Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU21
Vårändringsbudget för 2019
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till vårändringsbudget. Förslagen i propositionen innebär att anvisade medel ökar med ca 2,2 miljarder kronor netto. Anslagsökningarna uppgår till ca 6,8 miljarder kronor och anslagsminskningarna till ca 4,6 miljarder kronor. Av nettoeffekten beror 1,2 miljarder kronor på förslag om nya åtgärder medan 1,0 miljard kronor avser förändringar av regelstyrda anslag och makroeffekter. Samtliga motioner avstyrks.
I propositionen föreslås lagändringar som påverkar statens inkomster. Ändringarna avser följande frågor:
•förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda
•nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga
•avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet
•avskaffad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk
•höjd kemikalieskatt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019.
Propositionen innehåller också andra förslag om ändringar i statens budget, såsom ändrade beställningsbemyndiganden och försäljning och förvärv av vissa fastigheter.
Förslagen i ändringsbudgeten rör samtliga utskotts ämnesområden, och samtliga övriga utskott har yttrat sig till finansutskottet.
I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, V, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019.
Cirka 30 yrkanden i tre följdmotioner.
1
2018/19:FiU21
2
| INNEHÅLLSFÖRTECKNING | 2018/19:FiU21 | |
| Bilaga 16..................................................... | 184 | |
| Trafikutskottets yttrande 2018/19:TU3y | ||
| Bilaga 17........................... | 195 | |
| Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2018/19:MJU6y | ||
| Bilaga 18.................................................. | 205 | |
| Näringsutskottets yttrande 2018/19:NU4y | ||
| Bilaga 19.................................... | 212 | |
| Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2018/19:AU2y |
3
2018/19:FiU21
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Vårändringsbudget för 2019
Utgiftstaket för staten
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 439 miljarder kronor för 2021.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 11.
Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden
Riksdagen
a)godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt regeringens förslag,
b)godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt regeringens förslag,
c)bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna
2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8, 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 9 samt 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 1, 2, 10 och 11.
Lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning Riksdagen
a)antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen att orden ”och 3 §” i 1 kap. 11 a § 2 ska utgå,
b)antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
c)antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),
d)antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),
e)antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren
f)antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
g)godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm,
h)godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten
4
| UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT | 2018/19:FiU21 |
Kungliga Myntet 1 i Stockholm, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning,
i)godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm,
j)godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna
2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Riksdagen godkänner att regeringen under 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 4 i Stockholm för 550 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 12.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Riksdagen
a)godkänner investeringsplanen för vidmakthållande av försvarsmateriel för
b)godkänner investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 13 och 14.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Riksdagen
a)bemyndigar regeringen att ställa ut ett tillfälligt garantikapital till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 1 722 000 000 Units of Account,
b)bemyndigar regeringen att betala Sveriges andel av kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken under
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 15 och 16.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Riksdagen
a)godkänner att de medel om 500 000 000 kronor inom anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som avsatts till cancervård och en ny cancerstrategi
istället får användas till att generellt stärka cancervården i Sverige,
b)godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 17 och 18 samt avslår motionerna
2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2 och 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkande 9.
5
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT |
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:5 Arbetslivspolitik.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 19.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Riksdagen
a)bemyndigar regeringen att under
b)bemyndigar regeringen att under
c)bemyndigar regeringen att under
d)bemyndigar regeringen att under
e)bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom livsmedel under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Foods) och att under
f)bemyndigar regeringen att under
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 26.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård
Riksdagen
a)godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för
b)godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:16 Klimatinvesteringar,
c)godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:20 Industriklivet.
6
| UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT | 2018/19:FiU21 |
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Trafikverket.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 30.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 31.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Riksdagen
a)godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel,
b)bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser
istatliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 90 000 000 kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB,
c)bemyndigar regeringen att godkänna avtal om rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar mot en upplåtelseavgift på högst 8 000 000 kronor per år 2019 och 2020.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna
Reservation 1 (M, KD)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (V)
Stockholm den 13 juni 2019
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Edward Riedl (M), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S),
7
2018/19:FiU21
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksdagen kan under budgetåret besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag (9 kap. 4 § regeringsformen). Det är finansutskottet som ansvarar för beredningen av förslag om ändringar i statens budget. Ändringar i statens budget fastställs genom ett enda beslut (11 kap. 18 § femte stycket riksdagsordningen).
I Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) föreslår regeringen ändringar som avser statens budget för 2019. Vidare föreslås en ändring av utgiftstaket för staten för 2021. I propositionen föreslås lagändringar som påverkar statens inkomster. Ändringarna avser följande frågor:
•förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda
•nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga
•avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet
•avskaffad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk
•höjd kemikalieskatt.
Regeringen anför att lagförslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse (prop. 2018/19:99 s. 51, 59, 70, 74 och 81). Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslagen.
Vidare redovisar regeringen sin bedömning i vissa skattefrågor, bland dem frågor där riksdagen hösten 2018 gjorde tillkännagivanden (bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62).
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Tre följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.
I proposition 2018/19:100 2019 års ekonomiska vårproposition (s. 24 f., tab. 2.1) redovisas också förslagen i vårändringsbudgeten.
En förteckning över de behandlade förslagen finns i betänkandets bilaga 1. I bilaga 2 redovisas regeringens och motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag. I bilaga 3 redovisas regeringens och motionärernas förslag till ändrade beställningsbemyndiganden, och i bilaga 4 redovisas regeringens förslag till ändrad inkomstberäkning. I bilaga 5 finns regeringens lagförslag.
Flera av förslagen i ändringsbudgeten rör övriga utskotts ämnesområden, och därför har finansutskottet gett samtliga övriga 14 utskott tillfälle att yttra sig över förslagen. Samtliga utskott har yttrat sig. Yttrandena finns i bilaga 6– 19.
8
2018/19:FiU21
Utskottets överväganden
Vårändringsbudget för 2019
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2019 samt antar regeringens förslag till ändringar av lagar. Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster 2019.
Riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade beställningsbemyndiganden och ekonomiska åtaganden samt godkänner övriga förslag i vårändringsbudgeten för 2019.
Riksdagen fastställer utgiftstaket för 2021 i enlighet med regeringens förslag.
Jämför reservation 1 (M, KD), 2 (SD) och 3 (V).
Propositionen
Inledning
Budgetpropositionen för 2019 lämnades av en övergångsregering, eftersom någon ny regering inte hade tillträtt när budgetpropositionen senast ska överlämnas till riksdagen enligt riksdagsordningen. I väntan på att en ny regering skulle tillträda och lämna de förslag till ändringar i budgeten som följer av dess politiska inriktning var utgångspunkten att budgetpropositionen för 2019 skulle utgå från den budget som beslutats för 2018 justerad utifrån ett antal generella principer. I januari 2019 tillträdde en ny regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna. Delar av regeringens politik bygger också på det s.k. januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Liberalerna. Samtidigt baseras den budget riksdagen har beslutat om för 2019 på en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna. Budgeten ger därmed uttryck för en delvis annan politisk inriktning än regeringens och januariavtalets. Detta motiverar att förslagen till ändringar i propositionen om vårändringsbudgeten är mer omfattande än normalt.
I det förslag till ändringar i statens budget för 2019 som nu lämnas ingår flera åtgärder som syftar till att genomföra den sakpolitiska överenskommelsen. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 medförde att vissa verksamheter föreslogs få mer medel för 2019 än vad som motsvarade verksamheternas behov. De effekter av detta som återstår efter riksdagens behandling av budgeten omhändertas i propositionen. Slutligen innehåller förslaget också ändringar som syftar till att komplettera den budget som riksdagen beslutat med
9
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| anledning av förändringar som inte var möjliga att förutse när | |
| budgetpropositionen beslutades om. | |
| Konsekvenser för statens budget | |
| Förslag i propositionen innebär att anvisade medel ökar med ca 2,2 miljarder | |
| kronor netto. Anslagsökningarna uppgår till ca 6,8 miljarder kronor och | |
| anslagsminskningarna till ca 4,6 miljarder kronor. Av nettoeffekten beror 1,2 | |
| miljarder kronor på förslag om nya åtgärder medan 1,0 miljard kronor avser | |
| till förändringar av regelstyrda anslag och makroeffekter. | |
| Utgiftsökningarna försämrar den offentliga sektorns finansiella sparande | |
| med 2,1 miljarder kronor 2019. Skillnaden mellan utgiftseffekten och | |
| påverkan på finansiellt sparande på 0,1 miljarder kronor förklaras främst av | |
| att de utgiftsökningar som finansieras från |
|
| finansiellt sparande. Regeringen lämnar även förslag om förvärv av en | |
| fastighet där utgiften påverkar statens nettoutlåning men inte har någon effekt | |
| på finansiellt sparande. | |
| På utgiftsområdesnivå innebär förslagen störst förändringar för | |
| utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård vars anslag ökar med 1,2 | |
| miljarder kronor, utgiftsområde 4 Rättsväsendet vars anslag ökar med 0,8 | |
| miljarder kronor, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd vars anslag minskar | |
| med 0,8 miljarder kronor och utgiftsområde 18 Samhällsplanering, | |
| bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik vars anslag också | |
| minskar med 0,8 miljarder kronor. | |
| På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag som beräknas öka statens | |
| inkomster med 0,1 miljarder kronor netto 2019. Bland annat föreslås en | |
| höjning av kemikalieskatten. Vidare redovisas tillkännagivanden som | |
| regeringen bedömer inte bör tillgodoses. Exempelvis gör regeringen | |
| bedömningen att skatten på flygresor bör behållas, vilket beräknas öka statens | |
| inkomster med 0,8 miljarder kronor. Därtill lämnas förslag om försäljning av | |
| fastigheter, vilket ytterligare ökar statens inkomster. Totalt beräknas därmed | |
| statens inkomster öka med 1,0 miljarder kronor netto. Inkomstförändringarna | |
| förbättrar den offentliga sektorns finansiella sparande med 0,7 miljarder | |
| kronor. Inkomster från försäljning av fastigheter påverkar inte det finansiella | |
| sparandet. | |
| Sammantaget försämras det finansiella sparandet med 1,4 miljarder kronor | |
| till följd av förslagen och bedömningarna i propositionen. | |
| För den lagstiftning som föreslås på skatteområdet redovisar regeringen en | |
| konsekvensanalys med en bedömning av förslagens budgetära konsekvenser | |
| för 2019 och kommande år. På motsvarande sätt redovisar regeringen | |
| budgetära konsekvenser kommande år till följd av de föreslagna | |
| utgiftsförändringarna. I 2019 års ekonomiska vårproposition redovisas | |
| budgeteffekterna fram t.o.m. 2022 (prop. 2018/19:100 avsnitt 5.1 tab. 5.1 och | |
| avsnitt 6.2 tab. 6.10). I samma proposition redovisas även budgeteffekterna av |
10
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
förslag och aviseringar sedan den budget för 2019 som riksdagen har beslutat om (prop. 2018/19:100 avsnitt 7.1 tab. 7.2).
De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 9,4 miljarder kronor. Den största ökningen av statens ekonomiska åtaganden gäller bemyndigandet om investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande med 6 miljarder kronor, vilket gör det möjligt att bevilja stöd för redan inkomna ansökningar. Vidare bör det finnas möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt för klimatinvesteringar, vilket beräknas medföra ekonomiska åtaganden för staten om 1,6 miljarder kronor.
Utgiftstaket för staten
Normalt föreslår regeringen i budgetpropositionen en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret. Detta regleras i 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203). Regeringen har då i den föregående vårpropositionen gjort en bedömning av nivån för det tredje året. Utgiftstakets nivåer för det första och andra året är redan fastställda av riksdagen och justeras endast om det finns tekniska skäl.
I det finanspolitiska ramverket lämnas utrymme för att en ny regering ska kunna föreslå nya nivåer på utgiftstaket för år som redan fastställts. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att göra förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas. Regeringen anser att om det under de kommande åren bedöms finnas ett budgetutrymme är det rimligt att det kan utnyttjas för prioriterade reformer. Osäkerheten i prognosen motiverar därför att nivån på utgiftstaket för 2021 höjs. Insatser på utgiftssidan kan dock genomföras först efter avstämning mot överskottsmålet och de inkomstförstärkningar som kan komma att krävas.
Utgiftstaket ger uttryck för de centrala principer som den svenska budgetprocessen vilar på. Den ena principen är en beslutsordning uppifrån och ned där de totala utgifterna beslutas före delarna, vilket leder till att utgiftsökningar prövas utifrån ett på förhand fastställt ekonomiskt utrymme. Den andra principen är ett medelfristigt perspektiv. Utgiftstaket fastställs för det tredje tillkommande året för att beslutet om begränsningen av de totala utgifterna för ett visst år tidsmässigt ska skiljas från beslutet om de faktiska utgifterna för det året. Den medelfristiga principen värnas på bästa möjliga sätt om riksdagen snarast, dvs. i samband med propositionen om vårändringsbudgeten, fattar beslut om nya nivåer på utgiftstaket.
I propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) föreslogs att utgiftstakets nivåer skulle ändras av finanspolitiskt motiverade skäl. I enlighet med detta anser regeringen att beslut om ny nivå på utgiftstaket 2021 ska fattas i samband med att riksdagen behandlar förslagen i denna proposition och att det inte ska dröja till budgetpropositionen.
Riksdagen beslutade i december 2018 att utgiftstaket för 2021 skulle vara 1 430 miljarder kronor (bet. 2018/19:FiU1 res. 5, rskr. 2018/19:62).
11
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | |||||||
| Regeringen anser att riksdagen bör ändra den beslutade nivån och höja den | ||||||||
| med | 9 | miljarder | kronor. | Utgiftstaket | för | staten | inklusive | |
ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget bör därmed fastställas till 1 439 miljarder kronor för 2021.
Förslag som påverkar statens inkomster
I propositionen lämnas lagförslag som påverkar statens inkomster. Regeringen redovisar även vissa bedömningar och lämnar förslag om försäljning av fastigheter.
Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda
Sedan den 1 januari 2017 gäller att ett enmansföretag som anställer en första person under som längst tolv kalendermånader i följd har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten. Det innebär att bara ålderspensionsavgiften ska betalas. Nedsättningen, det s.k.
En anställning av en första person i ett enmansföretag innebär enligt propositionen vissa initiala kostnader, t.ex. i form av nya administrativa rutiner och utbildning av den nyanställde. Det är troligt att dessa kostnader, tillsammans med arbetsgivaravgifterna på lönen, kan utgöra ett återhållande inslag i beslutet att anställa. Genom nedsättningen av avgifterna och den särskilda löneskatten minskar den initiala kostnaden för att anställa, och fler enmansföretag kan förväntas göra det. När erfarenheterna av att ha en person anställd väl vunnits kan företagen i viss mån vara mer positiva till att anställa fler personer. Nya arbetstillfällen i dessa företag förväntas leda till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.
Regeringen föreslår därför en förlängning av tiden med
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018. De nya bestämmelserna ska således tillämpas på anställningar som har påbörjats före ikraftträdandet. Annars finns det enligt regeringen en risk för att förslaget får en återhållande verkan på nyanställningar i enmansföretag under perioden fram till den 1 augusti 2019. Enmansföretag som redan har nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda föreslås alltså omfattas av den förlängda tidsgränsen. Enligt regeringen är det rimligt att ge dessa företag motsvarande lättnader för de initiala kostnaderna för att anställa som företag som anställer i dag. För anställningar som påbörjades före den 1 mars 2018 ska dock fortfarande de äldre bestämmelserna om längst tolv kalendermånaders nedsättning gälla.
Riksdagen har uppmanat regeringen att återkomma med förslag om ytterligare ändringar i skatte- och avgiftsregler i fråga om avskaffat
12
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
(bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62). Av betänkandet framgår att det är nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person som avses.
Enskilda näringsidkare anställer enligt regeringen i lägre omfattning och har i genomsnitt en lägre förvärvsinkomst än andra företagare (ägare av aktiebolag och handelsbolagsdelägare). Att avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person skulle därför innebära att nedsättningen i högre utsträckning riktas mot större företag, eftersom omsättningen, dvs. företagets totala försäljning under en viss tidsperiod, i genomsnitt är lägre bland enskilda näringsidkare utan anställda än bland övriga företagare utan anställda. Regeringen gör därför bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person bör behållas. Regeringen avser således inte att vidta någon åtgärd med anledning av den delen av riksdagens tillkännagivande.
Vidare gör regeringen bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda bör göras permanent. Regeringen avser att återkomma med ett sådant förslag under mandatperioden.
Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga
För att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa ungdomar för sommar- och helgjobb föreslår regeringen att det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättningar till ungdomar ska sättas ned så att endast ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas på ersättningar upp till 25 000 kronor per kalendermånad. På så sätt kan ungdomar få erfarenhet av ett arbete och av att sköta en anställning och härigenom bli attraktivare på arbetsmarknaden och för framtida arbetsgivare. Nedsättningen utformas så att den inte påverkar andra nedsättningar av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.
Målgruppen för förslaget, ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år, är den åldersgrupp som normalt går i gymnasieskolan och inte gymnasieelever i sig. Nedsättningen syftar således inte till att subventionera den första anställningen efter gymnasieskolan eller arbeten vid sidan av universitets- och högskolestudier. Det finns en risk att en del gymnasieelever jobbar så mycket att det påverkar deras skolresultat eller att de helt slutar att studera, vilket har negativa effekter på deras etablering på arbetsmarknaden. Det finns därför skäl att noga följa reformens effekter för ungas skolgång.
Regeringen föreslår att reglerna ska träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 juli 2019. Förslaget innebär att ersättning som betalats ut under augusti omfattas, vilket även gäller om ersättningen tjänades in under t.ex. juli månad. En stor del av den ersättning som betalas ut till sommarjobbare under 2019 kommer därmed att omfattas.
13
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet
Regeringen föreslår att nedsättningen av energiskatt och koldioxidskatt för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet avskaffas. Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2019.
Klimatarbetet är en av regeringens prioriterade frågor. Klimatavtalet från Paris innebär att det finns ett globalt klimatavtal där alla länder åtar sig att bidra med allt ambitiösare åtaganden utifrån förmåga. För att minska utsläppen av koldioxid från gruvsektorn och bidra till en globalt hållbar utveckling samt för att bidra till en omställning till nettonollutsläpp till 2045 föreslår regeringen att nedsättningarna av energiskatt och koldioxidskatt med 89 procent respektive 40 procent vid förbrukning av gruvdiesel avskaffas. Förslaget ger incitament för gruvnäringen att använda järnväg, linbanor och transportband samt förbättrar konkurrenssituationen för eldrivna gruvtruckar. Regeringen gör därmed en annan bedömning än de remissinstanser som menar att alternativ saknas och att förändringarna bör införas stegvis.
Ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion
Regeringen föreslår att energiskatt ska tas ut med 100 procent av den generella nivån för bränslen som förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. När sådan förbrukning sker inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) ska koldioxidskatt tas ut med 91 procent av den generella nivån. För förbrukning utanför EU ETS ska koldioxidskatt även fortsättningsvis tas ut med 100 procent av den generella nivån. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019.
Regeringen föreslår vidare att koldioxidskatt ska tas ut med 91 procent av den generella koldioxidskattenivån för kraftvärmeanläggningar inom EU ETS. Detta är samma nivå som i dag gäller för annan fjärrvärmeproduktion inom EU ETS och innebär för kraftvärmeproduktion en höjning från nu gällande 11 procent. För värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar utanför EU ETS föreslår regeringen inte några förändringar av koldioxidskatten, dvs. full skatt tas ut även i fortsättningen. Även om användningen av fossila bränslen, vilket flera remissinstanser påtalat, redan är under avveckling gör regeringen bedömningen att förslaget kan påskynda övergången till andra bränslen.
Regeringen avser att följa effekterna på kapacitetsförsörjningen i elsystemet.
Höjd kemikalieskatt
Skatten på kemikalier i viss elektronik bör enligt propositionen höjas till 11 kronor per kilogram för vitvaror och 160 kronor per kilogram för övrig elektronik. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019. Det maximala skattebeloppet per vara höjs till 440 kronor. En av regeringens prioriteringar i miljöpolitiken är att minska förekomsten, spridningen och exponeringen av farliga ämnen gentemot människor och miljö, med särskilt fokus på barn och unga. Detta var ett av skälen till att kemikalieskattelagen infördes. Då angavs
14
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
i förarbetena (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.3 s. 332) att skattenivåerna inledningsvis skulle sättas förhållandevis lågt. Skatt enligt kemikalieskattelagen har nu tagits ut i mer än ett och ett halvt år, och regeringen bedömer att det numera finnas ett utrymme att öka den inledningsvis lågt satta skatten. En väl avvägd ökning av skattesatsen bedöms kunna ge skatten en ökad styreffekt för att ytterligare driva utvecklingen mot en giftfri hemmiljö. Eftersom det sedan tidigare finns en möjlighet att göra avdrag på skatten med 50 eller 90 procent om varan inte innehåller vissa hälsofarliga kemikalier blir en ökning betydligt mer märkbar för de mest hälsofarliga varorna.
Skatten på flygresor behålls
I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen att det skulle införas en skatt på flygresor för att bidra till att minska flygets klimatpåverkan. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag, och lagen (2017:1200) om skatt på flygresor trädde därför i kraft den 1 april 2018. Riksdagen beslutade den 12 december 2018 om ett tillkännagivande som innebär att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar av skatte- och avgiftsreglerna när det gäller bl.a. avskaffad flygskatt samt att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2019 (bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62).
Flygets klimatpåverkan ska minska. Regeringen anser att det är rimligt att flyget även i fortsättningen står för åtminstone en del av sina klimatkostnader. Flygskatten bör därför behållas, och Regeringskansliet bereder nu frågan om att komplettera regleringen med att införa en reduktionsplikt för biodrivmedel i flyg. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som i dag sätter stopp för en skatt på flygbränsle som kan ersätta dagens skatt på flygresor. Mindre regionala flygplatser som påverkas negativt av flygskatten får ett särskilt stöd. Regeringen avser således inte att vidta några åtgärder med anledning av denna del av tillkännagivandet.
Mervärdesskattesatsen för naturguidning behålls
Efter förslag i budgetpropositionen för 2018 sänktes mervärdesskattesatsen för förevisning av naturområden och dylikt, s.k. naturguidning, till 6 procent fr.o.m. den 1 januari 2018. Riksdagen tillkännagav i december 2018 (bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62) bl.a. att mervärdesskatten på naturguidning återigen bör höjas till 25 procent. Regeringen vill fortfarande främja möjligheterna att bedriva naturturism, inte minst i mindre företag och utanför storstadsområdena. Den lägre mervärdesskattesatsen för förevisning av naturområden utanför tätorter samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000- områden bör enligt regeringen därför bestå. Regeringen avser således inte att vidta några åtgärder med anledning av denna del av tillkännagivandet.
15
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Försäljning av fastigheter
Av budgetlagen (2011:203) följer att riksdagens godkännande krävs för försäljningar av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.
Staten genom Statens fastighetsverk äger fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm. På fastigheten finns det byggnader som används som kontor, och dessa är uthyrda. Byggnaderna används inte till statlig verksamhet som motiverar att fastigheten bör stanna i statens ägo. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Staten äger fastigheten och byggnadsminnet Ladugårdsbron 14 vid Nybrokajen i Stockholm. Fastigheten förvaltas av Statens fastighetsverk och innehåller Sveriges äldsta konserthus. På fastigheten finns det byggnader som används för kulturell verksamhet men också som kontor. Fastigheten har också under lång tid använts för statligt finansierad kulturell verksamhet. Den rymmer i dag hyresgäster som bl.a. Kungliga Musikaliska Akademien, Region Stockholms musikverksamhet inklusive. Blåsarsymfonikerna och Riksförbundet för Folkmusik och Dans som driver musikscenen Stallet. Statens fastighetsverk har funnit att det ur ett statligt perspektiv sammantaget inte finns något behov av att framöver äga fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm. Statens fastighetsverk avser att sälja fastigheten på den öppna marknaden. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Innan beslut fattas om en eventuell försäljning ska förutsättningarna analyseras närmare och Kungl. Musikaliska Akademiens och Blåsarsymfonikernas behov av tillgång till ändamålsenliga lokaler bör beaktas. Det är angeläget att en levande del av kulturutbudet, som uppskattas av Stockholms invånare och besökare, fortsatt kan utvecklas.
Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019
Regeringen lämnar förslag om en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de förslag som lämnas i propositionen. Den ändrade inkomstberäkningen redovisas i detta betänkandes bilaga 4 och i propositionen (prop. 2018/19:99 s. 93). Av tabellen framgår bruttoeffekten av förslagen samt hur de nya beräkningarna har påverkats av andra faktorer än regeländringarna, exempelvis den nya bedömningen av den makroekonomiska utvecklingen och
16
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
justeringar till följd av utfallet hittills. Ju högre aggregeringsnivå, desto fler faktorer är det som påverkar den nya beräkningen.
Förslagen och bedömningarna om nedsättningar av arbetsgivaravgifter påverkar inkomsttitel 1282 Nedsättningar, arbetsgivaravgifter under inkomsttitelgrupp 1280 Nedsättningar. De avser förslaget om förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda, bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person bör behållas, bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda bör göras permanent samt förslaget om nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga.
Mervärdesskattesatsen för naturguidning behålls, vilket påverkar inkomsttitel 1411 Mervärdesskatt under inkomsttitelgrupp 1410 Mervärdesskatt. Förslaget om ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion och förslaget om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet påverkar inkomsttitel 1433 Energiskatt oljeprodukter under inkomsttitelgrupp 1430 Energiskatt. Samma förslag påverkar även inkomsttitel 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter under inkomsttitelgrupp 1440 Koldioxidskatt. Förslaget om höjd kemikalieskatt påverkar inkomsttitel 1461 Kemikalieskatt under inkomsttitelgrupp 1450– 1460 Övriga skatter på energi och miljö. Skatten på flygresor behålls, vilket påverkar inkomsttitel 1462 Skatt på flygresor. Förslaget om Fastighetsverkets försäljning av fastigheterna Ladugårdsbron 14 och Kungliga Myntet 1 påverkar inkomsttitel 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning under inkomsthuvudgrupp 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning.
I propositionens tabell 5.5 redovisas de offentligfinansiella effekterna för 2019 av förslagen till ändrade skatte- och avgiftsregler och av de bedömningar som görs (prop. 2018/19:99 s. 95). Bruttoeffekten, som beskriver en skatteförändrings direkta effekt på intäkterna från skatten i fråga, innebär att de offentliga finanserna stärks med 600 miljoner kronor 2019. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter av olika slag på de offentliga finanserna. Nettoeffekten för 2019 innebär en förstärkning med 660 miljoner kronor.
I 2019 års ekonomiska vårproposition finns en beskrivning av de offentligfinansiella effekterna för perioden
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den ändrade beräkning av inkomster i statens budget för 2019 som redovisas i propositionen.
Förslag som påverkar statens utgifter
Regeringen lämnar förslag till ändringar av anslagens nivå för 167 anslag inom 23 utgiftsområden. Vidare föreslår regeringen att ändamålen för vissa anslag ändras samt ändrade bemyndiganden och investeringsplaner. I det följande
17
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
redovisas förslagen per utgiftsområde (beloppen anges i miljoner kronor avrundade till en decimal).
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Ramen för utgiftsområde 1 ökas med 149,9 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 4 miljoner kronor mot bakgrund av en fördjupad säkerhetsanalys av de kungliga slotten.
Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas sammantaget med 86,9 miljoner kronor. Ett skäl är att svensk kapacitet för dialog, medling och konfliktförebyggande bör fortsätta att stärkas. En annan del av ökningen är att exportfrämjandet vid utlandsmyndigheterna bör förstärkas. Förslaget till ändrat anslag påverkas också av ändrade växelkurser och av att de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd.
Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län har tillsynsansvar för många av de aktörer som omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. För att länsstyrelserna bättre ska kunna utöva tillsyn på området bör anslaget öka med 6 miljoner kronor. Vidare har skogsbränderna under sommaren 2018 i Gävleborgs län inneburit kostnader för Länsstyrelsen i Gävleborgs län. För att täcka dessa kostnader bör anslaget öka med 5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 11 miljoner kronor.
Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati används bl.a. för att finansiera utgifter för val. Valprövningsnämnden har fattat beslut om omval till kommunfullmäktige i Falun. Omvalet genomfördes den 7 april 2019 och medför ökade utgifter. Anslaget bör därför ökas med 40,8 miljoner kronor. Vidare behöver anslaget tillföras 4 miljoner kronor för att investeringarna i ett nytt
I fråga om anslaget 6:5 Stöd till politiska partier lämnas detta stöd som ett mandatbidrag. Den 1 april 2018 trädde lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier i kraft. För att motsvara riksdagens tidigare beslut om finansiering av partistödet sänktes nivån för mandatbidraget, efter förslag i vårändringsbudgeten för 2018, fr.o.m. den 15 oktober 2018 och höjdes fr.o.m. den 15 oktober 2019 (prop. 2017/18:99, bet 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435). Den nya nivån på mandatbidraget fick effekt på anslaget först i oktober 2018. Det innebar att den tidigare, högre nivån på bidraget låg till grund för utbetalningar av stödet under årets tre första kvartal. Därför kom utgifterna för partistöd att bli högre än anvisade medel för 2018, och anslaget överskreds. För att täcka överskridandet bör anslaget ökas med 2,3 miljoner kronor.
18
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Ramen för utgiftsområde 2 minskas med 26,2 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:2 Kammarkollegiet påverkas dels av att den skadeståndsersättning Kammarkollegiet ansvarar för att betala ut under innevarande år kommer att uppgå till ett högre belopp än tidigare beräknat, dels av att de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades för mycket medel. Anslaget bör sammantaget ökas med 7,5 miljoner kronor.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet anvisades medel för ett redan avslutat uppdrag, och anslaget bör därför minskas med 1,1 miljoner kronor.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån anvisades medel för genomförande av ett aviserat uppdrag som sedan inte har lämnats, och anslaget bör därför minskas med 1 miljon kronor.
Anslaget 1:12 Riksgäldskontoret minskas med 6 miljoner kronor för att finansiera den ökning av anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse som sker i syfte att länsstyrelserna bättre ska kunna utföra tillsyn mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter används bl.a. för utbetalning av kapitaltillskott till Asiatiska utvecklingsbanken för infrastrukturinvesteringar (AIIB, Asian Infrastructure Investment Bank). Det svenska åtagandet till AIIB är bestämt i
Av de medel som hösten 2018 anvisades till anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning för 2019 avsåg 68,8 miljoner kronor verksamhet som redan genomförts eller som skulle trappas ned. Medlen anvisades mot bakgrund av de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019. Samtidigt behöver anslaget förstärkas med 6,8 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag och vissa nya uppgifter. Sammantaget bör därmed anslaget minskas med 53,5 miljoner kronor.
I propositionen redovisar regeringen att staten har en möjlighet att förvärva fastigheten Lejonet 4 i Stockholm. Fastigheten är lokaliserad i regeringskvarteren och dess marknadsvärde beräknas uppgå till 440 miljoner kronor. Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det, se 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203). I det aktuella fallet är förvärvet avsett att genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Det pris staten betalar kan därmed komma att överstiga marknadsvärdet. Regeringen bedömer att fastigheten passar in i förvaltningen och samordningen av Regeringskansliets övriga byggnader. Regeringen anser vidare att det är av stor vikt att säkra
19
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
tillgången till fastigheten i fråga. Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat för 2019 för Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter och markanläggningar. Eftersom fastigheten har ett betydande värde och det är fråga om ett belopp som avviker från beräknat marknadsvärde bedömer regeringen att riksdagens godkännande av förvärvet bör inhämtas. Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 4 i Stockholm för 550 miljoner kronor.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Ramen för utgiftsområde 3 minskas med 13,1 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten anvisades medel för redan genomförd verksamhet, och anslaget bör därför minskas med 13,1 miljoner kronor.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Ramen för utgiftsområde 4 ökas med 819,5 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:1 Polismyndigheten minskas med 230 miljoner kronor för att finansiera den ökning av anslaget 1:6 Kriminalvården som sker med anledning av att ansvaret för vissa transporter av frihetsberövade överförts från Polismyndigheten till Kriminalvården. Från och med 2020 beräknas anslaget minska med 115 miljoner kronor av denna anledning. En långsiktig och hållbar fördelning av ansvaret för transporter av frihetsberövade återstår att ta ställning till. Regeringen har därför gett Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att gemensamt ta fram en plan för detta. Utfallet av denna påverkar också den slutliga finansieringsfördelningen. För att
finansiera ökningen av anslaget 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden minskas anslaget 1:1 Polismyndigheten med 2 miljoner kronor. Sammantaget bör anslaget 1:1 Polismyndigheten således minskas med 232 miljoner kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Anslaget 1:2 Säkerhetspolisen ökas med 12,5 miljoner kronor eftersom det är angeläget att Säkerhetspolisen har goda förutsättningar att kunna förstärka den generella förmågan att utreda terrorismrelaterade brott.
När det gäller anslaget 1:6 Kriminalvården redovisar regeringen att riksdagen, för att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet, och i syfte att renodla Polismyndighetens verksamhet, har beslutat om nya bestämmelser som utökar Kriminalvårdens ansvar för att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter (prop. 2016/17:57, bet. 2016/17:JuU9, rskr. 2016/17:149). Kriminalvården har påbörjat en utbyggnad av sin transportorganisation för att kunna överta huvudansvaret för transporter av frihetsberövade. Myndigheten har därför haft
20
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
utökade kostnader under 2018 och 2019. Kriminalvården har till följd av en ansträngd ekonomi under 2018 vidtagit en rad effektiviseringsåtgärder, men det krävs ytterligare åtgärder för att hantera den ekonomiska situationen. Eftersom personalkostnader står för den största delen av Kriminalvårdens utgifter, och mot bakgrund av den ansträngda beläggningssituationen, behöver anslaget tillföras ytterligare medel för att ge myndigheten förutsättningar att upprätthålla en tillräckligt god säkerhet inom verksamheten. Mot denna bakgrund bör anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 335 miljoner kronor. Från och med 2020 beräknas anslaget öka med 115 miljoner kronor med anledning av de ökade kostnaderna för transportverksamheten. En långsiktig och hållbar fördelning av ansvaret för transporter av frihetsberövade återstår att ta ställning till. Regeringen har därför gett Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att gemensamt ta fram en plan för detta. Utfallet av denna påverkar också den slutliga finansieringsfördelningen.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:10 Brottsoffermyndigheten anvisades medel för ett redan avslutat uppdrag, och anslaget bör därför minska med 1 miljon kronor.
Utgifterna som belastar anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. förväntas bli högre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2019, bl.a. till följd av en ökad måltillströmning till domstolarna. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ökas med 665 miljoner kronor.
Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet förväntas bli högre än beräknat på grund av dels ett enskilt ärende som föranleder ett stort skadeståndsbelopp, dels pågående rättsprocesser. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 38 miljoner kronor.
Regeringen avser att lämna en proposition med förslag till en ny lag som möjliggör för Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten att inrikta signalspaning och ta emot underrättelser med uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet även om det pågår en förundersökning. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden föreslås utöva tillsyn över Säkerhetspolisens och Polismyndighetens tillämpning av den nya lagen. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 augusti 2019.
Tillsynsuppgiften medför kostnader för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som inte ryms inom anvisade medel. Anslaget 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden bör därför ökas med 2 miljoner kronor.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Ramen för utgiftsområde 5 minskas med 2 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:3 Nordiskt samarbete anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minska med 2 miljoner kronor.
21
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Ramen för utgiftsområde 6 ökas med 211,6 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Regeringen föreslår att investeringsplanerna för anskaffning respektive vidmakthållande av försvarsmateriel för
I förhållande till förslaget i budgetpropositionen för 2019 har planerna för perioden
Mot denna bakgrund bör investeringsplanerna för anskaffning respektive vidmakthållande av försvarsmateriel för
Regeringen anför vidare att kommunernas möjligheter att förebygga klimatrelaterade naturolyckor genom konkreta klimatanpassningsåtgärder
22
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
behöver stärkas. Anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bör därför ökas med 55 miljoner kronor.
Insatserna som genomfördes sommaren 2018 för att bekämpa skogsbränder i flera delar av landet har medfört omfattande kostnader för de drabbade kommunerna. För att kunna betala ut den ersättning kommunerna är berättigade till i enlighet med lagen om skydd mot olyckor bör anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 170 miljoner kronor.
Anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med 12,5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget till Säkerhetspolisen inom utgiftsområde 4. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 4:1 Elsäkerhetsverket anvisades medel för verksamhet som redan genomförts och anslaget bör därför minska med 0,9 miljoner kronor.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Ramen för utgiftsområde 7 minskas med 786,9 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
När det gäller anslaget 1:1 Biståndsverksamhet anför regeringen att det i biståndsramen ingår kostnader som klassificeras som bistånd (official development assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/Dac). OECD/Dac har förtydligat regelverket, som nu medger inkluderandet av kostnader för asyl- och flyktingmottagande i biståndet på humanitära grunder och förtydligar vilka kostnader som får räknas som bistånd. Sammantaget innebär detta att kostnaderna för asyl- och flyktingmottagandet, som klassificeras som bistånd, ökar med 700 miljoner kronor under 2019 jämfört med den beslutade budgeten. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 700 miljoner kronor. För att finansiera ökningar av vissa andra anslag föreslås att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas ytterligare. Sammantaget bör anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 798,7 miljoner kronor.
Sverige har ett garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (African Development Bank, AfDB) som uppgår till 971 miljoner europeiska beräkningsenheter (s.k. units of account, UA), vilket motsvarar drygt 12 778 miljoner kronor. För att AfDB ska bibehålla den högsta kreditvärderingen, s.k.
23
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Riksdagen har tidigare godkänt att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (International Bank for Reconstruction and Development, IBRD) genom att betala högst 1 050 miljoner kronor under åren
Den del av kostnaderna vid utlandsmyndigheterna som Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) svarar för påverkas av den svenska kronans växelkurs gentemot andra valutor. Mot bakgrund av valutakursförändringar föreslås att anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas med 11,8 miljoner kronor.
Utgiftsområde 8 Migration
Ramen för utgiftsområde 8 ökas med 306 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
För att ge Migrationsverket ekonomiska förutsättningar att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider inom asyl- och tillståndsprövningen samt säkerställa en effektiv asyl- och tillståndsverksamhet föreslår regeringen att anslaget 1:1 Migrationsverket ökas med 57 miljoner kronor.
Anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ökas med 10 miljoner kronor för att Sverige ska kunna uppfylla de ekonomiska åtaganden som följer av Sveriges medlemskap i internationella organisationer. Vidare ökas anslaget med 50 miljoner kronor när det gäller Sveriges kärnstöd till FN:s migrationsorganisation. Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ökas med 60 miljoner kronor.
Anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål ökas med 199 miljoner kronor eftersom Migrationsdomstolarna behöver ytterligare medel för att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider och för att möjliggöra en effektiv asylprocess.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Ramen för utgiftsområde 9 ökas med 225 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna används för utgifter för det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna. Bidraget till landstingen betalas ut med två månaders fördröjning, vilket innebär att bidraget för kostnader som landstingen hade i november och december 2018 betalas ut under 2019. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna har ökat mer än vad som tidigare beräknats och anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna bör därför ökas med 630 miljoner kronor.
24
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
I riksdagens beslut om budgeten för 2019 avsattes 500 miljoner kronor på anslaget till cancervård och en ny cancerstrategi inom anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Regeringen anser att medlen inte ska användas till en ny cancerstrategi. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att medlen i stället får användas till att generellt stärka cancervården i Sverige.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv som sker i syfte att finansiera ett kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB föreslår regeringen att anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri minskas med 90 miljoner kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Riksdagen beslutade i december 2018 att föra upp anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna med 1 620 miljoner kronor på statens budget för 2019. Vidare beslutade riksdagen att införandet av en s.k. kömiljard stegvis skulle påbörjas under 2019. Regeringen avser att införa en uppdaterad kömiljard och ta fram en generalplan för kortare köer. Anslagets ändamål bör därför utformas så att de medel som har tillförts anslaget kan användas för insatser som ligger i linje med regeringens kommande arbete. Riksdagen föreslås således godkänna att anslaget får användas för utgifter för prestationsbundna statsbidrag till landstingen för att kontinuerligt arbeta för att förkorta köer och väntetider samt förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Medel inom anslaget bör också få användas för bidrag till Sveriges Kommuner och Landsting och till myndigheter för att stödja och följa upp landstingens tillgänglighetsarbete.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som säkerställer att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vidare anvisade riksdagen 350 miljoner kronor till anslaget 2019 för detta ändamål (bet. 2018/19:SoU1 punkt 1 c, rskr. 2018/19:111). Som ett led i omhändertagandet av riksdagens
tillkännagivande remitterades den 21 februari 2019 en departementspromemoria Behov av hjälp med andning och sondmatning (S2019/00767/FST). Regeringen avser att lämna en proposition som hanterar frågan under våren. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2019. Tillkännagivandet är således inte slutbehandlat. Regeringen bedömer att anslaget behöver ökas ytterligare med anledning av de kommande lagändringarna. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning bör ökas med 150 miljoner kronor.
Anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet används för olika riktade insatser inom äldreområdet. I samband med budgetbehandlingen beslutade riksdagen i december 2018 om olika riktade insatser inom området. Anslaget ska enligt riksdagens beslut särskilt användas för en utökning av investeringsstödet för äldrebostäder med 300 miljoner kronor, ett riktat stöd på 200 miljoner kronor för anställning av resurspersoner i trygghetsbostäder, ett prestationsinriktat bidrag på 500 miljoner kronor till de kommuner som
25
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
lever upp till åtaganden att förse äldre med plats i biståndsbedömda boenden inom tre månader, 110 miljoner kronor för att uppnå god personalkontinuitet inom hemtjänsten och 50 miljoner kronor för att öka kunskapen hos personalen inom äldreomsorgen om demens. Regeringen gör en delvis annan bedömning än riksdagen om den närmare användningen av medlen på anslaget. Regeringen anser att satsningen på ökad kunskap om demens bör genomföras. Riksdagens beslutade höjning av investeringsstödet bör genomföras, men medlen bör användas för investeringar i biståndsbedömt trygghetsboende. Vad gäller riksdagens beslutade satsning på ett prestationsinriktat bidrag för kommuner som lever upp till åtaganden om plats i biståndsbedömda boenden saknas tillförlitlig information om väntetider för hela kommunkollektivet. Medlen bör därför i stället fördelas till samtliga kommuner utifrån antalet äldre i respektive kommun. Regeringen anser att det riktade stödet för anställning av resurspersoner i kommuner och satsningen för att uppnå en god personalkontinuitet i hemtjänsten inte bör genomföras. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet bör minskas med 310 miljoner kronor.
Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. används bl.a. för utgifter till bidrag för att stimulera utvecklingen av socialt arbete. I samband med budgetbehandlingen beslutade riksdagen i december 2018 att 75 miljoner kronor av de anvisade medlen på anslaget skulle användas för införandet av ett obligatoriskt kommunalt föräldraskapsprogram. Riksdagen tillkännagav även för regeringen att regeringen skulle återkomma med ett lagförslag med innebörden att den s.k. fritidspengen skulle återinföras den 1 juli 2019 och avsatte 50 miljoner kronor för detta. Regeringen gör en annan bedömning och anser att något obligatoriskt kommunalt föräldraskapsprogram inte bör införas. Regeringen anser inte heller att fritidspengen bör återinföras. Regeringen avser därmed inte heller att återkomma med ett lagförslag om ett återinförande. Med detta anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Vidare gör regeringen bedömningen att det utifrån de planerade insatser som finansieras från anslaget även finns utrymme att minska anslaget med ytterligare 30 miljoner kronor. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med 155 miljoner kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Ramen för utgiftsområde 10 minskas med 3 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 2:1 Försäkringskassan anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minskas med 3 miljoner kronor.
26
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
| Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom | |
| Ramen för utgiftsområde 11 minskas med 3 miljoner kronor, enligt | |
| regeringens förslag. | |
| De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för | |
| 2019 innebar att anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten anvisades medel för | |
| verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minskas med | |
| 3 miljoner kronor. | |
| Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering | |
| Ramen för utgiftsområde 13 ökas med 462,4 miljoner kronor, enligt | |
| regeringens förslag. | |
| Regeringen avser att ta bort det förordningsreglerade kravet på nystartsjobb | |
| om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga | |
| med, kollektivavtal. Detta förväntas leda till fler nystartsjobb, och fler | |
| deltagare i etableringsprogrammet antas få ett nystartsjobb, vilket beräknas | |
| minska utgifterna för etableringsersättning med 4 miljoner kronor. Anslaget | |
| 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare bör därför minskas | |
| med 4 miljoner kronor. | |
| För att genomföra påbörjade och nya satsningar för att stärka hbtq- | |
| personers lika rättigheter och möjligheter bör anslaget 2:2 Åtgärder mot | |
| diskriminering och rasism m.m. ökas med 4 miljoner kronor. | |
| För att möjliggöra ytterligare insatser för att motverka mäns våld mot | |
| kvinnor och stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver | |
| ytterligare 130 miljoner kronor tillföras anslaget 3:1 Särskilda | |
| jämställdhetsåtgärder. Medlen ska användas till såväl förebyggande arbete | |
| som stöd och skydd till kvinnor som har utsatts för våld. Medlen ska bl.a. | |
| användas för att förstärka det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat | |
| våld och förtryck samt Nationellt centrum för kvinnofrid, stärka kunskaperna | |
| på chefsnivå hos relevanta aktörer och stötta kommuner i att utveckla metoder | |
| för sitt arbete. Medlen ska också användas för att informera asylsökande barn | |
| om deras rättigheter och stärka organisationer som främjar barns rätt till en | |
| tillvaro fri från hedersrelaterat våld och förtryck. Därtill ska medlen användas | |
| för att förstärka stödet till kvinno- och tjejjourer. För att finansiera ökningen | |
| av anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten minskas anslaget med 40 miljoner | |
| kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder | |
| ökas med 90 miljoner kronor. | |
| Riksdagens beslut om statens budget i december 2018 innebar att | |
| Jämställdhetsmyndigheten skulle läggas ned och upphöra som myndighet den | |
| 31 december 2019. Regeringen anser inte att Jämställdhetsmyndigheten ska | |
| avvecklas. Regeringen uttalade i propositionen Extra ändringsbudget för 2019 |
–Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer (prop. 2018/19:73) att myndigheten bör kunna utföra de uppgifter och uppdrag som framgår av myndighetens instruktion och andra regeringsbeslut och föreslog därför att anslagets ändamål ska ändras så att det får användas för Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsutgifter. För att myndigheten ska
27
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
kunna fullgöra sina uppgifter behöver ytterligare medel tillföras. Regeringen
föreslår därför i vårändringsbudgeten att anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten ökas med 40 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att anvisa 378 miljoner kronor mindre till anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Från anslaget finansieras bl.a. statsbidrag enligt förordningen (2018:151) om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Det totala beloppet för de åtaganden som behöver infrias 2019 är drygt 320 miljoner kronor högre än de medel som riksdagen har anvisat till det aktuella anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation bör ökas med 321,4 miljoner kronor.
Riksdagens beslut om statens budget i december 2018 innebar att Delegationen mot segregation skulle läggas ned och upphöra som myndighet den 31 december 2019. Regeringen anser inte att Delegationen mot segregation ska avvecklas. Regeringen uttalade i propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer (prop. 2018/19:73) att myndigheten bör kunna utföra de uppgifter och uppdrag som framgår av myndighetens instruktion och andra regeringsbeslut och föreslog därför att anslagets ändamål ska ändras så att anslaget får användas för Delegationen mot segregations förvaltningsutgifter. För att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter bör anslaget 4:2 Delegationen mot segregation ökas med 11 miljoner kronor.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Ramen för utgiftsområde 14 ökas med 364 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Regeringen avser att ta bort det förordningsreglerade kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas leda till fler nystartsjobb, och fler deltagare i etableringsprogrammet antas få ett nystartsjobb, vilket beräknas minska utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd bör därför minskas med 26 miljoner kronor.
Regeringen anser att arbetet med att rusta arbetssökande för att möta arbetsgivares behov av utbildad arbetskraft behöver stärkas ytterligare och särskilt möjliggöra insatser inom s.k. lokala jobbspår som Arbetsförmedlingen, kommuner och arbetsgivare samverkar kring. Utrikes födda kvinnor ska prioriteras. Därför bör 340 miljoner kronor tillföras anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. De ändrade reglerna när det gäller nystartsjobb beräknas minska utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program med 5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökas med 335 miljoner kronor.
Anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. används bl.a. för utbetalningar av medel från Europeiska socialfonden för programperioden
28
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
Verksamheten inom det nationella socialfondsprogrammet omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Mot bakgrund av ändrade valutakurser föreslår regeringen att bemyndigandet om ekonomiska åtaganden ökas med 165 miljoner kronor, vilket innebär att regeringen bör bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) beviljar bidrag för externa projekt som kan pågå under längre tid än ett år. Det finns behov av att bevilja bidrag för fleråriga projekt varför regeringen bör bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 miljoner kronor 2020 och 2021.
Regeringen avser att ändra reglerna för nystartsjobb, vilket förväntas leda till fler nystartsjobb, vilket i sin tur innebär att anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar bör ökas med 80 miljoner kronor.
För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen föreslår regeringen att anslaget 2:2 Arbetsdomstolen minskas med 1,5 miljoner kronor och att anslaget 2:4 Medlingsinstitutet minskas med 3,5 miljoner kronor.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 2:5 Arbetslivspolitik anvisades medel för ett redan genomfört forskningsuppdrag, och anslaget bör därför minskas med 20 miljoner kronor. Vidare bör anslaget 2:5 Arbetslivspolitik även få användas för vissa utgifter för företagshälsovårdens kompetensförsörjning.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Ramen för utgiftsområde 15 minskas med 37 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Riksdagen beslutade i december 2018 att öka anslaget 1:2 Studiemedel med 109,9 miljoner kronor och anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster med 49,8 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen. Ökningarna avsåg bl.a. att finansiera en utbyggnad av platser på högskolan. Regeringen anser dock att utbyggnaden av vissa utbildningar inom universitet och högskola bör ske i en något långsammare takt, vilket innebär minskade utgifter för studiemedel och avsättningar för kreditförluster. Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3 Avsättning för kreditförluster bör därför minskas med 31,2 miljoner kronor respektive 2,8 miljoner kronor.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minskas med 3 miljoner kronor.
29
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Ramen för utgiftsområde 16 minskas med 533,9 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:1 Statens skolverk anvisades mer medel än tidigare beräknat. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 45,7 miljoner kronor. För att finansiera ökningen av anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet i syfte att möjliggöra utvecklingen av en betygsdatabas till stöd för reformen om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux bör anslaget minskas med 5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Statens skolverk minskas med 50,7 miljoner kronor.
Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet påverkas av flera förslag. Anslaget bör ökas med 475 miljoner kronor för att skolhuvudmännen, inom ramen för ett nytt riktat statsbidrag, ska kunna anställa lärarassistenter. Det bör införas en möjlighet att söka ekonomiskt stöd för att etablera fjärrundervisning och för detta ändamål bör anslaget ökas med 10 miljoner kronor. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 34 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet, varav 26 miljoner kronor för arbete med yrkesintroduktion och 8 miljoner kronor för statsbidrag för fortbildning av matematiklärare och matematikhandledare. Anslaget bör således minskas med 34 miljoner kronor. För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i den aktuella propositionen bör statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning minskas med 100 miljoner kronor, vilket innebär att anslaget minskas med motsvarande belopp. Sammantaget bör därmed anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 351 miljoner kronor.
Vidare bör beställningsbemyndigandet när det gäller anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 43 miljoner kronor, vilket innebär att regeringen bör bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1,1 miljarder kronor under
Beställningsbemyndigandet när det gäller anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. ökas med 200 miljoner kronor, vilket innebär att regeringen bör bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 614 miljoner kronor 2020.
Riksdagen beslutade att anvisa 10 miljoner kronor mer till anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 i syfte att finansiera fortbildningsinsatser för att ge behörighet till förskollärare att undervisa i nya årskurs 1 vid ett införande av en tioårig grundskola. Regeringen anser dock att det är för tidigt att påbörja sådana fortbildningsinsatser eftersom ett införande av en tioårig grundskola behöver utredas. Anslaget bör därför minskas med 10 miljoner kronor. Vidare innebar de principer som tillämpades vid utformningen av
30
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
budgetpropositionen för 2019 att anslaget anvisades för mycket medel, och anslaget bör därför minskas med ytterligare 10 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskas med 20 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att anvisa 150 miljoner kronor mer till anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 för ett tillskott av utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Regeringen gör dock bedömningen att avsatta medel för statsbidraget inte kommer att kunna förbrukas fullt ut under året. Anslaget bör därför minskas med 397 miljoner kronor. Regeringen gör även bedömningen att medlen för utbildning för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård inte kommer att förbrukas fullt ut under året. Anslaget bör därför minskas med ytterligare 48 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning minskas med 445 miljoner kronor.
Universitetskanslersämbetet ansvarar för kvalitetssäkringen av utbildningen vid universitet och högskolor. För att förbättra kvalitetssäkringen har regeringen beslutat att även forskning ska ingå i kvalitetssäkringssystemet. För att uppdraget ska kunna genomföras på ett bra sätt bör anslaget 2:1 Universitetskanslersämbetet ökas med 5 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att anvisa 20 miljoner kronor mer till anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2019 i syfte att stärka arbetet med validering av nyanländas kompetens. Regeringen bedömer att tillskottet inte är nödvändigt för att uppnå syftet. Anslaget bör därför minskas med 20 miljoner kronor. För att stimulera utveckling av distansstudier bör Universitets- och högskolerådet tillföras 10 miljoner kronor. För att möjliggöra utvecklingen av en betygsdatabas till stöd för reformen om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux bör anslaget ökas med 5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet minskas med 5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår ändringar i 28 anslag som bl.a. används för ersättning till universitet och högskolor för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. I syfte att genomföra den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna som inleddes 2017 samt den utbyggnad av högskolan som inleddes 2018 beslutade riksdagen att för 2019 öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med totalt 141 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Medlen ska i enlighet med tidigare aviseringar fördelas till flera anslag i en kommande ändringsbudget. Regeringen återkommer därför i den nu aktuella propositionen med förslag till fördelning av medlen till universitets och högskolors anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Regeringen anser att den ökning riksdagen beslutat om bör justeras utifrån att en del av budgetåret redan har förflutit, och därför bör sammanlagt 93,9 miljoner kronor
31
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| fördelas till universitets och högskolors anslag för utbildning på grundnivå och | |
| avancerad nivå. | |
| Regeringen föreslår ändringar i 25 anslag som avser universitets och | |
| högskolors forskning och utbildning på forskarnivå. I syfte att genomföra den | |
| beräknade ökningen av universitets och högskolors anslag för forskning och | |
| utbildning på forskarnivå 2019 som presenterades i propositionen Kunskap i | |
| samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. | |
| 2016/17:50) beslutade riksdagen att öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom | |
| universitet och högskolor med 250 miljoner kronor. Medlen ska i enlighet med | |
| tidigare aviseringar fördelas till flera anslag i en kommande ändringsbudget. | |
| Regeringen återkommer därför i den nu aktuella propositionen med förslag till | |
| fördelning av medlen till universitets och högskolors anslag för forskning och | |
| utbildning på forskarnivå. Sammantaget innebär detta en ökning av de 25 | |
| anslagen med 218,8 miljoner kronor. Vidare ökas anslaget 2:63 Enskilda | |
| utbildningsanordnare på högskoleområdet med 18 miljoner kronor och | |
| anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 Areella | |
| näringar, landsbygd och livsmedel med 13 miljoner kronor. | |
| Storleken på bemyndigandena för vissa årliga medlemsavgifter behöver | |
| öka mot bakgrund av bl.a. växelkursförändringar. Regeringen bör mot denna | |
| bakgrund bemyndigas att under |
|
| universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: | |
| Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: | |
| Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter | |
| till EIT Raw Materials på högst 1,2 miljoner kronor. Regeringen bör även | |
| bemyndigas att under |
|
| Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms universitet: | |
| Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter | |
| till EIT Digital på högst 400 000 kronor. Vidare bör regeringen bemyndigas | |
| att under |
|
| utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till KIC Inno | |
| Energy SE på högst 700 000 kronor. | |
| Regeringen bör bemyndigas att under |
|
| universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig | |
| medlemsavgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire | |
| (Cecam) på högst 350 000 kronor. | |
| Regeringen bör vidare bemyndigas att under 2019 besluta om medlemskap | |
| i en kunskaps- och innovationsplattform inom livsmedel under Europeiska | |
| institutet för innovation och teknik och att under |
|
| Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig | |
| medlemsavgift på högst 1,2 miljoner kronor. Vidare bör regeringen | |
| bemyndigas att under |
|
| högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig | |
| medlemsavgift till EIT Health på högst 900 000 kronor. | |
| Med anledning av att riksdagen har beslutat om en utbyggnad av lärar- och | |
| förskollärarutbildningarna och högskolan bör, för utbildning på grundnivå och |
32
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå, anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet sammantaget ökas med 28,8 miljoner kronor.
I syfte att genomföra olika satsningar beslutade riksdagen i december 2018 att öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med totalt 406 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Medlen ska fördelas till flera anslag. För att möjliggöra en sådan fördelning bör anslaget minskas med 359,7 miljoner kronor. För att bidra till finansieringen av ökade anslag i den nu aktuella propositionen bör anslaget även minskas med 263,5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 623,2 miljoner kronor.
För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i propositionen minskas anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor med 17,5 miljoner kronor.
Sammantaget minskas anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation med 84 miljoner kronor, i syfte att finansiera olika anslagsökningar.
Anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet ökas med 11 miljoner kronor för att olika åtaganden ska kunna fullgöras.
Anslaget 3:11 Etikprövningsmyndigheten ökas med 3 miljoner kronor eftersom uppstartskostnaderna för den nya myndigheten, som inrättades den 1 januari 2019, har blivit högre än vad som tidigare beräknats.
För att möjliggöra nödvändiga åtaganden för ingångna stipendiesamarbeten behöver bemyndigandet för anslaget 4:1 Internationella program ökas med 12 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 165 miljoner kronor
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Ramen för utgiftsområde 17 ökas med 19,5 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Riksdagen beslutade i december 2018 att anvisa 100 miljoner kronor mindre till anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen. Minskningen motiverades bl.a. med att det är kostsamt och ineffektivt att via riktade statsbidrag motivera kommuner att öka tillgängligheten i de kommunala kulturskolorna genom sänkta avgifter. Regeringen anser att det statliga bidraget till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet har bidragit till att bredda utbudet inom kulturskolorna och att nå nya grupper. Därigenom kan kulturskolan göras mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och unga i hela landet att delta i verksamheten. Regeringen anser därför att stödet bör återinföras. Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete bör därför ökas med 50 miljoner kronor.
33
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för | |
| 2019 innebar att en tidigare aviserad minskning av anslaget för de | |
| tidsbegränsade medlen till satsningen på Skapande förskola inte genomfördes. | |
| Anslaget 1:3 Skapande skola bör därför minskas med 10 miljoner kronor. | |
| Principerna innebar också att medel anvisades för den tidsbegränsade | |
| satsningen på en nationell biblioteksstrategi, som skulle avslutas vid utgången | |
| av 2018. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Bidrag till regional | |
| kulturverksamhet bör minskas med 6 miljoner kronor. Vidare innebar | |
| principerna att en tidigare aviserad minskning av anslaget 2:1 Bidrag till vissa | |
| scenkonstinstitutioner inte genomfördes, och därför bör anslaget nu minskas | |
| med 3 miljoner kronor. | |
| Riksdagen anvisade 5 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med | |
| regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 för bibliotekens arbete med | |
| att nå ungdomar från socioekonomiskt svaga miljöer. Regeringen bedömer | |
| dock att satsningen Stärkta bibliotek tillgodoser det aktuella behovet. | |
| Regeringen anser därför att anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och | |
| kulturtidskrifter bör minskas med 5 miljoner kronor. | |
| Riksdagen beslutade att anvisa 60 miljoner kronor mindre till anslaget | |
| jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Minskningen | |
| motiverades med att den s.k. fri |
|
| avvecklas under våren 2019. Regeringen bedömer att lika tillgång till det | |
| gemensamma kulturarvet bör främjas och att fri entré vid vissa statliga museer | |
| är en del i detta arbete. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 60 | |
| miljoner kronor för att även fortsättningsvis finansiera fri entré vid vissa | |
| centrala museer som är myndigheter. Vidare innebar de principer som | |
| tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 att anslaget | |
| anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, vilket innebär att | |
| anslaget bör minskas med 13 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed | |
| anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 47 miljoner kronor. | |
| De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för | |
| 2019 innebar att anslaget 11:2 Forskning och dokumentation om | |
| medieutvecklingen anvisades medel för ett redan avslutat uppdrag, och | |
| anslaget bör därför minskas med 0,5 miljoner kronor. Även anslaget 12:3 | |
| Särskilda insatser inom ungdomspolitiken anvisades medel för verksamhet | |
| som redan var genomförd, och bör därför minskas med 25 miljoner kronor. | |
| Riksdagen beslutade att anvisa 20 miljoner kronor mer till anslaget 13:1 | |
| Stöd till idrotten jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för | |
| 2019 för en satsning på träning för äldre. Regeringen gör bedömningen att | |
| satsningen är alltför kortsiktig för att få önskvärd effekt. Regeringen anser | |
| därför att anslaget 13:1 Stöd till idrotten bör minskas med 20 miljoner kronor. | |
| De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för | |
| 2019 innebar att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen | |
| anvisades för mycket medel, och anslaget bör därför minskas med 8 miljoner | |
| kronor. |
34
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Ramen för utgiftsområde 18 minskas med 755 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande för 2019 bör minska med 750 miljoner kronor eftersom de medel som riksdagen anvisat bedöms överstiga vad som behövs för att hantera de ansökningar om utbetalning av tidigare beviljade stöd som förväntas komma in under innevarande år.
I syfte att avveckla investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande beslutade riksdagen att regeringen inte skulle bemyndigas att ingå några nya ekonomiska åtaganden för investeringsstödet under 2019. Regeringen anser att redan inkomna ansökningar om stöd bör kunna beviljas. För att kunna göra det behövs ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 miljarder kronor 2020– 2022. Regeringen avser att återkomma om stödets framtida utformning.
För att renodla och effektivisera Konsumentverkets förvaltningsuppdrag bör 3,9 miljoner kronor som var avsedda att användas för myndighetens förvaltningsutgifter inom anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet flyttas till förvaltningsanslaget. Samtidigt innebar de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 att anslaget anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minskas med 5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med 1,1 miljoner kronor.
Eftersom medel förs till anslaget 2:1 Konsumentverket bör anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet minskas med 3,9 miljoner kronor. Vidare bör ändamålet för anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet ändras så att det dels inte längre får användas för stöd till kunskapsbyggande på konsumentområdet eller för stöd till kommuners konsumentverksamhet, dels hädanefter även får användas för stöd till standardiseringsarbete.
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Ramen för utgiftsområde 19 ökas med 30 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Regionalt transportbidrag kan numera även beviljas till företag för transporter av vidareförädlade produkter inom bl.a. jordbruks- och livsmedelssektorn. För att möjliggöra för dessa företag att ta del av bidraget bör anslaget 1:2 Transportbidrag ökas med 30 miljoner kronor.
Mot bakgrund av ändrade växelkurser bör bemyndigandet om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
35
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3,75 miljarder kronor
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Ramen för utgiftsområde 20 ökas med 1 195 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Det är angeläget att Naturvårdsverket ges förutsättningar att hantera de viktiga satsningar inom miljöområdet som föreslås i propositionen, och anslaget 1:1 Naturvårdsverket bör därför ökas med 10 miljoner kronor.
För perioden
Riksdagen beslutade att anvisa 50 miljoner kronor mindre till anslaget 1:2
Miljöövervakning m.m. jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen bedömer att miljöövervakning är grundläggande för att bedöma miljötillståndet samt att miljöövervakningen i fråga om hav och vatten behöver förstärkas. Anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. bör därför ökas med 40 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att anvisa 600 miljoner kronor mindre till anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen föreslår nu att anslaget ökas med 212 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att anvisa 100 miljoner kronor mindre till anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen föreslår nu att anslaget ökas med 40 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att anvisa 145 miljoner kronor mer till anslaget 1:10 Klimatanpassning jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen föreslår nu att anslaget minskas med 212 miljoner kronor.
För att bl.a. öka insatserna mot övergödning bör anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö ökas med 120 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att anvisa 80 miljoner kronor mer till anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen bedömer att den anslagsnivå som föreslogs i budgetpropositionen för 2019 var väl avpassad i
36
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
förhållande till ändamålet, och anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar bör därför minskas med 80 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att anvisa 740 miljoner kronor mindre till anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen föreslår nu att anslaget ökas med 100 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att anvisa 840 miljoner kronor mindre till anslaget 1:16 Klimatinvesteringar jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Riksdagen beslutade vidare att inte ge regeringen något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden för anslaget. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 758 miljoner kronor. Anslaget bör även få användas för stöd för att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Vidare bör regeringen bemyndigas att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1,6 miljarder kronor
När det gäller anslaget 1:20 Industriklivet anför regeringen att behovet av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från industrin är stort och att 100 miljoner kronor bör tillföras anslaget. Anslagets ändamål bör också förtydligas så att det framgår att det får användas för utgifter kopplade till industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser. Vidare måste växthusgaser på sikt tas ur atmosfären för att nå målen i det klimatpolitiska ramverket. Anslaget bör därför tillföras 100 miljoner kronor och anslagets ändamål ändras så att det även får användas för utgifter för detta syfte. Sammantaget bör därmed anslaget 1:20 Industriklivet ökas med 200 miljoner kronor. Anslaget bör vidare få användas för åtgärder som bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, förstudier och investeringar. Det bör även få användas för utgifter kopplade till åtgärder som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar.
Riksdagen beslutade att minska beställningsbemyndigandet för anslaget 1:20 Industriklivet med 800 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen anför att bemyndigandet bör ökas med 800 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:20 Industriklivet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1,8 miljarder kronor
I syfte att bl.a. bygga ut laddinfrastrukturen längs våra vägar uppförde riksdagen anslaget 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur på statens budget och anvisade 50 miljoner kronor för att användas för att stödja utbyggnad av laddinfrastruktur inte bara för batteridrivna fordon utan även för tankstationer för vätgasdrivna och bränslecellsdrivna fordon. Regeringen gör bedömningen att stöd för investeringar i infrastruktur för alternativa drivmedel kan lämnas med medel från anslaget 1:16 Klimatinvesteringar. En särskild satsning från ett nytt anslag bör därför inte genomföras och anslaget 1:21 Teknikneutral
37
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
laddinfrastruktur bör därför minskas med 50 miljoner kronor. Vidare bör det beställningsbemyndigande som finns för anslaget tas bort.
Riksdagen beslutade att anvisa 203 miljoner kronor mer till anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen menar att anslagsnivån bör vara i linje med inriktningen i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50). Regeringen föreslår att anslaget minskas med 100 miljoner kronor.
Utgiftsområde 21 Energi
Ramen för utgiftsområde 21 ökas med 295 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:1 Statens energimyndighet anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minskas med 5 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att anvisa 440 miljoner kronor mindre till anslaget 1:7 Energiteknik jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Minskningen motiverades med att stödet till solceller stegvis bör fasas ut och subventionsgraden för stöd sänkas till 15 procent snarast möjligt. Regeringen anser att satsningar på solceller är önskvärda även i fortsättningen för att förenkla för fler att installera solceller. Anslaget bör därför tillföras ytterligare medel. Regeringen anser att en lämplig stödnivå är 20 procent. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget 1:7 Energiteknik ökas med 300 miljoner kronor.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Ramen för utgiftsområde 22 ökas med 224 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:1 Naturvårdsverket inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård bör anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 8 miljoner kronor.
Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur bör tillföras 66 miljoner kronor för statsbidrag till enskild väghållning för särskilda driftsåtgärder för att förbättra de enskilda vägarnas funktion och bärighet. Vidare bör 56 miljoner kronor tillföras anslaget för järnvägsunderhåll. Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökas med 122 miljoner kronor.
Regeringen ser behov av att följa upp och utvärdera de överenskommelser som ingåtts i samband med de s.k. storstadsavtalen. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Trafikverket även bör få användas för uppföljning av särskilda överenskommelser om transportinfrastrukturinvesteringar.
Regeringen anser att flygskatten bör behållas. Det finns därmed behov av att öka medlen för driftsstöd till följd av flygskatten till
38
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
flygplatser i Norrland, och anslaget 1:6 Ersättning till icke statliga flygplatser bör därför ökas med 57 miljoner kronor.
För att möjliggöra att nya flygavtal kan tecknas under 2019 behöver bemyndigandet för anslaget 1:7 Trafikavtal ökas med 500 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4,97 miljarder kronor
Regeringen vill förbättra människors möjligheter att resa kollektivt med liten klimatpåverkan. Ett nytt ramanslag 1:16 Internationell tågtrafik bör därför föras upp på statens budget med 50 miljoner kronor.
Anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen bör ökas med 5 miljoner kronor för att främja utbyggnaden av snabbt bredband.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning med 2 miljoner kronor.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Ramen för utgiftsområde 23 ökas med 100,4 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Riksdagen beslutade att anvisa 298 miljoner kronor mindre till anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen föreslår nu att anslaget ökas med 150 miljoner kronor. För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. minskas anslaget med 0,5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ökas med 149,5 miljoner kronor. Vidare bör anslaget även få användas för utgifter för att stödja skogsägare som drabbades av skogsbränderna 2018.
Anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk används bl.a. för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden. Medel bör omfördelas mellan år inom havs- och fiskeriprogrammets totala ram, och anslaget bör därför ökas med 12 miljoner kronor. För 2022 beräknas anslaget minska med 6 miljoner kronor av denna anledning. Mot bakgrund av justeringar med anledning av valutakursförändringar bör anslaget minskas med 3 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med 9 miljoner kronor.
Valutakursförändringar innebär att anslaget 1:13 Från
Anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. bör ökas med 8,4 miljoner kronor mot bakgrund av valutakursförändringar.
Riksdagen beslutade att anvisa 1 239 miljoner kronor mer till anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur jämfört med regeringens förslag
39
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
i budgetpropositionen för 2019. Mot bakgrund av olika satsningar, finansieringar av andra anslagsökningar och valutakursförändringar föreslås att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur sammantaget minskas med 229,7 miljoner kronor.
Anslaget 1:18 Från
Regeringen anser att forskningen om landsbygderna behöver stärkas och föreslår att anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 4 miljoner kronor. Mot bakgrund av tidigare beslut föreslås att anslaget ökas med ytterligare 13,2 miljoner kronor. Sammantaget bör således anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 17,2 miljoner kronor.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Ramen för utgiftsområde 24 minskas med 34,5 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.
Verket för innovationssystem (Vinnova) har under
Regeringen föreslår att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel även bör få användas för strategiska kompetensmedel för industriforskningsverksamhet inom Research Institutes of Sweden AB (Rise).
Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 6 miljoner kronor eftersom Tillväxtverket har fått nya uppgifter.
Riksdagen beslutade att anvisa 28 miljoner kronor mer till anslaget 1:5 Näringslivsutveckling jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019, varav 20 miljoner kronor avsåg en satsning på elektrifiering av fordonsparken samt biodrivmedel och 8 miljoner kronor avsåg Tillväxtverkets arbete med verksamt.se. Satsningar bör, enligt regeringen, göras på strategiska och samverkande insatser för att utveckla besöksnäringen på Sveriges landsbygd, näringslivsinsatser på Sveriges landsbygd och utveckling av en metodik för landsbygdsanalyser och konsekvensbedömningar i olika samhällssektorer. För detta ändamål bör anslaget ökas med 68 miljoner kronor. Vidare bör anslaget ökas med 10 miljoner kronor för att stärka insatserna för utrikes födda kvinnors företagande. Anslaget bör vidare minskas med 100 miljoner kronor genom att satsningen på elektrifiering av fordonsparken och biodrivmedel minskas, med 30 miljoner kronor genom att medlen för insatser som stärker svensk konkurrens- och innovationskraft minskas och med ytterligare 30 miljoner kronor genom att satsningen på s.k. matchningsaktörer minskas. Vidare innebar de principer som tillämpades vid utformningen av
40
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
budgetpropositionen för 2019 att anslaget anvisades för mycket medel. Anslaget bör därmed minskas med 10 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 92 miljoner kronor.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:11 Bolagsverket anvisades mer medel än vad som bedöms behövas, och anslaget bör därför minskas med 1 miljon kronor.
För att Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) ska kunna utföra sitt samhällsuppdrag behöver ett kapitaltillskott tillföras bolaget. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 90 miljoner kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB. Anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag bör ökas med 90 miljoner kronor.
De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:21 Patent- och registreringsverket anvisades för mycket medel och därför bör minskas med 5 miljoner kronor. Vidare bör anslaget minskas med 1 miljon kronor med anledning av att verksamheten avseende anmälningar om namn och namnändring överförts till Skatteverket. Sammantaget bör därmed anslaget minskas med 6 miljoner kronor.
Den befintliga exportstrategin bör utvecklas med fokus på hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet bör därför ökas med 51 miljoner kronor. För att finansiera ökningen av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i syfte att förstärka exportfrämjandet vid utlandsmyndigheterna på viktiga tillväxtmarknader och i viktiga städer med särskild potential för ökad svensk export minskas anslaget med 6,5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet ökas med 44,5 miljoner kronor.
Investeringsfrämjande utgör en viktig del i exportstrategin. Satsningen på att utveckla den befintliga exportstrategin med fokus på hållbarhet, såväl ekonomisk och social som ekologisk, bör även omfatta det investeringsfrämjande arbetet. Regeringen anser därför att anslaget 2:4 Investeringsfrämjande bör ökas med 14 miljoner kronor.
Anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning bör minskas med 30 miljoner kronor mot bakgrund av det inte finns något behov av att använda anvisade medel på anslaget.
Svenska Akademien och Bolagsverket har i ett ändringsavtal kommit överens om en ny årlig upplåtelseavgift på 8 miljoner kronor för 2019 och 2020 för utgivningsrätten av Post- och Inrikes Tidningar. Då ändringsavtalet innebär att staten åtar sig ett ekonomiskt åtagande behöver regeringen riksdagens bemyndigande för att kunna godkänna avtalet. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 godkänna ett avtal om rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar mot en upplåtelseavgift på högst 8 miljoner kronor per år under 2019 och 2020.
41
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Motionerna
Tre följdmotioner har väckts med anledning av propositionen. Motionernas förslag när det gäller anslag framgår av bilaga 2 till betänkandet.
2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD)
I följdmotion 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) framhålls att Moderaterna och Kristdemokraternas budget tog sikte på att ta tag i Sveriges problem. Samhällsproblemen tog inte paus för att Sverige saknade regering. Den budget som riksdagen röstade igenom i december 2018 stärkte svensk ekonomis långsiktiga förmåga till tillväxt och jobbskapande och stärkte trygghet och välfärd genom reformer och stora resurstillskott till polis, försvar, vård och äldreomsorg samt generell förstärkning av kommunsektorns ekonomi. I budgeten utökades jobbskatteavdraget med 10 miljarder kronor, taket i RUT höjdes, färre behövde betala statlig inkomstskatt och den särskilda löneskatt som arbetsgivare betalat för anställda över 65 år togs bort. Det finns självfallet vissa välkomna förslag i vårändringsbudgeten, såsom utökade resurser till Kriminalvården och mer resurser till LSS, men övergripande innebär Socialdemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Miljöpartiets politiska inriktning enligt motionärerna ett klart avsteg ifrån den reformväg som Sverige hade behövt. Allra tydligast blir det när regeringen väljer att minska anslaget till polisen och minskar på anslagen till äldreomsorgen. Moderaterna och Kristdemokraterna anser att den inriktning som angavs i höstens budget bör ligga fast och föreslår därför följande förändringar i förhållande till vårändringsbudgeten.
Inom utgiftsområde 4 avvisas regeringens neddragning på polisens anslag. Regeringens avräkningar på biståndet för kostnader för asyl- och flyktingmottagning inom utgiftsområde 7 bör minskas.
Inom utgiftsområde 9 bör fortsatt 500 miljoner kronor användas för cancersatsningar och för uppdaterad nationell cancerstrategi. Regeringens besparingar på psykiatrianslaget och på äldreomsorgsanslaget bör återställas, liksom regeringens besparing på anslagen som rör föräldrastödsprogram och fritidspeng.
Inom utgiftsområde 13 bör 40 miljoner kronor återföras till anslaget för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt kampen mot hedersvåld. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag snarast möjligt, dock senast i höständringsbudgeten. Jämställdhetsmyndigheten bör avskaffas och resurserna gå till insatser för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt kampen mot hedersvåld. Anslaget för åtgärder mot segregation bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar. Delegationen mot segregation bör avskaffas. Inom utgiftsområde 14 bör regeringens anslagsökning till Arbetsförmedlingen (anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser) avvisas och medlen användas till mer prioriterade satsningar.
42
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
Inom utgiftsområde 16 bör delar av regeringens ökning av anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet omprioriteras för att finansiera andra prioriterade satsningar inom utbildning och forskning. Anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning bör tillföras 100 miljoner kronor utöver regeringens nivå för att finansiera högre ambitioner inom yrkesutbildningen, exempelvis vad gäller medel till utbildning för tidsbegränsad personal inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation bör tillföras 70 miljoner kronor för att stärka svensk forskning.
Inom utgiftsområde 17 bör regeringens besparing på Skapande skola återställas. Statliga museer bör fortsättningsvis avgiftsbeläggas. Vidare bör regeringens besparing på idrottsaktiviteter för äldre återställas.
När det gäller utgiftsområde 20 bör det enligt motionärerna ineffektiva programmet Klimatklivet avskaffas. Regeringens besparingar på teknikneutral laddinfrastruktur och på miljöforskning bör återställas. Inom utgiftsområde 21 bör höjningen av anslaget 1:7 Energiteknik minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.
Inom utgiftsområde 22 bör anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser minska till följd av förslaget om att avskaffa flygskatten. Regeringens besparing på ersättningen för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning bör återställas. Inom utgiftsområde 24 bör anslagen 2:3 Exportfrämjande insatser och 2:4 Investeringsfrämjande minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.
Vissa av propositionens skatteförslag avvisas. Flygskatten ska avskaffas. Förslagen om höjd kemikalieskatt samt höjd skatt i viss värmeproduktion avslås.
I övrigt föreslår motionärerna att förändringarna av bemyndigandena för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande inom utgiftsområde 18 samt anslaget 1:16 Klimatinvesteringar och 1:21 Industriklivet inom utgiftsområde 20 avslås.
Sammanfattningsvis yrkar motionärerna på att riksdagen ska godkänna ändrade ramar för utgiftsområden, anvisa ändrade anslag och godkänna ändrad beräkning av inkomsterna enligt vad som framgår av motionen.
Motion 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
I följdmotion 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) avvisas regeringens förslag om en höjning med 87 miljoner kronor av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1. Inom utgiftsområde 4 avvisas neddragningarna på anslagen 1:1 Polismyndigheten och 1:10 Brottsoffermyndigheten. Det är av största vikt för rättsstatens legitimitet att brottsoffret och dennes familj känner ett starkt stöd från samhället, får ett professionellt bemötande och en känsla av upprättelse.
43
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| Inom utgiftsområde 6 avvisas minskningen av anslaget 2:4 Krisberedskap | |
| eftersom i princip alla utgiftsposter inom utgiftsområde 6 redan är alltför hårt | |
| bantade. Inom utgiftsområde 7 avvisar motionärerna ökningen av anslaget 1:2 | |
| Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). | |
| När det gäller utgiftsområde 9 framhåller motionärerna att de lade fram ett | |
| omfattande åtgärdspaket i budgetmotionen hösten 2018 med åtgärder för att | |
| öka den psykiska hälsan, och nu avvisas regeringens neddragning i | |
| vårändringsbudgeten på medel till bidrag för psykiatri. Också minskningarna | |
| av anslagen 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet samt 4:7 | |
| Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. avvisas. Alla människor har rätt | |
| att åldras med värdighet. | |
| Inom utgiftsområde 13 avvisas förslaget om ökning av anslaget 3:2 | |
| Jämställdhetsmyndigheten. Regeringen har inte kunnat visa några konkreta | |
| fördelar med en ny myndighet för jämställdhet. Vad gäller anslagen 4:1 och | |
| 4:2 finns det enligt motionärerna skäl att anta att detta arbete mot segregation | |
| varken kommer att bli framgångsrikt eller mätbart, och ökningarna avvisas. | |
| Inom utgiftsområde 14 avvisas förslaget om ytterligare 335 miljoner kronor | |
| till arbetsmarknadspolitiska insatser. Motionärerna fokuserar på reguljära | |
| arbeten på marknadsmässiga villkor, arbeten som ställer verkliga krav, bygger | |
| karriärer och breddar skattebasen. Nystartsjobben är enligt motionärerna | |
| ytterligare en konstruerad anställning som sällan utmynnar i reguljärt arbete | |
| för deltagaren, och motionärerna ställer sig negativa till regeringens satsning | |
| på fler nystartsjobb. De är också negativa till att öppna upp för fler nystartsjobb | |
| genom att ta bort kravet om att andra anställningsförmåner än lön ska följas | |
| av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. | |
| Inom utgiftsområde 17 anförs att den kommunala musik- och kulturskolan | |
| främst är en nationell angelägenhet, dock kan det finnas behov för staten att | |
| stötta kommuner som inte har resurser att erbjuda musik- och kulturskola. | |
| Regeringens förslag är dessvärre missriktat, enligt motionärerna. En utredning | |
| bör tillsättas för att se över vilka statliga bidrag som långsiktigt behövs och | |
| hur den bidragsfördelningen ska se ut och administreras. Det ter sig viktigare | |
| att rikta insatser mot behov än att behålla ett generellt stöd som av många | |
| betraktats som diffust. Därför avvisas ökningen av anslaget 1:2 Bidrag till | |
| allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och | |
| samarbete. När det gäller anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter har fri | |
| runt om i landet är stora, och att öronmärka medel till fri entré på några få | |
| museer är inte det effektivaste sättet att tillgodose dessa behov. Regeringens | |
| förslag avvisas. | |
| Inom utgiftsområde 20 gör regeringen enligt motionärerna en spektakulär | |
| felprioritering genom att dra ned på internationella åtgärder med 80 miljoner | |
| kronor. Vidare säger motionärerna även nej till sänkt stöd för | |
| laddinfrastruktur. Staten bör skjuta till medel för att skynda på utvecklingen i | |
| mer glesbefolkade delar. Vidare avvisas sänkningen av anslaget 2:2 | |
| Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). |
44
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
Formas är en viktig aktör för att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation på områden med koppling till miljö, skogsbruk och jordbruk.
När det gäller utgiftsområde 21 avvisas höjningen av investeringsstöd för installation av solceller.
Inom utgiftsområde 22 avvisas minskningen av anslaget för transportinfrastruktur eftersom svensk infrastruktur är kraftigt eftersatt och underfinansierad. Vidare avvisas regeringens förslag om 50 miljoner kronor för upphandling av internationell tågtrafik med hänvisning till att motionärerna vill prioritera medel till järnvägssektorn där nyttan är störst.
I motionen yrkas avslag på samtliga lagförslag i propositionen som rör statens inkomster. Motionärerna motsätter sig regeringens olika förändringar av arbetsgivaravgifter, däribland förslaget om särbehandling av åldersgrupper vid nedsättning av arbetsgivaravgifter. I realiteten är detta en typ av åldersdiskriminering. Motionärerna förordar åtgärder som i praktiken slopar den allmänna löneavgiften för företag med upp till tre anställda. Vidare avvisas att mervärdesskattesatsen för naturguidning sätts till 6 procent i stället för 25 procent. Den s.k. kemikalieskatten innebär en punktskatt på elektronik och vitvaror, och höjningen avvisas. Även ändrad bränslebeskattning av värmeproduktion avvisas. Flygskatten bör avskaffas. När det gäller avtrappad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet motsätter sig motionärerna att det sker så snabbt som regeringen föreslår. Skattenedsättningen för gruvdieseln bör avvecklas stegvis under tre års tid för att branschen ska ges en möjlighet att anpassa sig till de nya förutsättningarna.
Sammanfattningsvis yrkar motionärerna på att riksdagen ska godkänna ändrade ramar för utgiftsområden, anvisa ändrade anslag och godkänna ändrad beräkning av inkomsterna enligt vad som framgår av motionen.
2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)
I följdmotion 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) påminns om att Vänsterpartiet utöver de förslag som partiet för fram som svar på regeringens vårändringsbudget har invändningar på ett antal områden. Områden som nämns är besparingarna på Arbetsförmedlingen, utebliven resursförstärkning till Arbetsmiljöverket, anskaffningen av Patriot inom utgiftsområde 6, avsaknad av jämlikhetsreformer och av riktade statsbidrag till äldreomsorgen.
Det är enligt motionärerna glädjande att regeringen föreslår att nedläggningen av Delegationen mot segregation inte ska genomföras. Delegationen yttrar sig över ansökningarna om bidrag från anslaget för åtgärder mot segregation. Regeringen föreslår däremot inte att själva statsbidraget enligt förordningen för statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner ska återställas. Detta är olyckligt, och statsbidraget borde ha återställts.
Andra områden som tas upp i motionen gäller lärarassistenter och att de medel som regeringen satsar på lärarassistenter genom att förstärka anslaget
45
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| 1:5 inom utgiftsområde 16 bör användas på ett annat sätt som bättre stärker | |
| skolan. | |
| Motionärerna är kritiska till att regeringen går vidare med förslaget om att | |
| korta vårdköerna genom prestationsbundna insatser och därmed påbörjar | |
| införandet av den s.k. kömiljarden. Modellen med prestationsbundna insatser | |
| bygger på new public |
|
| nybesök premieras medan exempelvis multisjuka, äldre och de med komplexa | |
| behov trängs undan. Vårdköerna beror till stor del på att det inte finns | |
| tillräckligt med personal ens för att hålla befintliga vårdplatser öppna. Det | |
| behövs därför en generell resursförstärkning till vården för att möjliggöra för | |
| fler vårdplatser, fler anställda och förbättrad arbetsmiljö. Det hade funnits | |
| goda skäl att tillföra sådana resursförstärkningar redan i denna | |
| vårändringsbudget och motionärerna beklagar att regeringen valt att inte göra | |
| det. Motionärerna yrkar avslag på regeringens föreslagna användning av | |
| anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna inom | |
| utgiftsområde 9. | |
| När det gäller propositionens förslag till ändringar som påverkar statens | |
| inkomster stöder Vänsterpartiet att skatten på flygresor behålls och att | |
| mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls. När det gäller vissa andra | |
| förslag som fanns i Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation | |
| avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag i separata motioner. Det gäller | |
| slopad skattereduktion för medlemskap i fackförening, höjt tak för RUT- | |
| avdrag samt skattereduktion för gåvor. | |
| Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag att nedsättningen av | |
| arbetsgivaravgiften för den först anställda förlängs till att gälla under de första | |
| 24 månaderna. Motionärerna motsätter sig också regeringens bedömning att | |
| regelverket ska permanentas. | |
| I motionen yrkas också avslag på regeringens förslag om nedsättning av det | |
| samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften på | |
| ersättning till ungdomar som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år. Studier | |
| av tidigare sänkta sociala avgifter för unga tyder på att den föreslagna | |
| nedsättningen inte kommer att få några betydande långsiktiga effekter på | |
| sysselsättningen. | |
| När det gäller regeringens förslag om avskaffad skattenedsättning för diesel | |
| i gruvindustriell verksamhet anför motionärerna följande. Miljöskadliga | |
| subventioner ska avskaffas och därför bör skattesubventioner av det här slaget | |
| avskaffas. Vänsterpartiet anser dock att skattesubventionerna till diesel i | |
| gruvorna ska fasas ut och att det ska genomföras i tre steg i stället för att | |
| avskaffas på en gång som regeringen föreslår. Regeringens förslag till lag om | |
| ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del som avser avskaffad | |
| skattenedsättning för diesel som används i arbetsfordon vid | |
| tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet bör således avslås. Det | |
| behövs tydliga och långsiktiga regler för näringslivet. Att med så kort | |
| framförhållning som regeringen föreslår avskaffa en subvention som denna får | |
| ekonomiska konsekvenser för dem som berörs. Genom att fasa ut |
46
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
skattesubventionen i tre steg skapas förutsättningar för de företag och aktörer som påverkas att anpassa sig och börja göra nödvändiga investeringar, förändra driftsformen eller vidta andra åtgärder för att minska dieselanvändandet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om avskaffande av skattenedsättningen för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet med en tredjedel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
När det gäller förslagen i propositionen om utgifterna på statens budget anförs följande i motionen. Regeringen aviserar att den avser att ta bort det förordningsreglerade kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till detta. Det kommer att leda till att personer i nystartsjobb får sämre anställningsvillkor än andra anställda. Vänsterpartiet avvisar därför dels regeringens förslag att avskaffa krav på kollektivavtal för nystartsjobb, dels regeringens ändrade anslag med anledning av detta inom utgiftsområdena 13 och 14.
Motionärerna avvisar ökade avräkningar på biståndet inom utgiftsområde
7.OECD/Dacs regelverk bör reformeras så att det inte tillåter avräkningar för asyl- och flyktingmottagande. Tills ett sådant regelverk finns på plats bör de svenska avräkningarna minska kraftigt. Mot bakgrund av den bristande transparensen saknar Vänsterpartiet dock underlag för att precisera den rimliga storleken på avräkningarna. Därför avvisas den föreslagna ökningen av avräkningarna från biståndet för asyl- och flyktingmottagandet.
Vänsterpartiet avvisar regeringens besparingar på äldreomsorgen och inom psykiatrin. Motionärerna avvisar också besparingar på bl.a. Kronofogdemyndigheten, vuxenutbildningen, investeringsstödet för hyresbostäder, åtgärder för klimatanpassning, stöd till idrotten samt inom näringspolitiken. Ett par av regeringens tillskott, bl.a. till Kungliga hov- och slottsstaten och en satsning på Business Sweden, avvisas också.
Sammanfattningsvis yrkar motionärerna på att riksdagen ska godkänna ändrade ramar för utgiftsområden, anvisa ändrade anslag och godkänna ändrad beräkning av inkomsterna enligt vad som framgår av motionen.
Yttranden från andra utskott
Samtliga 14 övriga utskott har yttrat sig till finansutskottet. Yttrandena finns i bilaga
47
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Utrikesutskottet
Utrikesutskottet noterar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:UU4y) att regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 7) beräknade den
Utrikesutskottet har tidigare, i samband med behandlingen av Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet, noterat att den modell som används för beräkning av avräkningarna har varierat mellan åren och konstaterat att detta försvårar riksdagens möjligheter att granska och följa upp regeringens budget. Mot denna bakgrund underströk utrikesutskottet vikten av att den nya modellen som regeringen arbetar med utformas på ett sätt som gör den hållbar och jämförbar över tid och återspeglar de faktiska kostnaderna. Om modellen ändras bör regeringen tydligt redovisa skälen till och effekterna av detta för riksdagen (bet. 2016/17:UU8).
Biståndsminister Peter Eriksson föredrog den 2 februari i korthet den nya modellen för avräkningar för utrikesutskottet. Vid föredragningen framkom att modellen bygger på en prognos av andelen asylsökande som befunnit sig max tolv månader i mottagandesystemet. Denna andel multipliceras sedan med de totala kostnaderna, vilket ger biståndsutfallet. Även vissa kostnader för personer som beviljats uppehållstillstånd ingår i utfallet. Enligt biståndsministerns bedömning skulle den ändrade modellen inte innebära några större förändringar av avräkningarna.
Utrikesutskottet konstaterar att regeringen i vårändringsbudgeten inte ger någon utförlig beskrivning av den nya modellen för avräkningar av kostnader för asyl- och flyktingmottagande. Det framgår inte heller om den föreslagna minskningen av anslaget 1:1 med 700 miljoner kronor på grund av ökade kostnader för asyl- och flyktingmottagande beror på ändringar i avräkningsmodellen eller har andra skäl.
Utrikesutskottet understryker vikten av transparens och långsiktighet när det gäller avräkningar från biståndsramen. Utrikesutskottet utgår därför från att regeringen återkommer till riksdagen med en utförlig beskrivning av den nya modellen för avräkningar i budgetpropositionen. Om de avräkningar som föreslås avviker från det utrymme som ges av OECD/Dacs regelverk enligt den beslutade modellen bör detta framgå och motiveras.
Utrikesutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna. I avvikande meningar ställer sig ledamöterna från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet bakom sina respektive motioner och avvisar propositionen i motsvarande delar.
48
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
Försvarsutskottet
Försvarsutskottet ser i sitt yttrande (yttr. 2018/19:FöU5y) positivt på att Försvarsmakten med stöd av Ekonomistyrningsverket (ESV) har åtgärdat merparten av bristerna och genomfört väsentliga förbättringar som bidrar till att göra budgetunderlag och investeringsplaner till ändamålsenliga underlag för beslut inom försvarsmaterielområdet. Försvarsutskottet anser att investeringsplaner i ekonomisk balans är en nödvändig grund för att kunna prioritera de åtgärder som ger största möjliga operativa förmåga inom de ekonomiska ramarna.
När det gäller farhågorna som lyfts fram i Vänsterpartiets motion om anslagsökningar som följer av anskaffningen av Patriotsystemet utgår försvarsutskottet från att de rekommendationer ESV lämnat om t.ex. valuta- och räntesäkring har tillämpats vid anskaffningen. De förväntade utgifterna för Patriotsystemet, inklusive objektspecifika finansiella risker, ska därmed vara prissatta och hänförda till de utgifter som redovisats för riksdagen i investeringsplanen och de uppskattningsvis 10 miljarder kronor som anskaffningen bedömdes kosta enligt statsrådets redovisning vid utskottssammanträdet den 16 november 2017. När det gäller invändningarna i Sverigedemokraternas motion om att regeringen inte redovisar någon analys om hur en föreslagen minskning påverkar den anslagsfinansierade verksamheten utgår försvarsutskottet från att regeringens förbättringar av budgetarbetet gör att riksdagen fortsättningsvis kommer att få tydligare redovisningar. Försvarsutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna. I en avvikande mening ställer sig ledamöterna från Sverigedemokraterna bakom sin motion och avvisar propositionen i motsvarande delar. Ledamoten från Vänsterpartiet lämnar ett särskilt yttrande.
Socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande (yttr. 2018/19:SfU4y) att det för socialförsäkringssystemets legitimitet är principiellt viktigt att så långt som möjligt upprätthålla ett samband mellan de socialavgifter som betalas och de förmåner som dessa avgifter är avsedda att finansiera. Riksdagen har emellertid i flera fall frångått principen om samband mellan avgifter och förmåner och ställt sig bakom olika förslag om nedsättning av socialavgifterna eftersom det har ansetts nödvändigt att använda avgifterna för andra syften än de föreskrivna, t.ex. för sysselsättningsskapande åtgärder. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att stimulera framför allt de små företagens vilja att växa, bl.a. genom att anställa. Socialförsäkringsutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna. I avvikande meningar ställer sig ledamöterna från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet bakom sina respektive motioner och avvisar propositionen i motsvarande delar.
49
| 2018/19:FiU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet ställer sig bakom regeringens förslag till vårändringsbudget och avvisar de alternativa förslag som förs fram i motionerna. Som finansutskottet brukar framhålla är det viktigt att processen för ändringsbudgeten är lika stram som processen för budgetpropositionen. I avsnittet ovan om konsekvenser för statens budget redovisas att den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 1,4 miljarder kronor till följd av förslagen och bedömningarna i propositionen. I den ekonomiska vårpropositionen gör regeringen bedömningen att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet om att sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1/3 procent av BNP över en konjunkturcykel. Budgeteringsmarginalen för 2019 är 39 miljarder kronor. Utskottet konstaterar att förslagen i vårändringsbudgeten är förenliga med de budgetpolitiska målen.
Budgetpropositionen för 2019 lämnades av en övergångsregering. I januari 2019 tillträdde en ny regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna. Delar av regeringens politik bygger också på det s.k.
januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Liberalerna. Samtidigt baseras den budget riksdagen har beslutat om för 2019 på en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna. Budgeten ger därmed uttryck för en delvis annan politisk inriktning än regeringens och januariavtalets. Detta motiverar att förslagen till ändringar i propositionen om vårändringsbudgeten är mer omfattande än normalt. I förslaget ingår flera åtgärder som syftar till att genomföra den sakpolitiska överenskommelsen.
Finansutskottet konstaterar att samtliga övriga utskott anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna. Utrikesutskottet påminner i sitt yttrande om att det framgick av budgetpropositionen för 2019 att regeringen genomför en heltäckande översyn av modellen för avräkningar av kostnader för asyl- och flyktingmottagandet. Regeringen angav att översynen inte var avslutad och att frågan skulle hanteras vidare i en kommande budgetproposition. Utrikesutskottet konstaterar att regeringen i vårändringsbudgeten inte ger någon utförlig beskrivning av den nya modellen för avräkningar av kostnader för asyl- och flyktingmottagande. Det framgår inte heller om den föreslagna minskningen av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 med 700 miljoner kronor på grund av ökade kostnader för asyl- och flyktingmottagande beror på ändringar i avräkningsmodellen eller har andra skäl. Utrikesutskottet understryker vikten av transparens och långsiktighet när det gäller avräkningar från biståndsramen. Utrikesutskottet utgår därför från att regeringen återkommer till riksdagen med en utförlig beskrivning av den nya modellen för avräkningar i budgetpropositionen. Om de avräkningar som föreslås avviker från det utrymme som ges av OECD/Dacs regelverk enligt den beslutade modellen bör detta framgå och motiveras. Vidare anför försvarsutskottet, med anledning av en motion om att regeringen inte redovisar någon analys om hur en föreslagen minskning påverkar den anslagsfinansierade verksamheten, att utskottet utgår
50
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2018/19:FiU21 |
från att regeringens förbättringar av budgetarbetet gör att riksdagen fortsättningsvis kommer att få tydligare redovisningar.
Finansutskottet delar bedömningarna i yttrandena från utrikesutskottet, försvarsutskottet och övriga utskott.
Finansutskottet tillstyrker alltså propositionens förslag i samtliga delar. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till ändrade lagar. I förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi bör en redaktionell ändring göras enligt vad som framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut. Samtliga motioner avstyrks.
51
2018/19:FiU21
Reservationer
1.Vårändringsbudget för 2019 (M, KD)
av Edward Riedl (M), Jan Ericson (M), Jakob Forssmed (KD), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Cecilie Tenfjord Toftby (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Utgiftstaket för staten =utskottet
Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden
Riksdagen
a)godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt vad som framgår av reservationen,
b)dels godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag i enlighet med Moderaternas och Kristdemokraternas förslag i bilaga 2, dels ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att regeringen ska återkomma senast i höständringsbudgeten med förslag om höjning av anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 och tillkännager detta för regeringen,
c)bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 1, 2, 10 och 11, bifaller delvis proposition 2018/19:99 punkterna
Lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning Riksdagen
a)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i de delar det avser 6 a kap. 1 § 17 och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att orden ”och 3 §” i 1 kap. 11 a § andra stycket 2 ska utgå,
b)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
c)avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),
52
RESERVATIONER2018/19:FiU21
d)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),
e)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren
f)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
g)=utskottet
h)=utskottet
i)=utskottet
j)=utskottet
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna
2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena
2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7 och 8.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning =utskottet
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap =utskottet
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd =utskottet
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Riksdagen
a)avslår regeringens förslag till användning av medel om 500 000 000 kronor på anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård,
b)=utskottet
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 18 och motion 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkande 9 och
avslår proposition 2018/19:99 punkt 17 och motion 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv =utskottet
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning =utskottet
53
2018/19:FiU21RESERVATIONER
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
=utskottet
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård =utskottet
Utgiftsområde 22 Kommunikationer =utskottet
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel =utskottet
Utgiftsområde 24 Näringsliv =utskottet
Ställningstagande
Vi ställer oss bakom förslagen i följdmotion 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD). Det innebär följande.
Vi vill framhålla att den ekonomiska politiken syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser samt reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta ökar välståndet i samhället. Dessutom ökar det skatteintäkterna som finansierar välfärden. När fler kommer i arbete ökar resurserna som tillsammans med reformer kan säkerställa kortare köer i vården, mer kunskap i skolan, fler poliser i hela landet och ett Sverige som håller ihop.
Ett av målen för den ekonomiska politiken är att stabilisera konjunktursvängningarna. Att arbetslösheten är hög under en period kan i sig leda till ökad arbetslöshet längre fram. För att kunna driva en aktiv stabiliseringspolitik som mildrar effekterna för de mest utsatta, dämpar uppgången i arbetslöshet och undviker besparingar i lågkonjunktur krävs betydande överskott i högkonjunktur. Lågkonjunkturer och kriser slår alltid hårdast mot dem som redan är mest utsatta och i störst behov av att välfärden fungerar samt en trygg ekonomi.
Moderaterna och Kristdemokraternas budget hösten 2018 tog därför sikte på att ta tag i Sveriges problem, även om höstens regeringsbildning drog ut på tiden. Samhällsproblemen tog inte paus för att Sverige saknade regering. Den budget som riksdagen röstade igenom stärkte svensk ekonomis långsiktiga förmåga till tillväxt och jobbskapande och stärkte trygghet och välfärd genom reformer och stora resurstillskott till polis, försvar, vård och äldreomsorg samt generell förstärkning av kommunsektorns ekonomi.
En budget löser inte alla Sveriges problem. Men de steg som togs i och med Moderaternas och Kristdemokraternas budget har rustat Sverige starkare, öppnat upp fler vägar till arbete, stärkt polis och försvar samt börjat
54
RESERVATIONER2018/19:FiU21
återupprätta det välfärdslöfte som finns till svenska folket. Denna reforminriktning hade behövt fortsätta.
Det finns självfallet vissa välkomna förslag i vårändringsbudgeten, såsom utökade resurser till Kriminalvården och mer resurser till LSS, men övergripande innebär Socialdemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Miljöpartiets politiska inriktning ett klart avsteg ifrån den reformväg som Sverige hade behövt. Allra tydligast blir det när regeringen väljer att minska anslaget till polisen, trots den otrygghet som börjar bli kännbar för allt fler, samt att man minskar på anslagen till äldreomsorgen trots att vi vet att behoven är stora. Den äldreboendemiljard som Moderaterna och Kristdemokraterna införde minskas med 200 miljoner kronor, och de 800 miljoner kronor som finns kvar riktas om till ineffektiva stöd och till byggande av boenden som innebär högre trösklar för den äldre för att få plats på. Satsningen på personalkontinuitet stoppas. Satsningen på att ta fram en ny cancerstrategi avbryts och man lägger grunden för höjda skatter framöver. Den inriktning som angavs i höstens budget bör ligga fast och vi föreslår därför följande förändringar i förhållande till vårändringsbudgeten.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Anslaget 1:1. Regeringens besparing på polisens anslag bör återställas.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslaget 1:1. Regeringens avräkningar på biståndet för kostnader för asyl- och flyktingmottagning bör minskas.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Anslaget 1:6. 500 miljoner kronor ska fortsatt användas för cancersatsningar och för en uppdaterad nationell cancerstrategi.
Anslaget 1:8. Regeringens besparing på psykiatrianslaget bör återställas. Anslaget 4:5. Regeringens besparing på äldreomsorgsanslaget bör
återställas.
Anslaget 4:7. Regeringens besparing på anslagen som rör föräldrastödsprogram och fritidspeng bör återställas.
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Anslaget 3:1. 40 miljoner kronor bör återföras till anslaget för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt kampen mot hedersvåld. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag snarast möjligt, dock senast i höständringsbudgeten.
Anslaget 3:2. Jämställdhetsmyndigheten bör fortsatt avskaffas och resurserna gå till insatser för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt kampen mot hedersvåld.
Anslaget 4:1. Anslaget Åtgärder mot segregation bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.
Anslaget 4:2. Delegationen mot segregation bör fortsatt avskaffas.
55
2018/19:FiU21RESERVATIONER
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslaget 1:3. Regeringens anslagsökning till Arbetsförmedlingen bör användas till mer prioriterade satsningar.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslaget 1:5. Delar av regeringens anslagsökning bör omprioriteras för att finansiera andra prioriterade satsningar inom utbildning och forskning.
Anslaget 1:13. Anslaget Statligt stöd till vuxenutbildning bör tillföras 100 miljoner kronor utöver regeringens nivå för att finansiera högre ambitioner inom yrkesutbildningen, exempelvis vad gäller medel till utbildning för tidsbegränsad personal inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården.
Anslaget 3:1. Anslaget Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation bör tillföras 70 miljoner kronor för att stärka svensk forskning.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslaget 1:3. Regeringens besparing på Skapande skola bör återställas. Anslaget 8:1. Statliga museer bör även i fortsättningen avgiftsbeläggas. Anslaget 13:1. Regeringens besparing på idrottsaktiviteter för äldre bör
återställas.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Anslaget 1:16. Det ineffektiva programmet Klimatklivet bör fortsatt avskaffas. Anslaget 1:21. Regeringens besparing på teknikneutral laddinfrastruktur
bör återställas.
Anslaget 2:2. Regeringens besparing på miljöforskning bör återställas.
Utgiftsområde 21 Energi
Anslaget 1:7. Höjningen av anslaget Energiteknik bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslaget 1:6. Anslaget bör minska till följd av förslaget om att fortsatt avskaffa flygskatten.
Anslaget 2:2. Regeringens besparing på ersättningen för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning bör återställas.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Anslaget 2:3. Anslaget Exportfrämjande verksamhet bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.
Anslaget 2:4. Anslaget Investeringsfrämjande bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.
Skatteförslag
Vi anser att flygskatten fortsatt ska avskaffas och att skatteförslagen om höjd kemikalieskatt samt höjd skatt vid viss värmeproduktion ska avslås. Samtidigt
56
RESERVATIONER2018/19:FiU21
bör inte
Övriga förslag
Regeringens förslag till ändringar av beställningsbemyndigandena för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande inom utgiftsområde 18 samt anslagen 1:16 Klimatinvesteringar och 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur inom utgiftsområde 20 bör avslås.
2.Vårändringsbudget för 2019 (SD)
av Dennis Dioukarev (SD),
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Utgiftstaket för staten =utskottet
Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden
a)godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt vad som framgår av reservationen,
b)godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 2,
c)=utskottet
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8,
bifaller delvis proposition 2018/19:99 punkterna
Lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning Riksdagen
a)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
b)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
c)avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),
57
2018/19:FiU21RESERVATIONER
d)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),
e)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren
f)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
g)=utskottet
h)=utskottet
i)=utskottet
j)=utskottet
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna
2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning =utskottet
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap =utskottet
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd =utskottet
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg =utskottet
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv =utskottet
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning =utskottet
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
=utskottet
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård =utskottet
Utgiftsområde 22 Kommunikationer =utskottet
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel =utskottet
58
RESERVATIONER2018/19:FiU21
Utgiftsområde 24 Näringsliv =utskottet
Ställningstagande
Vi ställer oss bakom förslagen i följdmotion 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD). Det innebär följande.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslaget 4:1 används för Regeringskansliets förvaltningsutgifter, utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål. Regeringen aviserar en anslagsökning med 87 miljoner kronor, vilket motiveras med bl.a. ökade växelkurser som gör att utrikesrepresentationen blivit dyrare. Sverigedemokraterna har konsekvent motsatt sig ökade utgifter för Regeringskansliet med devisen ”allt fler gör allt mindre”, vilket har märkts t.ex. genom att antalet regeringsbeslut har minskat över tid samtidigt som antalet anställningsärenden ökat. Vi motsätter oss därför detta ökade anslag.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Rättsväsendet och Polismyndigheten är för viktiga för att användas som budgetreserver för andra satsningar. I synnerhet när de redan i dag är underfinansierade. Sverigedemokraternas mål är ett väl utbyggt och väl fungerande rättsväsen där medborgarna kan vara säkra på att polisen finns där när de behövs. Vi avsätter därför mer medel och motsätter oss att frigjorda resurser genom effektiviseringar leder till att de medel som frigörs förs till andra verksamheter.
Sverigedemokraterna prioriterar även brottsofferperspektivet, och därför säger vi nej till regeringens anslagsminskning 1:10. Det är av största vikt för rättsstatens legitimitet att brottsoffret och dennas familj känner ett starkt stöd från samhället, får ett professionellt bemötande och en känsla av upprättelse. I strävan att rehabilitera gärningsmän får brottsofferperspektivet inte negligeras. Till exempel bör samhället säkra en ordning där brottsoffer inte själva behöver kontakta gärningsmän för att få skadestånd.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten en anslagsminskning inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap anslaget 2:4 Krisberedskap med 12,5 miljoner kronor. Som skäl för detta anger den: ”Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.” Det anförda skälet styrks inte med vare sig en analys eller ett mer utförligt resonemang. Vi motsätter oss därför neddragningen då i princip alla utgiftsposter inom utgiftsområde 6 redan är alltför hårt bantade.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Sverigedemokraterna vill verka för en biståndspolitik som skapar förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina
59
2018/19:FiU21RESERVATIONER
levnadsvillkor utifrån deras grundläggande behov i den omedelbara vardagen. Fokus bör ligga på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum. Genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd, större koncentration av biståndet till de minst utvecklade länderna och färre inriktningar kan vi effektivisera utvecklingsbiståndet. Bistånd ska inte handla om givarens ideologiska utgångspunkt utan om effektiva och ändamålsenliga satsningar där varje krona ska göra så mycket nytta som möjligt. Av samma anledning kommer vi fortsatt slopa regeringens avräkningar för flyktingmottagande i Sverige.
Den lägre biståndsramen innebär breda besparingar och även fortsatta satsningar inom biståndets kärnområden som humanitärt stöd, vatten, sanitet och flyktinghjälp. Utanför biståndsverksamheten föreslår vi besparingar på Sidas förvaltningskostnader och flyktingkostnader och säger därför nej till regeringens ökning av anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Sverigedemokraterna går fram med ett omfattande åtgärdspaket i budgetmotionen med åtgärder för att öka den psykiska hälsan och väljer även att återställa regeringens neddragning på medel till bidrag för psykiatri i vårändringsbudgeten.
Vi är emot minskningen av anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Alla människor har rätt att åldras med värdighet. Den dagen man inte längre kan klara sig på egen hand ska samhället erbjuda den hjälp som behövs för att den äldre fortsatt ska kunna leva ett tryggt och meningsfullt liv.
De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionärer tvingas leva på en månadsinkomst som ligger på, eller strax över, existensminimum.
Välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Sveriges äldre förtjänar att få tillgång till världens bästa äldreomsorg.
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Sverigedemokraterna säger nej till satsningar på särlösningar och ineffektiva åtgärder som är och länge har varit svensk integrationspolitik. Vår ambition är breda lösningar som gynnar alla, inte enskilda särintressen. I de fall resurserna tagit slut bör regeringen genom förändrade regleringsbrev omfördela medel inom anslaget i stället för att skjuta till resurser. Alternativet är att minska utgiftsnivåerna eller att inte genomföra åtgärderna över huvud taget.
Vi avvisar anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten. Regeringen har inte kunnat visa några konkreta fördelar med en ny myndighet för jämställdhet. Jämställdhetsarbete måste bedrivas inom alla samhällsfunktioner, och det finns risker med att arbetet förläggs till en specifik myndighet. Värdefull kunskap och kompetens riskerar att försvinna när uppdrag flyttas till
60
RESERVATIONER2018/19:FiU21
Jämställdhetsmyndigheten från redan fungerande enheter. Vad gäller anslagen 4:1 och 4:2 finns det– mot bakgrund av regeringens tidigare resultat i fråga om segregationsbrytande åtgärder – skäl att anta att detta arbete mot segregation varken kommer att bli framgångsrikt eller mätbart.
Vi godtar vidare höjningen av anslaget 3:1 där medlen ska gå till bl.a. kvinno- och tjejjourer och andra jämställdhetsåtgärder. Det är en viktig prioritering och i utvecklingsarbetet för kvinnojourerna bör det läggas ett särskilt fokus på specialistkompetens om hedersproblematik. Det har hittills talats för lite om jämställdhet ur detta perspektiv trots år av dokumenterad förekomst och flera medialt uppmärksammade fall av hedersvåld. Det är ett jämställdhetsproblem där män kontrollerar kvinnors och flickors liv och där konsekvenserna för den drabbade ofta är ödesdigra. Av den anledningen välkomnar vi att tillskottet också nyttjas för insatser inom detta område.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Regeringen vill satsa ytterligare 335 miljoner kronor på arbetsmarknadspolitiska insatser, och den prioriterade målgruppen är utrikes födda kvinnor. Efter åratal av dylika åtgärder har vi redan facit. Dessa åtgärder leder ytterst sällan till reguljära anställningar. Dessa satsningar är inte samhällsekonomiskt försvarbara med tanke på resultaten av tidigare liknande åtgärder.
Vi är kritiska till riktade lönesubventioner och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte kan, eller ens är avsedda, att resultera i riktiga jobb. Nystartsjobben är ytterligare en konstruerad anställning som sällan utmynnar i reguljärt arbete för deltagaren. Det finns en omfattande problematik med dagens nystartsjobb samtidigt som det återkommande rapporteras om fusk och missbruk. Det finns dessutom uppenbar risk att reguljära arbetstillfällen trängs undan och konkurreras ut av subventionerade verksamheter. Utifrån detta ställer vi oss negativa till regeringens satsning för fler nystartsjobb. Vi ställer oss också negativa till att öppna upp för fler nystartsjobb genom att ta bort kravet om att andra anställningsförmåner än lön ska följas av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal.
Sverigedemokraterna har tidigare framhållit att om denna form av anställning ska finnas ska deltagaren få kollektivavtalsmässiga villkor. Det är anmärkningsvärt att en socialdemokratisk regering väljer att frångå själva grundsyftet med kollektivavtalen och öppnar upp för att vissa grupper, i det här fallet deltagare i etableringsuppdraget, ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden genom sämre villkor.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Den kommunala musik- och kulturskolan är främst en nationell angelägenhet, dock kan det finnas behov för staten att stötta kommuner som inte har resurser att erbjuda musik- och kulturskola. Regeringens förslag är dessvärre missriktat. Därför bör en utredning tillsättas för att se över vilka statliga bidrag som långsiktigt behövs och hur den bidragsfördelningen ska se ut och
61
2018/19:FiU21RESERVATIONER
administreras. Det finns goda skäl för statliga stöd till den kommunala musik- och kulturskolan där de behövs som mest och gör störst nytta. Det man kan konstatera av regeringens generella bidrag är att stödet är lovvärt i sig och kan få positiva effekter. Ska det ges förutsättningar att få det måste det enligt oss preciseras och riktas rätt. Det bör exempelvis i första hand inte gå till att sänka avgifter, så som det stundtals uttryckts. Avgifterna är inte ett generellt problem för tillgängligheten. Ett statligt bidrag bör öronmärkas och riktas mot att komma till rätta med eftersatta områden genom punktinsatser, samt möjligen användas för att etablera ett basutbud i de kommuner som helt saknar kultur- och musikskola. Vissa kultur- och musikskolor har inga ändamålsenliga lokaler alls, andra har mycket bristfälliga lokaler och ytterligare andra har svårigheter med instrumentinköp och instrumentförråd, utveckling och arbetsmiljö. Det ter sig således viktigare att rikta insatser mot behov enligt ovan än att behålla ett generellt stöd som av många betraktats som diffust. Därför säger vi nej till anslaget 1:2.
Vad gäller anslaget 8:1 har fri
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Regeringen gör en spektakulär felprioritering i sitt förslag till ändringsbudget. Man drar ned på internationella åtgärder med 80 miljoner kronor. Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst (RUT) kan satsningar i en internationell kontext vara upp till 5,9 gånger så effektiva, om man mäter minskningar i utsläpp av växthusgaser per satsad krona. Det handlar om att ”plocka lågt hängande frukter” och därmed effektivisera Sveriges arbete för minskat oljeberoende ur ett globalt perspektiv. I slutändan är detta ett sätt att ta ansvar för globala miljö- och resursfrågor, samtidigt som svenska skattebetalares pengar faktiskt spenderas på ett sätt som ger riktiga resultat.
Vidare säger vi nej till sänkt stöd för laddinfrastruktur. I ett längre perspektiv emotser Sverige och stora delar av världen en övergång från fossila bränslen till exempelvis el- och vätgasdrift. Det kommer inte att gå riktigt så snabbt som vissa föreställer sig, och om man försöker forcera utvecklingen alltför kraftigt så tvingar man fram lösningar som för det första inte är ekonomiskt försvarbara och för det andra inte är bättre för miljön. Tekniken med eldrift har dock kommit långt och framstår redan som attraktiv för många bilister. En tröskel i sammanhanget är tillgången till laddinfrastruktur, där det är vår uppfattning att staten bör skjuta till medel för att skynda på utvecklingen
62
RESERVATIONER2018/19:FiU21
i mer glesbefolkade delar av landet, där laddstationer inte kommer att byggas på kommersiell basis.
Avslutningsvis säger vi nej till sänkningen av anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Sverigedemokraterna ser i Formas en viktig aktör för att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation på områden med koppling till miljö, skogsbruk och jordbruk. Landsbygdspolitiken utgör en helhet, och där ser vi det som en stor fördel att svenska areella näringar ligger i framkant vad gäller forskning och utveckling. Vår målsättning är att växla upp Sveriges ansträngningar på dessa områden, inte använda Formas som en budgetregulator.
Utgiftsområde 21 Energi
Dagens investeringsstöd för installation av solceller kan på goda grunder ifrågasättas eftersom solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter då Sverige redan har ett stort produktionsöverskott. Riksdagen beslutade att anvisa mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 med motiveringen att stödet till solceller stegvis bör fasas ut och subventionsgraden för stöd sänkas till 15 procent snarast möjligt. Regeringen anser dock att investeringsstöd för installation av solceller ska uppgå till 20 procent av kostnaden för företag och 20 procent för privatpersoner, i fråga om såväl material som installationen. Eftersom anslaget avser investeringsstöd till solceller samt stöd till energilagring avvisar Sverigedemokraterna höjningen av stödnivån från 15 procent till 20 procent.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Sverigedemokraterna ser ett skriande behov av att öka anslagen för svensk infrastruktur i sin helhet gällande järnvägstrafik, vägtrafik, sjöfart och luftfart. Vi avvisar en minskning av transportinfrastrukturanslaget eftersom svensk infrastruktur är kraftigt eftersatt och underfinansierad.
Regeringen anslår vidare 50 miljoner kronor för upphandling av internationell tågtrafik fr.o.m. 2020. Anslaget får även finansiera juridisk, ekonomisk eller annan expertis som kan krävas vid upphandlingen. Anslaget syftar till att medge ökat resande på ett sätt som ändå innebär låga utsläpp av växthusgaser.
Sveriges järnvägsnät, vilket är till för såväl resenärer som de företag som nyttjar godstransporter med tåg, präglas i dag av ett kraftigt eftersatt underhåll och kapacitetsbrist. För att komma till rätta med såväl underhållsbehovet som behovet av ökad kapacitet behövs större investeringar och mer resurser för underhåll. Utbyte av kontaktledning, ställverk, spårväxlar m.m. är väsentligt för att få tågen att hålla tidtabellen, och utbyggnad av dubbelspår på många sträckor är också en förutsättning för att öka kapaciteten på det svenska järnvägsnätet.
Efterfrågan på nattåg såväl för inrikes transport som för att resa ut i Europa nattetid är att anse som låg, i synnerhet ställt mot det behov som finns för
63
2018/19:FiU21RESERVATIONER
regionala, lokala och interregionala resor dagtid. Flera nattågslinjer i Europa har dragits in på grund av bristande efterfrågan och även i Sverige har hotet om avvecklad nattågstrafik hängt i luften. Till exempel gav SJ beskedet 2013 att nattåget linjen på
Nej till nedsättning av arbetsgivaravgifter
Vi motsätter oss regeringens olika förändringar av arbetsgivaravgifter, och däribland förslaget om särbehandling av åldersgrupper vid nedsättning av arbetsgivaravgifter. I realiteten är detta en typ av åldersdiskriminering. I stället föreslår vi i vår budgetmotion omfattande reformer som i praktiken slopar den allmänna löneavgiften för företag med upp till tre anställda. Utan tröskeleffekter ger detta en generell skattelättnad som gynnar företagande, och effekten blir tydligast för småföretag.
Nej till vissa momsnedsättningar
Regeringen går fram med en sänkning av mervärdesskatten på naturguidning från 25 procent till 6 procent. Även om naturguidning främjar lokalturism och därmed ger positiva effekter för lokalsamhällen är det problematiskt att prioritera en specifik bransch genom skatteincitament i form av nedsatt moms. Regeringen tillämpar alltså olika momssatser beroende på bransch och politiska prioriteringar. Detta riskerar att leder till ökad byråkrati och gränsdragningsproblematik. Sverigedemokraterna vill se över momssystemet i sin helhet och arbeta för ett system som undviker snedvridande incitament för konsumtionen och tar sin utgångspunkt i en jämnt tillämpbar beskattning.
Nej till höjd kemikalieskatt
Den s.k. kemikalieskatten innebär en punktskatt på elektronik och vitvaror. Skatten baseras på varans vikt och tar liten hänsyn till i vilken utsträckning miljön belastas eller om kunden utsätts för ohälsosamma ämnen. Utvärderingar av kemikalieskatten visar på omfattande intäktsbortfall för den svenska handeln och en högre andel inköp från utlandet som resultat, vilket har slagit hårt mot svenska arbetstillfällen. Kemikalieskatten, som kan uppgå till ett pålägg på över 300 kronor per vara, har medfört att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska webbplatser. De uteblivna intäkterna har försämrat förutsättningarna för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har flyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige. Följden blir att svenska arbetstillfällen går förlorade, vilket innebär lägre skatteintäkter. Vilka konkreta fördelar detta har inneburit för miljön har ingen kunnat svara på. Rent
64
RESERVATIONER2018/19:FiU21
generellt tolkar vi det som att skatten har sålts in till allmänheten som ”gynnsam för miljön” när det egentliga syftet verkar vara att beskatta konsumenterna.
Nej till ändrad bränslebeskattning av värmeproduktion
Detta innebär i realiteten en skattehöjning för kraftvärme, vilket slår mot industrin och elkonsumenterna. Det är vår uppfattning att kraftvärmeindustrin i mycket hög grad har anpassat sig till samhällets miljökrav. Det som regeringen nu föreslår kommer att leda till minskad kraftvärmeproduktion och ökad import av el. Eftersom Tyskland och Danmark har en betydande andel kolkraft i sin elproduktion innebär ökad import till Sverige en ökning av utsläppen av växthusgaser.
Fortsatt avskaffad flygskatt
Flygskatten syftar till att reducera utsläpp av växthusgaser och verka för en minskning av flygresandet i en regional, europeisk och global kontext. Vid resor från en svensk flygplats varierar skatten mellan 60 och 400 kronor beroende på destination. Även efter att flygskatten nu har införts beräknas antalet flygresenärer att öka, även om ökningen dämpas relativt. Av de resor som uteblir kommer en del att genomföras med annat transportslag. Syftet med flygskatten, att minska utsläppen av växthusgaser, blir därmed mindre tydligt. Den minskning av växthusgasutsläpp som kan åstadkommas genom en svensk flygskatt är mycket liten ur ett globalt perspektiv samtidigt som konsekvenserna för vissa delar av Sverige blir dramatiska. Nyttan med flygskatten står därmed inte i proportion till kostnaderna. Flygsektorn ingår redan i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införande av utsläppsreducerande teknik. Eftersom systemet är marknadsbaserat åstadkoms maximal reduktion till lägsta möjliga kostnad. Dessutom är Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita redan bland de lägsta inom OECD. Vi vill därmed avskaffa den införda flygskatten och vi vill även se över driftsstödet som är kopplat till merkostnader som uppstått till följd av flygskatten, samt de administrativa kostnaderna.
Avtrappad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet
Sverigedemokraterna är i grunden positivt inställt till att gruvindustrins skattereduktioner i fråga om energiskatt och koldioxidskatt för diesel fasas ut. Vi motsätter oss däremot att det sker så snabbt som regeringen föreslår. Sverigedemokraterna har i stället en egen modell där vi stegvis avvecklar skattenedsättningen för diesel i gruvindustriell verksamhet under tre års tid för att branschen ska ges en möjlighet att anpassa sig till de nya förutsättningarna.
Riksdagen bör godkänna en ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2019 enligt vad som följer av vad vi föreslår i denna reservation.
65
2018/19:FiU21RESERVATIONER
3.Vårändringsbudget för 2019 (V) av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Utgiftstaket för staten =utskottet
Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden
a)godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt vad som framgår av reservationen,
b)godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 2,
c)=utskottet
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 9,
bifaller delvis proposition 2018/19:99 punkterna
Lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning Riksdagen
a)dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i de delar det avser 6 a kap. 1 § 13 och antar lagförslaget i
övrigt med den ändringen att orden ”och 3 §” i 1 kap. 11 a § 2 ska utgå, dels ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa nedsättningen för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet med en tredjedel och tillkännager detta för regeringen,
b)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
c)avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),
d)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),
e)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren
f)=utskottet
g)=utskottet
h)=utskottet
i)=utskottet
j)=utskottet
66
RESERVATIONER2018/19:FiU21
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna
2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning =utskottet
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap =utskottet
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd =utskottet
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg a)=utskottet
b)avslår regeringens förslag till användning av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 17 och motion 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2 och
avslår proposition 2018/19:99 punkt 18 och motion 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkande 9.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv =utskottet
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning =utskottet
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
=utskottet
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård =utskottet
Utgiftsområde 22 Kommunikationer =utskottet
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel =utskottet
Utgiftsområde 24 Näringsliv =utskottet
67
2018/19:FiU21RESERVATIONER
Ställningstagande
Jag ställer mig bakom förslagen i följdmotion 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V). Det innebär följande.
Motionsrätten när det gäller ändringsbudget innebär att man i en motion får avslå en föreslagen utgiftsökning, men man får inte föreslå egna utgiftsökningar (eller skattehöjningar). Vänsterpartiets förslag till ändrade ramar och ändrade anslag ska ses mot den bakgrunden. Utöver de förändringar som Vänsterpartiet föreslår i förhållande till regeringens förslag har Vänsterpartiet invändningar på ett antal områden där det enligt gällande ordning inte är möjligt att föreslå förändringar.
Besparingarna på Arbetsförmedlingen
I Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation fanns en besparing på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 892 miljoner kronor för 2019. Besparingen har fått Arbetsförmedlingen att planera för att lägga ned ca 130 kontor. Till största delen handlar det om små kontor i glesbygdsområden. Arbetsförmedlingen har också som ett resultat av nedskärningen varslat 4 500 anställda om uppsägning. Trots att regeringen har kritiserat Moderaterna och Kristdemokraterna för besparingen väljer regeringen att inte skjuta till medel till Arbetsförmedlingen i vårändringsbudgeten. Detta är anmärkningsvärt och kommer att leda till försämrad service och ökad arbetslöshet. Det gör det också ännu svårare att se hur den varslade privatiseringen av stora delar av Arbetsförmedlingens verksamhet – en i sig omfattande men opreciserad förändring – ska kunna genomföras under annat än ytterligare kaotiska förhållanden. Vänsterpartiet menar att detta är allvarligt och att agerandet är oansvarigt.
Utebliven resursförstärkning till Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket bedriver ett mycket viktigt arbete för att främja en bra arbetsmiljö. Inspektionsverksamheten är Arbetsmiljöverkets största uppdrag. Mer än hälften av personalstyrkan jobbar med inspektion. För att kunna hålla samma nivå på inspektionsverksamheten har Arbetsmiljöverket begärt 31 miljoner kronor för 2019. Arbetsmiljöverket tilldelas dock inte några extra pengar i vårändringsbudgeten. Enligt Arbetsmiljöverket kommer detta att leda till färre inspektörer, vilket påverkar inspektionsverksamheten negativt. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att regeringen inte tilldelar Arbetsmiljöverket de resurser som myndigheten ansökt om.
Delegationen mot segregation
Det är glädjande att regeringen föreslår att nedläggningen av Delegationen mot segregation, som skulle bli en effekt av bifallet till Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, inte ska genomföras. Delegationen mot segregation yttrar sig över ansökningarna om bidrag från detta anslag. Den ökning som föreslås i vårändringsbudgeten avser dock statsbidrag som det redan har ingåtts avtal för. Regeringen föreslår däremot inte att själva
68
RESERVATIONER2018/19:FiU21
statsbidraget enligt förordningen för statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner ska återställas. Detta är olyckligt. Vänsterpartiet var med och drev igenom detta statsbidrag, som har haft som mål att vara långsiktigt och leda till att viktiga samhällsproblem identifieras och angrips, och statsbidraget borde ha återställts.
Lärarassistenter
Regeringen gör i vårändringsbudgeten en större satsning på 475 miljoner kronor för att skolhuvudmännen ska kunna anställa lärarassistenter. Vänsterpartiet ser att det finns stora behov av satsningar på skolan men menar att satsningen på lärarassistenter är att gå i fel riktning. Inte minst eftersom det ännu inte är klarlagt vilken roll lärarassistenterna ska fylla, vilka arbetsuppgifter de ska ha och vilka kvalifikationer som ska krävas för arbetet. Alla som jobbar i skolan med barn ska ha den kompetens som krävs för att jobba med barn. Regeringen har aviserat att Skolverket ska få i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för lärarassistenter. Först när vi sett dessa kommer Vänsterpartiet att ta ställning till behovet av en statlig satsning på lärarassistenter. De pengar som regeringen satsar på lärarassistenter genom att förstärka anslaget 1:5 inom utgiftsområde 16 bör således användas på ett annat sätt som bättre stärker skolan.
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
Vänsterpartiet är kritiskt till att regeringen går vidare med förslaget om att korta ned vårdköerna genom prestationsbundna insatser och därmed påbörjar införandet av den s.k. kömiljarden. Modellen med prestationsbundna insatser bygger på new public
9.Vårdköerna beror till stor del på att det inte finns tillräckligt med personal ens för att hålla befintliga vårdplatser öppna. Vänsterpartiet vill därför se en generell resursförstärkning till vården för att möjliggöra för fler vårdplatser, fler anställda och förbättrad arbetsmiljö. Det finns överanvändning respektive underanvändning av vården som skapar en ojämlikhet. Det måste föras en politik som främjar att den person vars behov av vård är störst också är den som ska hamna först i kön. Det hade funnits goda skäl att tillföra sådana resursförstärkningar redan i denna vårändringsbudget, och vi beklagar att regeringen valt att inte göra det.
Mot bakgrund av ovanstående bör regeringens föreslagna användning av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna avslås.
Anskaffningen av Patriot
Regeringen väljer att höja investeringsplanerna bl.a. på amerikanska luftvärnssystemet
anslag inom utgiftsområde 6 avseende grund av att man valt att anskaffa det Patriot. Då anskaffningen redan är gjord
69
2018/19:FiU21RESERVATIONER
föreslår Vänsterpartiet inga ändringar i fråga om anslaget men vi vill framföra vår kritik mot processen att anskaffa Patriot och de risker som tagits i samband med det. Processen gick mycket fort, och Vänsterpartiet framförde i samband med beslutet att det fanns goda skäl att avvakta med köpet till dess att en ordentlig försvars- och säkerhetspolitisk analys hade gjorts för att värna vår militära alliansfrihet. I och med anskaffningen av Patriot har Sverige tagit ytterligare ett kliv närmare den amerikanska militärindustrin, och detta är Vänsterpartiet kritiskt till.
Avsaknad av jämlikhetsreformer
Flera jämlikhetsreformer som Vänsterpartiet förhandlade fram under den förra mandatperioden och som försvann i och med Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, finns inte med i regeringens förslag till vårändringsbudget. Det handlar om avgiftsfri simskola för barn i förskoleklass, avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet och avgiftsfria lovaktiviteter. Dessa jämlikhetsreformer ökade möjligheterna till en mer meningsfull fritid för barn och unga och spelade stor roll i många människors liv. I stället för att återinföra dessa reformer prioriterar regeringen, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, att höja taket för RUT- avdraget. Det är ett svek mot landets barn och unga. Dessutom har regeringen valt att införa avdragsrätt för gåvor i stället för att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgiften. Vänsterpartiet avvisar denna inriktning på den ekonomiska politiken.
Vänsterpartiet menar att det över tid även behövs en utbyggnad av utbildningsplatser för att möta samhällsutvecklingen. Parallellt med detta krävs det också utökade satsningar på forskning för att utbildningen ska kunna hålla en hög kvalitet.
Avsaknad av riktade statsbidrag till äldreomsorgen
Det riktade statsbidrag på 2 miljarder kronor som Vänsterpartiet tidigare fick igenom förlängdes inte i och med att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation röstades igenom i riksdagen. Detta statsbidrag har varit viktigt för att möjliggöra inte minst en god personalsituation inom äldreomsorgen. I och med att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation röstades igenom i riksdagen drogs dessa tillbaka. Vänsterpartiet beklagar att regeringen valt att inte återställa detta statsbidrag och menar att det är allvarligt med tanke på de stora behoven för att säkerställa kvaliteten på äldreomsorgen för de äldre och också för personalens villkor och arbetsmiljö. Enligt en enkät som tidningen Kommunalarbetaren genomfört där frågan ställts till landets kommuner om vilka konsekvenserna detta får har två av tre kommuner svarat att det planeras för varsel. Vänsterpartiets mening är att resursförstärkningar till äldreomsorgen är nödvändiga och att det är brådskande.
70
RESERVATIONER2018/19:FiU21
Förslag till ändringar gällande inkomster
Regeringen lägger i vårändringsbudgeten en rad förslag på ändrade inkomster. Bland annat föreslås att skatten på flygresor behålls och att mervärdesskattesatsen för naturguidning behålls. Detta görs trots att det fanns tillkännagivanden i Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation om att skatten på flygresor skulle slopas och momsen på naturguidning återställas. Detta är bra, och Vänsterpartiet stöder dessa förslag i regeringens proposition. Vi finner det dock anmärkningsvärt att regeringen gått vidare med en rad andra skatteförslag från Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, såsom slopad skattereduktion för medlemskap i fackförening (prop. 2018/19:45), höjt tak för
Nej till nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda
Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person. Den 1 januari 2018 utökades nedsättningen till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda gäller under de tolv första månaderna. Reglerna om nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda gäller t.o.m. den 31 december 2021. Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten att nedsättningen av arbetsgivaravgiften för den först anställda förlängs till att gälla under de första 24 månaderna. Dessutom gör regeringen bedömningen att regelverket ska permanentas.
Vänsterpartiet stod bakom det ursprungliga regelverket, men vi ser inga skäl att göra det mer generöst eller att permanenta det. Förslagen torde ha högst
marginella sysselsättningseffekter. Av fördelningspolitiska och offentligfinansiella skäl avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag. Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren
Nej till nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga
Regeringen föreslår nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till ungdomar som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år. Flera av remissinstanserna anser eller befarar att förslagen är ineffektiva, däribland Arbetsförmedlingen, ESV, Konjunkturinstitutet, IFAU och LO. Vänsterpartiet delar denna farhåga. Studier av tidigare sänkta sociala avgifter för unga tyder på att den föreslagna nedsättningen inte kommer att få några betydande långsiktiga effekter på sysselsättningen. Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1775) om allmän löneavgift bör avslås.
Vidare bör regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) avslås. Dessutom bör även regeringens förslag till lag om ändring
71
2018/19:FiU21RESERVATIONER
i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) avslås.
Nej till avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet
Vänsterpartiet anser att miljöskadliga subventioner ska avskaffas och står därför bakom att skattesubventioner av det här slaget avskaffas. Vänsterpartiet anser dock att skattesubventionerna till diesel i gruvorna ska fasas ut och att det bör ske i tre steg i stället för att subventionerna avskaffas på en gång såsom regeringen föreslår.
Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del som avser avskaffad skattenedsättning för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet bör avslås.
Det behövs tydliga och långsiktiga regler för näringslivet. Att med så kort framförhållning som regeringen föreslår avskaffa en subvention som denna får ekonomiska konsekvenser för dem som berörs. Det finns mindre aktörer som kommer att drabbas hårt, och alternativ till diesel saknas för tillfället. Genom att fasa ut skattesubventionen i tre steg skapas förutsättningar för de företag och aktörer som påverkas att anpassa sig och börja göra nödvändiga investeringar, förändra driftsformen eller vidta andra åtgärder för att minska dieselanvändandet.
Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa skattenedsättningen för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet med en tredjedel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Riksdagen bör godkänna en ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2019 enligt vad som följer av vad som föreslås i denna reservation.
Nej till borttaget krav på kollektivavtal för nystartsjobb
Under förra mandatperioden vidtog regeringen ett antal åtgärder för att minska fusk, oegentligheter och överutnyttjande bland de subventionerade anställningarna. För nystartsjobb infördes bl.a. krav på anställningsvillkor som följer, eller är likvärdiga med, kollektivavtal. Genom att skärpa kraven skulle oseriösa arbetsgivare sållas bort. I vårändringsbudgeten aviserar regeringen att man avser att ta bort det förordningsreglerade kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas, enligt regeringen, leda till fler nystartsjobb. Därigenom antas fler arbetslösa få ett nystartsjobb, vilket i sin tur beräknas minska utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m.
Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att regeringen avskaffar krav på kollektivavtal för nystartsjobb. Det kommer att leda till att personer i nystartsjobb får sämre anställningsvillkor än andra anställda. Därigenom kommer oseriösa arbetsgivare återigen att kunna använda nystartsjobb som ett
72
RESERVATIONER2018/19:FiU21
sätt att konkurrera ut arbetsgivare som erbjuder kollektivavtalsenliga villkor. Vänsterpartiet avvisar därför dels regeringens förslag om att avskaffa krav på kollektivavtal för nystartsjobb, dels regeringens ändrade anslag med anledning av detta (anslagen 1:2 och 1:12 inom utgiftsområde 14 och anslaget 1:3 inom utgiftsområde 13).
Nej till ökade avräkningar på biståndet
Regeringen minskar anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 798 703 000 kronor, varav 700 miljoner kronor utgör avräkningar för asyl- och flyktingmottagandet. Våren 2017 aviserade regeringen att den skulle göra en översyn av modellen för beräkning av kostnader för asylmottagande som avräknas mot utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Enligt uttalanden från regeringen var avsikten att en ny modell skulle gälla fr.o.m. kommande budgetproposition, och en utgångspunkt var att tillämpa OECD/Dacs förtydligade regelverk. Översynen motiverades delvis med att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar för biståndet. Det är något som även riksdagens utrikesutskott efterfrågat. Den nya modellen skulle dessutom minska avräkningarna. Trots det ökar avräkningarna nu när den nya modellen används, och modellen redovisas inte på något sätt. Vänsterpartiet är mycket kritiskt till hur regeringen hanterat denna fråga.
Vänsterpartiet vill reformera OECD/Dacs regelverk så att det inte tillåter avräkningar för asyl- och flyktingmottagande. Tills ett sådant regelverk finns på plats vill vi kraftigt minska de svenska avräkningarna. Mot bakgrund av den bristande transparensen saknar Vänsterpartiet dock underlag för att precisera den rimliga storleken på avräkningarna. Därför avvisar Vänsterpartiet den föreslagna ökningen av avräkningarna från biståndet för asyl- och flyktingmottagandet.
Övriga utgiftsförändringar
Av Vänsterpartiets övriga förslag till ändrade anslag kan nämnas följande. Vänsterpartiet avvisar regeringens besparingar på äldreomsorgen och inom psykiatrin. Vi avvisar också besparingar på bl.a. Kronofogdemyndigheten, vuxenutbildningen, investeringsstödet för hyresbostäder, åtgärder för klimatanpassning, stöd till idrotten samt inom näringspolitiken. Vänsterpartiet avvisar också ett par av regeringens tillskott, bl.a. till den kungliga hov- och slottsstaten och en satsning på Business Sweden. Vänsterpartiets samtliga förslag till ändrade utgiftsramar och anslag återfinns i betänkandets bilaga 3.
73
2018/19:FiU21
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.1, 5.6 och 5.7).
2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 2.2 och avsnitt 5.4).
3.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.3 och 5.4).
4.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.4 och 5.4).
5.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren
6.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8).
7.Riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm (avsnitt 5.13).
8.Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning (avsnitt 5.13).
9.Riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm (avsnitt 5.13).
10.Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning (avsnitt 5.13).
11.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 439 miljarder kronor för 2021 (avsnitt 4).
12.Riksdagen godkänner att regeringen under 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 4 i Stockholm för 550 000 000 kronor (avsnitt 6.2).
13.Riksdagen godkänner investeringsplanen för vidmakthållande av försvarsmateriel för
74
| FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 | 2018/19:FiU21 |
14.Riksdagen godkänner investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för
15.Riksdagen bemyndigar regeringen att ställa ut ett tillfälligt garantikapital till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 1 722 000 000 Units of Account (avsnitt 6.7).
16.Riksdagen bemyndigar regeringen att betala Sveriges andel av
kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken under
17.Riksdagen godkänner att de medel om 500 000 000 kronor på anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som avsatts till cancervård och en ny cancerstrategi i stället får användas till att generellt stärka cancervården i Sverige (avsnitt 6.9).
18.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (avsnitt 6.9).
19.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:5 Arbetslivspolitik (avsnitt 6.13).
20.Riksdagen bemyndigar regeringen att under
21.Riksdagen bemyndigar regeringen att under
22.Riksdagen bemyndigar regeringen att under
23.Riksdagen bemyndigar regeringen att under
24.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom livsmedel under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Foods) och att under
75
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG |
25.Riksdagen bemyndigar regeringen att under
26.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet (avsnitt 6.17).
27.Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för
28.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:16 Klimatinvesteringar (avsnitt 6.19).
29.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:20 Industriklivet (avsnitt 6.19).
30.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Trafikverket (avsnitt 6.21).
31.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket (avsnitt 6.22).
32.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel (avsnitt 6.23).
33.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 90 000 000 kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB (avsnitt 6.23).
34.Riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal om rätten att ge
ut Post- och Inrikes Tidningar mot en upplåtelseavgift på högst 8 000 000 kronor per år 2019 och 2020 (avsnitt 6.23).
35.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 (avsnitt
5.14tabell 5.4).
36.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt tabell 1.1.
37.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell
Följdmotionerna
2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD):
1.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.1, 5.6 och 5.7 i propositionen).
2.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 2.2 och 5.4 i propositionen).
76
| FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 | 2018/19:FiU21 |
3.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.3 och 5.4 i propositionen).
4.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.4 och 5.4 i propositionen).
5.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren
6.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8 i propositionen).
7.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av avsnitt 2 i motionen.
8.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1 i motionen.
2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):
1.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (avsnitt 4.5 i motionen).
3.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren
4.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 5.2 i motionen).
5.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 5.2 i motionen).
6.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 5.2 i motionen).
7.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del som avser avskaffad nedsättning för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet (avsnitt 5.3 i motionen).
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om avskaffande
77
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG |
av nedsättningen för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet med en tredjedel (avsnitt 5.3 i motionen) och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av avsnitt 5 i motionen.
2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD):
1.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de förändringar enligt kolumnen Avvikelse från regeringen som framgår av tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av avsnittet Skatteförslag i motionen (avsnitt 5.14 tabell 5:4 i propositionen).
3.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del det avser kraftvärmeverk (avsnitt 2.1 och 5.7 i propositionen).
4.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 2.2 och avsnitt 5.4 i propositionen).
5.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.3 och 5.4 i propositionen).
6.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.4 och 5:4 i propositionen).
7.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren
8.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8 i propositionen).
9.Riksdagen avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård (avsnitt 6.9 i propositionen).
10.Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1:2 i propositionen med undantag för de förändringar av bemyndiganden som avser anslaget 1:9 inom utgiftsområde 18 samt anslagen 1:16 och 1:21 inom utgiftsområde 20.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma senast i höständringsbudgeten med förslag
78
| FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 | 2018/19:FiU21 |
om höjning av anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 och tillkännager detta för regeringen.
79
2018/19:FiU21
BILAGA 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag 2019
Tusental kronor
| Utgiftsområde/ | Beslutad | Förändring | Ny ram/ | Avvikelse | Avvikelse | Avvikelse | |
| Anslag (ramanslag) | ram/anvisat | av | Ny anslagsnivå | (M, KD) | (SD) | (V) | |
| anslag | ram/anslag | ||||||
| 1 | Rikets styrelse | 14 593 645 | 149 009 | 14 742 654 | |||
| 1:1 | Kungliga hov- och slottsstaten | 140 685 | 4 000 | 144 685 | |||
| 4:1 | Regeringskansliet m.m. | 7 806 618 | 86 909 | 7 893 527 | |||
| 5:1 | Länsstyrelserna m.m. | 3 016 691 | 11 000 | 3 027 691 | |||
| 6:1 | Allmänna val och demokrati | 472 640 | 44 800 | 517 440 | |||
| 6:5 | Stöd till politiska partier | 169 200 | 2 300 | 171 500 | |||
| 2 | Samhällsekonomi och finansförvaltning | 17 318 966 | 17 292 729 | ||||
| 1:2 | Kammarkollegiet | 72 009 | 7 500 | 79 509 | |||
| 1:7 | Konjunkturinstitutet | 65 136 | 64 083 | ||||
| 1:9 | Statistiska centralbyrån | 567 759 | 566 759 | ||||
| 1:12 | Riksgäldskontoret | 331 027 | 325 027 | ||||
| 1:14 | Vissa garanti- och medlemsavgifter | 203 370 | 27 816 | 231 186 | |||
| 1:18 | Myndigheten för digital förvaltning | 231 682 | 178 182 | ||||
| 3 | Skatt, tull och exekution | 11 522 533 | 11 509 475 | 13 058 | |||
| 1:3 | Kronofogdemyndigheten | 1 973 353 | 1 960 295 | 13 058 | |||
| 4 | Rättsväsendet | 48 383 859 | 819 500 | 49 203 359 | 232 000 | 233 000 | |
| 1:1 | Polismyndigheten | 26 338 720 | 26 106 720 | 232 000 | 232 000 | ||
| 1:2 | Säkerhetspolisen | 1 565 509 | 12 500 | 1 578 009 | |||
| 1:6 | Kriminalvården | 9 011 540 | 335 000 | 9 346 540 | |||
| 1:10 | Brottsoffermyndigheten | 47 685 | 46 685 | 1 000 | |||
| 1:12 | Rättsliga biträden m.m. | 2 356 357 | 665 000 | 3 021 357 | |||
| 1:13 | Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. | 39 987 | 38 000 | 77 987 | |||
| 1:16 | Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden | 18 924 | 2 000 | 20 924 | |||
| 5 | Internationell samverkan | 2 362 277 | 2 360 277 | ||||
80
| REGERINGENS OCH MOTIONÄRERNAS ANSLAGSFÖRSLAG 2019 | BILAGA 2 | 2018/19:FiU21 | ||||||
| Utgiftsområde/ | Beslutad | Förändring | Ny ram/ | Avvikelse | Avvikelse | Avvikelse | ||
| Anslag (ramanslag) | ram/anvisat | av | Ny anslagsnivå | (M, KD) | (SD) | (V) | ||
| anslag | ram/anslag | |||||||
| 1:3 | Nordiskt samarbete | 15 595 | 13 595 | |||||
| 6 | Försvar och samhällets krisberedskap | 60 066 704 | 211 600 | 60 278 304 | 12 500 | |||
| 2:2 | Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra | |||||||
| naturolyckor | 74 850 | 55 000 | 129 850 | |||||
| 2:3 | Ersättning för räddningstjänst m.m. | 21 080 | 170 000 | 191 080 | ||||
| 2:4 | Krisberedskap | 1 355 514 | 1 343 014 | 12 500 | ||||
| 4:1 | Elsäkerhetsverket | 59 159 | 58 259 | |||||
| 7 | Internationellt bistånd | 44 945 140 | 44 158 232 | 200 000 | 700 000 | |||
| 1:1 | Biståndsverksamhet | 43 459 337 | 42 660 634 | 200 000 | 700 000 | |||
| 1:2 | Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete | |||||||
| (Sida) | 1 276 325 | 11 795 | 1 288 120 | |||||
| 8 | Migration | 12 112 430 | 306 000 | 12 418 430 | ||||
| 1:1 | Migrationsverket | 4 326 896 | 57 000 | 4 383 896 | ||||
| 1:3 | Migrationspolitiska åtgärder | 57 915 | 60 000 | 117 915 | ||||
| 1:4 | Domstolsprövning i utlänningsmål | 691 291 | 199 000 | 890 291 | ||||
| 1:6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden | 432 027 | 422 027 | |||||
| 9 | Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 81 277 185 | 225 000 | 81 502 185 | 525 000 | 555 000 | 400 000 | |
| 1:5 | Bidrag för läkemedelsförmånerna | 27 789 000 | 630 000 | 28 419 000 | ||||
| 1:8 | Bidrag till psykiatri | 2 202 993 | 2 112 993 | 90 000 | 90 000 | 90 000 | ||
| 4:4 | Kostnader för statlig assistansersättning | 24 836 588 | 150 000 | 24 986 588 | ||||
| 4:5 | Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet | 1 677 490 | 1 367 490 | 310 000 | 310 000 | 310 000 | ||
| 4:7 | Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. | 1 080 951 | 925 951 | 125 000 | 155 000 | |||
| 10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom och | |||||||
| funktionsnedsättning | 97 657 012 | 97 653 968 | ||||||
| 2:1 | Försäkringskassan | 8 640 598 | 8 637 554 | |||||
| 11 | Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 34 881 476 | 34 878 442 | |||||
| 2:1 | Pensionsmyndigheten | 583 176 | 580 142 | |||||
| 13 | Jämställdhet och nyanlända invandrares | |||||||
| etablering | 17 967 483 | 462 400 | 18 429 883 | 4 000 | ||||
81
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 2 REGERINGENS OCH MOTIONÄRERNAS ANSLAGSFÖRSLAG 2019 | |||||||
| Utgiftsområde/ | Beslutad | Förändring | Ny ram/ | Avvikelse | Avvikelse | Avvikelse | ||
| Anslag (ramanslag) | ram/anvisat | av | Ny anslagsnivå | (M, KD) | (SD) | (V) | ||
| anslag | ram/anslag | |||||||
| 1:3 | Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare | 3 707 530 | 3 703 530 | 4 000 | ||||
| 2:2 | Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. | 72 919 | 4 000 | 76 919 | ||||
| 3:1 | Särskilda jämställdhetsåtgärder | 391 039 | 90 000 | 481 039 | ||||
| 3:2 | Jämställdhetsmyndigheten | 41 085 | 40 000 | 81 085 | ||||
| 4:1 | Åtgärder mot segregation | 100 000 | 321 400 | 421 400 | ||||
| 4:2 | Delegationen mot segregation | 11 195 | 11 000 | 22 195 | ||||
| 14 | Arbetsmarknad och arbetsliv | 73 939 772 | 364 000 | 74 303 772 | ||||
| 1:2 | Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd | 27 013 828 | 26 987 828 | 26 000 | ||||
| 1:3 | Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och | |||||||
| insatser | 10 311 181 | 335 000 | 10 646 181 | |||||
| 1:12 | Nystartsjobb och stöd för | |||||||
| yrkesintroduktionsanställningar | 4 914 213 | 80 000 | 4 994 213 | |||||
| 2:2 | Arbetsdomstolen | 34 688 | 33 188 | |||||
| 2:4 | Medlingsinstitutet | 59 597 | 56 097 | |||||
| 2:5 | Arbetslivspolitik | 25 000 | 5 000 | 20 000 | ||||
| 15 | Studiestöd | 24 731 156 | 24 694 156 | |||||
| 1:2 | Studiemedel | 16 977 056 | 16 945 856 | |||||
| 1:3 | Avsättning för kreditförluster | 1 894 352 | 1 891 552 | |||||
| 1:8 | Centrala studiestödsnämnden | 894 340 | 891 340 | |||||
| 16 | Utbildning och universitetsforskning | 80 846 211 | 80 312 277 | 0 | 397 000 | |||
| 1:1 | Statens skolverk | 1 153 663 | 1 102 963 | |||||
| 1:5 | Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk | |||||||
| verksamhet | 3 185 311 | 351 000 | 3 536 311 | |||||
| 1:10 | Fortbildning av lärare och förskolepersonal | 326 526 | 306 526 | |||||
| 1:13 | Statligt stöd till vuxenutbildning | 2 712 422 | 2 267 422 | 100 000 | 397 000 | |||
| 2:1 | Universitetskanslersämbetet | 149 035 | 5 000 | 154 035 | ||||
| 2:2 | Universitets- och högskolerådet | 198 920 | 193 920 | |||||
| 2:3 | Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 1 778 755 | 11 365 | 1 790 120 | |||||
82
| REGERINGENS OCH MOTIONÄRERNAS ANSLAGSFÖRSLAG 2019 | BILAGA 2 | 2018/19:FiU21 | ||||||
| Utgiftsområde/ | Beslutad | Förändring | Ny ram/ | Avvikelse | Avvikelse | Avvikelse | ||
| Anslag (ramanslag) | ram/anvisat | av | Ny anslagsnivå | (M, KD) | (SD) | (V) | ||
| anslag | ram/anslag | |||||||
| 2:4 | Uppsala universitet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 2 158 476 | 23 370 | 2 181 846 | |||||
| 2:5 | Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 2 092 904 | 11 145 | 2 104 049 | |||||
| 2:6 | Lunds universitet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 2 220 820 | 28 035 | 2 248 855 | |||||
| 2:7 | Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 2 153 058 | 3 332 | 2 156 390 | |||||
| 2:8 | Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 1 578 532 | 21 391 | 1 599 923 | |||||
| 2:9 | Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 1 760 939 | 5 160 | 1 766 099 | |||||
| 2:10 | Stockholms universitet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 1 650 888 | 17 230 | 1 668 118 | |||||
| 2:11 | Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 1 414 350 | 6 269 | 1 420 619 | |||||
| 2:12 | Umeå universitet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 1 132 502 | 12 735 | 1 145 237 | |||||
| 2:13 | Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 1 572 054 | 8 078 | 1 580 132 | |||||
| 2:14 | Linköpings universitet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 897 931 | 13 616 | 911 547 | |||||
| 2:15 | Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 730 290 | 863 | 731 153 | |||||
| 2:16 | Karolinska institutet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 1 579 228 | 20 950 | 1 600 178 | |||||
| 2:17 | Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå | |||||||
| och avancerad nivå | 1 175 373 | 7 067 | 1 182 440 | |||||
83
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 2 REGERINGENS OCH MOTIONÄRERNAS ANSLAGSFÖRSLAG 2019 | ||||||
| Utgiftsområde/ | Beslutad | Förändring | Ny ram/ | Avvikelse | Avvikelse | Avvikelse | |
| Anslag (ramanslag) | ram/anvisat | av | Ny anslagsnivå | (M, KD) | (SD) | (V) | |
| anslag | ram/anslag | ||||||
| 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning | |||||||
| på forskarnivå | 1 565 411 | 15 173 | 1 580 584 | ||||
| 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå | |||||||
| och avancerad nivå | 681 997 | 3 779 | 685 776 | ||||
| 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning | |||||||
| på forskarnivå | 390 159 | 7 461 | 397 620 | ||||
| 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 672 504 | 1 993 | 674 497 | ||||
| 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 241 163 | 5 748 | 246 911 | ||||
| 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 1 080 446 | 3 005 | 1 083 451 | ||||
| 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 339 526 | 5 004 | 344 530 | ||||
| 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 806 968 | 2 640 | 809 608 | ||||
| 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 268 418 | 5 005 | 273 423 | ||||
| 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 560 762 | 3 027 | 563 789 | ||||
| 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 247 142 | 4 162 | 251 304 | ||||
| 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 946 947 | 3 765 | 950 712 | ||||
| 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 239 799 | 4 440 | 244 239 | ||||
| 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå | |||||||
| och avancerad nivå | 249 545 | 2 538 | 252 083 | ||||
84
| REGERINGENS OCH MOTIONÄRERNAS ANSLAGSFÖRSLAG 2019 | BILAGA 2 | 2018/19:FiU21 | |||||
| Utgiftsområde/ | Beslutad | Förändring | Ny ram/ | Avvikelse | Avvikelse | Avvikelse | |
| Anslag (ramanslag) | ram/anvisat | av | Ny anslagsnivå | (M, KD) | (SD) | (V) | |
| anslag | ram/anslag | ||||||
| 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning | |||||||
| på forskarnivå | 97 732 | 1 886 | 99 618 | ||||
| 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 617 330 | 981 | 618 311 | ||||
| 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 115 174 | 5 508 | 120 682 | ||||
| 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på | |||||||
| grundnivå och avancerad nivå | 105 247 | 728 | 105 975 | ||||
| 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och | |||||||
| utbildning på forskarnivå | 34 840 | 1 498 | 36 338 | ||||
| 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 507 765 | 1 518 | 509 283 | ||||
| 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 75 418 | 4 910 | 80 328 | ||||
| 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 436 471 | 253 | 436 724 | ||||
| 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 77 958 | 3 189 | 81 147 | ||||
| 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 460 311 | 2 198 | 462 509 | ||||
| 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 99 249 | 3 248 | 102 497 | ||||
| 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 397 995 | 2 245 | 400 240 | ||||
| 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 69 613 | 3 471 | 73 084 | ||||
| 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 402 361 | 1 661 | 404 022 | ||||
85
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 2 REGERINGENS OCH MOTIONÄRERNAS ANSLAGSFÖRSLAG 2019 | |||||||
| Utgiftsområde/ | Beslutad | Förändring | Ny ram/ | Avvikelse | Avvikelse | Avvikelse | ||
| Anslag (ramanslag) | ram/anvisat | av | Ny anslagsnivå | (M, KD) | (SD) | (V) | ||
| anslag | ram/anslag | |||||||
| 2:48 | Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 63 851 | 1 699 | 65 550 | |||||
| 2:49 | Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 312 869 | 906 | 313 775 | |||||
| 2:50 | Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 51 159 | 1 929 | 53 088 | |||||
| 2:51 | Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 369 262 | 2 069 | 371 331 | |||||
| 2:52 | Högskolan Väst: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 63 919 | 4 626 | 68 545 | |||||
| 2:53 | Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad | |||||||
| nivå | 164 624 | 506 | 165 130 | |||||
| 2:57 | Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på | |||||||
| grundnivå och avancerad nivå | 133 169 | 506 | 133 675 | |||||
| 2:59 | Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och | |||||||
| avancerad nivå | 426 124 | 1 710 | 427 834 | |||||
| 2:60 | Södertörns högskola: Forskning och utbildning på | |||||||
| forskarnivå | 84 761 | 2 491 | 87 252 | |||||
| 2:63 | Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet | 3 394 695 | 28 813 | 3 423 508 | ||||
| 2:64 | Särskilda utgifter inom universitet och högskolor | 1 278 309 | 655 109 | |||||
| 2:65 | Särskilda medel till universitet och högskolor | 439 124 | 421 624 | |||||
| 2:66 | Ersättningar för klinisk utbildning och forskning | 2 619 319 | 4 571 | 2 623 890 | ||||
| 3:1 | Vetenskapsrådet: Forskning och | |||||||
| forskningsinformation | 6 067 846 | 5 983 846 | 70 000 | |||||
| 3:4 | Rymdforskning och rymdverksamhet | 962 356 | 11 000 | 973 356 | ||||
| 3:11 | Etikprövningsmyndigheten | 41 919 | 3 000 | 44 919 | ||||
| 17 | Kultur, medier, trossamfund och fritid | 15 781 531 | 19 510 | 15 801 041 | 35 000 | |||
| 1:2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt | |||||||
| internationellt kulturutbyte och samarbete | 430 684 | 50 000 | 480 684 | |||||
86
| REGERINGENS OCH MOTIONÄRERNAS ANSLAGSFÖRSLAG 2019 | BILAGA 2 | 2018/19:FiU21 | ||||||
| Utgiftsområde/ | Beslutad | Förändring | Ny ram/ | Avvikelse | Avvikelse | Avvikelse | ||
| Anslag (ramanslag) | ram/anvisat | av | Ny anslagsnivå | (M, KD) | (SD) | (V) | ||
| anslag | ram/anslag | |||||||
| 1:3 | Skapande skola | 187 065 | 177 065 | 10 000 | 10 000 | |||
| 1:6 | Bidrag till regional kulturverksamhet | 1 501 187 | 1 495 187 | |||||
| 2:1 | Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner | 1 084 666 | 1 081 676 | |||||
| 3:1 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | 160 735 | 155 735 | 5 000 | ||||
| 8:1 | Centrala museer: Myndigheter | 1 240 793 | 47 000 | 1 287 793 | ||||
| 11:2 | Forskning och dokumentation om medieutvecklingen | 3 842 | 3 342 | |||||
| 12:3 | Särskilda insatser inom ungdomspolitiken | 35 000 | 10 000 | |||||
| 13:1 | Stöd till idrotten | 1 974 311 | 1 954 311 | 20 000 | 20 000 | |||
| 14:3 | Särskilda insatser inom folkbildningen | 170 000 | 162 000 | |||||
| 18 | Samhällsplanering, bostadsförsörjning och | |||||||
| byggande samt konsumentpolitik | 4 742 123 | 3 987 123 | 750 000 | |||||
| 1:9 | Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och | |||||||
| bostäder för studerande | 3 000 000 | 2 250 000 | 750 000 | |||||
| 2:1 | Konsumentverket | 167 979 | 166 879 | |||||
| 2:4 | Åtgärder på konsumentområdet | 26 459 | 22 559 | |||||
| 19 | Regional tillväxt | 3 496 525 | 30 000 | 3 526 525 | ||||
| 1:2 | Transportbidrag | 400 864 | 30 000 | 430 864 | ||||
| 20 | Allmän miljö- och naturvård | 9 737 248 | 1 195 000 | 10 932 248 | 55 000 | |||
| 1:1 | Naturvårdsverket | 575 452 | 10 000 | 585 452 | ||||
| 1:2 | Miljöövervakning m.m. | 360 214 | 40 000 | 400 214 | ||||
| 1:3 | Åtgärder för värdefull natur | 647 535 | 212 000 | 859 535 | ||||
| 1:4 | Sanering och återställning av förorenade områden | 856 118 | 40 000 | 896 118 | ||||
| 1:10 | Klimatanpassning | 316 750 | 261 750 | 55 000 | ||||
| 1:11 | Åtgärder för havs- och vattenmiljö | 1 149 565 | 120 000 | 1 269 565 | ||||
| 1:12 | Insatser för internationella klimatinvesteringar | 335 000 | 255 000 | 80 000 | ||||
| 1:14 | Skydd av värdefull natur | 678 000 | 100 000 | 778 000 | ||||
| 1:16 | Klimatinvesteringar | 750 000 | 758 000 | 1 508 000 | ||||
| 1:20 | Industriklivet | 300 000 | 200 000 | 500 000 | ||||
| 1:21 | Teknikneutral laddinfrastruktur | 50 000 | 0 | 50 000 | 50 000 | |||
87
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 2 REGERINGENS OCH MOTIONÄRERNAS ANSLAGSFÖRSLAG 2019 | |||||||
| Utgiftsområde/ | Beslutad | Förändring | Ny ram/ | Avvikelse | Avvikelse | Avvikelse | ||
| Anslag (ramanslag) | ram/anvisat | av | Ny anslagsnivå | (M, KD) | (SD) | (V) | ||
| anslag | ram/anslag | |||||||
| 2:2 | Forskningsrådet för miljö, areella näringar och | |||||||
| samhällsbyggande: Forskning | 1 044 408 | 944 408 | 100 000 | 100 000 | ||||
| 21 | Energi | 3 149 947 | 295 000 | 3 444 947 | ||||
| 1:1 | Statens energimyndighet | 317 573 | 312 573 | |||||
| 1:7 | Energiteknik | 535 000 | 300 000 | 835 000 | ||||
| 22 | Kommunikationer | 58 967 655 | 224 000 | 59 191 655 | 42 000 | |||
| 1:1 | Utveckling av statens transportinfrastruktur | 25 577 423 | 25 569 423 | 8 000 | ||||
| 1:2 | Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur | 23 571 698 | 122 000 | 23 693 698 | ||||
| 1:6 | Ersättning avseende icke statliga flygplatser | 126 313 | 57 000 | 183 313 | ||||
| 1:16 | Internationell tågtrafik | 0 | 50 000 | 50 000 | ||||
| 2:1 | Post- och telestyrelsen | 50 122 | 5 000 | 55 122 | ||||
| 2:2 | Ersättning för särskilda tjänster för personer med | |||||||
| funktionsnedsättning | 140 278 | 138 278 | 2 000 | |||||
| 23 | Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 20 900 281 | 100 433 | 21 000 714 | ||||
| 1:2 | Insatser för skogsbruket | 282 373 | 149 500 | 431 873 | ||||
| 1:12 | Stödåtgärder för fiske och vattenbruk | 24 250 | 9 000 | 33 250 | ||||
| 1:13 | Från |
|||||||
| och vattenbruk | 194 000 | 5 000 | 199 000 | |||||
| 1:16 | Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. | 42 913 | 8 400 | 51 313 | ||||
| 1:17 | Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 5 587 227 | 5 357 527 | |||||
| 1:18 | Från |
|||||||
| landsbygdens miljö och struktur | 2 657 391 | 141 000 | 2 798 391 | |||||
| 1:23 | Sveriges lantbruksuniversitet | 1 929 745 | 17 233 | 1 946 978 | ||||
| 24 | Näringsliv | 7 436 717 | 7 402 217 | 138 000 | ||||
| 1:2 | Verket för innovationssystem: Forskning och | |||||||
| utveckling | 3 060 255 | 3 000 255 | 60 000 | |||||
| 1:4 | Tillväxtverket | 274 635 | 6 000 | 280 635 | ||||
| 1:5 | Näringslivsutveckling | 909 022 | 817 022 | 92 000 | ||||
| 1:11 | Bolagsverket | 53 285 | 52 285 | |||||
88
| REGERINGENS OCH MOTIONÄRERNAS ANSLAGSFÖRSLAG 2019 | BILAGA 2 | 2018/19:FiU21 | ||||||
| Utgiftsområde/ | Beslutad | Förändring | Ny ram/ | Avvikelse | Avvikelse | Avvikelse | ||
| Anslag (ramanslag) | ram/anvisat | av | Ny anslagsnivå | (M, KD) | (SD) | (V) | ||
| anslag | ram/anslag | |||||||
| 1:17 | Kapitalinsatser i statliga ägda företag | 61 000 | 90 000 | 151 000 | ||||
| 1:21 | Patent- och registreringsverket | 320 584 | 314 584 | |||||
| 2:3 | Exportfrämjande verksamhet | 389 389 | 44 500 | 433 889 | ||||
| 2:4 | Investeringsfrämjande | 72 772 | 14 000 | 86 772 | ||||
| 2:7 | AB Svensk Exportkredits statsstödda | |||||||
| exportkreditgivning | 30 000 | 0 | ||||||
| Summa anslagsförändring på ändringsbudget | 2 206 737 | 2 454 058 | ||||||
89
2018/19:FiU21
BILAGA 3
Regeringens och motionärernas förslag till ändrade beställningsbemyndiganden 2019
I följdmotionerna 2018/19:3085 (SD) och 2018/19:3094 (V) finns inga yrkanden om beställningsbemyndiganden.
Tusental kronor
| Utgiftsområde/ | Beslutat | Förändring av | Nytt | Tidsperiod | Avvikelse | |
| Anslagsnummer | beställnings- | beställnings- | beställnings- | (M, KD) | ||
| bemyndigande | bemyndigande | bemyndigande | ||||
| 14 | Arbetsmarknad och arbetsliv | |||||
| 1:6 | Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014– | |||||
| 2020 | 3 685 000 | 165 000 | 3 850 000 | |||
| 1:7 | Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk | |||||
| utvärdering | 9 000 | 9 000 | ||||
| 16 | Utbildning och universitetsforskning | |||||
| 1:5 | Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk | |||||
| verksamhet | 1 008 068 | 43 000 | 1 051 068 | |||
| 1:7 | Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk | |||||
| verksamhet, m.m. | 414 000 | 200 000 | 614 000 | 2020 | ||
| 4:1 | Internationella program | 153 000 | 12 000 | 165 000 | ||
18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
| 1:9 | Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och | |||||
| bostäder för studerande | 6 000 000 | 6 000 000 | ||||
| 19 | Regional tillväxt | |||||
| 1:3 | Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden | |||||
| 3 600 000 | 150 000 | 3 750 000 | ||||
| 20 | Allmän miljö- och naturvård | |||||
| 1:16 | Klimatinvesteringar | 1 600 000 | 1 600 000 |
90
| REGERINGENS OCH MOTIONÄRERNAS FÖRSLAG TILL ÄNDRADE BESTÄLLNINGSBEMYNDIGANDEN 2019 | BILAGA 3 | 2018/19:FiU21 | |||||
| Utgiftsområde/ | Beslutat | Förändring av | Nytt | Tidsperiod | Avvikelse | ||
| Anslagsnummer | beställnings- | beställnings- | beställnings- | (M, KD) | |||
| bemyndigande | bemyndigande | bemyndigande | |||||
| 1:20 | Industriklivet | 1 000 000 | 800 000 | 1 800 000 | |||
| 1:21 | Teknikneutral laddinfrastruktur | 100 000 | 100 000 | ||||
| 22 | Kommunikationer | ||||||
| 1:7 | Trafikavtal | 4 471 200 | 500 000 | 4 971 200 | |||
| Summa förändring av beställningsbemyndigande på | |||||||
| ändringsbudget | 9 370 000 | ||||||
Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2020 t.o.m. angivet slutår.
1Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2020 till 2020 och 2021.
91
2018/19:FiU21
BILAGA 4
Regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget 2019
Tusental kronor
| Inkomsttitel eller inkomsttitelgrupp | Godkänd | Förändring av | Ny beräkning | Bruttoeffekt av | |
| beräkning | beräkning | åtgärd på | |||
| inkomstsidan | |||||
| 1282 | Nedsättning arbetsgivaravgifter | 1 317 375 | |||
| 1411 | Mervärdesskatt | 461 064 533 | 455 250 930 | ||
| 1430 | Energiskatt | 51 675 422 | 582 360 | 52 257 782 | 137 040 |
| 1433 | varav Energiskatt oljeprodukter | 14 383 540 | 137 040 | ||
| 1440 | Koldioxidskatt | 22 818 691 | 250 267 | 23 068 958 | 273 960 |
| 1442 | varav Koldioxidskatt oljeprodukter | 14 958 728 | 273 960 | ||
| Övriga skatter på energi och miljö | 3 441 346 | 959 556 | 4 400 902 | 970 000 | |
| 1461 | varav Kemikalieskatt | 1 741 000 | 200 000 | ||
| 1462 | varav Skatt på flygresor | 1 503 500 | 770 000 | ||
| 2215 | Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning | 235 000 | 423 000 | 658 000 | 340 000 |
Anm.: Den inkomstberäkning som riksdagen godkänt omfattar inte varje enskild inkomsttitel utan enbart inkomsttitelgrupper. I proposition en redovisas förslaget om ändrad beskattning av viss värmeproduktion och förslaget om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindu striell verksamhet under inkomsttitel 1433 Energiskatt och inkomsttitel 1442 Koldioxidskatt vilka ligger under inkomsttitelgrupp 1430 Energiskatt respektive 1440 Koldioxidskatt. I den godkända beräkningen redovisas skatt på flygresor under inkomsttitelgrup p
92
2018/19:FiU21
BILAGA 5
Regeringens lagförslag
93
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 5 REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
94
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 5 | 2018/19:FiU21 |
95
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 5 REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
96
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 5 | 2018/19:FiU21 |
97
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 5 REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
98
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 5 | 2018/19:FiU21 |
99
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 5 REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
100
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 5 | 2018/19:FiU21 |
101
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 5 REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
102
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 5 | 2018/19:FiU21 |
103
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 5 REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
104
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 5 | 2018/19:FiU21 |
105
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 5 REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
106
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 5 | 2018/19:FiU21 |
107
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 5 REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
108
2018/19:FiU21
BILAGA 6
Konstitutionsutskottets yttrande 2018/19:KU4y
109
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 6 KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:KU4Y |
110
| KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:KU4Y BILAGA 6 | 2018/19:FiU21 |
111
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 6 KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:KU4Y |
112
| KONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:KU4Y BILAGA 6 | 2018/19:FiU21 |
113
2018/19:FiU21
BILAGA 7
Skatteutskottets yttrande 2018/19:SkU5y
114
| SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SKU5Y BILAGA 7 | 2018/19:FiU21 |
115
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 7 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SKU5Y |
116
| SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SKU5Y BILAGA 7 | 2018/19:FiU21 |
117
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 7 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SKU5Y |
118
| SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SKU5Y BILAGA 7 | 2018/19:FiU21 |
119
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 7 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SKU5Y |
120
| SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SKU5Y BILAGA 7 | 2018/19:FiU21 |
121
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 7 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SKU5Y |
122
| SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SKU5Y BILAGA 7 | 2018/19:FiU21 |
123
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 7 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SKU5Y |
124
2018/19:FiU21
BILAGA 8
Justitieutskottets yttrande 2018/19:JuU3y
125
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 8 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:JUU3Y |
126
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:JUU3Y BILAGA 8 | 2018/19:FiU21 |
127
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 8 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:JUU3Y |
128
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:JUU3Y BILAGA 8 | 2018/19:FiU21 |
129
2018/19:FiU21
BILAGA 9
Civilutskottets yttrande 2018/19:CU2y
130
| CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:CU2Y BILAGA 9 | 2018/19:FiU21 |
131
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 9 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:CU2Y |
132
| CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:CU2Y BILAGA 9 | 2018/19:FiU21 |
133
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 9 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:CU2Y |
134
| CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:CU2Y BILAGA 9 | 2018/19:FiU21 |
135
2018/19:FiU21
BILAGA 10
Utrikesutskottets yttrande 2018/19:UU4y
136
| UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UU4Y BILAGA 10 | 2018/19:FiU21 |
137
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 10 UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UU4Y |
138
| UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UU4Y BILAGA 10 | 2018/19:FiU21 |
139
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 10 UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UU4Y |
140
| UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UU4Y BILAGA 10 | 2018/19:FiU21 |
141
2018/19:FiU21
BILAGA 11
Försvarsutskottets yttrande 2018/19:FöU5y
142
| FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:FÖU5Y BILAGA 11 | 2018/19:FiU21 |
143
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 11 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:FÖU5Y |
144
| FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:FÖU5Y BILAGA 11 | 2018/19:FiU21 |
145
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 11 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:FÖU5Y |
146
| FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:FÖU5Y BILAGA 11 | 2018/19:FiU21 |
147
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 11 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:FÖU5Y |
148
| FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:FÖU5Y BILAGA 11 | 2018/19:FiU21 |
149
2018/19:FiU21
BILAGA 12
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2018/19:SfU4y
150
| SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SFU4Y BILAGA 12 | 2018/19:FiU21 |
151
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 12 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SFU4Y |
152
| SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SFU4Y BILAGA 12 | 2018/19:FiU21 |
153
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 12 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SFU4Y |
154
| SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SFU4Y BILAGA 12 | 2018/19:FiU21 |
155
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 12 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SFU4Y |
156
| SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SFU4Y BILAGA 12 | 2018/19:FiU21 |
157
2018/19:FiU21
BILAGA 13
Socialutskottets yttrande 2018/19:SoU1y
158
| SOCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SOU1Y BILAGA 13 | 2018/19:FiU21 |
159
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 13 SOCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SOU1Y |
160
| SOCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SOU1Y BILAGA 13 | 2018/19:FiU21 |
161
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 13 SOCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SOU1Y |
162
| SOCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SOU1Y BILAGA 13 | 2018/19:FiU21 |
163
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 13 SOCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:SOU1Y |
164
2018/19:FiU21
BILAGA 14
Kulturutskottets yttrande 2018/19:KrU4y
165
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 14 KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:KRU4Y |
166
| KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:KRU4Y BILAGA 14 | 2018/19:FiU21 |
167
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 14 KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:KRU4Y |
168
| KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:KRU4Y BILAGA 14 | 2018/19:FiU21 |
169
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 14 KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:KRU4Y |
170
2018/19:FiU21
BILAGA 15
Utbildningsutskottets yttrande 2018/19:UbU3y
171
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 15 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y |
172
| UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y BILAGA 15 | 2018/19:FiU21 |
173
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 15 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y |
174
| UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y BILAGA 15 | 2018/19:FiU21 |
175
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 15 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y |
176
| UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y BILAGA 15 | 2018/19:FiU21 |
177
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 15 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y |
178
| UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y BILAGA 15 | 2018/19:FiU21 |
179
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 15 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y |
180
| UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y BILAGA 15 | 2018/19:FiU21 |
181
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 15 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y |
182
| UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UBU3Y BILAGA 15 | 2018/19:FiU21 |
183
2018/19:FiU21
BILAGA 16
Trafikutskottets yttrande 2018/19:TU3y
184
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU3Y BILAGA 16 | 2018/19:FiU21 |
185
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 16 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU3Y |
186
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU3Y BILAGA 16 | 2018/19:FiU21 |
187
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 16 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU3Y |
188
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU3Y BILAGA 16 | 2018/19:FiU21 |
189
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 16 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU3Y |
190
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU3Y BILAGA 16 | 2018/19:FiU21 |
191
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 16 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU3Y |
192
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU3Y BILAGA 16 | 2018/19:FiU21 |
193
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 16 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU3Y |
194
2018/19:FiU21
BILAGA 17
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2018/19:MJU6y
195
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 17 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU6Y |
196
| MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU6Y BILAGA 17 | 2018/19:FiU21 |
197
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 17 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU6Y |
198
| MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU6Y BILAGA 17 | 2018/19:FiU21 |
199
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 17 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU6Y |
200
| MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU6Y BILAGA 17 | 2018/19:FiU21 |
201
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 17 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU6Y |
202
| MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU6Y BILAGA 17 | 2018/19:FiU21 |
203
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 17 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU6Y |
204
2018/19:FiU21
BILAGA 18
Näringsutskottets yttrande 2018/19:NU4y
205
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 18 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:NU4Y |
206
| NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:NU4Y BILAGA 18 | 2018/19:FiU21 |
207
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 18 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:NU4Y |
208
| NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:NU4Y BILAGA 18 | 2018/19:FiU21 |
209
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 18 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:NU4Y |
210
| NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:NU4Y BILAGA 18 | 2018/19:FiU21 |
211
2018/19:FiU21
BILAGA 19
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2018/19:AU2y
212
| ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:AU2Y BILAGA 19 | 2018/19:FiU21 |
213
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 19 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:AU2Y |
214
| ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:AU2Y BILAGA 19 | 2018/19:FiU21 |
215
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 19 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:AU2Y |
216
| ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:AU2Y BILAGA 19 | 2018/19:FiU21 |
217
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 19 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:AU2Y |
218
| ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:AU2Y BILAGA 19 | 2018/19:FiU21 |
219
| 2018/19:FiU21 | BILAGA 19 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:AU2Y |
220
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019