viktig del i den externa kommunikationen är externa kontakter och seminarier. Riksrevisorerna deltog bl.a. i seminarier som hade anordnats av Kommek, Folk och Försvar, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och Statskontoret.
Resultat och bedömning av internationell samverkan
I internationella sammanhang är Riksrevisionen bl.a. medlem i det internationella samarbetsorganet för nationella revisionsorgan, the International Organisation of Supreme Audit Institutions (Intosai), och fullgör åtaganden på EU-nivå, t.ex. när det gäller kontakter med Europeiska revisionsrätten (ECA).
Kostnader
Den totala kostnaden för verksamhetsgrenen nationellt revisionsorgan ligger kvar på ungefär samma nivå som 2017. Kostnaderna för externa kontakter och seminarier har ökat. Av årsredovisningen framgår att ökningen beror på att fler aktiviteter har kostnadsförts under externa kontakter och seminarier under 2018 jämfört med 2017. Siffran för 2017 återspeglar inte mängden aktiviteter som genomfördes 2017.
Tabell 6 Kostnader för verksamhetsgrenen Nationellt revisionsorgan
Tusental kronor
|
|
2018 |
2017 |
2016 |
|
Internationell samverkan |
10 579 |
10 849 |
10 631 |
|
Övrig avrapportering |
2 357 |
3 159 |
6 221 |
|
Riksrevisionens råd |
697 |
740 |
– |
|
Externa kontakter och seminarier |
451 |
152 |
600 |
|
Summa |
14 084 |
14 900 |
17 452 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2018.
Verksamhetsgren: Internationellt utvecklingssamarbete
Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete syftar till att stödja utvecklingen av oberoende och professionella nationella revisionsorgan, att bidra till utvecklingen av demokrati samt att stärka parlamentens kontrollmakt i samarbetsländerna. Utvecklingssamarbetet bedrivs i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, Östeuropa och på Balkan. Ambitionen är att resultaten ska vara uthålliga och att Riksrevisionens samarbetspartner ska rustas med en kompetens som gör att de kan fortsätta arbetet själva.
Resultat och bedömning
Under 2018 påbörjades två nya bilaterala projekt i Afghanistan och Liberia. Samtidigt avslutades samarbetet med Georgien. Projekten har i huvudsak löpt enligt plan, och de utvärderingar som görs efter varje utbildning eller coachning visar generellt sett höga omdömen. Förutom i Uganda har omfattningen av projekten i östra Afrika minskat. Stödet till Moldavien har minskat eftersom den finansiella revisionen där nu är mer självgående. I Kambodja har stödet förskjutits från finansiell revision till effektivitetsrevision, och stödet till Palestina har ökat eftersom det breddats till fler områden utöver effektivitetsrevision.
Kvalitetsarbete
Vart fjärde år publicerar Riksrevisionen en uppföljningsrapport över det internationella utvecklingssamarbetet. Den senaste rapporten publicerades i oktober 2018. Riksrevisionen konstaterar i årsredovisningen att utvärderingen visar att det görs framsteg.
Kostnader
Vid ingången av 2018 hade Riksrevisionen nyttjat en anslagskredit på ca 1,4 miljoner kronor av biståndsanslaget. Inriktningen under 2018 var att återbetala anslagskrediten och att lämna 2018 utan att nyttja någon kredit. Yttre faktorer såsom samarbetspartnernas förutsättningar medför svårigheter att helt styra vilken verksamhet som kommer att genomföras. Riksrevisionen har i det närmaste nått ambitionen när det gäller omfattningen på verksamheten och noterar ett anslagssparande på 1,1 miljoner kronor 2018.
Tabell 7 Kostnader för verksamhetsgrenen Internationellt utvecklingssamarbete
Tusental kronor
|
|
2018 |
2017 |
2016 |
|
Internationellt utvecklingssamarbete |
39 294 |
40 427 |
38 233 |
|
Metodutveckling |
1 811 |
2 547 |
2 597 |
|
Summa verksamhetskostnader |
41 105 |
42 974 |
40 831 |
|
Transfereringar |
6 337 |
8 450 |
4 960 |
|
Summa anslagsbelastning |
47 443 |
51 424 |
45 790 |
|
varav myndighetsgemensamma kostnader |
10 208 |
10 627 |
14 170 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2018.
Personal, kompetensförsörjning och arbetsmiljö
I avsnittet redovisas de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att det finns god kompetens för att nå verksamhetens mål och utföra Riksrevisionens uppdrag. Även personalstatistik och genomförda aktiviteter för att ytterligare förbättra arbetsmiljön redovisas i avsnittet.
Den 31 december 2018 var 331 personer anställda vid myndigheten (varav 15 personer var tjänstlediga), och under året uppgick antalet årsarbetskrafter till 280. Könsfördelningen på myndigheten har under året varit 59 procent kvinnor och 41 procent män, vilket är en något högre andel kvinnor jämfört med myndigheterna under regeringen. Medelåldern var 44 år, vilket ligger i linje med medelåldern för anställda på myndigheterna under regeringen. Under de senaste åren har andelen chefer som är kvinnor ökat från 50 procent till 66 procent. Antalet chefer var 24 under 2018, exklusive de tre riksrevisorerna.
Personalomsättningen var i genomsnitt 15 procent 2018, vilket är något högre än personalomsättningen för myndigheter under regeringen. Under året har personalomsättningen inom stödverksamheten varit högre jämfört med tidigare år.
Under 2018 ökade sjukfrånvaron något jämfört med föregående år till 3 procent av total ordinarie arbetstid, främst inom kategorin 50 år och äldre. Andelen ligger dock i linje med övriga statsförvaltningen. Utifrån de regelverk som finns för rehabilitering genomför Riksrevisionen rehabiliteringsutredningar. Under året har man tagit fram rutiner för att så tidigt som möjligt fånga upp ohälsa.
Rekrytering har varit en central del i Riksrevisionens arbete med kompetensförsörjning. I huvudsak kan Riksrevisionen rekrytera den kompetens som verksamheten behöver. Det är dock fortfarande en utmaning att attrahera erfarna revisorer till den årliga revisionen, speciellt revisorer med it-kompetens. Under året har färre årliga revisorer anställts än vad som hade varit önskvärt. När myndigheten söker medarbetare till effektivitetsrevisionen får man i allmänhet ett stort antal ansökningar från personer som kan anställas. I årsredovisningen konstateras att man i rekryteringen under året haft en viss fördel av att andra myndigheter omlokaliserats till annan ort.
Under året har myndigheten tagit fram en kompetensförsörjningsstrategi för 2019–2022. Syftet är att säkerställa den struktur som behövs för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål. En del i strategin är att genomföra inventering av kompetensbehov. Syftet med inventeringen är att säkerställa att Riksrevisionen har rätt kompetens i förhållande till uppdraget. Under året godkändes 10 av 14 revisorer som genomförde revisorsprovet i samarbete med Revisorsinspektionen. Tidigare år, 2016 och 2017, godkändes en av fyra revisorer respektive sex av nio revisorer.
Redan 2017 inleddes ett arbete med att utveckla myndighetens värdegrund i syfte att etablera en god förvaltningskultur och ta fram en vägledning för hur statsanställda ska agera och även hur svåra situationer ska hanteras liksom dilemman som kan uppstå. Ett antal dilemman som är specifika för Riksrevisionen togs fram under 2018. Vidare har värdegrundsfrågor tagits upp i medarbetarsamtal, medarbetarundersökning och avgångssamtal.
Riksrevisionen och arbetstagarorganisationerna har under året ingått ett lokalt kollektivavtal om samverkan för Riksrevisionen. Syftet med samverkansavtalet är att öka delaktigheten, utveckla verksamheten och bidra till en god arbetsmiljö. Under året genomfördes även tre enkätundersökningar för att få en nulägesbild över arbetsmiljön. Sammanställningen av svaren från mätningarna visar att medarbetarindex ligger på 3,7–3,8 på en femgradig skala.
Externrevisorns granskning av årsredovisningen
Revisionsberättelsen kom in till finansutskottet den 19 mars 2019 (dnr 1929-2018/19). Enligt externrevisorn har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen (2016:1019) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, förkortad BEA-lagen, samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess ekonomiska resultat för året enligt BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Resultatredovisningen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Som ett komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Iakttagelserna har diskuterats med berörda personer och med Riksrevisionens ledning. Externrevisorn konstaterar att granskningen huvudsakligen varit inriktad på den finansiella redovisningen och att man när det gäller resultatredovisningen har fokuserat på att göra en faktakontroll mot relevanta underlag och specifikationer.
Under 2018 ökade verksamhetens kostnader med 1 procent, vilket framför allt förklaras av ökade personalkostnader. Dessa förklaras i sin tur främst av höjda premier till Statens tjänstepensionsverk (SPV). Externrevisorerna konstaterar att de ökningar av gemensamma kostnader som beror på ökade lokalkostnader och kostnader för teknisk utrustning motverkas av lägre övriga kostnader, t.ex. kostnader för konsulter.
Externrevisorn har tagit del av beslut om chefspensioner för de avsättningar som redovisats i bokslutet. Några kvarstående förpliktelser för de riksrevisorer som lämnade myndigheten 2016 och 2017 finns inte. Om en tidigare riksrevisors anställning hos en annan arbetsgivare upphör kan Riksrevisionens avsättning för denna uppgå till högst 3,8 miljoner kronor.
När det gäller den årliga revisionen konstaterar externrevisorn att det ackumulerade underskottet har ökat till 3,4 miljoner kronor som en följd av ökade kostnader, vilket inte fullt ut har kunnat tas ut i form av högre avgiftsintäkter.
Externrevisorn skriver om de myndighetsgemensamma kostnaderna och konstaterar att fördelningen mellan verksamhetsgrenarna beräknas efter redovisad tid för respektive verksamhetsgren. Av de gemensamma kostnaderna har 10,2 miljoner kronor belastat anslaget 1:5 Internationellt utvecklingssamarbete. Till skillnad från 2016 då verksamhetsgrenen belastades med en fast andel av de myndighetsgemensamma kostnaderna har kostnaderna för 2018 fördelats på samma sätt som för övriga verksamhetsgrenar. Efter att ha granskat redovisning och fördelning av myndighetens gemensamma kostnader anser externrevisorn att fördelningen gjorts enligt den princip som myndigheten angett.
I den löpande granskning externrevisorn gjort under hösten 2018 redogörs för internrevisionens arbete, intern styrning och kontroll samt redovisningsrutiner. Internrevisionen har identifierat större förbättringsmöjligheter inom tre områden: generella it-kontroller, säkerhetsskydd och dataskyddsförordningen. När det gäller intern styrning och kontroll konstateras att myndigheten förbättrat dokumentationen av processen för intern styrning och kontroll med tydligare verktyg för riskanalys och återrapportering från verksamheten. Externrevisorn har rapporterat till myndigheten om att vissa rutiner behöver genomlysas för att säkerställa att de i alla delar är ändamålsenliga och effektiva. Externrevisorn har granskat generella it-kontroller och lämnat rekommendationer om ändringar av fasta registerdata och behörigheter till redovisningssystemet. Externrevisorn konstaterar att det pågår en översyn av dessa områden på myndigheten.
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2019
Riksrevisionens uppföljningsrapport ska ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, dvs. om granskningsverksamheten har bidragit till en bättre statlig verksamhet. I inledningen konstateras att rapporten också kan ge andra än riksdagen kunskap om Riksrevisionens granskningar, hur de tas emot och vad de leder till. Med en regelbunden uppföljning får även Riksrevisionen erfarenheter som kan användas internt för att utveckla såväl granskningsarbetet som rapporteringen av granskningarna.
Uppföljningsrapporten består av fyra delar. I den första delen görs en sammanfattande bedömning av granskningsverksamhetens resultat. I den andra delen redovisas de djupa uppföljningarna av 18 rapporter från effektivitetsrevisionen som beslutades under perioden oktober 2013–februari 2015. Utifrån den årliga revisionens samlade granskningsverksamhet revisionsåret 2017 redovisas i den tredje delen vilka åtgärder de berörda organisationerna och regeringen har vidtagit med anledning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer som framförts i revisionsrapporter. I den fjärde och sista delen i uppföljningsrapporten redovisas resultatet av en översiktlig uppföljning av 30 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen från 2016.
I bilagor till rapporten redovisas kvantitativa uppgifter från de djupa uppföljningarna som belyser
• hur granskningarna tagits emot och de åtgärder som de lett till (bilaga 1)
• regeringens och de granskade organisationernas behandling av modifierade revisionsberättelser (bilaga 2)
• en undersökning av regeringens skrivelser med anledning av de 30 granskningsrapporter som varit föremål för en översiktlig uppföljning (bilaga 3) samt
• en redovisning av regeringens och de granskade organisationernas behandling av rekommendationerna i revisionsrapporter (bilaga 4).
Sammanfattande bedömning
Uppföljningen visar att Riksrevisionens samlade granskning genom årlig revision och effektivitetsrevision har haft genomslag och bidragit till förbättringar i de granskade verksamheterna. Granskningsrapporter från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen har medfört någon form av åtgärd från regeringen eller andra granskade organisationer. Åtgärderna ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer, även om myndigheten bedömer att fel och brister i vissa fall kan kvarstå.
Den sammanfattande bedömningen baseras på uppföljningar av den årliga revisionens och effektivitetsrevisionens granskningar. Effektivitets-revisionens granskningar har följts upp genom två uppföljningar, en djup och en översiktlig. Bedömningen bygger även på en analys av regeringens skrivelser till riksdagen med anledning av rapporterna samt kvantifierade uppgifter i de djupa uppföljningarna. Resultatet av den årliga revisionens förebyggande arbete har följts upp. Uppföljningen gäller både de rekommendationer som lämnats i revisionsrapporter till myndigheterna och de åtgärder som vidtagits med anledning av modifierade revisionsberättelser.
Riksrevisionens årliga revision granskar myndigheternas årsredovisningar i ett förebyggande syfte. De rekommendationer den årliga revisionen lämnat under sin löpande granskning har t.ex. bidragit till att söka förhindra förtroendeskador. Det har handlat om behörigheter till känsliga it-system och hur väl myndigheters verksamheter stämmer överens med deras uppdrag. Den årliga revisionen har också motverkat risk för jävssituationer och brister i den interna styrningen och kontrollen. Enligt uppföljningsrapporten har en majoritet av de granskade myndigheterna vidtagit åtgärder i överensstämmelse med Riksrevisionens synpunkter. Det gäller både de rekommendationer som lämnats under löpande granskning och de som har orsakats av en modifierad revisionsberättelse.
För att ta reda på effektivitetsrevisionens genomslag på kort sikt har man på en sexgradig skala undersökt hur regeringen tagit emot effektivitetsrevisionens rekommendationer åren 2014 och 2016. Enligt Riksrevisionen tyder undersökningen på att regeringen vidtog fler åtgärder med anledning av effektivitetsrevisionens rekommendationer under 2016 än 2014. Närmare hälften av rekommendationerna 2016 har omhändertagits av regeringen, antingen genom redan pågående åtgärder eller genom nya åtgärder. Den djupa uppföljningen visar genomslaget på lång sikt. Av de 18 granskningar som varit föremål för djup uppföljning tycker sig Riksrevisionen relativt säkert kunna konstatera att regeringen har haft nytta av 10 och att den med stöd av 10 granskningar vidtagit åtgärder. För de granskade organisationerna är genomslaget mindre. Den enskilt vanligaste åtgärden som regeringen vidtar är att ge en eller flera myndigheter uppdrag i regleringsbrev. En annan vanlig åtgärd är att regeringen gör en översyn av lagstiftningen. En återkommande åtgärd från de granskade organisationerna är att de utvecklar och förtydligar sin redovisning och information.
I uppföljningsrapporten konstateras att det är en sammansatt uppgift att mäta resultaten av Riksrevisionens granskningar. Till exempel leder en del av de slutsatser och rekommendationer som lämnas till de granskade organisationerna tydligt och ganska omgående till åtgärder från regeringen eller berörda myndigheter, samtidigt som det inte alltid är möjligt att dra slutsatsen att det är Riksrevisionens granskning som är den direkta anledningen till åtgärderna. Det kan också vara så att de granskade organisationerna delar Riksrevisionens uppfattningar och slutsatser men väger dem mot andra hänsyn och därför inte vidtar några åtgärder. Det förekommer också att regeringen och myndigheterna inte håller med om det som rekommenderas i granskningen. Till dessa omständigheter hör också att det ofta kan ta tid innan Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer leder till åtgärder.
Djup uppföljning av 18 granskningsrapporter
Syftet med den djupa uppföljningen är att ge belysande exempel på resultatet av effektivitetsrevisionens granskningar. I uppföljningsrapporten konstateras att det är viktigt att genomföra den djupa uppföljningen när tillräcklig tid förflutit sedan publiceringen, så att det går att spåra granskningsrapporternas genomslag. Därför har man valt att följa upp 18 granskningsrapporter som publicerades under perioden oktober 2013 till februari 2015.
Riksrevisionen har också kvantifierat uppgifter från den djupa uppföljningen för att tydliggöra resultatet av granskningsrapporterna. Dessa uppgifter redovisas i uppföljningsrapportens bilaga 1 och ingår i underlaget för den sammanfattande bedömningen.
Redovisningen disponeras i fyra avsnitt för respektive granskningsrapport: Riksrevisionens granskning, riksdagens behandling av regeringens skrivelse, regeringens och myndigheters åtgärder samt avslutande bedömning och kommentarer. I det sista avsnittet redovisas bl.a. om granskningen varit till nytta för de granskade och om det kvarstår några problem. Följande granskningsrapporter ingår i årets uppföljningsrapport:
• Statens kunskapsspridning till skolan (2013:11)
• Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad? (2013:15)
• Ett steg in och en ny start – hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända? (2013:17)
• Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009–2013 (2013:19)
• Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser (2013:22)
• Statens insatser för riskkapitalförsörjning – i senaste laget (2014:01)
• Staten och det civila samhället i integrationsarbetet (2014:3)
• Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa (2014:5)
• Ekonomiska förutsättningar för en fortsatt omställning av försvaret (2014:7)
• Stödet till anhöriga omsorgsgivare (2014:9)
• Att tillvarata och nyutveckla nyanländas kompetens – rätt insats i rätt tid? (2014:11)
• Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (2014:15)
• Det allmänna pensionssystemet – en granskning av granskningen (2014:17)
• Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare? (2014:18)
• Valuta för biståndspengarna? Valutahantering i det internationella utvecklingssamarbetet (2014:19)
• Exportkreditnämnden – effektivitet i exportgarantisystemet? (2014:21)
• Arbetsförmedlingens arbete vid varsel – ett bidrag till effektiva omställningsinsatser? (2014:27)
• Kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten (2015:2).
Uppföljning av den årliga revisionens granskningsverksamhet
Riksrevisionen granskade totalt 228 årsredovisningar för revisionsåret 2017. I avsnittet redovisas en uppföljning av den årliga revisionens granskningsverksamhet. Riksrevisionen har följt upp om myndigheter och övriga granskade organisationer har vidtagit åtgärder med anledning av de modifierade revisionsberättelserna och med anledning av de rekommendationer som riktades i revisionsrapporter till myndigheter och övriga organisationer revisionsåret 2017.
Riksrevisionen lämnade 13 revisionsberättelser med modifiering revisionsåret 2017. För samtliga dessa revisionsberättelser använde Riksrevisionen uttalande med reservation, dvs. att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller att revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. I uppföljningsrapportens bilaga 2 finns en utförligare redovisning av de modifierade revisionsberättelserna och kommentarer och åtgärder från regeringen och de berörda organisationerna med anledning av uttalandena i revisionsberättelserna. Uppföljningen visar att myndigheterna i de flesta fall har vidtagit åtgärder.
Under revisionsåret 2017 lämnade Riksrevisionen också 25 revisionsrapporter till sammanlagt 22 myndigheter (inklusive regeringen och Regeringskansliet). Revisionsrapporterna omfattar sammanlagt 100 rekommendationer. Uppföljningen av revisionsrapporterna visar att myndigheterna har vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapporter. I uppföljningsrapportens bilaga 4 finns en utförligare redovisning av regeringens och de granskade organisationernas behandling av rekommendationer i revisionsrapporter.
Basuppföljning
I detta avsnitt redovisas resultatet av en översiktlig uppföljning av 30 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen. Rapporterna har publicerats under perioden april 2016–december 2016 och har behandlats av riksdagens utskott under riksdagsåret 2016/17. Uppföljningen görs ungefär två tre år efter publicering. Redovisningen görs utskottsvis, och i varje avsnitt beskrivs vad granskningen visade och vilka åtgärder regeringen och övriga granskade organisationer vidtagit eller aviserat. Utgångspunkten för uppföljningen är bl.a. regeringens skrivelser och budgetpropositioner och annan dokumentation, t.ex. utskottsbetänkanden och myndigheternas årsredovisningar.
I uppföljningsrapportens bilaga 3 redovisas en analys av regeringens skrivelser i syfte att följa upp hur regeringen hanterat rekommendationerna i dessa 30 granskningsrapporter.
Kompletterande information
Utnyttjande av anslagskredit på förvaltningsanslaget och anslagssparande på biståndsanslaget
Enligt 2 kap. 5 § lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter får myndigheten tillfälligt överskrida ett anslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande 3 procent av det anvisade anslaget. Den utnyttjade anslagskrediten på förvaltningsanslaget är 2,2 miljoner kronor, dvs. lägre än 3 procent av det anvisade anslaget.
I 2 kap. 6 § lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter finns bestämmelserna om anslagssparande. Myndigheterna får använda outnyttjade medel på ett anslag under följande år. Enligt 2 kap. 5 § riksdagsstyrelsens föreskrift (RFS 2016:4) till lagen ska ett anslagssparande på ett anslag som huvudsakligen avser förvaltningsutgifter som huvudregel inte överstiga 3 procent. Anslagssparandet 2018 på biståndsanslaget är 1,1 miljoner kronor, dvs. lägre än 3 procent av tilldelat anslag.
Resultatet inom den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten
Endast en del av det ackumulerade överskottet i den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten kan kopplas till Riksrevisionens granskning av Östersjöstaternas råd (CBSS). Det ackumulerade överskottet har uppstått i samband med tidigare avgiftsfinansierade uppdrag. I årsredovisningen (s. 15) konstateras att Riksrevisionen har för avsikt att inleda en dialog om hur överskottet ska hanteras. Enligt uppgift från Riksrevisionen kommer man vid behov att inleda en dialog med Riksdagsförvaltningen om hur det ackumulerade överskottet kan hanteras.
Riksdagens styrning av Riksrevisionen ändrades den 1 april 2019
De ändringar av styrningen av Riksrevisionen som riksdagen beslutat om (framst. 2018/19:RS5, bet. 2018/19:KU14, rskr. 2018/19:126–128) innebär att konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. Ansvarsfördelningen mellan konstitutionsutskottet och finansutskottet medför att beredningen av Riksrevisionens förvaltningsanslag, årsredovisning och revision av Riksrevisionen går över till konstitutionsutskottet. Eftersom årsredovisningen för 2018 kom in före den 1 april 2019 bereder finansutskottet densamma.
Utrikesutskottet planerar för en utvärdering av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete
I utrikesutskottets betänkande 2018/19:UU2 konstateras att Riksrevisionen vart fjärde år gör en mer utförlig resultatanalys av det internationella utvecklingssamarbetet och att den senaste rapporten omfattar perioden 2015–2018. Utrikesutskottet välkomnar Riksrevisionens resultatanalyser för biståndsanslaget men konstaterar att de antingen genomförs med Riksrevisionens medverkan eller med myndigheten som uppdragsgivare. Därför avser utrikesutskottet att under våren 2019 påbörja ett arbete för att bedöma om en mer oberoende utvärdering bör göras och vilka aspekter av verksamheten som i så fall bör belysas. I det sammanhanget kommer även de administrativa kostnaderna för utvecklingssamarbetet att behandlas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att externrevisorn lämnat en ren revisionsberättelse över Riksrevisionens årsredovisning för 2018. Det innebär att externrevisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga delar ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen och att det ekonomiska resultatet för året är i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Externrevisorn bedömer också att riksrevisorn med administrativt ansvar i alla väsentliga avseenden använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
I förra årets betänkande välkomnade utskottet att det återigen fanns en redovisning av användningen av extern kompetens och konsulter. En sådan redovisning hade funnits med sedan finansutskottet begärde det 2008 (bet. 2007/08:FiU28) men hade utelämnats i årsredovisningen för 2016. Utskottet konstaterar att redovisningen av användningen av extern kompetens och konsulter saknas även i årsredovisningen för 2018. Enligt utskottet är redovisningen alltjämt relevant för riksdagen som huvudman för myndigheten, bl.a. för att belysa frågor om Riksrevisionens produktivitet, kvalitet och relevans, myndighetens strategiska kompetensförsörjning och för att utskottet ska kunna bilda sig en uppfattning om styckkostnaden för granskningsrapporter inom effektivitetsrevisionen och revisionsberättelser inom den årliga revisionen. Utskottet ser fram emot en redovisning av användningen av externa konsulter i årsredovisningen för 2019.
Utskottet har tagit del av Riksrevisionens uppföljningsrapport 2019. Utskottet kommer att diskutera revisionens iakttagelser och dess resultat ytterligare vid en öppen utfrågning med riksrevisorerna som utskottet anordnar i juni 2019 med grund i både uppföljningsrapporten och riksrevisorernas årliga rapport. Redan nu kan dock utskottet med tillfredsställelse konstatera att det utvecklingsarbete av uppföljningsrapporten som Riksrevisionen bedrivit under året bl.a. inneburit att man till skillnad från tidigare försöker fånga in resultatet av den årliga revisionens förebyggande arbete.
Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2018 till handlingarna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2018/19:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2018.
Bilaga 2
Externrevisorns revisionsberättelse
