|
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
|
ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention (nr 189) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare och antar regeringens förslag till ändringar i lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete.
Lagändringarna gäller rätten till skriftlig information om anställningsvillkor och är i huvudsak föranledda av de krav som konventionen ställer.
När det gäller ILO:s rekommendation (nr 201) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare, vilken kompletterar den aktuella konventionen, ansluter sig utskottet till regeringens bedömning att den inte föranleder några särskilda åtgärder.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2019.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:272 ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare |
Riksdagen
a) godkänner Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention (nr 189) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:272 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 25 oktober 2018
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Anna Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Johansson (S), Gulan Avci (L), Jessica Polfjärd (M), Patrik Björck (S), Saila Quicklund (M), Magnus Persson (SD), Helén Pettersson (S), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Ellen Juntti (M), Ebba Hermansson (SD), Johan Andersson (S), Sofia Damm (KD), Alexander Christiansson (SD), Maria Nilsson (L) och Serkan Köse (S).
I juni 2011 antog Internationella arbetsorganisationens (ILO) beslutande församling konventionen (nr 189) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare med en kompletterande rekommendation (nr 201). Konventionens syfte är att ge anständiga arbetsvillkor för alla hushållsarbetare som yrkesmässigt och inte tillfälligt eller sporadiskt utför hushållsarbete.
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:272 ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. Till grund för propositionen ligger promemorian ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare (Ds 2017:10) som utarbetats inom Arbetsmarknadsdepartementet.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Konventionen med kompletterande rekommendation återfinns på engelska och i svensk översättning som bilagor i regeringens proposition.
Lagrådet har yttrat sig över regeringens lagförslag och hade inte något att invända mot det.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention (nr 189) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare och antar regeringens förslag till ändringar i lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete.
Bakgrund
Konventionens syfte och huvudsakliga innehåll m.m.
Konventionen (nr 189) har till syfte att ge anständiga arbetsvillkor för alla hushållsarbetare som yrkesmässigt och inte tillfälligt eller sporadiskt utför hushållsarbete. I konventionen regleras vissa villkor för hushållsarbetare. Med en hushållsarbetare avses varje arbetstagare som utför arbete i någons hushåll inom ramen för ett anställningsförhållande. Konventionen innehåller 27 artiklar. Den avgränsas mot en viss yrkesgrupp i stället för ett specifikt område och berör därför flera olika rättsområden.
Konventionen behandlar frågor som rör hushållsarbetarnas mänskliga rättigheter, skydd för unga arbetstagare och skydd mot påtvingat arbete eller tvångsarbete och olika former av brottsliga handlingar. Vidare regleras rätten till skäliga anställningsvillkor och rätten till information om anställningsförhållandena.
Hushållsarbetare ska behandlas på samma sätt som arbetstagare i allmänhet när det gäller arbetstid, övertid, kompensation och semester. Även rätten till lön behandlas i konventionen, liksom bestämmelser om arbetsmiljö, socialförsäkringsskydd och regler vid rekrytering och förmedling av privata förmedlingsföretag. Skyddet kompletteras med krav på att varje medlemsstat ska inrätta effektiva och tillgängliga klagomålsmekanismer och medel för att säkerställa att konventionen följs.
Bestämmelserna i konventionen ska genomföras i samråd med arbetsmarknadens parter, genom lagar och andra författningar samt genom kollektivavtal eller ytterligare åtgärder som är förenliga med nationell praxis.
Rekommendationen (nr 201) som kompletterar konventionen innehåller bl.a. ytterligare bestämmelser för att trygga föreningsfrihet, avskaffa diskriminering, skydda unga, avvärja eller minimera arbetsrelaterade faror och risker samt underlätta betalning av avgifter till socialförsäkringen när hushållsarbetaren arbetar för flera arbetsgivare.
En ILO-konvention är avsedd att ratificeras (godkännas) av organisationens medlemmar. Medlemsstaterna blir inte automatiskt bundna av en konvention, utan behöver aktivt lämna samtycke till det. Ratifikationsinstrumentet sänds till Internationella arbetsbyrån för registrering, vilket är ett krav för att konventionen ska bli bindande för medlemslandet. En rekommendation från ILO är avsedd att beaktas vid lagstiftning eller på annat sätt, men ska inte ratificeras som en konvention.
Hushållsarbetare i den nationella rätten
Enligt den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen betraktas hushållsarbetare i stort som vilka andra arbetstagare som helst. Däremot skiljer lagstiftningen på hushållsarbetare i allmänhet och hushållsarbetare som utför arbete i arbetsgivarens hushåll. För båda kategorierna arbetstagare är arbetsmiljölagen (1977:1160) och semesterlagen (1977:480) tillämpliga. Vidare gäller som huvudregel lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) och arbetstidslagen (1982:673). I anställningsskyddslagen finns bestämmelser om bl.a. anställningsavtal, uppsägning och företrädesrätt till återanställning. I arbetstidslagen regleras frågor om bl.a. ordinarie arbetstid, övertid och jourtid. Genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter är det dock möjligt att göra undantag från vissa bestämmelser i den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll omfattas dock inte av anställningsskyddslagen och arbetstidslagen utan av en särskild lag, lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete (nedan kallad lagen om husligt arbete). I lagen om husligt arbete regleras frågor om övertid och skydd mot ohälsa som t.ex. dygns- och veckovila. Enligt lagen ska avtal om anställning upprättas skriftligt om arbetsgivaren eller arbetstagaren begär det. Utgångspunkten är att anställningen gäller tills vidare om inget annat är avtalat på samma sätt som enligt anställningsskyddslagen. Bestämmelser finns även om anställningens upphörande och om ansvar och påföljder när reglerna inte följs. En arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter enligt anställningsavtalet eller bryter mot vissa bestämmelser i lagen kan bli skyldig att betala ersättning för den skada som uppkommer. Lagen om husligt arbete är tvingande.
Sammanfattningsvis innebär svensk rätt att en grupp hushållsarbetare omfattas av anställningsskyddslagen och arbetstidslagen, medan en annan grupp hushållsarbetare omfattas av lagen om husligt arbete. För den första gruppen kan avvikelser från viss lagreglering göras i kollektivavtal. För hushållsarbetare som omfattas av lagen om husligt arbete är däremot en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som strider mot lagen inte bindande för arbetstagaren.
Propositionen
Godkännande av konventionen
Regeringen anser att Sverige bör ansluta sig ILO:s konvention (nr 189) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. Eftersom en anslutning till konventionen förutsätter lagändring krävs riksdagens godkännande enligt 10 kap. 3 § första stycket 1 regeringsformen.
Regeringen anför att hushållsarbete globalt fortfarande är undervärderat och osynligt. Det utförs främst av kvinnor och flickor som i stor utsträckning är migranter och tillhör missgynnade och marginaliserade samhällsgrupper. Även om Sverige i och för sig har en relativt ordnad arbetsmarknad är det enligt regeringen av vikt att stödja internationella normer på området. Det är vidare viktigt att Sverige erkänner de speciella förhållanden som råder inom hushållsarbete och under vilka hushållsarbete utförs. Det är enligt regeringen också lämpligt att komplettera de allmänna normerna med bestämmelser som är specifika för hushållsarbetare i enlighet med konventionen så att hushållsarbetare i Sverige fullt ut kan utnyttja sina rättigheter.
Information om anställningsvillkor
Regeringen gör i avsnitt 6 i propositionen en genomgång av konventionen och de ändringar i lagstiftningen som behövs för att Sverige ska uppfylla kraven i den. Regeringen bedömer att det endast är konventionens bestämmelser om informationsskyldighet (artikel 7) som föranleder ändringar av svensk rätt och gör i denna fråga följande överväganden.
I artikel 7 anges att varje medlemsstat ska vidta åtgärder för att se till att hushållsarbetare informeras om sina anställningsförhållanden på ett korrekt, verifierbart och lättförståeligt sätt. I artikeln anges också vilka villkor som informationen minst ska innehålla. Regeringen konstaterar att den information som ska anges enligt artikel 7 i allt väsentligt stämmer överens med vad som gäller enligt 6 c § anställningsskyddslagen, men att någon liknande reglering inte finns i lagen om husligt arbete. Detta innebär att hushållsarbetare som arbetar i arbetsgivarens hushåll, och som därmed omfattas av lagen om husligt arbete, inte har samma skydd som övriga hushållsarbetare eller arbetstagare generellt. Konsekvensen blir att vissa hushållsarbetare, såsom hemtjänstpersonal, personliga assistenter och anställda i s.k. hemserviceföretag, har en mer omfattande rätt till information än de hushållsarbetare som arbetar i arbetsgivarens hushåll. Mot den bakgrunden anser regeringen att skyddet för den sistnämnda kategorin arbetstagare behöver stärkas så att samtliga hushållsarbetare har rätt till skriftlig information om sina anställningsvillkor. Regeringen föreslår därför att det i lagen om husligt arbete införs en motsvarande reglering som i 6 c § anställningsskyddslagen.
Regeringen konstaterar att arbetsgivarens informationsskyldighet enligt konventionen inte omfattar ändringar i anställningsvillkoren. Eftersom syftet med informationsskyldigheten är att hushållsarbetare ska få klar och tydlig information om sina anställningsvillkor anser regeringen att det är rimligt att arbetsgivarens informationsskyldighet även ska gälla ändringar i anställningsvillkoren. De hushållsarbetare som omfattas av anställningsskyddslagen har redan i dag detta skydd enligt 6 e § den lagen, och ett motsvarande skydd bör enligt regeringen införas i lagen om husligt arbete.
Ytterligare en ändring som regeringen föreslår är att det i lagen om husligt arbete införs en bestämmelse om att en arbetsgivare som inte uppfyller sin informationsskyldighet ska betala ersättning för den skada som uppkommer. Om det är skäligt ska skadeståndet kunna sättas ned eller helt falla bort. Motsvarande bestämmelse om ersättning för skada finns redan i dag för de hushållsarbetare som omfattas av anställningsskyddslagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2019. Regeringen bedömer vidare att det inte är möjligt att uppfylla konventionens artikel 7 utan att även redan anställda hushållsarbetare omfattas av rätten till skriftlig information. Regeringen föreslår därför att för anställningsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet och som fortfarande gäller ska arbetsgivaren, om arbetstagaren begär det, inom en månad från begäran lämna skriftlig information om sådana uppgifter som omfattas av informationsskyldigheten.
Rekommendationen
När det gäller ILO:s rekommendation (nr 201) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare gör regeringen bedömningen att den inte föranleder några särskilda åtgärder.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen dels bör godkänna ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare, dels bör anta regeringens förslag till ändringar i lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete.
När det gäller ILO:s rekommendation om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare, vilken kompletterar den aktuella konventionen, ansluter sig utskottet till regeringens bedömning att den inte föranleder några särskilda åtgärder.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:272 ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete.
2.Riksdagen godkänner att Sverige ansluter sig till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention (nr 189) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare (avsnitt 5).
Bilaga 2
