|
|
Aktivitetsgrad i fondförvaltning
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen i huvudsak antar regeringens lagförslag och utskottets lagförslag. Förslaget innebär att det införs krav på att lämna information om aktivitetsgrad i fondförvaltning. Syftet med förslaget är att förbättra förutsättningarna för investerare att bedöma om storleken på den årliga avgift som fondförvaltare tar ut för förvaltningen av en fond är motiverad sett i förhållande till den aktivitetsgrad i fondförvaltningen som redovisats. Förslaget syftar även till att komma till rätta med de brister med dolda indexfonder som Finansinspektionen har identifierat.
Regeringen föreslår att det ställs krav i lag på att fondbolag och förvaltningsbolag med tillstånd att förvalta en värdepappersfond respektive AIF-förvaltare (förvaltare av alternativa investeringsfonder) lämnar information om aktivitetsgraden i fondförvaltningen för varje värdepappersfond respektive specialfond som de förvaltar och vars förvaltning kan jämföras med ett relevant jämförelseindex. Kraven föreslås gälla även för Sjunde AP-fonden och de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.
Informationen som lämnas ska finnas tillgänglig på förvaltarens webbplats. Därutöver ska informationen lämnas i informationsbroschyren och i årsberättelsen för fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt förslaget möjlighet att utfärda föreskrifter om hur aktiv risk ska beräknas och om hur den information som ska lämnas ska presenteras.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
Utskottet föreslår vissa ändringar av lagteknisk karaktär.
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:62 Aktivitetsgrad i fondförvaltning.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Aktivitetsgrad i fondförvaltning
Synliggörande av den faktiska kostnaden för fondavgift
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Aktivitetsgrad i fondförvaltning |
Riksdagen antar
a) regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
2. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
b) utskottets förslag i bilaga 3 till
1. lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
2. lag om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
3. lag om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:62 punkterna 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2018/19:62 punkterna 3–5.
|
2. |
Synliggörande av den faktiska kostnaden för fondavgift |
Riksdagen avslår motion
2018/19:3047 av Jakob Forssmed m.fl. (KD).
Stockholm den 11 juni 2019
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Johan Pehrson (L), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Björn Wiechel (S), Lars Thomsson (C), Ida Gabrielsson (V) och Charlotte Quensel (SD).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2018/19:62 Aktivitetsgrad i fondförvaltning.
De förslag som är aktuella i propositionen bygger på förslag som lämnades i slutbetänkandet En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad (SOU 2016:45) och i en promemoria som tagits fram av en arbetsgrupp på Finansdepartementet (Fi2017/02560/V) om krav på information om aktivitetsgrad i fondförvaltning.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1, regeringens lagförslag finns i bilaga 2 och utskottets lagförslag finns i bilaga 3.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.
Bakgrund
Behov av tydligare information om aktivitetsgrad i fondförvaltning
På senare år har aktiv och passiv fondförvaltning diskuterats flitigt, bl.a. den årliga avgift som förvaltaren tar ut för att förvalta fonden. Enkelt uttryckt är aktiv förvaltning när en fondförvaltare placerar en fonds medel i de finansiella instrument, t.ex. aktier, som förvaltaren bedömer ger högst avkastning med hänsyn till risken. En sådan bedömning görs inte vid passiv förvaltning. Då köps i stället finansiella instrument för att så nära som möjligt motsvara ett specifikt jämförelseindex i fråga om t.ex. en geografisk marknad eller en viss bransch.
Flera akademiska studier och jämförelser inom området har genomförts både i Sverige och utomlands. Finansinspektionen har t.ex. genomfört en undersökning, och Fondbolagens förening har bl.a. gett ut en vägledning, ett flertal artiklar samt en debattbok.
Under 2015 påbörjade Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ett arbete med att utreda förekomsten av s.k. dolda indexfonder (closet index-tracking funds) på den europeiska marknaden, dvs. fonder som utifrån lämnad information om mål och placeringsinriktning förefaller vara aktivt förvaltade men som i praktiken i princip endast följer ett jämförelseindex.
I Sverige har Finansinspektionen granskat ett antal aktivt förvaltade fonder och funnit att konsumenter ibland har betalat för att förvaltningen ska vara aktiv och fonden har beskrivits som aktivt förvaltad, men där i praktiken ett index har följts (Finansinspektionens rapport Konsumentskyddet på finansmarknaden, 12 maj 2015, s. 16 f.). Finansinspektionen har också kartlagt 25 fondandelsfonder (s.k. fond-i-fonder) utifrån hur konsumenterna informeras om avgifter samt hur förvaltarna har redovisat fondens mål och prestation (Finansinspektionens rapport Kartläggning av fondandelsfonder, 21 maj 2018). Kartläggningen har visat på en generellt hög avgiftsnivå för sådana fonder och att det för närmare hälften av dem inte används ett jämförelseindex, vilket försvårar för konsumenter att utvärdera förvaltningen. Inspektionen har utifrån kartläggningen identifierat att jämförelseindex ofta är ett bra och enkelt sätt att utvärdera förvaltarens prestation. För de fonder där en jämförelse mot ett relevant index inte är möjlig förväntar sig inspektionen att förvaltarna på annat sätt informerar om sin prestation.
Enligt Fondbolagens förening (Årsrapport 2018) uppgick den sammanlagda fondförmögenheten i Sverige vid utgången av 2018 till 3 978 miljarder kronor, vilket utgör den näst högsta svenska fondförmögenhet som någonsin uppmätts. Av den totala fondförmögenheten är 2 258 miljarder kronor (ca 57 procent) placerade i aktiefonder. Fondkapitalet är i huvudsak placerat i aktivt förvaltade fonder även om placeringar i indexfonder ökar. Sedan 2010 har indexfondernas andel av den totala förmögenheten i aktiefonder ökat, från 6 procent till närmare 17 procent.
Vad innebär aktiv respektive passiv fondförvaltning?
Terminologi
– Värdepappersfond: En fond vars andelar kan lösas in på begäran av en andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 5 eller 5 a kap. lagen (2004:46) om värdepappersfonder (1 kap. 1 § första stycket 25 samma lag).[1]
– Specialfond: En alternativ investeringsfond som förvaltas enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap. den lagen (1 kap. 11 § 23 samma lag). För specialfonder gäller i viss mån samma regler som för värdepappersfonder.
– Alternativ investeringsfond: Ett företag för kollektiva investeringar som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare och som inte kräver auktorisation enligt UCITS-direktivet.[2] Avgörande för om ett företag ska anses vara en alternativ investeringsfond är oftast vilket syfte det har, vilket framgår av företagets bolagsordning eller motsvarande regelverk. De allra flesta bolag har som syfte att bedriva någon typ av verksamhet, och inte att investera kapitalet i enlighet med en definierad investeringspolicy. De faller därför utanför AIFM-direktivets definition.
– Indexfond: En fond vars medel enligt fondbestämmelserna ska placeras i aktier eller skuldförbindelser för att efterbilda sammansättningen av ett visst aktieindex eller index för skuldförbindelser.[3]
Fondförvaltning i praktiken
Vid förvaltning av indexfonder består det löpande förvaltningsarbetet i huvudsak av att innehaven i fonden kontinuerligt justeras för att överensstämma med tillgångarna i det index som fonden speglar eller replikerar. Förvaltaren behöver inte lägga ned resurser på att analysera de bolag som investeringarna avser, och indexfonder har i genomsnitt en lägre förvaltningsavgift än aktivt förvaltade fonder. Många indexfonder är s.k. ETF:er (exchange-traded funds eller börshandlade fonder). Andelarna i sådana fonder handlas, till skillnad från andelar i traditionella fonder, i realtid och till känd kurs på en handelsplats på samma sätt som aktier.
Fonder som inte är indexfonder är aktivt förvaltade fonder. Sådana fonder kan antingen ha som målsättning att överträffa avkastningen hos ett jämförelseindex eller att generera avkastning i absoluta tal. Om målsättningen är att överträffa avkastningen hos ett jämförelseindex, försöker förvaltaren generera värde för investerarna genom att välja placeringar som förväntas överträffa fondens jämförelseindex över tid. I detta ingår bl.a. att övervaka och modifiera portföljen utifrån det aktuella marknadsläget. Med hjälp av kontinuerlig analys och beslut kan förvaltaren utnyttja potentiella konjunkturfluktuationer på en specifik marknad eller i en viss bransch. Aktiv förvaltning skapar ett mervärde för investerarna om avkastningen i förhållande till ett relevant jämförelseindex motiverar den högre kostnaden för aktiv förvaltning jämfört med passiv förvaltning (förvaltning av indexfonder).
Mått på aktivitet i fondförvaltning
De vanligaste sätten att bedöma aktiviteten i förvaltningen är att granska hur mycket fondens avkastning eller innehav avviker från dess jämförelseindex. För dessa mått, eller nyckeltal, används uttrycken aktiv risk (tracking error) respektive aktiv andel (active share). Historiskt sett har aktivitet framför allt mätts med hjälp av nyckeltalet aktiv risk. Aktiv risk fokuserar på avkastning och mäter skillnaden mellan fondens avkastning och avkastningen hos dess jämförelseindex över tid, som volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och avkastningen hos dess jämförelseindex. För svenska fonder baseras beräkningarna av aktiv risk oftast på månadsdata som sedan räknas upp till ett årsvärde.
En aktivt förvaltad fond förväntas ha ett högre mått på aktiv risk än en indexfond med samma jämförelseindex eftersom ett lågt mått på aktiv risk indikerar liten möjlighet att överträffa index. Aktiv risk utgår från innehaven och mäter hur fördelningen av fondens innehav förhåller sig till jämförelseindex. Måttet anger konkret hur mycket fondens innehav i procent i varje aktie avviker från aktiernas vikt i jämförelseindex, dividerat med två. Noll procent aktiv andel innebär att fonden har exakt samma innehav och samma fördelning av innehaven som dess jämförelseindex, och 100 procent innebär att fondens innehav inte finns representerade i indexet.
Relevant jämförelseindex
Aktivitet i fondförvaltning mäts i förhållande till ett jämförelseindex. Ett index är ett relevant jämförelseindex för en fond om indexet ger en god representation av fondens långsiktiga (strategiska) investeringsinriktning när det gäller faktorer som val av tillgångsslag (såsom aktier eller räntebärande värdepapper) eller marknad (såsom geografi eller bransch) eller när det gäller avkastnings- och riskprofil generellt.
Aktivitetsgrad i fondförvaltning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar i huvudsak regeringens lagförslag. Vidare antar riksdagen utskottets lagförslag. Förslaget innebär att det införs krav på att lämna information om aktivitetsgrad i fondförvaltning.
Propositionen
Krav på information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen
Regeringen föreslår att fondbolag och AIF-förvaltare, för varje värdepappersfond respektive specialfond som förvaltaren förvaltar och vars förvaltning kan jämföras med ett relevant jämförelseindex, ska lämna information om aktivitetsgraden i fondförvaltningen i förhållande till jämförelseindexet. Informationen ska beskriva hur fonden förvaltas och varför det jämförelseindex som används är relevant. Sådan information ska lämnas oavsett hur länge fonden har funnits. Om fonden har funnits i minst två år ska även volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning anges. Detta aktivitetsmått ska anges för varje år under de senaste tio åren eller den kortare tid som fonden har funnits. En förklaring till det uppnådda aktivitetsmåttet ska också lämnas.
Fondbolag och AIF-förvaltare ska för varje värdepappersfond respektive specialfond som förvaltaren förvaltar och vars förvaltning inte kan jämföras med ett relevant jämförelseindex lämna information om varför en sådan jämförelse inte är möjlig. Informationen ska finnas tillgänglig på fondbolagets respektive AIF-förvaltarens webbplats. Därutöver ska informationen lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse.
Om fondbolaget eller AIF-förvaltaren inte lämnar den information som krävs ska även marknadsföringslagen tillämpas, dock inte bestämmelserna om marknadsstörningsavgift i samma lag. Informationen ska anses vara väsentlig enligt den lagen.
Det som ska gälla för fondbolag enligt ovan ska gälla även för förvaltningsbolag med tillstånd att förvalta en värdepappersfond och för Sjunde AP-fonden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få utfärda föreskrifter om
- hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning ska beräknas
- hur informationen som ska lämnas enligt ovan ska presenteras på förvaltarens webbplats samt i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. Regeringen bedömer att kravet på att tillhandahålla information inte bör gälla för utländska motsvarigheter till specialfonder eller för övriga aktörer som distribuerar fondandelar.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Reglering på EU-nivå
Enligt UCITS-direktivet ska det för en värdepappersfond finnas information i form av ett prospekt (informationsbroschyr i svensk rätt), årsberättelse, halvårsredogörelse och basfakta för investerare (faktablad i svensk rätt). Reglerna om informationsbroschyr, årsrapport och halvårsredogörelse är minimiregler. Medlemsstaterna kan därmed ställa upp ytterligare krav i nationell rätt. Reglerna för innehåll och utformning av faktablad är dock fullharmoniserade. Det finns därmed inte någon möjlighet att i svensk rätt införa kompletterande bestämmelser om innehållet i faktablad för fonder som omfattas av UCITS-direktivet.
Fonder som inte omfattas av UCITS-direktivet är alternativa investeringsfonder, och för dessa gäller AIFM-direktivet, åtminstone indirekt. Informationsreglerna i AIFM-direktivet är mindre detaljerade än de i UCITS-direktivet och utgör en minimireglering.
Regeringen gör därför bedömningen att det inte finns något i EU-rätten som hindrar att det införs krav i svensk rätt på att information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen ska tas in i fondernas informationsbroschyr och årsberättelse.
Ett lagstadgat krav på information om aktivitetsgrad underlättar för investerare
Det finns redan i dag självreglering på området. Fondbolagens förening har bl.a. gett ut en vägledning, ett flertal artiklar och en debattbok. I vägledningen rekommenderas att aktiviteten i förvaltningen redovisas i fondens årsberättelse så att sparare kan jämföra fonder. Regeringen anser dock att självregleringen inte är tillräcklig utan att lagstiftning behövs. För att investerare ska kunna bedöma aktivitetsgraden i fondförvaltningen sett i relation till den avgift som tas ut för förvaltningen finns det ett behov av att införa tydliga och bindande krav på den information som ska lämnas som Finansinspektionen kan utöva tillsyn över. På så sätt kan det enligt regeringen skapas förutsättningar för att på sikt komma till rätta med den problematik med dolda indexfonder som uppmärksammats i Finansinspektionens granskning.
Information om aktivitetsgrad som ska lämnas oavsett hur länge fonden har funnits
Regeringen anser att det inte bör införas ett krav på att information ska lämnas om målsättningen för aktivitetsgraden. I stället ska det lämnas information som beskriver hur förvaltningen bedrivs när det gäller aktivitet. Informationskravet bör gälla enbart för fonder vars förvaltning kan jämföras med ett relevant jämförelseindex. Vidare bör det anges att informationen ska beskriva hur fonden förvaltas och varför det jämförelseindex som används är relevant. Sådan information bör enligt regeringen lämnas oavsett hur länge en fond har funnits.
Aktiv risk är ett lämpligt mått för beräkning av aktivitet
De mått som kan vara aktuella för att beräkna aktivitet är måttet aktiv risk eller aktiv andel. Aktiv risk mäter volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och avkastningen hos dess jämförelseindex. Aktiv andel utgår i stället från innehaven i fonden och dess jämförelseindex. För att beräkna aktiv andel för en fond behöver man god insyn i innehaven i fonden och fondens jämförelseindex. Beräkningen kan bli komplex och kräva avvägningar om huruvida vissa innehav ska beaktas. För att beräkna aktiv risk behövs endast fondens historiska andelskurser och dess index historiska utveckling, vilket gör det relativt enkelt och betydligt mindre resurskrävande att beräkna aktiv risk.
Regeringen anser att det finns skäl som talar för att aktiv risk är det mått som är lämpligast och mest ändamålsenligt för att beräkna aktivitet i fonder vars förvaltning kan jämföras med ett relevant jämförelseindex. Aktiv risk kan dock beräknas först när det finns åtminstone två års månadsdata.
Om fonden har funnits i minst två år ska även aktiv risk anges och en förklaring till det uppnådda aktivitetsmåttet lämnas
Det krav som avser information som ska lämnas oavsett hur länge fonden har funnits bör enligt regeringen kompletteras med ett krav på att aktivitetsmåttet aktiv risk anges bakåt i tiden. Det innebär att den information om aktivitetsgrad som lämnas utifrån hur fonden förvaltas i förhållande till jämförelseindexet kan följas upp med det faktiska utfallet av förvaltningen som redovisas i förfluten tid. Kravet bör enligt regeringen utformas på så sätt att informationen ska lämnas för varje år under de senaste tio åren eller för den kortare tid som fonden har funnits, dock minst två år. Regeringen anser att det bör anges i lagtexten att det i anslutning till den information om aktiv risk som ska redovisas ska lämnas en förklaring till det uppnådda aktivitetsmåttet.
En beräkning av aktiv risk är detaljerad och lämpar sig enligt regeringen för reglering genom myndighetsföreskrifter.
Var och hur bör information om aktivitetsgrad lämnas?
Regeringen anser att det är lämpligt att information om aktivitetsgrad i förvaltningen av fonden och en förklaring till det uppnådda aktivitetsmåttet redovisas i informationsbroschyren och i årsredovisningen för en värdepappersfond. När det gäller fondens faktablad finns det inte utrymme för att nationellt reglera innehållet eftersom innehållet i faktablad regleras uttömmande i en EU-förordning.
Regeringen anser också att det bör införas ett särskilt bemyndigande för att underlätta en jämförelse mellan olika fonder som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att utfärda föreskrifter om hur den information om aktivitetsgrad som enligt förslaget ska lämnas ska presenteras i fondens informationsbroschyr och i fondens årsberättelse. Bemyndigandet bör dock, i likhet med det som i dag gäller för information om hållbarhetsaspekter som beaktas i fondförvaltningen (13 kap. 1 § 12 lagen om värdepappersfonder och 15 kap. 2 § 11 lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder), även gälla på vilket sätt informationen ska presenteras på förvaltarens webbplats.
Information om aktivitetsgrad bör lämnas för både aktivt och passivt förvaltade fonder
För en aktivt förvaltad fond blir aktivitetsgraden avgörande för hur mycket avkastningen kan överträffa jämförelseindexet, och måttet på aktivitet bör därför vara högt. För en passivt förvaltad fond blir aktivitetsgraden avgörande för hur mycket avkastningen kan avvika från jämförelseindexet, vilket frångår målsättningen för fondförvaltningen, och måttet på aktivitet bör därför vara lägre. Aktivitetsgraden blir därför lika viktig för att bedöma avvikelsen från index för en indexfond som för en aktivt förvaltad fond. För att investerare ska kunna bedöma graden av aktivitet i fondförvaltningen i förhållande till fondens avgift bör enligt regeringen information om aktivitetsgrad lämnas för såväl aktivt som passivt förvaltade fonder.
Informationskravet bör gälla för värdepappersfonder och specialfonder
Regeringen anser att krav på att informera om aktivitetsgrad i fondförvaltningen inte bara bör omfatta aktiefonder utan alla värdepappersfonder. Värdepappersfonder utgörs inte bara av aktiefonder utan även av fonder med andra tillgångar såsom obligationsfonder och s.k. blandfonder. Krav på att lämna information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen bör enligt regeringen även omfatta specialfonder. Däremot anser regeringen att ett informationskrav om aktivitetsgrad i fondförvaltning inte bör omfatta alternativa investeringsfonder som marknadsförs till icke-professionella investerare i Sverige och som inte är specialfonder.
När det gäller ett krav i svensk rätt på att det även för utländska motsvarigheter till specialfonder ska lämnas information om aktivitetsgrad vid marknadsföring i Sverige skulle det vara förenat med en större administrativ börda och kostnad för sådana fonder. Ett sådant förslag skulle enligt regeringen kräva ytterligare överväganden i fråga om lagen om alternativa investeringsfonder, som det saknas utrymme för inom ramen för detta lagstiftningsärende. Förslaget innebär i stället att kraven ska gälla för svenska specialfonder, oavsett om dessa förvaltas av en svensk eller utländsk AIF-förvaltare.
Informationskravet bör gälla även för Sjunde AP-fonden
Sjunde AP-fonden omfattas av gällande bestämmelser om information som ska lämnas om en värdepappersfond[4]. Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi när det gäller aktieförvaltning är att placera tillgångarna globalt i aktier och i aktierelaterade finansiella instrument med bred branschmässig spridning. Tillgångsslaget globala aktier förväntas ge en aktieexponering som motsvarar indexet MSCI All Country World Index. Sjunde AP-fondens aktieförvaltning syftar till att följa sammansättningen i det indexet för att öka avkastningsmöjligheterna. För att öka avkastningen används dels en s.k. hävstång för att uppnå en avkastning i fonden som motsvarar 135 procent av avkastningen hos detta index, dels en uttalad aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader och en mindre andel aktier i onoterade bolag (totalt 3 procent av fondens värde), bl.a. i bolag med inriktning på miljötekniksektorn. Fondförvaltningen bör enligt regeringen klassificeras som aktiv, och aktivitetsgraden bör kunna redovisas genom måttet aktiv risk. Sjunde AP-fonden omfattas redan av de informationsregler som gäller för värdepappersfonder och bör därför även omfattas av kravet på information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen.
Informationskrav för övriga aktörer
I många fall är det fler aktörer än fondförvaltaren och investeraren som är inblandade när en investerare köper fondandelar. Ofta är det någon mellanhand som hanterar kundkontakten, exempelvis Pensionsmyndigheten när kunder väljer fonder inom premiepensionssystemet, ett försäkringsbolag, en bank eller en försäkringsförmedlare. För värdepappersinstitut finns kraven på den information som ska lämnas i MiFID II-direktivet[5]. För fondbolag och AIF-förvaltare finns krav på att lämna information om de fonder som de förvaltar. För värdepappersinstitut är det dock fråga om fullharmonisering, dvs. medlemsstaterna får som huvudregel inte införa nationella bestämmelser som avviker från MiFID II. Samma regelkomplex, MiFID II och lagen om värdepappersmarknaden, gäller för reglerade marknader och handelsplattformar. Enligt regeringens bedömning borde det därför inte heller gå att ställa några särskilda krav på information om aktivitetsgrad i fondförvaltning på handelsplatser där man handlar med fondandelar.
Regler som rör hanteringen av investeringsalternativ för en kunds räkning, t.ex. valbara fonder inom ramen för olika försäkringslösningar, finns även i det s.k. försäkringsdistributionsdirektivet[6]. Det direktivet innebär en minimireglering och hindrar inte ytterligare nationella informationskrav. Det skulle dock enligt regeringen kunna uppstå en skevhet i förhållande till värdepappersinstitut om försäkringsförmedlare gavs en specifik informationsskyldighet i frågor om aktivitetsgrad som inte kan ges till värdepappersinstitut. Mot bakgrund av utformningen av reglerna om distribution av fondandelar och av att det inte går att införa likalydande krav för alla aktörer är det enligt regeringen inte lämpligt att införa någon särskild reglering om informationskrav när det gäller aktivitetsgrad för övriga aktörer, utöver fondförvaltare, som distribuerar fonder.
När det gäller förvaringsinstitutens kontrolluppgifter är det inte enligt lag institutens skyldighet att kontrollera att fondbolagen följer informationsreglerna för de fonder de förvaltar. Detsamma gäller för information om aktivitetsgrad. Om det däremot i fondbestämmelser för en fond finns restriktioner i fråga om vilka placeringar som får göras utifrån aktivitetsgrad i fondförvaltningen, är det förvaringsinstitutets uppgift att kontrollera att sådana restriktioner följs.
Ingripande och tillsyn
Regeringen konstaterar att om ett fondbolag genom marknadsföring erbjuder allmänheten att köpa andelar i en värdepappersfond, ska det framgå av erbjudandet att det finns en informationsbroschyr och var denna finns att tillgå. Vidare ska informationsbroschyren och den senaste årsberättelsen tillhandahållas kostnadsfritt på begäran av den som avser att köpa andelar i en värdepappersfond. Finansinspektionen utövar tillsyn över att de uppgifter som anges i informationsbroschyren och årsberättelsen inte är felaktiga. Därutöver kan det bli aktuellt att ingripa enligt marknadsföringslagen (2008:486). Det finns därför möjligheter att utöva tillsyn och ingripa enligt gällande rätt. Regeringen anser dock, mot bakgrund av det som Aktiespararna och Sveriges Konsumenter anfört i sina remissvar, att det finns skäl att tydliggöra kopplingen till marknadsföringslagen. Det finns också skäl att framhålla vikten av att lämna information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen, mot bakgrund av förslagets syfte att komma till rätta med de brister som har identifierats när det gäller att fonder har marknadsförts som aktivt förvaltade trots att förvaltaren i praktiken har följt ett index. Om fondbolag eller AIF-förvaltare inte lämnar den information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen som de ska vara skyldiga att lämna enligt det aktuella förslaget bör därför även marknadsföringslagen tillämpas, dock inte bestämmelserna om marknadsstörningsavgift i den lagen. Informationen bör enligt regeringen anses vara väsentlig enligt den lagen. Detta motsvarar det som redan gäller om ett fondbolag eller en AIF-förvaltare inte skulle lämna viss annan information i informationsbroschyren eller faktabladet, som t.ex. uppgift om placeringsinriktning i informationsbroschyren. Att även marknads-föringslagen ska tillämpas innebär dock inte något hinder mot att Finansinspektionen ingriper mot fondförvaltare med stöd av lagen om värdepappersfonder eller lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ändringarna i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Regeringen föreslår att de nya kraven i fråga om årsberättelsen ska tillämpas för första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2019. Informationsbroschyren för en värdepappersfond ska enligt lagen om värdepappersfonder vara aktuell och således uppdateras vid behov. De nya krav på innehållet i informationsbroschyren som föreslås i denna proposition bör därför lämpligen börja tillämpas när ändringarna i den lagen ska träda i kraft den 1 januari 2020. Detsamma bör enligt regeringen gälla motsvarande krav på innehållet i en informationsbroschyr för en specialfond.
Förslagets konsekvenser
Förslagets syfte
Förslaget syftar till att förbättra förutsättningarna för investerare att utifrån den information som lämnas bedöma om storleken på den årliga avgift som fondförvaltare tar ut för att förvalta fonden är motiverad sett i förhållande till den aktivitetsgrad i fondförvaltningen som redovisats. Vidare syftar förslaget till att komma till rätta med de brister med dolda indexfonder som Finansinspektionen har identifierat.
Problembeskrivning
Utredningens konsekvensanalys har kritiserats av flera remissinstanser. Näringslivets Regelnämnd anser bl.a. att konsekvenserna av kraven på att redovisa aktivitetsmått kan vara betungande för berörda företag och försvåra för utländska AIF-förvaltare att driva verksamhet i Sverige. Regelrådet saknar bl.a. en redovisning av bedömningen och motiveringen i fråga om behovet av speciella informationsinsatser med anledning av utredningens förslag. Vidare anser rådet att redovisningen av berörda företag i många stycken är bristfällig.
Konsekvenser för företag och enskilda
Konsekvenser för fondförvaltare
Förslaget torde enligt regeringen träffa merparten av de fondbolag och förvaltningsbolag som förvaltar värdepappersfonder och AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder. Även värdepappersfonder och specialfonder vars förvaltning inte kan jämföras med ett relevant jämförelseindex omfattas av förslaget. Enligt uppgift från Finansinspektionen i februari 2019 finns det 16 fondbolag som förvaltar värdepappersfonder, 32 bolag som har tillstånd både som fondbolag och som AIF-förvaltare och förvaltar såväl värdepappersfonder som specialfonder samt 25 svenska AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder. När det gäller utländska aktörer finns det enbart fyra sådana förvaltare, varav ett förvaltningsbolag som förvaltar värdepappersfonder, en utländsk förvaltare av både värdepappersfonder och specialfonder och två utländska AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder. Totalt förvaltas 625 värdepappersfonder och 243 specialfonder.
Aktiv risk är ett vedertaget aktivitetsmått i fondbranschen. För att beräkna aktiv risk behövs endast fondens historiska andelskurser och dess index historiska utveckling, vilket enligt regeringens bedömning gör det relativt enkelt att beräkna. Förslaget att ange aktiv risk för fonder som har funnits i minst två år kan därmed inte anses vara så betungande att särskilda hänsyn behöver tas till små företag. Förslaget bedöms därför inte komma att göra det svårare för förvaltningsbolag och utländska AIF-förvaltare att driva verksamhet i Sverige.
Konsekvenser för investerare
Eftersom förslaget omfattar alla värdepappersfonder och de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden kan det enligt regeringen förväntas få stort genomslag på det totala fondsparandet i Sverige och gagna många investerare.
Konsekvenser för staten, myndigheter och domstolar
Skattemässiga konsekvenser
Förslaget bedöms inte ha någon effekt på skatteintäkterna.
Konsekvenser för Finansinspektionen
Utöver den sedvanliga information om nya regelverk som Finansinspektionen tillhandahåller bedöms förslaget inte medföra något behov av särskilda informationsinsatser från inspektionens sida. De ökade kostnader som eventuellt kan uppstå hos Finansinspektionen ska hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.
Konsekvenser för Konsumentverket
För Konsumentverket kan det bli aktuellt att ingripa enligt marknadsföringslagen om det lämnas vilseledande information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen eller om informationen inte lämnas alls. Det kan förväntas att antalet ingripanden kan komma att öka något. De merkostnader som detta kan leda till ska hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.
Konsekvenser för Sveriges domstolar
Förslaget kan medföra konsekvenser för domstolarna eftersom Finansinspektionens beslut om tillsyn kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol och Konsumentverkets beslut enligt marknadsförings-lagen kan överklagas till allmän domstol (Patent- och marknadsdomstolen). Förslaget bedöms dock inte ha någon märkbar påverkan på Sveriges domstolar, och eventuella merkostnader ska därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Övriga konsekvenser
Regeringen bedömer att förslaget inte har någon inverkan på den kommunala självstyrelsen. När det gäller övriga samhällsfrågor som anges i 15 § kommittéförordningen (1998:1474), och som inte berörs ovan, gör regeringen bedömningen att förslaget inte har sådan betydelse att särskilda överväganden behöver redovisas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig i sak bakom regeringens lagförslag i propositionen.
Bland lagförslagen i propositionen föreslås bl.a. att det i lagen om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska införas fyra nya paragrafer, 10 kap. 12–15 §§. I proposition 2018/19:56 Nya EU-regler om aktieägares rättigheter föreslås bl.a. att det ska införas en ny paragraf, 10 kap. 12 §. Detta lagförslag har antagits av riksdagen (bet. 2018/19:CU16, rskr. 2018/19:213). För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen föreslår utskottet därför att de fyra nya paragraferna 10 kap. 12–15 §§ ska omnumreras till 10 kap. 13–16 §§. På grund av frågans art bedömer utskottet att Lagrådets granskning enligt 10 kap. 5 § första stycket riksdagsordningen skulle sakna betydelse.
Det anförda innebär att riksdagen i huvudsak bör anta regeringens lagförslag. Vidare bör riksdagen anta utskottets lagförslag.
Synliggörande av den faktiska kostnaden för fondavgift
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en utredning om att synliggöra fondavgifter.
Motionen
I kommittémotion 2018/19:3047 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) anförs att branschen redan har gjort en stor självreglering när det gäller stora delar av det som föreslås i propositionen. Det är i grunden bra, men samtidigt gör det propositionen mindre verkningsfull. Nyckeltal som aktiv risk är dessutom svåra att förstå för den vanliga konsumenten. Det finns därför en risk att förslaget blir tandlöst ur ett konsumentperspektiv. En studie från Konkurrensverket visar att svenska konsumenter har en låg priskänslighet vad gäller avgifter på sparandet. Få agerar på avgiftshöjningar trots att avgifternas storlek kan få stora konsekvenser för det slutgiltiga sparandet.[7] Kristdemokraterna anser därför att det behöver utredas hur den faktiska kostnaden för fondavgiften kan synliggöras bättre för konsumenten. En sådan utformning skulle enligt motionärerna kunna vara att banken eller fondbolaget med viss regelbundenhet måste meddela spararen hur mycket som dragits i avgift för varje fond. Förfarandet skulle därmed efterlikna hur konsumenter exponeras för sina fakturabetalningar, vilket gör dem mer medvetna om sina utgifter.
Motionärerna föreslår att regeringen återkommer med förslag på hur fondavgifterna kan synliggöras för att hjälpa konsumenter att göra mer informerade val.
Utskottets ställningstagande
När det gäller fondförvaltning som riktar sig till allmänheten noterar utskottet att det finns många konsumenter som investerar i fonder som inte är insatta i hur fonder förvaltas. Utskottet förutsätter därför att regeringen i sitt löpande utvecklingsarbete överväger hur den faktiska kostnaden för fondavgifter bättre skulle kunna synliggöras för konsumenter än vad som är fallet i dag. Exempelvis skulle en möjlig ordning kunna vara att banken eller fondbolaget med viss regelbundenhet ska meddela spararen hur mycket som dragits i avgift för varje fond i kronor och ören. En ordning av detta slag skulle enligt utskottet kunna göra konsumenter mer medvetna om avgifternas storlek.
Motionen bör därför enligt utskottet inte leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrks därmed.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2018/19:62 Aktivitetsgrad i fondförvaltning:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
2018/19:3047 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur de betalda fondavgifterna kan synliggöras bättre för konsumenten och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
