sou 2017 51

Till statsrådet Gustav Fridolin, Utbildningsdepartementet

Regeringen beslutade den 15 september 2016 att uppdra åt en sär- skild utredare att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsätt- ningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bl.a. se över behörighets- och legitimationsreglerna (dir. 2016:76). Som särskild utredare förordnades samma dag dekan Björn Åstrand. Som sekreterare i utredningen anställdes samma dag kanslirådet Gerd Mörck. Den 21 november 2016 anställdes juristen Frida Ericmats Rutgersson som sekreterare på 80 procent, från och med 23 januari 2017 anställdes Frida på 100 procent. Den 23 januari 2017 anställdes juristen Anna Bergqvist som sekreterare på 100 pro- cent. Gerd Mörck är utredningens huvudsekreterare.

Som experter i utredningen förordnades från	och med den
14 november 2016 departementssekreterare Therese	Biller, Utbild-

ningsdepartementet, departementssekreterare Johan Börjesson, Ut- bildningsdepartementet, departementssekreterare Karolina Gustafson, Finansdepartementet, departementssekreterare Stefan Holmgren, Utbildningsdepartementet, departementssekreterare Karin Moberg, Finansdepartementet, departementssekreterare UllaKarin Sundqvist Nilsson, Utbildningsdepartementet och ämnessakkunnig Emma Östling Utbildningsdepartementet. Johan Börjesson entledigades fr.o.m. den 1 januari 2017. I hans ställe förordnades fr.o.m. samma dag departementssekreteraren Erica Stadler, Utbildningsdeparte- mentet, som expert.

Härmed överlämnas Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioners delbetänkande Utbildning, undervisning

och ledning –	Reformvård	till stöd för en bättre skola
(SOU 2017:51).	De ytterligare	frågor som uppdraget omfattar

Innehåll

Sammanfattning ................................................................		11
Författningsförslag .............................................................		19
1.1	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................	19
1.2	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................	22
1.3	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................	32

1.4Förslag till lag om ändring i lag (2010:801) om

införande av skollagen (2010:800) .........................................

1.5Förslag till lag om ändring i lag (2010:801) om

införande av skollagen (2010:800) .........................................

1.6Förslag till förordning om ändring i förordning

(SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan .....................

1.7Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare

samt fritidspedagoger och motsvarande ................................

1.8Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av

lärare och viss annan personal ................................................

1.9Förslag till förordning om ändring i

gymnasieförordning (2010:2039) ..........................................

1.10Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för

rektorer och förskolechefer....................................................

Innehåll

SOU 2017:51

1.11Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare

	och förskollärare.....................................................................	56
1.12	Förslag till förordning om ändring i förordning
	(2011:326) om behörighet och legitimation för lärare
	och förskollärare.....................................................................	94
1.13	Förslag till förordning om ändring i förordning
	(2011:1108) om vuxenutbildning ..........................................	96

1.14Förslag till förordning om ändring i förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde

tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning ..................

1.15Förslag till förordning om ändring i förordning (2015:215) om statsbidrag för de lägre årskurserna i

grundskolan och motsvarande skolformer samt viss
annan utbildning .....................................................................	98

1.16Förslag till förordning om ändring i förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och

vissa andra personalkategorier .............................................

100

1.17Förslag till förordning om ändring i förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan,

	förskoleklassen och fritidshemmet .....................................	106
1.18	Förslag till förordning om anställning vid viss
	utbildning i svenska som andraspråk...................................	107
2	Utredningens uppdrag och arbete..............................	109
2.1	Utredningens uppdrag .........................................................	109
2.2	Centrala utgångspunkter för arbetet...................................	110
2.3	Utredningens arbete inför delbetänkandet .........................	118
2.4	Utredningens kommande arbete .........................................	119
2.5	Betänkandets disposition .....................................................	120

SOU 2017:51 Innehåll

3	Legitimation och behörighet för lärare och
	förskollärare............................................................		121
3.1	Krav på legitimation och behörighet sedan 2011 ................		121
	3.1.1	Fortbildningsinsatser för att öka antalet
		behöriga lärare........................................................	123

3.1.2Undantag från krav på legitimation eller

		behörighet ..............................................................	124
	3.1.3	Större förändringar i legitimationsregleringen
		sedan 2011 ..............................................................	125
3.2	Utredningens slutsats ...........................................................		128
4	Övergripande ändringar i behörighetsförordningen.......		133
4.1	Behörighet grundat på erfarenhet ........................................		134

4.2Behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i

praktiska och estetiska ämnen..............................................

136

4.3Behörighet att undervisa i ämnen i grundskolans

årskurs 4–6.............................................................................

138

4.4Behörighet att undervisa i gymnasieskolans

introduktionsprogram ..........................................................

140

4.5Behörighet för yrkeslärare att undervisa i andra ämnen

	än yrkesämnen i gymnasieskolan .........................................	141
4.6	Avgift för ansökan om legitimation.....................................	144
5	Speciallärare och specialpedagoger ...........................	147

5.1Skol- och undervisningsformer som kräver en

	speciallärarexamen ................................................................		148
5.2	Behörighetsläget....................................................................		153
5.3	Utredningens förslag ............................................................		155
	5.3.1	Specialpedagogexamen ska alltid vara
		behörighetsgivande................................................	156
	5.3.2	Ändringar gällande behörighet för
		grundsärskolan, gymnasiesärskolan och
		särskilt utbildning för vuxna .................................	158

Innehåll SOU 2017:51

	5.3.3	Ändrad reglering kring särskilt stöd ....................	165
	5.3.4	Förlängda övergångsbestämmelser ......................	166
	5.3.5	Behörighet att undervisa elever med mer än en
		funktionsnedsättning i specialskolan ...................	167
	5.3.6	Möjligheter att utöka specialpedagogisk
		kompetens .............................................................	168
	5.3.7	Validering av annan specialpedagogisk
		kompetens .............................................................	169
	5.3.8	Utökad möjlighet till behörighet grundat på
		erfarenhet i grundsärskolan, specialskolan,
		gymnasiesärskolan och särskild utbildning för
		vuxna ......................................................................	170
6	Utbildningar som kräver specialistkompetens .............		173
6.1	Behov av specialistkompetens inom vissa utbildningar .....		173
	6.1.1	Utbildningar som avviker enligt 5 kap.
		gymnasieförordningen ..........................................	174
	6.1.2	Utbildningar inom gymnasieskolan som
		avviker enligt andra förordningar än
		gymnasieförordningen ..........................................	179
	6.1.3	Utbildningar som avviker från utbildningen i
		grundskolan ...........................................................	182
	6.1.4	Undervisande lärare inom utbildningarna som
		avviker från de nationella programmen samt
		från utbildningen i grundskolan ...........................	184
	6.1.5	Identifierad problematik för vissa utbildningar
		som avviker från utbildningarna i övrigt..............	190
6.2	Utredningens förslag............................................................		193
7	Legitimation och behörigheter för fritidspedagoger
	eller motsvarande ....................................................		197
7.1	Om fritidshemmet................................................................		198
	7.1.1	Fritidshemmets uppdrag.......................................	198
	7.1.2	Elever och personal i fritidshemmet ....................	199
	7.1.3	Utbildningar avsedda för undervisning i
		fritidshemmet ........................................................	201

SOU 2017:51 Innehåll

7.2	Behörighet att undervisa i fritidshemmet............................		203
7.3	Utredningens förslag ............................................................		205
8	Frågan om undantaget från legitimation och
	behörighet för lärare i modersmål..............................		211
8.1	Om modersmålsundervisning ..............................................		211
	8.1.1	Rätten till modersmålsundervisning.....................	214
	8.1.2	Studiehandledning på modersmålet......................	216

8.1.3Möjlighet till fjärrundervisning och

entreprenad ............................................................	217
8.2 Behörighet att undervisa i ämnet modersmål......................	218

8.2.1Utbildningsvägar för behörighet i ämnet

modersmål..............................................................

218

8.2.2Andel legitimerade och behöriga

		modermålslärare.....................................................	223
	8.2.3	Prognos över behovet av modersmålslärare.........	225
8.3	Pågående insatser ..................................................................		226
8.4	Utredningens förslag ............................................................		227
9	Frågan om undantaget från legitimation och
	behörighet för lärare i yrkesämnen ............................		231
9.1	Om yrkesämnen i skolväsendet ...........................................		231
	9.1.1	Om lärare i yrkesämnen generellt ........................	233
9.2	Behörighet att undervisa i yrkesämnen ...............................		234
	9.2.1	Yrkeslärarutbildningen..........................................	234
	9.2.2	Andel legitimerade och behöriga yrkeslärare.......	236
	9.2.3	Prognos över behovet av yrkeslärare....................	239
9.3	Pågående insatser ..................................................................		241
9.4	Utredningens förslag ............................................................		243
10	Lärarförsörjningen i den kommunala
	vuxenutbildningen i svenska för invandrare (sfi)..........		251
10.1	Om kommunal vuxenutbildning i svenska för
	invandrare ..............................................................................		252

Innehåll SOU 2017:51

10.2	Behörighet att undervisa i sfi ...............................................		257
	10.2.1 Utbildningsvägar för behörighet i sfi...................		258
	10.2.2 Många obehöriga lärare i sfi..................................		259
	10.2.3 Prognos över behovet av lärare i sfi .....................		260
10.3	Pågående insatser för att stärka sfi och svenska som
	andraspråk .............................................................................		261
10.4	Utredningens förslag............................................................		262
11	Introduktionsperiod för ökad kvalitet i undervisningen
	och en bra start i yrkeslivet .......................................		271
11.1	Varför är introduktionen i yrket så viktig? .........................		272
11.2	Är tidiga avhopp från lärar- och förskolläraryrkena ett
	problem? ...............................................................................		273
11.3	Regleringen av introduktionsperioden................................		274
11.4	Frågan har uppmärksammats länge .....................................		277
11.5	Följs regelverket?..................................................................		278
11.6	Varför ser ut som det gör? ...................................................		280
11.7	Utredningens förslag............................................................		281
12	Ledning av förskolan ................................................		285
12.1	Ändring av förskolechefernas benämning ..........................		285
	12.1.1	Förskolans uppdrag...............................................	285
	12.1.2 Regleringen av begreppet förskolechef................		286
	12.1.3 Gällande rätt – rektorers och förskolechefers
		uppdrag ..................................................................	287
	12.1.4 Förslag – från förskolechef till rektor..................		289
12.2	Förskolechefers kompetensutvecklingsbehov....................		290
	12.2.1	Förskolechefers utbildningsbakgrund .................	290
	12.2.2 Förskolechefernas arbete i barngruppen och
		förskoleenheternas storlek ...................................	292
	12.2.3 Kvalitetsgranskningar av förskolans ledning.......		293
	12.2.4	Befattningsutbildning för rektorer ......................	296
	12.2.5	Förskolechefer i befattningsutbildningen ...........	297

SOU 2017:51		Innehåll
	12.2.6 Pågående satsning för fortbildning av
	förskolechefer ........................................................	299
	12.2.7 Förslag – anpassning av den obligatoriska
	befattningsutbildningen ........................................	300
13	Konsekvenser av förslagen........................................	305
13.1	Konsekvenser för staten .......................................................	306
13.2	Konsekvenser för skolhuvudmän ........................................	310
13.3	Sammanfattning ekonomiska konsekvenser .......................	314
13.4	Konsekvenser för den enskilda läraren och
	förskolläraren ........................................................................	315
13.5	Konsekvenser för barn och elever........................................	317
13.6	Övriga konsekvenser ............................................................	319
14	Författningskommentar ............................................	323
14.1	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........	323
14.2	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........	325
14.3	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........	334
14.4	Förslaget till ändring i lag (2010:801) om införande av
	skollagen (2010:800).............................................................	335
14.5	Förslaget till ändring i lag (2010:801) om införande av
	skollagen (2010:800).............................................................	336
Referenslista ...................................................................		337
Bilaga
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2016:76 ...........................................		349

Sammanfattning

SOU 2017:51

undervisning med hög kvalitet liksom för att öka attraktiviteten i yrket har varit ett område som politiskt prioriterats. En ny lärar- och förskollärarutbildning, krav på legitimation och behörighet, möjlighet till karriärtjänster och lärarlönelyft är exempel på sådana insatser. Omfattande reformer, särskilt de som bryter ny mark, kräver som regel alltid revideringar för att fungera på bästa sätt. De frågor som rapporteras i detta delbetänkande handlar också om just detta, att vårda genomförda reformer för att de, var för sig och till- sammans, ska ge bättre förutsättningar för skolprofessionerna att utföra sina uppdrag och därigenom stärka kvaliteten i undervis- ningen liksom attraktiviteten i yrket.

Justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna

Sedan 2011 ställs krav på legitimation och behörighet för möjlighet att anställas utan tidsbegränsning samt för att bedriva undervisning och självständigt sätta betyg. Reformen har sedan den trädde i kraft ändrats vid flera tillfällen för att hantera problem som identifierats. I detta delbetänkande föreslås ytterligare ett antal förändringar för att justera den omfattande regleringen. Flertalet förändringar är att betrakta som reformvård och lösningar på problem som följer av hur reglerna för legitimation och behörighet är utformade. De föreslagna ändringarna förväntas öka lärares och förskollärares möjlighet att ut- öka sina behörigheter, utan att därmed eftersätta legitimationsre- formens grundprincip, att barn och elever ska ha rätt att undervisas av väl kvalificerade lärare och förskollärare. Utredningen har över- vägt om en större revidering borde göras men bedömer att det i dag inte kan anses motiverat. Utredningen vill dock påpeka vikten av att regleringen successivt och återkommande ses över.

Grundprincipen i legitimationsreformen, att en behörighetsgiv- ande examen krävs för legitimation ska även fortsatt gälla. När den huvudsakliga strategin för att säkra undervisningens kvalitet, dvs. att ställa krav på legitimerade och behöriga lärare och förskollärare, i vissa fall inte är möjlig att tillämpa har en viktig utgångspunkt för utredningens arbete varit att lägga förslag som ger förbättrade förutsättningar för att steg för steg förstärka en obehörig lärares kompetens. Denna strategi bedöms av utredningen också kunna

SOU 2017:51

Sammanfattning

ligga till grund för hantering av den omfattande generella lärar- bristen.

Förändring av behörighetsregleringen för

lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens

Regleringen av vad som krävs för att en lärare eller förskollärare ska vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet är som ovan nämnts omfattande. Särskilt komplicerad är regleringen av speciallärares behörigheter. Samtidigt är bristen på lärare och för- skollärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens stor. Utred- ningen lämnar förslag kring hur behörighetsregleringen bör för- ändras bl.a. för att justera ett antal otydligheter i gällande reglering och för att öka flexibiliteten i fråga om för vilken undervisning en lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens kan användas utan att undervisningens kvalitet bedöms försvagas.

Personer med viss specialistkompetens som saknar en behörighetsgivande examen får anställas tillsvidare

Viss utbildning, oftast i gymnasieskolan, kräver sådan djup specialist- kompetens att det inte är rimligt att en lärare kan förväntas ha till- ägnat sig denna inom ramen för en grundläggande lärarutbildning. Detta gäller särskilt inom ramen för den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen. I dag krävs legitimation och behörighet att be- driva undervisningen vilket betyder att en behörig lärare som kanske inte har den särskilda kunskap som krävs ska anställas före den som har den specialistkunskap som krävs. Utredningen föreslår därför att den person som har en sådan kunskap ska kunna få anställas och bedriva undervisningen tillsvidare för att eleverna ska få tillgång till den särskilda ämneskompetens de behöver.

Examen med inriktning enbart mot arbete

i fritidshemmet föreslås vara behörighetsgivande

Med nuvarande reglering är det endast möjligt att bli legitimerad lärare eller förskollärare, inte legitimerad fritidspedagog. I dag bedrivs inte fritidspedagogutbildning utan personal för fritidshemmet ut-

Sammanfattning

SOU 2017:51

bildas inom ramen för grundlärarutbildningens inriktning mot arbete i fritidshemmet vilka efter ansökan erhåller lärarlegitimation Fritids- pedagoger eller motsvarande kan också meddelas en lärarlegitimation om han eller hon har tillräckliga ämneskunskaper i ett undervisnings- ämne i eller vid sidan av sin examen. Den absoluta majoriteten av alla fritidspedagoger som i dag ansöker om legitimation meddelas också en lärarlegitimation. Utredningen föreslår att en äldre examen på högskolenivå avsedd för arbete enbart i fritidshemmet ska vara be- hörighetsgivande och ensamt kunna ligga till grund för legitimation och behörighet att undervisa i fritidshemmet. Utredningen föreslår också att dessa, liksom grundlärare med inriktning mot arbete i fri- tidshemmet, ska ha möjlighet att komplettera sin behörighet att undervisa i ytterligare ämnen, årskurser och skolformer.

Undantaget från kravet på legitimation och behörighet för lärare i modersmål föreslås vara kvar

Endast cirka var fjärde yrkesverksam modersmålslärare har i dag en pedagogisk högskoleexamen. Andelen har halverats sedan läsåret 2010/11. Utbildningsmöjligheterna är mycket begränsade samtidigt som antalet elever som har rätt till undervisning i ämnet är rekord- högt och förväntas öka ytterligare. Utredningen bedömer att det i dag inte finns någon praktisk möjlighet att ställa skarpa krav på legitimation och behörighet även för modersmålslärare. På sikt bör dock det nuvarande undantaget från kraven på legitimation och be- hörighet för lärare i modersmål förändras och krav på viss utbildning ställas. En hög kvalitet i undervisningen är dock av största vikt. Utredningen föreslår därför att Skolverket får i uppdrag att svara för en fortbildningsinsats för yrkesverksamma modersmålslärare som saknar behörighet. Skolverket bör också ges i uppdrag att ta fram ytterligare stödmaterial för undervisningen i modersmål. Insatserna behövs omgående när många nya obehöriga modersmålslärare anställs i skolväsendet.

SOU 2017:51

Sammanfattning

Undantaget från kravet på legitimation och behörighet för lärare i yrkesämnen föreslås tas bort

Situationen vad gäller yrkeslärarnas utbildningsbakgrund och utbild- ningsmöjligheter är betydligt bättre jämfört med modersmålslärar- nas. Nästan två av tre yrkesverksamma yrkeslärare har en pedagogisk högskoleutbildning. Utredningen föreslår därför att undantaget från kraven på legitimation och behörighet för yrkeslärare bör upphöra fr.o.m. 1 juli 2022. För att detta ska kunna göras krävs dock omfatt- ande satsningar från statens sida. Då blivande yrkeslärare ofta har en annan bakgrund och familjesituation än andra studenter behövs sär- skilda åtgärder för att locka skickliga yrkespersoner till yrket och utbildningen. Utredningen föreslår därför att den obehöriga yrkes- lärare som deltar i yrkeslärarutbildning ska ha möjlighet att visstids- anställas under tre år i stället för det generella undantaget om ett år. Möjligheten ska finnas tillsvidare.

Möjlighet till förlängd visstidsanställning också i sfi

Antalet elever i kommunal vuxenutbildningen i svenska för invand- rare (sfi) har ökat kraftigt de senaste 10 åren, från drygt 50 000 elever 2005 till knappt 140 000 elever 2015. Sedan 2015 har antalet elever ökat ytterligare. Under samma period har antalet lärare också mer än fördubblats. Av lärarna är i dag cirka var tredje legitimerad och behörig att bedriva undervisningen. Regleringen av när sfi ska erbjudas gör att antalet elever som har rätt till undervisningen kan skifta snabbt, betydligt snabbare än den tid det tar att utbilda en sfi- lärare. Genom att kunna erbjuda en obehörig lärare en tryggare anställning om personen samtidigt deltar i utbildning i svenska som andra språk bedömer regeringen att fler kan vara intresserade av att börja arbeta i sfi samtidigt som den samlade lärarkompetensen i sfi steg för steg förstärks. Utredningen föreslår därför att en lärare som ska bedriva undervisning i sfi ska få anställas under högst tre år även om läraren saknar legitimation och behörighet. Detta gäller om läraren samtidigt deltar i utbildning i svenska som andraspråk. Möjligheten bör finnas tillfälligt för att klara den akuta situationen i sfi. Precis som för modersmålsundervisningen föreslås Skolverket få i uppdrag att ta fram ytterligare stödmaterial för undervisningen i sfi

Sammanfattning

SOU 2017:51

för att ge de nya och obehöriga lärarna bättre möjligheter att bedriva undervisning med tillfredsställande kvalitet.

Introduktionsperioden för lärare och förskollärare

Sedan 2011 reglerar skollagen huvudmannens skyldighet vad gäller att låta nya lärare och förskollärare genomföra en introduktions- period. Uppföljningar pekar dock på att långt ifrån alla lärare och förskollärare i praktiken får genomföra en introduktionsperiod av den omfattning och med det innehåll som regelverket föreskriver.

I arbetet har det framkommit att vissa oklarheter råder kring skollagens formuleringar om när en introduktionsperiod ska genom- föras. Ingen tvekan ska råda kring huvudmannens ansvar att se till att en nyexaminerad lärare eller förskollärare får genomföra en intro- duktionsperiod varför utredningen föreslår att skollagens justeras så att de oklarheter som framkommit klarläggs. Utredningen menar att Skolkommissionens förslag om ett professionsprogram för lärare och skolledare är av stor betydelse och utgör den ram inom vilken en introduktionsperiod lämpligen utformas, både vad gäller innehåll och form. Utredningen ser därmed nya lärare och skolledares intro- duktion i yrket som en länk i den tänkta kedja av kontinuerlig utveckling i yrket och fortbildning som professionsprogrammet innebär

Ändrad titel och krav på befattningsutbildning för förskolechefer

Utredningen menar att det saknas vägande skäl att skilja på be- nämningen av ledningen för skolledare i olika skolformer inom skolväsendet. En gemensam titel från förskola till högskola betonar i stället vikten av varje del i utbildningssystemet. Utredningen föreslår därför att den som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska benämnas rektor.

Dagens rektorer i skolväsendet omfattas av ett krav på att genom- gå en befattningsutbildning om 30 högskolepoäng. Utbildningen syftar till att ge kunskaper om de krav som anges i föreskrifter som gäller inom skolan, förskolan och fritidshemmet, samt att utveckla rektorernas roll som ledare så att verksamhetens kvalitet kan säker-

Författningsförslag

1.1Förslag till

lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om lag om ändring i skollagen (2010:800)

dels att 2 kap. 21 och 22 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 22 c §.

2 kap.

21 §1

I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller för- skollärare i skolväsendet gäller, utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, att den som ska bedriva undervis- ning

1. enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,

2. inom ramen för en sådan	2. inom ramen för en sådan
försöksverksamhet som avses i	försöksverksamhet som avses i
22 b § får anställas för högst två	22 b § får anställas för högst två
år.	år,

3. enligt föreskrifter som med- delats med stöd av 22 c § får an- ställas för högst tre år.

I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, om det finns särskilda skäl.

I de fall som avses i första stycket 3 får anställningstiden för- längas till högst fyra år om det finns särskilda skäl.

1 Senaste lydelse 2016:15.

En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller för- skolläraren i omedelbar anslut- ning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod om inte läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduktionsperiod.

Huvudmannen ska sträva efter att läraren eller förskolläraren får genomföra introduktionsperioden inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller för- skollärarens behörighet.

Första stycket gäller inte lä- rare och förskollärare som an- ställs för att med stöd av 17 eller 18 §§ eller föreskrifter som med- delas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss undervisning utan att vara behörig enligt 13 § första stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma an- ställning avlägger en behörighets- givande examen ska dock huvud- mannen se till att läraren eller förskolläraren genomför en sådan introduktionsperiod som avses i första stycket.

Författningsförslag

SOU 2017:51

22 a §2 En huvudman som har anställt

en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller för- skolläraren i omedelbar anslut- ning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller för- skollärarens behörighet, om inte läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduk- tionsperiod.

Första stycket gäller inte lä- rare och förskollärare som an- ställs för att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter som med- delas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss undervis- ning utan att vara behörig enligt 13 § första stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma anställning övergår till att be- driva undervisning som han eller hon är behörig för, ska dock hu- vudmannen se till att läraren eller förskolläraren genomför en sådan introduktionsperiod som avses i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om ytterligare undantag från första stycket.

2 Senaste lydelse 2014:417.

Författningsförslag

SOU 2017:51

1.2Förslag till

lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om lag om ändring i skollagen (2010:800)

dels att 2 kap. 9, 10, 11, 12, 15, 17, 18, 20, 21 och 22 a §§, 4 kap. 4 §, 6 kap. 10 § och 8 kap. 9 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 17 a §.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			2 kap.
			9 §3
Det pedagogiska arbetet vid				Det pedagogiska arbetet vid
en skolenhet ska ledas och sam-				en förskole- eller skolenhet ska
ordnas av en rektor. Det peda-				ledas och samordnas av en
gogiska arbetet vid en förskole-				rektor.	Rektorn	ska	särskilt
enhet ska ledas och samordnas av				verka för att utbildningen ut-
en förskolechef. Dessa ska särskilt				vecklas.
verka	för	att	utbildningen
utvecklas.
Rektorn		och	förskolechefen	Rektorn ska		benämnas på
ska benämnas på detta sätt.				detta sätt. Benämningen ska för-
Dessa benämningar ska förbe-				behållas den som har en an-
hållas den som har en anställ-				ställning som rektor.
ning som rektor eller förskole-
chef.
En	ställföreträdare får utses			En	ställföreträdare		får utses
för en rektor eller en förskole-				för en rektor.
chef.

3 Senaste lydelse 2010:800.

SOU 2017:51 Författningsförslag

					10 §4
Rektorn och förskolechefen be-						Rektorn beslutar om sin en-
slutar om sin enhets inre organi-						hets inre organisation och an-
sation och ansvarar för att fördela						svarar för att fördela resurser
resurser	inom		enheten		efter	inom enheten efter barnens och
barnens och elevernas olika för-						elevernas	olika förutsättningar
utsättningar och behov. Rektorn						och behov. Rektorn fattar i
och förskolechefen fattar i övrigt de						övrigt de beslut och har det
beslut och har det ansvar som						ansvar som framgår av särskilda
framgår av särskilda föreskrifter i						föreskrifter i denna lag eller
denna lag eller andra författ-						andra författningar.
ningar.
Rektorn och förskolechefen får						Rektorn får uppdra åt en an-
uppdra åt en anställd eller en upp-						ställd eller en uppdragstagare vid
dragstagare vid förskole- eller						förskole- eller skolenheten som
skolenheten		som	har	tillräcklig		har tillräcklig		kompetens			och
kompetens		och	erfarenhet		att	erfarenhet att		fullgöra		enskilda
fullgöra	enskilda		ledningsupp-			ledningsuppgifter och				besluta i
gifter och besluta i frågor som						frågor som avses i första
avses i första stycket, om inte						stycket, om inte annat anges.
annat anges.
					11 §5
Som rektor eller förskolechef						Som rektor får bara den an-
får bara den anställas som ge-						ställas som genom			utbildning
nom utbildning och				erfarenhet		och erfarenhet		har pedagogisk
har pedagogisk insikt.						insikt.
					12 §6
Varje huvudman ska se till						Varje huvudman ska se till
att rektorerna går en särskild						att rektorerna går en särskild
befattningsutbildning				eller	en	befattningsutbildning				eller	en
utbildning		som	kan	jämställas		utbildning som kan			jämställas
med denna. Utbildningen					ska	med denna. Utbildningen					ska
påbörjas	snarast		möjligt efter			påbörjas	snarast möjligt efter

4Senaste lydelse 2014:458.

5Senaste lydelse 2010:800.

6Senaste lydelse 2010:800.

Författningsförslag SOU 2017:51

det att rektorn har tillträtt sin	det att rektorn har tillträtt sin
anställning och vara genomförd	anställning och vara genomförd
inom fyra år efter tillträdes-	inom fyra år efter tillträdes-
dagen.	dagen eller, när det gäller sådan
	befattningsutbildning				som
	rektorer vid		förskoleenheter		ska
	gå,	inom	två	år	efter
	tillträdesdagen.

Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i

fråga om rektorer som
– tidigare gått befattningsut-	– tidigare gått befattningsut-
bildningen eller en äldre statlig	bildning eller en äldre statlig
rektorsutbildning,	rektorsutbildning,

– genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller

– den 15 mars 2010 är verk-	– den 1 juli 2019 är verk-
samma som rektorer.	samma som rektorer vid en för-
	skoleenhet eller den 15 mars 2010
	är verksamma som rektorer i
	övriga skolformer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket.

15 §7

En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.

Detsamma gäller en lärare	Detsamma gäller en lärare
som är undantagen från krav på	som är undantagen från krav på
legitimation enligt föreskrifter	legitimation enligt föreskrifter
som meddelats med stöd av 13 §	som meddelats med stöd av 13 §
tredje stycket och den som be-	tredje stycket och den som be-
driver undervisning i fall som	driver undervisning i fall som
avses i 17 § och 18 § andra	avses i 17 § och 18 § andra
stycket 1–3.	stycket 1 och 2.

7 Senaste lydelse 2013:823.

SOU 2017:51 Författningsförslag

				17 §8
Lärare	som	inte		uppfyller	Lärare	som	inte		uppfyller
kraven i 13 § får trots det bedriva					kraven i 13 § får trots det bedriva
1. annan undervisning på ett					1. annan undervisning på ett
främmande språk än språk-					främmande språk än språk-
undervisning om de har					undervisning om de har
a) en	utländsk		lärarutbild-		a) en	utländsk		lärarutbild-
ning som motsvarar en svensk					ning som motsvarar en svensk
lärarexamen, och					lärarexamen, och
b) kompetens		att		undervisa	b) kompetens		att		undervisa
på det främmande språket,					på det främmande språket, och
2. undervisning			i	fritidshem	2. undervisning			i	fristående
om de har en svensk eller ut-					skolor och fristående fritidshem
ländsk högskoleutbildning som är					med särskild pedagogisk inrikt-
avsedd för arbete som fritids-					ning.
pedagog eller motsvarande, och
3. undervisning			i	fristående

skolor och fristående fritidshem med särskild pedagogisk inrikt- ning.

Förskollärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det be- driva undervisning i fristående förskolor med särskild pedagogisk inriktning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka språk som avses i första stycket 1 och vilka särskilda pedagogiska inriktningar som avses i första stycket 3 och andra stycket.

17 a §

Lärare som inte uppfyller kra- ven i 13 § får trots det bedriva undervisning inom den del av den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen i gymnasiesko- lan som ger dess spetskaraktär. En sådan lärare ska

8 Senaste lydelsen 2014:458.

Författningsförslag

SOU 2017:51

1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och

2. ha uppvisat en hög konstnärlig skicklighet inom det estetiska område utbildningen avser.

18 §9

Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organi- sation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en an- nan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lä- rare eller förskollärare ska

1.vara lämplig att bedriva undervisningen, och

2.i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som mot- svarar den utbildning som är behörighetsgivande.

En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervis- ningen avser

1. modersmål,				1. modersmål, eller
2. yrkesämne	i	gymnasie-		2. individuella	kurser eller
skola, gymnasiesärskola,			kom-	orienteringskurser	i kommunal
munal vuxenutbildning på gym-				vuxenutbildning.
nasial nivå eller särskild ut-
bildning för vuxna på gymnasial
nivå, eller
3. individuella	kurser		eller
orienteringskurser	i	kommunal
vuxenutbildning.

20 §10

Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

Den som inte	har legitima-	Den som inte har legitima-
tion som lärare får dock anstäl-		tion som lärare får dock anstäl-
las som lärare i	skolväsendet	las som lärare i skolväsendet

9Senaste lydelse 2011:189.

10Senaste lydelse 2014:458.

SOU 2017:51

Författningsförslag

utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i mo- dersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan, kommunal vuxenutbild- ning på gymnasial nivå eller sär- skild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, eller individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller bara om

utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i mo- dersmål eller individuella kurser eller orienteringskurser i kom- munal vuxenutbildning. Detta gäller bara om

1.det saknas sökande som har legitimation,

2.den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och

3.det finns särskilda skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen.

Även en lärare som är undan- tagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som med- delats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

Även en lärare som är undan- tagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som med- delats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § och 17 a § får anställas som lä- rare eller förskollärare i skolvä- sendet utan tidsbegränsning.

Föreslagen lydelse i avsnitt 1.1

Föreslagen lydelse

21 §11

1.enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,

2.inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i

11 Senaste lydelse 2018:XX.

Författningsförslag SOU 2017:51

22 b § får anställas för högst två
år,
3. som avses i 22 c § får an-	3. som avses i 22 c § får an-
ställas för högst tre år.	ställas för högst tre år,
	4. ett yrkesämne och samtidigt
	genomför	en sådan utbildning
	som	leder	till	en
	yrkeslärarexamen		får	anställas
	under högst tre år.

I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, om det finns särskilda skäl.

I de fall som avses i första					I de fall som avses i första
stycket 3 får		anställningstiden			stycket 3 och 4 får anställnings-
förlängas till högst fyra år, om					tiden förlängas till högst fyra år,
det finns särskilda skäl.					om det finns särskilda skäl.
				22 a §12
En huvudman som har anställt
en lärare eller förskollärare som
har	behörighetsgivande			examen
ska se till att läraren eller för-
skolläraren i omedelbar anslut-
ning till att anställningen påbörjas
genomför en introduktionsperiod
om	inte	läraren		eller
förskolläraren		tidigare		har
genomfört en sådan introduk-
tionsperiod. Huvudmannen ska
sträva efter att läraren eller
förskolläraren		får	genomföra
introduktionsperioden				inom
undervisning		som i	huvudsak
svarar mot lärarens eller för-
skollärarens behörighet.
Första stycket gäller inte lä-					Första stycket gäller inte lä-
rare och förskollärare som an-					rare och förskollärare som an-
ställs för att med stöd av 17 eller					ställs för att med stöd av 17,

12 Senaste lydelse 2018:XX.

SOU 2017:51 Författningsförslag

18 §§ eller föreskrifter som	17 a eller 18 §§ eller föreskrifter
meddelas med stöd av 13 § tredje	som meddelas med stöd av 13 §
stycket bedriva viss undervisning	tredje stycket	bedriva viss
utan att vara behörig enligt 13 §	undervisning utan att vara behö-
första stycket. Om läraren eller	rig enligt 13 §	första	stycket.
förskolläraren inom samma an-	Om läraren eller förskolläraren
ställning avlägger en behörighets-	inom samma anställning avläg-
givande examen ska dock huvud-	ger en behörighetsgivande exa-
mannen se till att läraren eller	men ska dock huvudmannen se
förskolläraren genomför en sådan	till att läraren eller förskollära-
introduktionsperiod som avses i	ren genomför en sådan intro-
första stycket.	duktionsperiod	som	avses i
	första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om ytterligare

undantag från första stycket.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

4 kap.

4 §13

Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhets- nivå.

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlig-

het att delta i arbetet.
Rektorn	och	förskolechefen	Rektorn ansvarar för att kva-
ansvarar för	att	kvalitetsarbete	litetsarbete vid enheten ge-
vid enheten	genomförs enligt		nomförs enligt första och andra
första och andra styckena.			styckena.

13 Senaste lydelse 2010:800.

Författningsförslag SOU 2017:51

				6 kap.
				10 §14
En lärare, förskollärare eller					En	lärare,	förskollärare eller
annan personal som får känne-					annan personal som får känne-
dom om att ett barn eller en elev					dom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för					anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i sam-					kränkande behandling i sam-
band	med	verksamheten		är	band	med	verksamheten	är
skyldig att anmäla detta till för-					skyldig att anmäla detta till
skolechefen		eller	rektorn.	En	rektorn. En rektor som får kän-
förskolechef eller rektor som får					nedom om att ett barn eller en
kännedom om att ett barn eller					elev anser sig ha blivit utsatt för
en elev anser sig ha blivit utsatt					kränkande behandling i sam-
för	kränkande		behandling	i	band	med	verksamheten	är
samband med verksamheten				är	skyldig att anmäla detta till hu-
skyldig att anmäla detta till hu-					vudmannen.		Huvudmannen	är
vudmannen. Huvudmannen				är	skyldig att		skyndsamt utreda
skyldig att		skyndsamt utreda			omständigheterna kring de upp-
omständigheterna kring de upp-					givna kränkningarna och i före-
givna kränkningarna och i före-					kommande fall vidta de åtgärder
kommande fall vidta de åtgärder					som skäligen kan krävas för att
som skäligen kan krävas för att					förhindra kränkande behandling
förhindra kränkande behandling					i framtiden.
i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

14 Senaste lydelse 2010:800.

SOU 2017:51 Författningsförslag

8 kap.

9 §15

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov

kräver.
Om det genom uppgifter	Om det genom uppgifter
från förskolans personal, ett	från förskolans personal, ett
barn eller ett barns vårdnads-	barn eller ett barns vårdnads-
havare eller på annat sätt fram-	havare eller på annat sätt fram-
kommer att ett barn är i behov	kommer att ett barn är i behov
av särskilt stöd, ska förskole-	av särskilt stöd, ska rektorn se
chefen se till att barnet ges så-	till att barnet ges sådant stöd.
dant stöd. Barnets vårdnads-	Barnets vårdnadshavare ska ges
havare ska ges möjlighet att	möjlighet att delta vid utform-
delta vid utformningen av de	ningen av de särskilda stödin-
särskilda stödinsatserna.	satserna.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

2.Lärare som saknar legitimation för att besluta om betyg enligt 3 kap. 16 § och som ingått avtal om anställning som lärare före den 1 juli 2022 för att bedriva undervisning i ett yrkesämne är under tiden för anställningen behöriga att besluta om betyg, dock längst till utgången av juni 2026. En sådan lärare får under denna period även ansvara för undervisningen i ett yrkesämne enligt 2 kap. 15 §.

15 Senaste lydelse 2010:800.

Författningsförslag

SOU 2017:51

1.3Förslag till

lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) att dels att 2 kap. 22 c § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 2 kap. 21 § punkt 4 ska betecknas punkt 3, dels att 2 kap. 21 § ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse i avsnitt 1.1 Föreslagen lydelse och 1.2

2 kap.

21 §16

1.enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,

2.inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 b § får anställas för högst två år,

3. som avses i 22 c § får an-	3. ett yrkesämne och samtidigt
ställas för högst tre år,	genomför sådan utbildning som
4. ett yrkesämne och samtidigt	leder till en yrkeslärarexamen får
genomför en yrkeslärarutbildning	anställas under högst tre år.
för att nå en yrkeslärarexamen får
anställas under högst tre år.

I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, om det finns särskilda skäl.

I de fall som avses i första	I de fall som avses i första
stycket 3 och 4 får anställnings-	stycket 3 får anställningstiden
tiden förlängas till högst fyra år,	förlängas till högst fyra år, om
om det finns särskilda skäl.	det finns särskilda skäl.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

16 Senaste lydelse 2019:XX.

SOU 2017:51

Författningsförslag

1.4Förslag till

lag om ändring i lag (2010:801)

om införande av skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) att 33 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				33 §17
I fråga om lärare eller för-					I fråga om lärare eller för-
skollärare som saknar legiti-					skollärare som saknar legiti-
mation för att bedriva undervis-					mation för att bedriva undervis-
ning i skolväsendet och som har					ning i skolväsendet och som har
ingått avtal om anställning som					ingått avtal om anställning som
lärare, förskollärare eller fri-					lärare, förskollärare eller fri-
tidspedagog före den 1 juli 2011					tidspedagog före den 1 juli 2011
tillämpas under tiden för an-					tillämpas under tiden för an-
ställningen 2 kap. 3 § första och					ställningen 2 kap. 3 § första och
andra styckena eller 2 a kap. 3 §					andra styckena eller 2 a kap. 3 §
andra stycket i 1985 års skollag i					andra stycket i 1985 års skollag i
stället	för 2 kap.	13,	17	och	stället	för 2 kap.	13,	17	och
18 §§ i den nya skollagen, dock					18 §§ i den nya skollagen, dock
längst till utgången av juni 2015					längst till utgången av juni 2015
eller, när det gäller undervisning					eller, när det gäller undervisning
i grundsärskolan, specialskolan,					i grundsärskolan, specialskolan,
gymnasiesärskolan eller särskild					gymnasiesärskolan eller särskild
utbildning för vuxna, längst till					utbildning för vuxna, längst till
utgången av juni 2018.					utgången av juni 2021.
Lärare som saknar legiti-					Lärare som saknar legiti-
mation för att besluta om betyg					mation för att besluta om betyg
enligt	3 kap. 16 §	i	den	nya	enligt	3 kap. 16 §	i	den	nya
skollagen och som har ingått					skollagen och som har ingått
avtal om anställning som lärare,					avtal om anställning som lärare,
förskollärare eller fritidspedagog					förskollärare eller fritidspedagog
före den 1 juli 2011 är under					före den 1 juli 2011 är under
tiden för anställningen behöriga					tiden för anställningen behöriga

17 Senaste lydelse 2014:459.

SOU 2017:51

Författningsförslag

1.5Förslag till

lag om ändring i lag (2010:801)

om införande av skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) att 33 § ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse i avsnitt 1.4	Föreslagen lydelse
	33 §18

I fråga om lärare eller förskollärare som saknar legitimation för att bedriva undervisning i skolväsendet och som har ingått avtal om anställning som lärare, förskollärare eller fritidspedagog före den 1 juli 2011 tillämpas under tiden för anställningen 2 kap. 3 § första och andra styckena eller 2 a kap. 3 § andra stycket i 1985 års skollag i stället för 2 kap. 13, 17 och 18 §§ i den nya skollagen, dock längst till utgången av juni 2015 eller, när det gäller under- visning i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna, längst till utgången av juni 2021.

Lärare som saknar legitimation för att besluta om betyg enligt 3 kap. 16 § i den nya skollagen och som har ingått avtal om anställ- ning som lärare, förskollärare eller fritidspedagog före den 1 juli 2011 är under tiden för anställningen behöriga att besluta om be- tyg, dock längst till utgången av juni 2015 eller, när det gäller betyg i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna, längst till utgången av juni 2021.


Första		stycket		gäller	inte	Första stycket gäller inte lä-
lärare	och	förskollärare			som	rare och förskollärare som avses
avses	i 2 kap.		17 §	i den	nya	i 2 kap. 17 § i den nya skollagen
skollagen och			som	före	den	och som före den 1 juli 2011 har
1 juli 2011 har ingått avtal om						ingått avtal om anställning för
anställning för att bedriva sådan						att bedriva sådan undervisning
undervisning som avses i samma						som avses i samma paragraf. I
paragraf. I fråga om en lärare						fråga om en lärare som avses i
som avses i 2 kap.				17 § första		2 kap. 17 § första stycket 1 i den
stycket 1 eller 2 i den nya skol-						nya skollagen gäller detta dock
lagen gäller detta dock bara om						bara om han eller hon uppfyller

18 Senaste lydelse 2018:XX.

SOU 2017:51

Författningsförslag

1.6Förslag till

förordning om ändring i förordning

(SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan

dels att 2.7 ska ha följande lydelse,

dels att närmast vid 2.7 en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2.719

Förskolechefens ansvar

Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskö- tare och övrig personal i för- skolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. För- skolechefen har ansvaret för för- skolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

Rektorns ansvar

Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskö- tare och övrig personal i för- skolan har rektorn det övergri- pande ansvaret för att verksam- heten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdra- get i dess helhet. Rektorn har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ra- mar, ett särskilt ansvar för att

•systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten,

•det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att er- bjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitets- arbetet,

•förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva infly- tande gynnas,

•förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande,

•verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver,

19 Senaste lydelse 2010:35.

SOU 2017:51

Författningsförslag

1.7Förslag till

förordning om ändring

i förordning (2007:222)

om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande

dels att rubriken till förordningen ska ha följande lydelse, dels att 1-3 och 8 §§ ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
Förordning		(2007:222)	om		Förordning		(2007:222)			om
statsbidrag	för	fortbildning	av	statsbidrag		för	fortbildning av
lärare samt	fritidspedagoger		och	lärare
motsvarande
				1 §20
Denna förordning innehåller					Denna förordning innehåller
bestämmelser		om statsbidrag		bestämmelser			om	statsbidrag
för fortbildning av lärare samt				för fortbildning av lärare.
fritidspedagoger och motsvarande.
Fortbildningen av lärare syftar					Fortbildningen			av	lärare
till att ge dem behörighet för den				syftar till att ge dem behörighet
undervisning de bedriver, så att				för	den	undervisning				de
elevernas måluppfyllelse kan öka.				bedriver,		så	att elevernas
Fortbildningen av fritidspedagoger				måluppfyllelse				kan		öka.
och motsvarande syftar till att ge				Fortbildning av lärare som är
dem behörighet för undervisning i				behöriga att undervisa i svenska
ett eller två praktiska eller estetiska				som andraspråk eller i kommunal
ämnen i årskurserna 1–6 i grund-				vuxenutbildning			i	svenska		för
skolan eller sameskolan, så att				invandrare,		men		som	saknar
elevernas måluppfyllelse i dessa				ämnesstudier i			svenska			som
ämnen kan öka.				andraspråk, syftar till att ge dem

20 Senaste lydelse 2014:95.

Författningsförslag SOU 2017:51


				tillräckliga		ämneskunskaper			för
				undervisningen.
Andra	stycket	gäller	inte	Andra		stycket	gäller		inte
lärare som saknar behörighets-				lärare som saknar behörighets-
givande examen		och bedriver		givande examen			och	bedriver
undervisning i en fristående skola				undervisning i
med	waldorfpedagogisk			1. en fristående skola med
inriktning.	Fortbildningen		av	waldorfpedagogisk inriktning,
dessa lärare syftar enbart till att				2. kommunal vuxenutbildning
öka elevernas måluppfyllelse.				i svenska för invandrare, eller
				3.	folkhögskola		i	utbildning
				som	motsvarar		svenska		för
				invandrare.
				Fortbildningen av			dessa lärare
				syftar enbart till att öka
				elevernas måluppfyllelse.

2 § 21

Statsbidrag enligt denna förordning får, om det finns tillgängliga medel, lämnas till den som är huvudman

1.inom skolväsendet utom förskolan och fritidshemmet,

2.för en svensk utlandsskola som avses i 9 § förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar,

3.för utbildning enligt 24 kap. 8 eller 9 § skollagen (2010:800) vid ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, eller

4.för utbildning enligt förordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalvård i anstalt.

5.för utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 24 kap. 11 § skollagen.

21 Senaste lydelse 2011:498

SOU 2017:51

Författningsförslag

3 §22

Statsbidrag lämnas för kostnader när det gäller lärare som

1.är anställda hos huvudmannen eller hos någon annan som en- ligt avtal med huvudmannen utför uppgifter inom sådan verksam- het som avses i 2 § (entreprenör),

2.deltar antingen i uppdragsutbildning enligt förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och viss annan personal eller i motsvarande utbildning som anordnas av en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, och

3. har en grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärar- examen, förskollärarexamen, motsvarande äldre examen eller motsvarande utländsk behörig- het eller bedriver undervisning i en fristående skola med waldorfpedagogisk inriktning.

Statsbidrag lämnas även för kostnader när det gäller fritids- pedagoger och motsvarande som uppfyller villkoren i första stycket 1 och 2 och som har en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem eller i fritids- hem och förskola.

3. har en grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen, motsvarande äldre examen eller motsvarande utländsk behörig- het eller bedriver undervisning i en fristående skola med waldorfpedagogisk inriktning, i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, eller i folkhögskolan i utbildning som motsvarar svenska för invandrare.

En fritidspedagogexamen eller motsvarande ska vid tillämp- ningen av denna förordning anses vara en äldre motsvarighet till grundlärarexamen med inrikt- ning mot arbete i fritidshem.

Om antalet lärare samt fri- tidspedagoger och motsvarande

8 §23

Om antalet lärare som har anmälts till en utbildning enligt

22Senaste lydelse 2014:235.

23Senaste lydelse 2011:1057.

SOU 2017:51

Författningsförslag

1.8Förslag till

förordning om ändring

i förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och viss annan personal

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och viss annan personal

dels att rubriken till förordning ska ha följande lydelse, dels att 1, 2, och 4 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Förordning om ändring i för-	Förordning om ändring i för-
ordning (2007:223) om upp-	ordning (2007:223) om upp-
dragsutbildning för fortbildning	dragsutbildning för fortbildning
av lärare och viss annan personal	av lärare

1 §24

Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får på uppdrag av Statens skolverk anordna uppdragsutbildning för sådan fortbild- ning av

1. såväl lärare som fritids- 1. lärare som berättigar till pedagoger och motsvarande som statsbidrag enligt förordning berättigar till statsbidrag enligt (2007:222) om statsbidrag för förordningen (2007:222) om fortbildning av lärare, statsbidrag för fortbildning av

lärare samt fritidspedagoger och motsvarande,

2.lärare och förskollärare som berättigar till statsbidrag enligt förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser, och

3.lärare som berättigar till statsbidrag enligt förordningen (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller

24 Senaste lydelse 2016:710.

Författningsförslag

SOU 2017:51

svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och hög- skolor.

						2 §25
	En högskola får bedriva upp-					En högskola får bedriva upp-
dragsutbildning för fortbildning						dragsutbildning för fortbildning
av	lärare	samt	fritidspedagoger			av lärare bara om den knyter an
och motsvarande bara om den						till sådan utbildning på grund-
knyter an till sådan utbildning						nivå eller avancerad nivå som
på	grundnivå		eller	avancerad		högskolan har examenstillstånd
nivå som högskolan har exa-						för.
menstillstånd för.
	Uppdragsutbildning för fort-					Uppdragsutbildning		för
bildning av lärare samt fritids-						fortbildning av lärare får inte
pedagoger		och	motsvarande får			anordnas i form av en full-
inte anordnas i form av en full-						ständig utbildning på grundnivå
ständig utbildning på grundnivå						eller avancerad nivå som hög-
eller avancerad nivå som hög-						skolan har examenstillstånd för.
skolan har examenstillstånd för.						Uppdragsutbildning	för	fort-
Uppdragsutbildning				för	fort-	bildning av lärare får dock an-
bildning av lärare får dock an-						ordnas i form av en sådan full-
ordnas i form av en sådan full-						ständig utbildning på avancerad
ständig utbildning på avancerad						nivå, om det är fråga om spe-
nivå, om det är fråga om spe-						ciallärarutbildning med speciali-
ciallärarutbildning med speciali-						sering mot
sering mot
	1. språk-, skriv-			och	läsut-	1. språk-, skriv-	och	läsut-
veckling,						veckling,
	2. matematikutveckling,					2. matematikutveckling,
	3. dövhet eller hörselskada,					3. dövhet eller hörselskada,
	4. synskada,					4. synskada,
	5. grav språkstörning, eller					5. grav språkstörning, eller
	6. utvecklingsstörning.					6. utvecklingsstörning.

25 Senaste lydelse 2016:25.

SOU 2017:51 Författningsförslag

4 §26

Samma kvalitetskrav ska ställas på uppdragsutbildning som på hög-

skoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå.
De som deltar i uppdragsut-				De som deltar i uppdrags-
bildning för fortbildning av lärare				utbildning för	fortbildning av
samt fritidspedagoger och motsva-				lärare får ges betyg och examens-
rande får ges betyg och examens-				bevis eller kursbevis enligt be-
bevis eller kursbevis enligt be-				stämmelserna för högskoleutbild-
stämmelserna för högskoleutbild-				ning på grundnivå eller avancerad
ning på grundnivå eller avancerad				nivå. I 6 kap.	6–8 §§ högskole-
nivå. I 6 kap.	6–8 §§ högskole-			förordningen	(1993:100) finns
förordningen	(1993:100)		finns	det bestämmelser om att en stu-
det bestämmelser om att en				dent har rätt att tillgodoräkna sig
student har rätt att tillgodoräkna				tidigare utbildning samt mot-
sig tidigare utbildning samt mot-				svarande kunskaper och färdig-
svarande kunskaper och färdig-				heter som har förvärvats i yrkes-
heter som har förvärvats i yrkes-				verksamhet.
verksamhet.
För fritidspedagoger och mot-
svarande som har fullföljt sådan
uppdragsutbildning		som	avses
i 1 § första stycket gäller inte kra-
vet på ett självständigt arbete
(examensarbete) enligt bilaga 2
till högskoleförordningen			eller
motsvarande	krav	enligt	äldre

bestämmelser för en behörighets- givande examen.

Denna förordning träder i kraft 1 juli 2018.

26 Senaste lydelse 2014:161.

Författningsförslag

SOU 2017:51

1.9Förslag till

förordning om ändring

i gymnasieförordning (2010:2039)

Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordning (2010:2039) att 8 kap. 1 c § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	8 kap.
	1 c §27

Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 1 a och 1 b §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva

undervisning
1. i modersmål,	1. i modersmål, eller
2. i ett yrkesämne, eller	2. som avses i 2 kap. 17 §
3. som avses i 2 kap. 17 §	skollagen.
skollagen.
Första stycket gäller bara i de	Första stycket gäller bara i de
fall läraren bedriver sådan under-	fall läraren bedriver sådan under-
visning som avses i samma stycke	visning som avses i samma stycke
1, 2 eller 3.	1 eller 2.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.

2.I fråga om lärare som saknar legitimation för att bedriva undervisning i skolväsendet och som ingått avtal om anställning som lärare före den 1 juli 2019 för att undervisa i ett yrkesämne gäller 8 kap. 1 c § i den äldre lydelsen, dock längst till utgången av juni 2026.

27 Senaste lydelse 2012:745.

SOU 2017:51

Författningsförslag

1.10Förslag till

förordning om ändring i förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion

i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och förskolechefer

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:183) om be- fattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsva- rande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt för fortbildning för rektorer

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1–11 §§, 3 a kap. 1, 4 och 6 §§ och 4 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att förordningens rubrik ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 1, 2, 3 och 7 §§, 3 kap. 1 § och 3 a kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rekto- rer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och förskolechefer.

Föreslagen lydelse

Förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rekto- rer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer.

1 kap.

1 §28

Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får på uppdrag av Statens skolverk anordna uppdragsutbildning i form av

1. befattningsutbildning för	1. befattningsutbildning för
rektorer och annan personal	rektorer och annan personal
med motsvarande ledningsfunk-	med motsvarande ledningsfunk-
tion i skola, förskola och fritids-	tion i skola, förskola och fritids-

28 Senaste lydelsen 2015:405.

Författningsförslag SOU 2017:51

hem,						hem, och
2. fortbildning			för	rektorer,		2. fortbildning för rektorer.
och
3. fortbildning			för	förskole-
chefer.
					2 kap.
Utbildningen						Utbildning
					1 §29
En högskola får anordna en						En högskola får anordna en
sådan	utbildning		som	avses i		sådan	utbildning	som avses i
1 kap.	1 § första		stycket 1		bara	1 kap. 1 § första stycket 1 och 2
om utbildningen knyter an till						bara om utbildningen knyter an
sådan utbildning som högskolan						till sådan utbildning som hög-
har examenstillstånd för.						skolan har examenstillstånd för.
Befattningsutbildningen					får	Befattningsutbildning får be-
bedrivas av flera högskolor i						drivas av flera högskolor i sam-
samverkan.		Om	utbildningen			verkan. Om utbildningen be-
bedrivs av flera högskolor, ska						drivs av flera högskolor, ska en
en av högskolorna ha ansvaret						av högskolorna ha ansvaret för
för utbildningen som helhet.						utbildningen som helhet.
Utbildningens syfte och mål						Syfte och mål med
						befattningsutbildning
					2 §30
Syftet		med	befattningsut-			Syftet med		befattningsut-
bildningen är att ge rektorer och						bildning är att ge rektorer och
annan personal med motsva-						annan personal med motsva-
rande	ledningsfunktion				kun-	rande	ledningsfunktion kun-
skaper om de krav som anges i						skaper om de krav som anges i
föreskrifter		som	gäller		inom	föreskrifter som gäller för inom
skolan, förskolan och fritids-						skolan, förskolan och fritids-
hemmet, samt att utveckla deras						hemmet, samt att utveckla deras

29Senaste lydelse 2011:183.

30Senaste lydelse 2011:183.

Författningsförslag SOU 2017:51

Utbildningens omfattning	Utbildningarnas omfattning
och innehåll	och innehåll
3 §31
Befattningsutbildningen ska	Rektorer, utom rektorer vid en
motsvara 30 högskolepoäng och	förskoleenhet, ska genomgå be-
bestå av kurserna	fattningsutbildning som motsva-
	rar 30 högskolepoäng och bestå
	av kurserna

1.skoljuridik och myndighetsutövning (10 högskolepoäng),

2.mål- och resultatstyrning (10 högskolepoäng), och

3.skolledarskap (10 högskolepoäng).

	Rektorer vid en förskoleenhet
	ska genomgå en befattningsut-
	bildning		som	motsvarar
	sammanlagt		7,5 högskolepoäng
	inom områden			enligt första
	stycket 1–3.
4 §32
En skolhuvudman ska anmäla	En skolhuvudman ska anmäla
till högskolan vilka rektorer eller	till högskolan vilka rektorer eller
annan personal med motsvarande	annan personal med motsvarande
ledningsfunktion som ska genom-	ledningsfunktion som ska genom-
gå befattningsutbildningen.	gå befattningsutbildning.
5 §33
Om samtliga anmälda till be-	Om	samtliga		anmälda till
fattningsutbildningen inte kan tas	befattningsutbildning inte kan tas
emot på utbildningen vid önskad	emot på utbildningen vid önskad
tidpunkt, ska skolhuvudmannen	tidpunkt,	ska	skolhuvudmannen
se till att nyanställda rektorer	se till att nyanställda rektorer
erbjuds plats i första hand.	erbjuds plats i första hand.

31Senaste lydelse 2011:183.

32Senaste lydelse 2011:183.

33Senaste lydelse 2011:183.

SOU 2017:51 Författningsförslag

			6 §34
Samma		kvalitetskrav	ska	Samma	kvalitetskrav	ska
ställas	på	befattningsutbild-		ställas på	befattningsutbildning
ningen som på högskoleutbild-				som på högskoleutbildning		på
ning på grundnivå eller avan-				grundnivå eller avancerad nivå.
cerad nivå.
De som deltar i befattnings-				De som deltar i befattnings-
utbildningen får ges betyg och				utbildning får ges betyg och
kursbevis enligt bestämmelserna				kursbevis	enligt bestämmelserna
för högskoleutbildning på grund-				för högskoleutbildning på grund-
nivå och avancerad nivå. Detta				nivå och avancerad nivå. Detta
gäller även om deltagarna saknar				gäller även om deltagarna saknar
behörighet för tillträde till hög-				behörighet för tillträde till hög-
skoleutbildning. Enbart betygs-				skoleutbildning. Enbart betygs-
graderna godkänd eller under-				graderna godkänd eller under-
känd får användas.				känd får användas.
Tillgodoräknande inom				Tillgodoräknande inom
befattningsutbildningen				befattningsutbildning
			7 §35
Den som har gått igenom en				Den som har gått igenom en
kurs	inom	befattningsutbild-		kurs inom befattningsutbildning
ningen med godkänt resultat eller				med godkänt resultat eller har
har motsvarande utbildning från				motsvarande utbildning från ett
ett annat land har rätt att till-				annat land har rätt att tillgodo-
godoräkna sig utbildningen			vid	räkna sig utbildningen vid den
den högskola där han eller hon				högskola där han eller hon del-
deltar i befattningsutbildningen.				tar i befattningsutbildning.
			8 §36
En deltagare i befattningsut-				En deltagare i befattningsut-
bildningen får tillgodoräkna sig				bildning får tillgodoräkna sig en
en eller två av de kurser som				eller två av de kurser som anges
anges i 3 §, om han eller hon har				i 3 §, om han eller hon har för-

34Senaste lydelse 2011:183.

35Senaste lydelse 2011:183.

36Senaste lydelse 2011:183.

Författningsförslag

SOU 2017:51

förvärvat motsvarande kunska- per genom annan utbildning eller i yrkesverksamhet.

värvat motsvarande kunskaper genom annan utbildning eller i yrkesverksamhet.

			9 §37
Om en rektor eller annan				Om en rektor eller annan
person	med	motsvarande		person	med	motsvarande
ledningsfunktion			genom	ledningsfunktion			genom
tidigare	utbildning		eller	tidigare	utbildning		eller
yrkeserfarenhet		har	förvärvat	yrkeserfarenhet		har	förvärvat
kunskaper som		kan jämställas		kunskaper som		kan jämställas
med	befattningsutbildningen			med befattningsutbildning som
som helhet, har han eller hon				helhet, har han eller hon rätt att
rätt att få en skriftlig redovis-				få en skriftlig redovisning som
ning som visar detta. Den				visar	detta.	Den	skriftliga
skriftliga redovisningen får inte				redovisningen får inte användas
användas för sådant tillgodoräk-				för sådant tillgodoräknande som
nande som avses i 7, 8 eller 11 §.				avses i 7, 8 eller 11 §.

37 Senaste lydelse 2011:183.

SOU 2017:51 Författningsförslag

				10 §38
Högskolan ska, på begäran av					Högskolan ska, på begäran av
den som deltar i befattningsut-					den som deltar i befattningsut-
bildningen och den skolhuvud-					bildning och den skolhuvudman
man som är arbetsgivare för					som är arbetsgivare för honom
honom eller henne, pröva till-					eller henne, pröva tillgodoräk-
godoräknanden		enligt	7	och	nanden enligt 7 och 8 §§. En
8 §§. En högskola som anordnar					högskola som anordnar befatt-
befattningsutbildningen				ska	ningsutbildning ska också pröva
också pröva om sådana skriftliga					om sådana skriftliga redovis-
redovisningar som avses i 9 §					ningar som avses i 9 § ska läm-
ska lämnas. Skriftliga redovis-					nas. Skriftliga	redovisningar får
ningar får bara lämnas om både					bara lämnas om både rektorn
rektorn eller annan person med					eller annan person med motsva-
motsvarande	ledningsfunktion				rande ledningsfunktion och den
och den skolhuvudman som är					skolhuvudman som är arbetsgi-
arbetsgivare	för	honom		eller	vare för honom eller henne be-
henne begär det.					gär det.
				11 §39
Den som har genomgått be-					Den som har genomgått be-
fattningsutbildningen			har	rätt	fattningsutbildning		har	rätt att
att tillgodoräkna sig utbild-					tillgodoräkna	sig	utbildningen
ningen som högskoleutbildning					som högskoleutbildning enligt
enligt bestämmelserna i hög-					bestämmelserna		i	hög-
skoleförordningen (1993:100).					skoleförordningen (1993:100).
				3 kap.
Fortbildning för rektorer					Fortbildning för			rektorer,
					utom rektorer vid en för-
					skoleenhet
				3 a kap.
Fortbildning				för	Fortbildning för rektorer vid
förskolechefer					en förskoleenhet

38Senaste lydelse 2011:183.

39Senaste lydelse 2011:183.

För att få delta i fortbild- ningen krävs att rektorn arbetat som rektor vid en förskoleenhet minst ett år på halvtid eller mot- svarande.

Författningsförslag	SOU 2017:51
1 §40
Syftet med fortbildningen är	Syftet med fortbildningen är
att förskolechefer ska utveckla	att rektorer ska utveckla sitt
sitt pedagogiska ledarskap.	pedagogiska ledarskap.

Statens skolverk ska i samband med beställning av fortbild- ningen ange de mål som ska gälla för utbildningen.

4 §41 För att få delta i fortbild-

ningen krävs att förskolechefen arbetat som förskolechef minst ett år på halvtid eller mot- svarande.

		6 §42
Om samtliga anmälda till fort-			Om samtliga anmälda till fort-
bildningen inte kan tas emot på			bildningen inte kan tas emot på
utbildningen vid önskad tidpunkt,			utbildningen vid önskad tidpunkt,
ska huvudmannen se till att för-			ska huvudmannen se till att
skolechefer som inte fullgjort en			rektorer som inte fullgjort en
befattningsutbildning enligt 2 kap.			befattningsutbildning enligt 2 kap.
eller en motsvarande äldre utbild-			eller en motsvarande äldre utbild-
ning erbjuds plats i första hand.			ning erbjuds plats i första hand.
		4 kap.
		1 §43
Statens skolverk ska följa upp i			Statens	skolverk	ska följa
vilken	omfattning	rektorer och	upp i vilken omfattning rektorer
annan personal med motsvarande			och annan personal med mot-
ledningsfunktion i skola, förskola			svarande	ledningsfunktion i
och fritidshem genomgått befatt-			skola, förskola och		fritidshem
ningsutbildningen.		Detsamma	genomgått	befattningsutbild-
gäller i vilken omfattning rektorer			ning. Detsamma gäller i vilken
och	förskolechefer	genomgått	omfattning rektorer genomgått
respektive fortbildning.			respektive fortbildning.

40Senaste lydelse 2015:405.

41Senaste lydelse 2015:405.

42Senaste lydelse 2015:405.

43Senaste lydelse 2015:405.

SOU 2017:51 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §44

Vid tillämpningen av denna förordning jämställs specialpedagog- examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med speciallärarexamen enligt samma bilaga. Detsamma gäller en äldre examen som motsvarar någon av dessa examina.

Första stycket gäller bara om den examen som ska jämställas med speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen har utfärdats senast den 30 juni 2015 och avser en utbildning som påbörjats före utgången av 2008.

2 kap.

4 §45

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, slöjd eller moderna språk är, utöver vad som följer av 3 eller 3 a §, den som har avlagt

1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,

2.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6,

3.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9,

4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan,

4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem,

5.en äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–9 i grundskolan, eller

6.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin

44Senaste lydelse 2011:326.

45Senaste lydelse 2011:1596.

Författningsförslag

SOU 2017:51

utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfat- tas av lärarens utbildning.

4 a §46

Behörig att undervisa i grund-	Behörig att undervisa i grund-
skolans årskurs 1–3 i ett eller	skolans årskurs 1–3				i	ett	eller
flera av ämnena bild, hem- och	flera av ämnena bild, hem- och
konsumentkunskap, idrott och	konsumentkunskap,				idrott		och
hälsa, musik eller slöjd är, utöver	hälsa, musik eller slöjd är, utöver
vad som följer av 3, 3 a eller 4 §,	vad som följer av 3, 3 a eller 4 §,
den som är behörig att undervisa	den som är behörig att undervisa
i samma ämne eller ämnen i	i samma ämne eller ämnen i
minst en av årskurserna 7–9 i	minst en av årskurserna 4–9 i
grundskolan eller i gymnasie-	grundskolan eller i gymnasie-
skolan.	skolan.
	2 kap. 4 b §
	En lärare som är behörig att
	undervisa i ett eller flera ämnen
	enligt 4 § 1 eller 4 är även behörig
	att undervisa i grundskolans års-
	kurs 1–3 i ämnena bild, hem- och
	konsumentkunskap,				idrott		och
	hälsa, musik eller slöjd, om lära-
	ren genom att ha kompletterat sin
	behörighet enligt nämnda bestäm-
	melse	med	ytterligare		utbildning
	har fullgjort ämnesstudier i detta
	eller	dessa	ämnen		om		minst
	30 högskolepoäng			eller		motsva-
	rande omfattning i ett eller minst
	15 högskolepoäng			eller		motsva-
	rande omfattning vardera i två av
	ämnena.

46 Senaste lydelse 2014:1097.

SOU 2017:51 Författningsförslag

5 §47

Behörig att undervisa i grund-	Behörig att undervisa i grund-
skolans årskurs 3 är, utöver vad	skolans årskurs 3 är, utöver vad
som följer av 3, 3 a, 4 eller 4 a §,	som följer av 3, 3 a, 4, 4 a eller
den som har avlagt	4 b §, den som har avlagt

1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete

iminst en av årskurserna 4–6 i grundskolan, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att under- visa i svenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har full- gjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

6 §48

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 är den som har avlagt

1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6,

2.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i fritidshem,

3.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9,

4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–6 i grundskolan, eller

4.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–6 i grundskolan,

5.en äldre examen än som avses i 2 och som är avsedd för arbete i fritidshem, eller

47Senaste lydelse 2013:694.

48Senaste lydelse 2013:694.

Författningsförslag SOU 2017:51

5. en äldre examen än som	6. en äldre examen än som
avses i 3 och som är avsedd för	avses i 3 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna	arbete i minst en av årskurserna
7–9 i grundskolan.	7–9 i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 4 är dessutom endast behörig att under- visa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att under- visa i svenska som andraspråk om läraren i sin examen har fullgjort

30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.
				7 §49
Behörig att undervisa i grund-					Behörig att undervisa i grund-
skolans årskurs 4–6 är, utöver vad					skolans årskurs 4–6 är, utöver vad
som följer av 6 §, den som har					som följer av 6 §, den som har
avlagt en examen som ger be-					avlagt en examen som ger be-
hörighet att bedriva undervisning					hörighet att bedriva undervisning
enligt denna förordning, om han					enligt denna förordning, om han
eller hon genom att ha komplet-					eller hon genom att ha komplet-
terat sin behörighet att undervisa					terat sin behörighet att undervisa
som lärare med ytterligare utbild-					som lärare med ytterligare utbild-
ning har fullgjort		ämnesstudier			ning har fullgjort ämnesstudier i
om minst 30 högskolepoäng eller					detta eller dessa ämnen i den om-
motsvarande omfattning vardera i					fattning som anges i andra stycket.
ämnena svenska, matematik			och		Ämnesstudierna		som avses	i
engelska.					första stycket ska omfatta
Därutöver ska läraren ha full-					1. minst	30 högskolepoäng
gjort ämnesstudier om					eller motsvarande		omfattning	i
1. minst	30 högskolepoäng				samhällsorienterande ämnen			i
eller motsvarande		omfattning		i	huvudsak jämnt fördelade mel-
samhällsorienterande ämnen				i	lan dessa ämnen,
huvudsak jämnt fördelade mel-					2. minst	30 högskolepoäng
lan dessa ämnen,					eller motsvarande		omfattning	i
2. minst	30 högskolepoäng				naturorienterande		ämnen och
eller motsvarande		omfattning		i	teknik i huvudsak jämnt för-
naturorienterande		ämnen	och		delade mellan dessa ämnen,

49 2013:694.

SOU 2017:51 Författningsförslag

teknik i huvudsak jämnt för-					3. minst		30 högskolepoäng
delade mellan dessa ämnen,					eller	motsvarande		omfattning i
3. minst		30	högskolepoäng		ett	eller	minst	15 högskole-
eller	motsvarande			omfattning i	poäng eller motsvarande om-
ett	eller	minst		15 högskole-	fattning vardera i två av ämnena
poäng eller motsvarande om-					bild, hem- och konsumentkun-
fattning vardera i två av ämnena					skap, idrott och hälsa, musik
bild, hem- och konsumentkun-					eller slöjd,
skap, idrott och hälsa, musik					4. minst		7,5	högskolepoäng
eller slöjd, eller					eller motsvarande omfattning i ett
4. minst		30		högskolepoäng	av de ämnen som avses i 1 eller 2,
eller	motsvarande			omfattning i	eller
svenska som andraspråk.					5. minst		30	högskolepoäng
Behörighet enligt första stycket					eller motsvarande omfattning i ett
omfattar bara			ämnena svenska,		annat ämne än som avses i 1,2,3
matematik och engelska samt det					eller 4.
eller de ämnen som avses i första					En lärare som avses i första
stycket 1, 2, 3 eller 4 om lärarens					och andra stycket är behörig att
utbildning i detta eller dessa äm-					undervisa i det eller de ämnen
nen har den omfattning som					som anges i andra stycket om
krävs enligt respektive punkt					lärarens utbildning i ämnet har
					den omfattning som krävs enligt
					respektive punkt och ämnesstu-
					dierna i huvudsak kan anses
					motsvara kraven i grundlärar-
					examen enligt bilaga 2 till hög-
					skoleförordningen			(1993:100)
					med inriktning mot arbete i
					grundskolans årskurs 4–6 i fråga
					om ämneskunskaper.
					7 b §
					En lärare som är behörig att
					undervisa i ett eller flera ämnen
					enligt 6 § 2 eller 5 är även behörig
					att undervisa i grundskolans års-
					kurs 4–6 i ämnena bild, hem- och
					konsumentkunskap,			idrott och
					hälsa, musik eller slöjd, om läraren

Författningsförslag

SOU 2017:51

genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestäm- melse med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen om minst 30 högskolepoäng eller motsva- rande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsva- rande omfattning vardera i två av ämnena.

11 a §50

En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen en- ligt 11 § är även behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 i ytterligare ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kom- pletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelse med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,

3.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

4.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande i naturorien- terande ämnen och teknik i hu- vudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

5.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller

4. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande i naturorien- terande ämnen eller naturorien- terande ämnen och teknik i hu- vudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

5. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet teknik, eller

50 Senaste lydelse 2013:694.

SOU 2017:51

Författningsförslag

6. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5.

En lärare som avses i första stycket är även behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

12 §51

Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 11 eller 11 a §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskole- förordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklings- störning och

1.grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i fritidshem,

2.grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6,

3.ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9,

4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan,

4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem,

5.en äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–9 i grundskolan, eller

6.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare ut- bildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfat- tas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är

51 Senaste lydelse 2013:693.

Författningsförslag

SOU 2017:51

äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller speciali- sering mot utvecklingsstörning.

		12 a §52
Behörig att undervisa i grund-			Behörig att undervisa i grund-
särskolans årskurs 1–6 i ett eller			särskolans årskurs 1–6 i ett eller
flera av ämnena bild, hem- och			flera av ämnena bild, hem- och
konsumentkunskap,	idrott	och	konsumentkunskap,	idrott	och
hälsa, musik eller slöjd är, utöver			hälsa, musik eller slöjd är, utöver
vad som följer av 11, 11 a eller			vad som följer av 11, 11 a eller
12 §, den som har avlagt special-			12 §, den som har avlagt special-
lärarexamen enligt	bilaga 2	till	lärarexamen enligt	bilaga 2	till
högskoleförordningen (1993:100)			högskoleförordningen (1993:100)
med specialisering mot utveck-			med specialisering mot utveck-
lingsstörning och som är behörig			lingsstörning och som är behörig
att undervisa i samma ämne eller			att undervisa i samma ämne eller
ämnen i minst en av årskurserna			ämnen i minst en av årskurserna
7–9 i grundskolan eller i gymna-			4–9 i grundskolan eller i gymna-
sieskolan.			sieskolan.

En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller var- dagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller speciali- sering mot utvecklingsstörning.

13 §53

Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 7–9 är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförord- ningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och

1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot

52Senaste lydelsen 2014:1097.

53Senaste lydelsen 2013:694.

SOU 2017:51 Författningsförslag

	arbete i grundskolans årskurs 7–9,
1. grundlärarexamen enligt	2. grundlärarexamen enligt
samma bilaga med inriktning	samma bilaga med inriktning
mot arbete i årskurs 4–6, eller	mot arbete i årskurs 4–6, eller
2. en äldre examen än som	3. en äldre examen än som
avses i 1 och som är avsedd för	avses i 1 eller 2 och som är av-
arbete i minst en av årskurserna	sedd för arbete i minst en av
4–6 i grundskolan.	årskurserna 4–6 eller 7–9 i
	grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett sådant ämne är relevant. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andra- språk om läraren i sin examen har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

sering mot utvecklingsstörning.
			14 §54
Behörig att undervisa i grund-				Behörig att undervisa i grund-
särskolans årskurs 7–9 är, utöver				särskolans årskurs 7–9 är, utöver
vad som följer av 13 §, den som				vad som följer av 13 §, den som
har	avlagt	speciallärarexamen		har	avlagt	speciallärarexamen
enligt	bilaga 2 till		högskole-	enligt	bilaga 2 till		högskoleför-
förordningen		(1993:100) med		ordningen		(1993:100)		med
specialisering		mot	utvecklings-	specialisering		mot utvecklings-
störning och en examen som ger				störning och en examen som ger
behörighet att bedriva undervis-				behörighet att bedriva under-
ning	enligt	denna	förordning.	visning enligt denna förordning,
Därutöver ska läraren genom att				om han eller hon genom att ha
ha kompletterat sin behörighet att				kompletterat		sin	behörighet att
undervisa som lärare med ytter-				undervisa som lärare med ytter-
ligare utbildning ha fullgjort ämnes-				ligare	utbildning		har	fullgjort

54 Senaste lydelse 2013:694.

Författningsförslag

SOU 2017:51

studier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena svenska, mate- matik och engelska och

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller mot- svarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsu- mentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller

4.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i svenska som andraspråk.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2, 3 eller 4, om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive

ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket.

Ämnesstudierna som avses i första stycket ska omfatta

1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen eller natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

4.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet teknik, eller

5.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1,2,3 eller 4.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i ämnena som avses i första stycket 1, 2, 3, 4 eller 5, om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den om- fattning som krävs enligt re- spektive punkt. Läraren är dess- utom behörig att undervisa i det

SOU 2017:51 Författningsförslag

punkt. Läraren	är	dessutom	eller de ämnesområden för vil-
behörig att undervisa i det eller			ket ett ämne, som läraren är
de ämnesområden för vilket ett			behörig att undervisa i, är rele-
ämne, som läraren är behörig att			vant.
undervisa i, är relevant.
Första och	andra	styckena
gäller dock inte om lärarens be-
hörighetsgivande	examen är
ämneslärarexamen enligt bilaga 2
till högskoleförordningen eller en
motsvarande äldre examen.

sering mot utvecklingsstörning.
			15 §55
Behörig att undervisa i grund-				Behörig att undervisa i grund-
särskolans årskurs 7–9 i		ämnena		särskolans årskurs 7–9					i ämnena
bild, hem- och konsument-				bild, hem- och konsument-
kunskap, idrott och hälsa, musik				kunskap, idrott och hälsa, musik
eller slöjd och i ämnesområdena				eller slöjd och i ämnesområdena
estetisk verksamhet, motorik eller				estetisk verksamhet, motorik eller
vardagsaktiviteter är,	utöver		vad	vardagsaktiviteter			är,	utöver vad
som följer av 13, 14 eller 14 a §,				som följer av 13 eller 14 §, den
den som har avlagt special-				som har avlagt speciallärarexamen
lärarexamen enligt	bilaga 2		till	enligt	bilaga 2		till		högskole-
högskoleförordningen (1993:100)				förordningen		(1993:100)				med
med specialisering mot utveck-				specialisering		mot		utvecklings-
lingsstörning och				störning och
				1. grundlärarexamen						enligt
				samma bilaga med inriktning mot
				arbete i fritidshem,
1. ämneslärarexamen		enligt		2. ämneslärarexamen						enligt
samma bilaga med	inriktning			samma	bilaga	med			inriktning
mot arbete i grundskolans års-				mot arbete i grundskolans års-

55 Senaste lydelse 2013:693.

Författningsförslag SOU 2017:51

kurs 7–9,			kurs 7–9,
2. en äldre examen än som			3. en äldre examen än som
avses i 1 och som är avsedd för			avses i 1 eller 2 och som är av-
arbete i minst en av årskurserna			sedd antingen för		fritidshemmet
7–9 i grundskolan, eller			eller för arbete i minst en av
			årskurserna 7–9 i grundskolan,
			eller
3. en examen		som ger be-	4. en examen som ger be-
hörighet att bedriva undervis-			hörighet att bedriva undervis-
ning enligt	denna förordning,		ning enligt	denna förordning,
om han eller hon genom att ha			om han eller hon genom att ha
kompletterat sin behörighet att			kompletterat sin behörighet att
undervisa som lärare med ytter-			undervisa som lärare med ytter-
ligare utbildning		har fullgjort	ligare utbildning		har fullgjort
ämnesstudier om minst 30 hög-			ämnesstudier om minst 30 hög-
skolepoäng	eller	motsvarande	skolepoäng	eller	motsvarande
omfattning i ett eller två av			omfattning i ett eller två av
ämnena bild, hem- och konsu-			ämnena bild, hem- och konsu-
mentkunskap, idrott och hälsa,			mentkunskap, idrott och hälsa,
musik eller slöjd.			musik eller slöjd.

sering mot utvecklingsstörning.
				15 a §56
Behörig		att	undervisa	i	Behörig		att	undervisa	i
grundsärskolans			årskurs 7–9	i	grundsärskolans			årskurs 7–9	i
ett eller flera av ämnena bild,					ett eller flera av ämnena bild,
hem-	och	konsumentkunskap,			hem-	och	konsumentkunskap,
idrott	och	hälsa, musik eller			idrott	och	hälsa, musik eller

56 Senaste lydelse 2014:1097.

SOU 2017:51 Författningsförslag

slöjd är, utöver vad som följer av	slöjd är, utöver vad som följer av
13, 14, 14 a eller 15 §, den som	13, 14, eller 15 §, den som har
har avlagt speciallärarexamen	avlagt speciallärarexamen enligt
enligt bilaga 2 till högskoleför-	bilaga 2 till högskoleförord-
ordningen (1993:100) med spe-	ningen (1993:100) med speciali-
cialisering mot utvecklingsstör-	sering mot utvecklingsstörning
ning och som är behörig att	och som är behörig att under-
undervisa i samma ämne eller	visa i samma ämne eller ämnen i
ämnen i minst en av årskurserna	minst en av årskurserna 4–9 i
7–9 i grundskolan eller i gymna-	grundskolan eller i gymnasie-
sieskolan.	skolan.

sering mot utvecklingsstörning.
		16 §57
Behörig att undervisa i trä-			Behörig att undervisa i trä-
ningsskolan är, utöver vad som			ningsskolan är, utöver vad som
följer av 11, 11 a, 12, 13, 14, 14 a,			följer av 11, 11 a, 12, 13, 14, 15
15 eller 15 a §, den som har			eller 15 a §, den som har avlagt
avlagt speciallärarexamen enligt			speciallärarexamen enligt bilaga 2
bilaga 2	till	högskoleförord-	till	högskoleförordningen
ningen (1993:100) med spe-			(1993:100) med specialisering
cialisering	mot	utvecklingsstör-	mot utvecklingsstörning och
ning och

1.förskollärarexamen enligt samma bilaga,

2.en grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning

2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för

mot arbete i fritidshem,

3. en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är av-

57 Senaste lydelse 2013:693.

Författningsförslag SOU 2017:51

arbete i förskola, eller	sedd för arbete i förskola eller
	fritidshem, eller
3. genom att ha kompletterat	4. genom att ha kompletterat
en examen som ger behörighet	en examen som ger behörighet
att bedriva undervisning enligt	att bedriva undervisning enligt
denna förordning med ytterli-	denna förordning med ytterli-
gare utbildning har fått kun-	gare utbildning har fått kun-
skaper och förmågor som mot-	skaper och förmågor som mot-
svarar kraven för en examen	svarar kraven för en examen
som avses i 1.	som avses i 1 eller 2.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare eller förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

17 §58

Behörig att undervisa i specialskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning och

1.en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att under- visa i grundskolan,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete

igrundskolan, eller

3.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare ut- bildning är behörig att undervisa i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsned- sättning som lärarens speciallärarexamen avser och i motsvarande årskurser och ämnen som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i i grundskolan enligt bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §.

58 Senaste lydelse 2011:326.

SOU 2017:51

Författningsförslag

Om eleverna som avses i andra stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lä- rare som avses i första och andra styckena vara behörig om lärarens speciallärarexamen är speciali- serad mot en av funktionsned- sättningarna.

En lärare som är behörig att undervisa i specialskolans årskurs 9 har motsvarande behörighet att undervisa i specialskolans års- kurs 10 och i sådan ytterligare utbildning som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket skollagen.

	17 a §59
Behörig att undervisa i spe-		Behörig att undervisa i spe-
cialskolan i ett eller flera av		cialskolan i ett eller flera av äm-
ämnena bild, hem- och konsu-		nena bild, hem- och konsu-
mentkunskap, idrott och hälsa,		mentkunskap, idrott och hälsa,
musik eller slöjd är, utöver vad		musik eller slöjd är, utöver vad
som följer av 17 §, den som har		som följer av 17 §, den som har
avlagt	speciallärarexamen enligt	avlagt	speciallärarexamen enligt
bilaga 2 till högskoleförord-		bilaga 2 till högskoleförord-
ningen (1993:100) med speciali-		ningen (1993:100) med speciali-
sering mot dövhet eller hörsel-		sering mot dövhet eller hörsel-
skada, synskada, grav språkstör-		skada, synskada, grav språkstör-
ning	eller utvecklingsstörning	ning	eller utvecklingsstörning
och som är behörig att under-		och som är behörig att under-
visa i samma ämne eller ämnen i		visa i samma ämne eller ämnen i
minst en av årskurserna 7–9 i		minst en av årskurserna 4–9 i
grundskolan eller i gymnasie-		grundskolan eller i gymnasie-
skolan.		skolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsned- sättning som lärarens speciallärarexamen avser.

59 Senaste lydelse 2014:1097.

Författningsförslag

SOU 2017:51

17 b §60

Behörig att undervisa i specialskolan i ämnet rörelse och drama är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, eller utvecklingsstörning och

1.ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar ämnet,

2.en äldre examen än som avses i 1 som är avsedd för arbete som lärare i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan och som omfattar ämnet, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller mot- svarande omfattning i ämnet.

En lärare som avses i första stycket 3 är behörig att undervisa i ämnet rörelse och drama, om ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i fråga om ämneskunskaper.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsned- sättning som lärarens speciallärarexamen avser.

Om eleverna som avses i tredje stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lä- rare som avses i första till tredje styckena vara behörig om lärarens

60 Senaste lydelse 2013:830

SOU 2017:51 Författningsförslag

	speciallärarexamen är speciali-
	serad mot en av funktionsned-
	sättningarna.
18 a §61
Behörig att undervisa i same-	Behörig att undervisa i same-
skolan i ett eller flera av ämnena	skolan i ett eller flera av ämnena
bild, hem- och konsumentkun-	bild, hem- och konsumentkun-
skap, idrott och hälsa, musik	skap, idrott och hälsa, musik
eller slöjd är, utöver vad som	eller slöjd är, utöver vad som
följer av 18 §, den som är behö-	följer av 18 §, den som är behö-
rig att undervisa i samma ämne	rig att undervisa i samma ämne
eller ämnen i minst en av års-	eller ämnen i minst en av års-
kurserna 7–9 i grundskolan eller	kurserna 4–9 i grundskolan eller
i gymnasieskolan.	i gymnasieskolan.

19 §62

Behörig att undervisa i fritidshemmet är den som har avlagt

1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,

2. en äldre examen än som	2. en äldre examen än som
avses i 1 och som är avsedd för	avses i 1 och som är avsedd för
arbete i fritidshem och minst en	arbete i fritidshem, eller
skolform i skolväsendet, eller,

3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

I 35 § finns bestämmelser om att en fritidspedagog eller mot- svarande som har avlagt en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem är behörig att som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet, om han eller hon har kompletterat sin utbildning.

61Senaste lydelse 2014:1097.

62Senaste lydelse 2011:326.

Författningsförslag SOU 2017:51

	23 §63
Statens skolverk får meddela	Statens skolverk får meddela
föreskrifter om vad som krävs	föreskrifter om vad som krävs
för att en lärares kompetens ska	för att en lärares kompetens ska
vara relevant för ett ämne enligt	vara relevant för ett ämne enligt
22 §.	22 § eller för ett annat ämne än
	ett yrkesämne enligt 25 a och 28
	a §§.

Ett ämne som avses i första stycket får inte vara ett ämne som

anges i bilaga 4 till högskoleförordningen (1993:100).
					24 §64
Behörig		att undervisa			på	Behörig att		undervisa	på
gymnasieskolans introduktions-						gymnasieskolans introduktions-
program i grundskolans ämnen						program i grundskolans ämnen
är, utöver vad som följer av 21 §,						är, utöver vad som följer av 21 §,
den som har avlagt						den som är behörig att undervisa
1. ämneslärarexamen				enligt		i	motsvarande	ämne	i
bilaga 2	till		högskoleförord-			gymnasieskolan eller i grundsko-
ningen (1993:100) med inrikt-						lans	årskurs 7–9	enligt bestäm-
ning mot arbete i grundskolans						melser i denna förordning.
årskurs 7–9,
2. en	äldre		examen	än	som
avses i 1 och som är avsedd för
arbete i grundskolans årskurs 7–9,
3. en	examen som ger be-
hörighet att bedriva undervisning
enligt denna förordning, om han
eller hon genom att ha komplet-
terat sin behörighet att undervisa
som lärare med ytterligare u-
tbildning har fullgjort ämnes-
studier	om	minst 90 högskole-

poäng eller motsvarande omfatt- ning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller

63Senaste lydelse 2011:326.

64Senaste lydelse 2013:694.

Behörig att undervisa i gym- nasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen är, utöver den som är behörig att undervisa i grund- särskolan enligt 13, 14, 15 eller 15 a §, den som har avlagt en spe- ciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklings- störning och

Författningsförslag

SOU 2017:51

25 §65

Behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen är den som har avlagt

1.yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete

igymnasieskolan i ett sådant ämne, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon har kompletterat sin behörig- het att undervisa som lärare med sådana yrkeskunskaper som är relevanta för ett yrkesämne.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att un- dervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta.

25 a §

En lärare som avses i 25 § är behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkes- kunskaper är relevanta och i andra ämnen i gymnasieskolan för vilka lärarens kompetens är relevant.

27 §66 Behörig att undervisa i gym-

nasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i grund- särskolan enligt 13, 14, 14 a, 15 eller 15 a §.

65Senaste lydelse 2011:326.

66Senaste lydelse 2013:693.

Författningsförslag

SOU 2017:51

28 a §

En lärare som avses i 28 § är endast behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är rele- vanta och i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är rele- vant.

30 §68

Behörig att undervisa på gymnasiesärskolans individuella program är, utöver vad som följer av 27, 27 b eller 28 §, den som är behörig att undervisa i grundsärskolan enligt 11, 11 a, 12, 12 a eller

16 §.
En lärare eller förskollärare som				En lärare som avses i första
avses i första stycket är endast				stycket är endast behörig att
behörig att undervisa i motsva-				undervisa i motsvarande ämnen
rande ämnen eller ämnesområden				eller ämnesområden som lära-
som lärarens		eller förskollärarens		rens utbildning	ger	behörighet
utbildning	ger behörighet		att	att undervisa i i grundsärskolan.
undervisa	i	grundsärskolan.		Läraren är dock även behörig att
Läraren eller förskolläraren är dock				undervisa i andra ämnen eller
även behörig att undervisa i andra				ämnesområden för vilka lärarens
ämnen eller		ämnesområden	för	kompetens är relevant.
vilka lärarens		eller förskollärarens
kompetens är relevant
				30 a §
				Behörig att	undervisa på
				gymnasiesärskolans		individuella
				program är, utöver vad som följer
				av 30 §, den som har avlagt spe-
				ciallärarexamen enligt bilaga 2 till
				högskoleförordningen		(1993:100)
				med specialisering mot utvecklings-
				störning och

68 Senaste lydelse 2013:830.

SOU 2017:51 Författningsförslag

	36 §70
Behörig att som speciallärare		Behörig att som speciallärare
bedriva undervisning som avser		bedriva undervisning som avser
särskilt stöd i förskoleklassen är		särskilt stöd i förskoleklassen är
den som har avlagt special-		den som har avlagt special-
lärarexamen enligt	bilaga 2 till	lärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen		högskoleförordningen
(1993:100) och		(1993:100) och är behörig att
1. förskollärar-	eller grund-	bedriva undervisning i förskole-
lärarexamen enligt samma bilaga		klassen.
som ger behörighet att under-
visa i förskoleklassen,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskoleklassen, eller

3.en examen som ger be- hörighet att bedriva undervis- ning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som spe- ciallärarexamen är specialiserad mot.

	37 §71
Behörig att som speciallärare		Behörig att som speciallärare
bedriva undervisning som avser		bedriva undervisning som avser
särskilt stöd	i årskurs 1–3 i	särskilt stöd	i årskurs 1–3 i
grundskolan,	sameskolan, spe-	grundskolan,	sameskolan, spe-
cialskolan och grundsärskolan är		cialskolan och grundsärskolan är
den som har avlagt speciallärar-		den som har avlagt speciallärar-
examen enligt bilaga 2 till hög-		examen enligt bilaga 2 till hög-

70Senaste lydelse 2011:326.

71Senaste lydelse 2011:326.

Författningsförslag SOU 2017:51

skoleförordningen (1993:100)	skoleförordningen	(1993:100)
och	och är behörig att bedriva
1. en examen enligt samma	undervisning i	grundskolans
bilaga som ger behörighet att	årskurs 1–3.
undervisa i grundskolans års-
kurs 1–3,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3, eller

3.en examen som ger behö- righet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kom- pletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

			38 §72
Behörig att som speciallärare				Behörig att som speciallärare
bedriva undervisning som avser				bedriva undervisning som avser
särskilt	stöd	i	årskurs 4–6 i	särskilt stöd	i årskurs 4–6 i
grundskolan,		sameskolan, spe-		grundskolan,	sameskolan, spe-
cialskolan och grundsärskolan är				cialskolan och grundsärskolan är
den som har avlagt speciallärar-				den som har avlagt speciallärar-
examen enligt bilaga 2 till hög-				examen enligt bilaga 2 till hög-
skoleförordningen (1993:100)				skoleförordningen (1993:100)
och				och är behörig att bedriva under-
1. en	examen		enligt samma	visning i någon av grundskolans
bilaga som ger behörighet att				årskurs 1–3 eller 4–6.
undervisa i grundskolans års-
kurs 1–3 eller 4–6,

72 Senaste lydelse 2011:326.

SOU 2017:51

Författningsförslag

2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6, eller

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

				39 §73
Behörig att som speciallärare					Behörig att som speciallärare
bedriva undervisning som avser					bedriva undervisning som avser
särskilt	stöd	i	årskurs 7–9	i	särskilt	stöd	i	årskurs 7–9	i
grundskolan samt i årskurs 7–10					grundskolan samt i årskurs 7–10
och sådan ytterligare utbildning					och sådan ytterligare utbildning
som avses i		7 kap. 15 § tredje			som avses i		7 kap. 15 § tredje
stycket	skollagen		(2010:800)	i	stycket	skollagen		(2010:800)	i
specialskolan är den som har					specialskolan är den som har
avlagt speciallärarexamen enligt					avlagt speciallärarexamen enligt
bilaga 2	till	högskoleförord-			bilaga 2	till	högskoleförord-
ningen (1993:100) och					ningen (1993:100) och är behö-
1. en	examen		enligt samma		rig att bedriva undervisning i
bilaga som ger behörighet att					någon av grundskolans årskurs 4–
undervisa i grundskolans års-					6 eller 7–9.
kurs 4–6 eller 7–9,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 eller 7–9, eller

3.en examen som ger behö-

73 Senaste lydelse 2011:326.

Författningsförslag

SOU 2017:51

righet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kom- pletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

			40 §74
Behörig att som speciallärare				Behörig att som speciallärare
bedriva undervisning som avser				bedriva undervisning som avser
särskilt	stöd	i	årskurs 7–9 i	särskilt	stöd	i årskurs 7–9 i
grundsärskolan är den som har				grundsärskolan är den som har
avlagt speciallärarexamen enligt				avlagt speciallärarexamen enligt
bilaga 2	till	högskoleförord-		bilaga 2	till	högskoleförord-
ningen (1993:100) och				ningen (1993:100) och är behö-
1. en	examen		enligt samma	rig att bedriva undervisning i
bilaga som ger behörighet att				någon av grundskolans årskurs 1–
undervisa i grundskolans års-				3 eller 4–6.
kurs 1–3 eller 4–6,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6, eller

74 Senaste lydelse 2011:326.

SOU 2017:51

Författningsförslag

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

		41 §75
Behörig att som	speciallärare		Behörig att som	speciallärare
bedriva undervisning	som	avser	bedriva undervisning	som avser
särskilt stöd i träningsskolan är,			särskilt stöd i träningsskolan är
utöver vad som följer av 37, 38			den som har avlagt speciallärar-
eller 40 §, den som har avlagt spe-			examen enligt bilaga 2 till hög-
ciallärarexamen enligt bilaga 2 till			skoleförordningen (1993:100) och
högskoleförordningen (1993:100)			är behörig att bedriva undervisning
och			i förskolan, eller i någon av grund-
1. förskollärarexamen		enligt	skolans årskurs 1–3 eller 4–6.
samma bilaga,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskolan,

3.en examen som ger behörighet att bedriva under- visning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som spe- ciallärarexamen är specialiserad mot.

	42 §76
Behörig att som speciallärare		Behörig att som speciallärare
bedriva undervisning som avser		bedriva undervisning som avser
särskilt stöd i gymnasieskolan		särskilt stöd i gymnasieskolan
och	gymnasiesärskolan är den	och	gymnasiesärskolan är den
som	har avlagt speciallärar-	som	har avlagt speciallärar-

75Senaste lydelse 2011:326.

76Senaste lydelse 2011:1596.

Författningsförslag

SOU 2017:51

examen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100) och

1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans års- kurs 4–6 eller 7–9 eller i gymna- sieskolan,

examen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100) och är behörig att bedriva under- visning i grundskolans årskurs 4– 6 eller 7–9 eller i gymnasieskolan.

2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 eller 7–9 eller i gymnasieskolan, eller

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

	43 §77
Behörig att som speciallärare		Behörig att som speciallärare
bedriva undervisning som avser		bedriva undervisning som avser
särskilt stöd i gymnasiesär-		särskilt stöd i gymnasiesär-
skolans individuella program är,		skolans individuella program är
utöver vad som följer av 42 §,		den som har avlagt speciallärar-
den som har avlagt speciallärar-		examen enligt bilaga 2 till hög-
examen enligt bilaga 2 till hög-		skoleförordningen (1993:100)
skoleförordningen	(1993:100)	och är behörig att bedriva under-
och		visning i förskolan eller i någon
1. förskollärar-	eller grund-	av grundskolans årskurs 1–3, 4–6
lärarexamen enligt	bilaga 2 till	eller 7–9 eller i gymnasieskolan.

77 Senaste lydelse 2011:326.

SOU 2017:51

Författningsförslag

högskoleförordningen,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskolan, för- skoleklassen eller grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6, eller

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som spe- ciallärarexamen är specialiserad mot.

45 §78

En lärare som är behörig att undervisa enligt 44 § ska vid till- lämpningen av 11, 13, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en lärarexamen som

1.är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),

2.är avsedd för den eller de skolformer eller den eller de års- kurser som högskoleutbildningen var avsedd att ge behörighet att undervisa i, och

3.omfattar det eller de ämnen som läraren är behörig att under- visa i enligt 44 §.

Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §.

Vid tillämpningen av 11 a § ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 §.

78 Senaste lydelse 2016:450.

Författningsförslag

SOU 2017:51

47 §79

En lärare som är behörig att undervisa enligt 46 § ska vid till- lämpningen av 11, 13, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en lärarexamen som

1.är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),

2.är avsedd för den eller de skolformer eller den eller de års- kurser som högskoleutbildningen ger behörighet att undervisa i enligt 46 §, och

3.omfattar det eller de ämnen som läraren är behörig att under- visa i enligt 46 §.

Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §.

Vid tillämpningen av 11 a § ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 §.

49 §80

En lärare som är behörig att	En lärare som är behörig att
undervisa enligt 48 § ska vid	undervisa enligt 48 § ska vid
tillämpningen av 11, 13, 31 a och	tillämpningen av 11, 13, 31 a och
34 §§ anses ha avlagt en lärar-	34 §§ anses ha avlagt en lärar-
examen som avses i 48 § första	examen som avses i 48 § första
stycket 2. Vid tillämpningen av	stycket 2. Vid tillämpningen av
11 a och 14 a §§ ska en sådan	11 a § ska en sådan lärare dock
lärare dock inte anses behörig	inte anses behörig att undervisa
att undervisa enligt 11 eller 13 §.	enligt 11 §.

53 §81

En lärare som är behörig att undervisa enligt 50 eller 51 § ska vid tillämpning av 11, 13, 17, 18, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en exa- men som avses i 50 § första stycket 2 och 51 § första stycket 3.

79Senaste lydelse 2016:450.

80Senaste lydelse 2016:450.

81Senaste lydelse 2016:450.

SOU 2017:51

Författningsförslag

Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §.

Vid tillämpningen av 11 a § ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 §.

	5 kap.
	4 §82
Huvudmannens	skyldighet	Huvudmannens	skyldighet
enligt 2 kap. 22 a §	skollagen	enligt 2 kap. 22 a §	skollagen
(2010:800) gäller inte		(2010:800) gäller inte när en
1. när en lärare eller förskol-		lärare eller förskollärare anställs
lärare anställs för högst trettio		för högst trettio dagar.
dagar, eller
2. en lärare eller förskollärare

som anses behörig på grund av utländsk lärar- eller förskollärar- utbildning.

983

En lärare eller förskollärare ska efter ansökan enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) meddelas behörighet utöver sådan som följer av 2 eller 3 kap., om

a) läraren eller förskolläraren har legitimation eller meddelas en

sådan samtidigt som han eller hon meddelas behörigheten,
b) läraren eller förskolläraren	b) läraren eller förskolläraren
har undervisat som lärare eller	har undervisat
förskollärare i skolväsendet under	– som		lärare eller	förskol-
sammanlagt minst åtta läsår eller	lärare	i	skolväsendet		under
motsvarande i ämnet eller ämnes-	sammanlagt minst åtta läsår eller
området eller i förskolan under de	motsvarande i ämnet eller i för-
senaste 15 åren före den 1 juli	skolan,		förskoleklassen,		fritids-
2015 eller, om han eller hon är	hemmet,		kommunal	vuxenut-
född senast den 1 juli 1958, under	bildning i svenska för invandrare
sammanlagt minst fyra läsår eller	eller	undervisning som			avser

82Senaste lydelse 2011:326.

83Senaste lydelse 2013:830

Författningsförslag SOU 2017:51


motsvarande i ämnet eller ämnes-	särskilt stöd under de senaste 15
området eller i förskolan under	åren före den 1 juli				2015 eller,
samma period,	om han eller hon är född senast
	den 1 juli 1958, under samman-
	lagt minst fyra läsår eller mot-
	svarande		i	ämnet,	förskolan,
	förskoleklassen, fritidshemmet,						i
	kommunal			vuxenutbildning			i
	svenska		för	invandrare		eller
	undervisning			som avser särskilt
	stöd under samma period, eller
	– som lärare i grundsärskolan,
	specialskolan,			gymnasiesärskolan
	eller särskild utbildning för vuxna
	under	sammanlagt			minst	åtta
	läsår eller motsvarande i ämnet
	eller	ämnesområdet			under		de
	senaste 15 åren före den 1 juli
	2021 eller, om han eller hon är
	född senast den 1 juli 1958, under
	sammanlagt minst fyra läsår eller

motsvarande i ämnet eller äm- nesområdet under samma period,

c) undervisningen enligt b inte har börjat bedrivas tidigare än 15 år innan ansökan kom in till Statens skolverk,

d) undervisningen,	om	den	c) undervisningen, om den
avsett ett ämne eller ämnesom-			avsett ett ämne eller ämnesom-
råde, har haft en omfattning i			råde eller kommunal vuxenut-
ämnet eller ämnesområdet som			bildning i svenska för invandrare,
motsvarar undervisning för ele-			har haft en omfattning i ämnet,
ver som bedriver heltidsstudier,			ämnesområdet, eller	kommunal
			vuxenutbildning i svenska för in-
			vandrare som motsvarar under-
			visning för elever som bedriver
			heltidsstudier,
e) undervisningen,	om	den	d) undervisningen,	om den

SOU 2017:51

Författningsförslag

avsett förskolan, har haft en omfattning som sammanlagt motsvarar heltid,

avsett förskolan, förskoleklassen, eller fritidshemmet, har haft en omfattning som sammanlagt motsvarar heltid,

e) undervisningen, om den avsett särskilt stöd, har haft en omfattning som sammanlagt motsvarar minst 50 procent av heltid,

f)undervisningen har följt de föreskrifter som gäller för denna, och

g)läraren eller förskolläraren är lämplig att bedriva sådan undervisning som han eller hon har bedrivit enligt b.

En lärare eller förskollärare som visat att han eller hon uppfyller kraven i första stycket är behörig att undervisa i den eller de skolformer, årskurser, ämnen eller ämnesområden som undervisningen enligt första stycket b avsett.

En lärare eller förskollärare som visat att han eller hon uppfyller kraven i första stycket är behörig att

–undervisa i den eller de skolformer, i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller fritidshemmet,

årskurser, ämnen eller ämnes- områden som undervisningen enligt första stycket b avsett, eller

–bedriva undervisning som avser särskilt stöd i den eller de skolformer, årskurser och sådan undervisning som det särskilda stödet har avsett.

En lärare eller förskollärare som har bedrivit undervisning i ett ämne eller ämnesområde enligt första stycket b men där undervisningen har bedrivits i mer än en skolform ska meddelas behörighet att undervisa i ämnet eller ämnesområdet i de årskurser

och

skolformer

som

Författningsförslag

SOU 2017:51

undervisningen bedrivits förutsatt att ämnet eller ämnesområdet har samma kurs- eller ämnesplan i de olika skolformerna och att läraren eller förskolläraren i övrigt uppfyller de villkor för behörighet som anges i denna bestämmelse.

Med kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare avses i denna bestämmelse även

a) utbildning i svenska för in- vandrare enligt skollagen (2010:800) i dess lydelse före den 1 juli 2016, och

b) svenskundervisning för in- vandrare enligt skollagen (1985:100).

					1084
Till en ansökan om utökad					Till en ansökan om utökad
behörighet enligt 9 ska det fogas					behörighet enligt 9 ska det fogas
ett yttrande eller intyg över					ett yttrande eller intyg över
lärarens	eller	förskollärarens			lärarens		eller	förskollärarens
undervisning		enligt	9	första	undervisning			enligt	9		första
stycket b–f och över hans eller					stycket b–f och över hans eller
hennes	lämplighet att			bedriva	hennes	lämplighet att				bedriva
sådan undervisning.			Yttrandet		sådan	undervisning.			Yttrandet
eller intyget ska ha utfärdats av					eller intyget ska ha utfärdats av
huvudmannen		eller	av	rektorn	huvudmannen			eller	av	rektorn
eller förskolechefen vid den eller					eller förskolechefen vid den eller
de skolor eller förskolor där					de skolor,			fritidshem			eller
läraren	eller förskolläraren har				förskolor		där läraren				eller
bedrivit undervisningen.					förskolläraren			har		bedrivit
					undervisningen.

84 Senaste lydelse 2013:830.

Författningsförslag

SOU 2017:51

1.12Förslag till

förordning om ändring

i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:326) om be- hörighet och legitimation för lärare och förskollärare

dels att 5 kap. 2 § samt punkterna 5 och 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

2 § 86

Rektorn eller förskolechefen	Rektorn ska se till att det
ska se till att det finns en plan	finns en plan för introduktions-
för introduktionsperioden.	perioden.

587

Bestämmelserna i 4 kap. 5 § gäller inte för ansökan om legiti- mation av en lärare eller förskollärare som avses i 34 § lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800).

Detta gäller dock endast ansök- ningar om legitimation som har kommit in senast den 30 juni 2019.

Föreslagen lydelse i avsnitt 1.11

Till en ansökan om utökad behörighet enligt 9 ska det fogas ett yttrande eller intyg över lärarens eller förskollärarens

1088

Föreslagen lydelse

Till en ansökan om utökad behörighet enligt 9 ska det fogas ett yttrande eller intyg över lärarens eller förskollärarens

86Senaste lydelse 2014:419.

87Senaste lydelse 2014:419.

88Senaste lydelse 2018:XX.

SOU 2017:51 Författningsförslag


undervisning		enligt	9		första	undervisning		enligt	9	första
stycket b–g och över hans eller						stycket b–g och över hans eller
hennes	lämplighet att			bedriva		hennes	lämplighet att			bedriva
sådan	undervisning.		Yttrandet			sådan	undervisning.		Yttrandet
eller intyget ska ha utfärdats av						eller intyget ska ha utfärdats av
huvudmannen		eller	av	rektorn		huvudmannen		eller	av	rektorn
eller förskolechefen vid den eller						vid den eller de skolor, fritids-
de skolor,		fritidshem			eller	hem eller förskolor där läraren
förskolor där läraren					eller	eller förskolläraren har				bedrivit
förskolläraren		har		bedrivit		undervisningen.
undervisningen.

Om ett yttrande eller intyg enligt första stycket inte kan ges in, ska läraren eller förskollärare i stället ge in en utredning som visar att han eller hon uppfyller kraven i 9 första stycket b–g.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.

Författningsförslag

SOU 2017:51

1.13Förslag till

förordning om ändring

i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:1108) om vuxenutbildning att 4 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 kap.
	4 §89

Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 2 och 3 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legi- timation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva

undervisning
1. i modersmål,				1. i modersmål, eller
2. i ett	yrkesinriktat		ämne	2. på en	orienteringskurs
(yrkesämne) i kommunal vuxen-				eller en individuell kurs i kom-
utbildning	på	gymnasial	nivå	munal vuxenutbildning.
eller särskild utbildning för vuxna
på gymnasial nivå, eller
3. på	en	orienteringskurs
eller en individuell kurs i kom-
munal vuxenutbildning.
Första stycket gäller bara i de				Första stycket gäller bara i de
fall läraren		bedriver	sådan	fall läraren	bedriver sådan
undervisning som avses i samma				undervisning som avses i samma
stycke 1, 2 eller 3.				stycke 1 eller 2.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.

2.I fråga om lärare som saknar legitimation för att bedriva undervisning i skolväsendet och som ingått avtal om anställning som lärare före den 1 juli 2019 för att undervisa i ett yrkesämne gäller 4 kap. 4 § i den äldre lydelsen, dock längst till utgången av juni 2026.

89 Senaste lydelse 2012:500.

SOU 2017:51

Författningsförslag

1.14Förslag till

förordning om ändring i förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2014:854) om vi- dareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning att 7 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

4 §90

undervisning
1. i modersmål,		1. i modersmål, eller
2. i ett yrkesämne, eller		2.	som avses i 2 kap.	17 §
3. som avses i 2 kap.	17 §	skollagen.
skollagen.
Första stycket gäller bara i de		Första stycket gäller bara i de
fall läraren bedriver	sådan	fall	läraren bedriver	sådan
undervisning som avses i första		undervisning som avses i första
stycket 1, 2 eller 3.		stycket 1 eller 2.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.

2.I fråga om lärare som saknar legitimation för att bedriva undervisning i skolväsendet och som ingått avtal om anställning som lärare före den 1 juli 2019 för att undervisa i ett yrkesämne gäller 7 kap. 4 § i den äldre lydelsen, dock längst till utgången av juni 2026.

90 Senaste lydelse 2014:854.

Författningsförslag

SOU 2017:51

1.15Förslag till

förordning om ändring

i förordning (2015:215) om statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning(2015:215) om statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning att 3 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §91

Statsbidrag får lämnas till huvudmän för de verksamheter som anges i 1 § för kostnader för att

1. utöka antalet lärare eller 1. utöka antalet lärare eller förskollärare inklusive special- förskollärare inklusive special- lärare eller fritidspedagoger eller lärare i förhållande till antalet motsvarande i fritidshemmet i elever, eller

förhållande till antalet elever, eller

2. utöka antalet annan personal i verksamheterna i förhållande till antalet elever om lärarna därigenom i större utsträckning kan bedriva undervisning.

Statsbidrag får även lämnas för kostnader för att bibehålla det utökade antal årsarbetskrafter som huvudmannen tidigare har fått bidrag för enligt första stycket om antalet elever inte har sjunkit markant sedan dess.

5 §92

Ansökan om statsbidrag ges in till Statens skolverk. Till ansökan ska det bifogas en redogörelse för huvudmannens lokala rekryte- ringsstrategi som i tillämpliga delar ska innehålla sådant som hur

1. rekrytering av personal ska hanteras i förhållande till pen- sionsavgångar,

91Senaste lydelse 2016:369.

92Senaste lydelse 2016:369.

Författningsförslag

SOU 2017:51

1.16Förslag till

förordning om ändring

i förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning(2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkate- gorier

dels att rubriken närmast före 10 § ska ha följande lydelse, dels att 1, 2, 6–11 och 16 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §93

Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till skolhuvudmän som höjer lönen för lärare, förskollärare eller fritidspedagoger utöver vad som följer av den ordinarie löne- revisionen.

Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till skolhuvudmän som höjer lönen för lärare eller förskollärare ut- över vad som följer av den ordi- narie lönerevisionen.

	2 §94
Syftet med statsbidraget är	Syftet	med	statsbidraget	är
att stimulera skolhuvudmännen	att stimulera skolhuvudmännen
att ge särskilt kvalificerade lä-	att ge särskilt kvalificerade lärare
rare, förskollärare eller fritidspe-	eller förskollärare högre lön för
dagoger högre lön för att däri-	att därigenom bidra till en ökad
genom bidra till en ökad kvalitet	kvalitet i	undervisningen,		till
i undervisningen, till förbättrade	förbättrade		kunskapsresultat
kunskapsresultat och till verk-	och till verksamhetens utveck-
samhetens utveckling i övrigt.	ling i övrigt.

Enligt 2 kap. 8 a § skollagen (2010:800) ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elever- nas olika förutsättningar och behov.

93Senaste lydelse 2016:100.

94Senaste lydelse 2016:100.

100

SOU 2017:51

Författningsförslag

Statsbidrag får lämnas för en

1.lärare, med vilken i denna förordning avses en person som arbetar i någon av de skolformer som anges i 5 § första stycket eller fritidshemmet, om han eller hon är legitimerad som lärare enligt skollagen (2010:800) eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen,

2.förskollärare, med vilken i denna förordning avses en person som arbetar i förskolan eller förskoleklassen, om han eller hon är legitimerad som förskollärare enligt skollagen, eller

3.fritidspedagog eller mot- svarande som

6 §95

2.förskollärare, med vilken i denna förordning avses en person som arbetar i förskolan eller förskoleklassen, om han eller hon är legitimerad som förskollärare enligt skollagen.

a)har en svensk eller utländsk högskoleutbildning som är avsedd för arbete som fritidspedagog eller motsvarande,

b)inte uppfyller kraven på le- gitimation i 2 kap. 13 § skollagen, och

c)arbetar i någon av de skol- former som anges i 5 § första stycket, i förskolan eller i fritids- hemmet.

Med legitimerad lärare enligt första stycket 1 jämställs de lärare

som

1. trots att de saknar legiti- mation är anställda utan tids- begränsning för att undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i

1. trots att de saknar legiti- mation är anställda utan tidsbe- gränsning med stöd av 2 kap. 20 § första stycket skollagen

95 Senaste lydelse 2016:764.

101

Författningsförslag

SOU 2017:51

gymnasieskolan eller gymnasie- särskolan med stöd av 2 kap. 20 § första stycket skollagen,

a)för att undervisa i moders- mål, eller

b)för att undervisa i ett yrkesämne i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan,

2.bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 skollagen, eller

3.är undantagna från kravet på legitimation enligt föreskrifter meddelade med stöd av 2 kap. 13 § tredje stycket skollagen.

				Andra	stycket 1 b)			gäller
				endast lärare som anställts före
				den 1 juli 2022.
				7 §96
Statsbidrag får lämnas för en				Statsbidrag får lämnas för en
sådan lärare,	förskollärare		eller	sådan lärare		eller	förskollärare
fritidspedagog	som avses		i 6 §	som avses i 6 § som är särskilt
som är särskilt kvalificerad för				kvalificerad för den undervis-
den undervisning som huvud-				ning som huvudmannen be-
mannen bedriver.				driver.
Läraren, förskolläraren			eller	Läraren	eller		förskolläraren
fritidspedagogen		ska ha	visat	ska ha visat intresse för och god
intresse för och god förmåga till				förmåga till att utveckla under-
att utveckla	undervisningen på			visningen på egen hand och
egen hand och tillsammans med				tillsammans	med		kollegor och
kollegor och därigenom för-				därigenom	förbättrat elevernas
bättrat elevernas		studieresultat		studieresultat		eller		målupp-
eller måluppfyllelsen i för-				fyllelsen i förskolan. Detta ska
skolan. Detta ska ha skett				ha skett genom att läraren eller
genom att läraren, förskol-				förskolläraren har
läraren eller fritidspedagogen har

1.tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och be- prövad erfarenhet,

2.med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lä- rarexamen eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt,

96 Senaste lydelse 2016:100.

102

SOU 2017:51

Författningsförslag

3.tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstu- denter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden, eller

4.tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisnings- situationer.

8 §97

För att statsbidrag ska lämnas för en sådan lärare, förskollärare eller fritidspedagog som avses i 6 § måste hans eller hennes arbets- uppgifter till största del bestå av undervisning eller uppgifter som hör till undervisningen eller andra uppgifter av pedagogisk natur.

För att statsbidrag ska lämnas för en sådan lärare eller förskol- lärare som avses i 6 § måste hans eller hennes arbetsuppgifter till största del bestå av undervisning eller uppgifter som hör till undervisningen eller andra upp- gifter av pedagogisk natur.

					9 §98
Statsbidrag får lämnas till en					Statsbidrag får lämnas till en
huvudman som avses i 5 § första					huvudman som avses i 5 § första
och andra styckena under förut-					och andra styckena under förut-
sättning att huvudmannen till en					sättning att huvudmannen till en
sådan	lärare, förskollärare			eller	sådan	lärare	eller förskollärare
fritidspedagog som uppfyller vill-					som uppfyller villkoren i 6–8 §§
koren i 6–8 §§ betalar en lön som					betalar en lön som överstiger
överstiger den lön som skulle ha					den lön som skulle ha betalats
betalats enligt den ordinarie löne-					enligt den ordinarie lönerevi-
revisionen.		Den	sammanlagda		sionen. Den sammanlagda löne-
löneökningen hos varje huvud-					ökningen hos varje huvudman
man ska överstiga den lön som					ska överstiga den lön som an-
annars skulle ha utgått enligt den					nars skulle ha utgått enligt den
ordinarie lönerevisionen med i					ordinarie lönerevisionen med i
genomsnitt		minst	2 500 kronor		genomsnitt		minst 2 500 kronor
och	högst	3 500 kronor		per	och	högst	3 500 kronor per
månad och		lärare,	förskollärare		månad och lärare eller förskol-
eller fritidspedagog.					lärare.

97Senaste lydelse 2016:100.

98Senaste lydelse 2016:100.

103

Författningsförslag SOU 2017:51

Statsbidrag får inte lämnas	Statsbidrag får inte lämnas
till en huvudman för nyanställ-	till en huvudman för nyanställ-
ning av sådan lärare, förskollä-	ning av sådan lärare eller för-
rare eller fritidspedagog som	skollärare som uppfyller vill-
uppfyller villkoren i 6–8 §§.	koren i 6–8 §§.

För en lärare som förordnats som förstelärare eller lektor ska vid tillämpningen av första stycket den del av lärarens lön som det utgår statsbidrag för enligt bestämmelserna i de förordningar som anges i 3 § 1 och 2 jämställas med lön som utgår enligt den ordina-

rie lönerevisionen.
	10 §99
Bidragsbelopp per lärare,	Bidragsbelopp per lärare eller
förskollärare eller fritidspedagog	förskollärare

Statsbidrag för en lärare, för- skollärare eller fritidspedagog som avses i 5 § tredje stycket uppgår till den löneökning som betalas ut enligt 9 § per bidrags- år multiplicerat med 1,42 för sociala avgifter.

Statsbidrag för en lärare eller förskollärare som avses i 5 § tredje stycket uppgår till den löneökning som betalas ut enligt 9 § per bidragsår multiplicerat med 1,42 för sociala avgifter.

		11 §100
För en lärare,		förskollärare	För en lärare eller förskol-
eller	fritidspedagog enligt 5 §		lärare enligt 5 § tredje stycket
tredje	stycket	som arbetar	som arbetar mindre än heltid
mindre än heltid eller som inte			eller som inte har fått den högre
har fått den högre lön som före-			lön som föreskrivs i 9 § hela
skrivs i 9 § hela bidragsåret ska			bidragsåret ska	beloppet enligt
beloppet enligt 10 § reduceras i			10 § reduceras	i motsvarande
motsvarande grad.			grad.

99Senaste lydelse 2016:100.

100Senaste lydelse 2016:100.

104

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2017:51

2.2Centrala utgångspunkter för arbetet

Svensk skola och förskola fungerar i stora delar väl. Barn och elever trivs och är engagerade i skolarbetet, lärare och förskollärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet och trivs i den skola de ar- betar i och de flesta föräldrar är nöjda med barnens lärare och vad deras barn får lära sig i skolan.1 Men det finns också en annan bild, en bild präglad av över tid sjunkande skolresultat och minskad likvär- dighet. Möjligen kan vi på basis av de senaste resultaten i TIMSS och PISA hoppas på att den negativa utvecklingen av elevernas kun- skapsnivåer har bromsats upp, dock tyder inget på att likvärdigheten ökar i den svenska skolan. Skolkommissionen fördjupar problemana- lysen och betonar en problembild kännetecknad av

”Sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvud- män.  

För svag kompensatorisk resursfördelning.  

Otillräcklig kompetensförsörjning till lärar- och skolledaryrkena och bristande förutsättningar för professionsutveckling.  

Brister i resultatinformation vilket försvårar kvalitetsarbetet.  

Skolsegregation som leder till kvalitetsskillnader mellan skolor.

Problem i lärandemiljön.  

Splittrad och över tid oenig nationell styrning av skolan.”2

För utredningen är giltigheten i båda dessa bilder av den svenska skolan väsentliga utgångspunkter liksom risken att såväl överskatta problemen som att underskatta vad det krävs för att framgångsrikt reformera skolan. Utbildningshistorikern Larry Cuban har uttryckt det enkelt: ”Political leaders capitalize on the public’s concern about their schools, often overstating problems to mobilize support for their solutions while underestimating what teachers and principals have to do to make them work.”3

1Se t.ex. Skolverket (2013 och 2016). Attityder till skolan 2012 samt Attityder till skolan 2015.

2SOU 2017:35. Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet, s. 14.

3Cuban, L. & Davies, J. (2010), Cutting Through the Hype – The Essential Guide to School Reform. Harvard Education Press, s. 1.

110

SOU 2017:51

Utredningens uppdrag och arbete

Det finns alltså väsentliga styrkor att bygga vidare på men det finns också svagheter som kringskär skolans möjligheter att fylla sin roll. Skolväsendet är en av samhällets nyckelinstitutioner och bidrar som sådan både till det samtida samhället och till framtidens. Dess betydelse för enskilda individer kan knappast överskattas. Kom- petenta lärare och en god kvalitet i undervisningen är avgörande för goda kunskapsresultat.4 Att säkerställa att lärare, förskollärare och annan personal med ett pedagogiskt uppdrag har goda förutsätt- ningar att fullgöra sitt arbete är därför nödvändigt för att nå upp- ställda politiska mål om Sverige som en ledande kunskapsnation.5 Men framför allt är det nödvändigt för att förbereda varje barn för ett ansvarsfullt liv och för att varje barn ska kunna utveckla sina fulla möjligheter.

Grundutbildningarna för blivande lärare och förskollärare är cen- trala för att olika kategorier av lärare och förskollärare ska kunna utveckla de kompetenser som behövs för att kunna börja arbeta i skolväsendet. Lärar- och förskollärarkompetens behöver dock stän- digt utvecklas, breddas och fördjupas under yrkeslivet för att under- visningens kvalitet och skolans funktion ska kunna upprätthållas och utvecklas. Lärar- och förskollärarutbildningar behöver därför ses som den första delen i en lång utvecklingskedja. En väl fungerande introduktion i yrket liksom en kontinuerlig kompetensutveckling genom yrkeslivet är andra nödvändiga länkar i kedjan. Dessa bidrar också till att stimulera lärare och förskollärare till fortsatt arbete i skolväsendet.

En god grundutbildning och adekvata möjligheter till kontinuer- lig kompetensutveckling räcker dock inte för att undervisningen ska kunna hålla hög kvalitet och för att lärare, förskollärare och fritids- pedagoger ska vilja stanna i yrket. För detta krävs också goda villkor för att kunna utföra sitt arbete, t.ex. en funktionell arbetsmiljö, ett gott samarbete med kollegor, en rimlig arbetsbelastning, en lön som svarar mot individens utbildningsnivå och yrkets komplexitet samt ett tydligt fokus på det professionella kärnuppdraget. Detsamma gäller också för rektorer och förskolechefer.

4Se t.ex. OECD (2005). Teachers matter: attracting, developing and retaining effective teachers, Hattie, J., (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 metaanalyses relating to achievement och Håkansson, J & Sundberg, D (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning.

5Prop. 2016/17:1. Budgetproposition 2017, Mål för utgiftsområde 16.

111

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2017:51

Lika betydelsefulla som kompetenta lärare är för elevers kunskaps- utveckling är med all sannolikhet arbetssituationen för yrkets attrak- tivitet i en allmän bemärkelse. Frågan om attraktiviteten är dock ingen enkel fråga. Blotta magnituden av antalet anställda inom skol- området ger vid handen att variationen mellan olika lärares, förskol- lärares, fritidspedagogers, rektorers och förskolechefers personliga hållning och professionella inställning är betydande. De olika lärar- och förskollärarutbildningarnas skilda karaktär och kulturer medför sannolikt att utbildningarna i relativt låg grad fungerar som en mer stram insocialisering i yrket. Kanske är det till och med så att den individuella variationen vad gäller vad som uppfattas som yrkets attraktivitet överstiger variationen inom många andra yrkeskate- gorier. Enkla och generella lösningar som omgående kan påverka attraktionskraften bedöms därmed vara svåra att finna. I stället krävs ett uthålligt arbete med insatser inom flera områden men där insatserna drar åt samma håll och därmed förstärker varandra. Delar av det arbete som ligger i utredningens uppdrag handlar också just om detta, att justera de insatser som redan pågår liksom att få de nya insatser som föreslås att fungera så bra som möjligt och att förstärka varandra.

Finns det då några enkla lösningar vad gäller den omfattande brist på legitimerade och behöriga lärare och förskollärare som råder i dag? Utbildningshistorikern David Tyack formulerade en gång sin syn på denna typ av utmaningar och menade att “There are no bum- per-sticker solutions to educational problems…”6 Naturligtvis kan man fundera över vad som är enkelt i sammanhanget. Det är uppen- bart att någon quick fix inte står till buds men det är klart att lärarbristen i sig har en enkel lösning – samhället måste genomföra sådana reformer som leder till att långt fler prioriterar att bli lärare eller förskollärare. På det sättet är lösningen enkel men den är samtidigt svår. Det krävs inte bara omfattande samhälleliga ompröv- ningar och investeringar, utan även motsvarande insatser inom aka- demi, skolväsende och profession.

Fler måste helt enkelt vilja bli yrkesverksamma i skolväsendet. För att det ska hända måste arbetet med att höja lärar- och för- skolläraryrkenas attraktivitet fortsätta och utvecklas, lokalt likväl

6 Cuban, L. (1993). How teachers taught: Constancy and change in American classrooms, 1880– 1990, Teachers College Press, s. xvi.

112

SOU 2017:51

Utredningens uppdrag och arbete

som centralt. Det finns stora fördelar med att utbildade lärare och förskollärare rör sig mellan skolväsendet och andra arbetsplatser men i den omfattande lärarbrist vi i dag befinner oss i behövs dock varje utbildad lärare och förskollärare i skolväsendet. Det behövs också väl fungerande vägar in i skolväsendet för personer med annan utbild- ning och yrkeserfarenhet, t.ex. genom en väl fungerande validering och utbildning som kan kombineras med yrkesverksamhet. Utred- ningen har inte i uppdrag att föreslå åtgärder för att hantera den generella lärarbristen utan i uppdrag att dels att lämna förslag på åtgärder till lösning av vissa specifika bristförhållanden, dels att lämna förslag på åtgärder som på sikt förstärker skolprofessionernas attraktivitet. Utredningen kan dock konstatera att arbetet med att utveckla strategier till stöd för kompetensförsörjningen inom av- gränsade områden mycket väl också kan tillämpas övergripande. I slutbetänkandet avser utredningen att återkomma både vad gäller attraktiviteten och lärarbristen.

Utredningen presenterar i detta delbetänkande ett antal förslag inom tre avgränsade delområden. Dessa förslag kommer inte att lösa frågan om skolprofessionernas attraktivitet men utredningen bedö- mer att förslagen kan bidra till att få några av de reformer som genomförts att fungera bättre och därmed bidra till att steg för steg höja attraktiviteten. De reformvårdande åtgärder som här föreslås bygger på några ganska enkla överväganden.

Systemet för legitimation och behörighet måste hedras i sina grundprinciper och vårdas till sin form. För systemets legitimitet är det väsentligt att systemet i sig är både transparent och konsistent. En förordning som den som styr legitimation och behörighet för verksamhet i skolan måste utgå från verkliga förhållanden i skolan. Det betyder att den måste ta hänsyn till vad som kan benämnas som summan av alla de reformer som skett inom skolområdet sedan åt- minstone 1970-talet. Det är rimligt att tänka sig att en reglering som styr en profession till sin karaktär ska vara så konstruerad att alla som berörs av den enkelt kan förstå vilka krav som ställs. Samtidigt kan man inte förvänta sig att dagens professionsbärare ska ha alla historiska detaljer klara för sig vad gäller hur lärare, förskollärare, fritidspedagoger och andra har utbildats. Det betyder att det snarare är reformens grundläggande principer som behöver vara enkla än själva regleringen och att Skolverket som ansvarig skolmyndighet får axla rollen vad gäller att begripliggöra detaljerna.

113

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2017:51

Det förhåller sig dock annorlunda med regleringens funktion. Den måste i sig vara konsistent och det kan inte accepteras att ett förhållande som gäller i ett led inte gäller i ett annat led. Att det uppstår inkonsekvenser vid utformningen av komplexa system är varken ovanligt eller förvånande. Det är heller inte ovanligt att andra icke önskvärda förhållanden uppstår när en statisk reglering möter en föränderlig verklighet. Översyn och reformvård är därmed att se som naturliga och funktionsstärkande åtgärder. Utredningen har därför informerat sig via parterna i Nationell samling för läraryrket och på andra sätt om just sådana problem. Utredningen har vägt dem i förhållande till reformens intentioner. I ett antal fall har utred- ningen behövt konstatera vägande problem och finna lösningar på dem i relation till den faktiska situationen men med avstamp i reformens grundläggande principer.

Paradoxalt nog finns det till och med situationer där regleringens principer bäst hedras genom ett undantag från regleringen. Ett exempel är när kravet på att alla ska ha legitimation och behörighet, i sin utformning, motverkar möjligheten att i viss undervisning nyttja hög kompetens. Detta förhållande gäller till exempel möjligheten att i dag använda personal utan en lärarexamen men med unik estetiskt kompetens inom riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar. Men detta gäller också möjligheter att använda personal med såväl ämnes- lärarutbildning och specialpedagogisk kompetens inom gymnasie- särskolan. I det förstnämnda fallet får undantagsprincipen tillämpas då det inte kan vara rimligt att en reform syftande till att tillförsäkra skolan kompetens förhindrar kompetensnyttjande. I det senare fallet får regleringen ändras så att det hinder för kompetensnyttjande som identifierats undanröjs genom att regleringens skrivningar vidgas. En sådan manöver bör inte innebära att krav sänks utan enbart att det ger större möjlighet att anknyta adekvat kompetens än tidigare.

En reglering av detta slag måste, som nämnts ovan, till sin funk- tion stödja dess grundläggande principer. Ett särskilt problem för tillämpningen av behörighetsreglerna uppstår när en persons kvalifi- kationer är omfattande, höga men i något avseende smala. Det är naturligt att tänka att höjd inom ett område kompenserar för brist inom ett annat område och därmed att det vore en fördel med en viss elasticitet i form av generösa skrivningar rörande motsvarande- bedömningar, dvs. att man i huvudsak ska uppfylla t.ex. kraven för behörighet. Det finns framför allt två problem med en sådan strategi.

114

SOU 2017:51

Utredningens uppdrag och arbete

För det första flyttar en sådan möjlighet endast problemet till en lägre nivå och på den nivån finns det sannolikt än fler som skulle kunna göra anspråk på samma motsvarandebedömning. För det andra så är det inte alls säkert i det enskilda fallet att omfattande kompetens inom ett område också medför att personen i fråga de facto har utvecklat erforderlig kompetens inom det område där de formella kvalifikationerna inte är tillräckliga.

Alla ansökningar om legitimation och behörighet måste kunna bedömas rättssäkert och kunna prövas i domstol. Då det grund- läggande syftet med legitimations- och behörighetsformen är att tillförsäkra skolan kompetens är det bättre att anslå en annan väg, validering av reell kompetens, för att säkerställa att reformen i dess bedömningar träffar rätt i den meningen att den inte utestänger adekvat kompetens. I praktiken betyder det att i stället för att Skol- verket i sin handläggning av ärenden om legitimation och behörighet ska bedöma annat än examensbevis och annan dokumentation av studier i relation till uppställda krav så blir det en uppgift för läro- sätenas lärare att bedöma om personen i fråga de facto har den kompetens som efterfrågas. Utredningen har valt att förorda denna handlingslinje och framlägger därför inget förslag som generellt möjliggör motsvarandebedömningar än de som redan finns etable- rade. Utredningen är medveten om att lärosätena inte fullt ut är rustade för utveckling av en bredare valideringsverksamhet vad gäller reell kompetens varför utredningen avser att återkomma i slut- betänkandet med förslag inom detta område.

För att uppnå krav på behörighet måste konstruktionen av över- gångsperioder bygga på såväl realistiska bedömningar av kompetens- försörjningsläget som framåtsyftande strategier. Vidare bör själva grundmodellen i sig ha en sådan design att den understödjer pro- fessionsbärarna i deras strävan efter att utveckla sin kompetens, i bredd och i fördjupning. För utredningen har det därför varit cen- tralt att öppna möjligheter, i de fall där sådana inte redan förevarit, för lärare att också kunna erhålla utökade behörigheter efter avslut- ade fortbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser samt att skapa incitament för stegvis breddning eller fördjupning av kompetensen.

Utgångspunkter av betydelse för utredningens arbete har också varit att kompetens som bedömts tillräcklig vid en tidpunkt också ska bedömas som tillräcklig vid en annan tidpunkt samt att kvalifika- tioner som bedömts som erforderliga för undervisning inom ett visst

115

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2017:51

område i en skolform också ska bedömas som erforderliga för sam- ma område inom en annan skolform. Utredningen har också noterat att skiftande terminologi inom skolområdet i vissa fall har medfört att tillämpningen av behörighetsreglerna stött på svårigheter. Det har inte legat i utredningens uppdrag att se över begreppsläggningen av exempelvis olika undervisningsområden, därför föreslås i stället möj- ligheten att genom relevansbedömning likställa områdena i behörig- hetshänseende.7 Utredningen har med andra ord haft ambitionen att öka graden av konsekvens vad gäller olika aspekter av de behörig- hetsbedömningar som regleringen har att hantera.

Flera av förslagen som presenteras i detta delbetänkande, t.ex. de som rör modersmål och svenska för invandrare, sfi, har att hantera bristande lärarförsörjning. Regleringen av legitimation och behörig- het är så att säga digital till sin karaktär, antingen uppfyller man kraven eller så gör man det inte. En reform av det slag som det här handlar om, införande av ett legitimations- och behörighetssystem, skulle kunna ha byggts på en annan modell, en modell som stegvis erkänner faktisk kompetens. En sådan skulle dock bli ytterst kompli- cerad varför modellen för skolväsendet fastställts utifrån samma prin- ciper som regleringen av professioner inom t.ex. vårdområdet. Att verkligheten är mer differentierad och att yrkesutövares kompetens fördjupas över tid får hanteras på annat sätt. Dock, i en situation av lärarbrist får detta förhållande särskilda betydelser och vi kan just nu se en tilltagande differentiering av såväl legitimerad och behörig skolpersonal som skolpersonal utan sådana kvalifikationer.

När en lärarvakans råder är givetvis det bästa att en legitimerad och behörig lärare anställs. Men i dag är det alternativet inte möjligt i alla situationer och eftersom undervisning i skolan är något som måste bedrivas, dvs. det är inte ett alternativ att inte driva verksam- heten, måste skolhuvudmän anställa annan personal. Detta får två konsekvenser arbetsmässigt, dels att de legitimerade lärarnas arbete behöver organiseras annorlunda, dels att upplägget för den obehö- rige lärarens arbete med nödvändighet kommer att skilja sig från normalfallet. En central aspekt av detta är att organiseringen av verksamheten på olika sätt beaktar behovet av att den obehörige lära- ren omedelbart sätts i sådana utvecklingsprocesser att dennes kom-

7 Den problematik som här avses är hur väsentligen likartade undervisningsområden be- nämns på skilda sätt inom de olika ämnesklasserna yrkesämnen och vissa ämnen.

116

SOU 2017:51

Utredningens uppdrag och arbete

petens förstärks vecka för vecka. Detta ser utredningen som central strategi att tillämpa i de fall föreskriven kompetens inte står att tillgå fullt ut. Den ökade differentieringen bland kvalificerade lärare med- ger goda möjligheter till sådana kompetensförstärkande processer och de skulle kunna förstärkas genom samverkan med högskolan. Vad som framkommit under arbetet med att utifrån några enkla övervägande finna lösningsstrategier vad gäller kompetensförsörj- ning inom några begränsade områden är inte något mindre än konturerna av strategier för långsiktig hantering av den generella lärarförsörjningskrisen och det i kombination med starka förnyelse- möjligheter. Motsvarande strategi, att steg för steg förstärka kompe- tensen, ligger också bakom utredningens förslag om förskolechefers befattningsutbildning.

Ovan redovisade utgångspunkter har för utredningen varit cen- trala. Till detta kan läggas betydelsen av att det finns tecken på att skolans utveckling är på väg åt rätt håll. Utöver de positiva signalerna vad gäller kunskapsresultatet som redovisades i de senaste PISA och TIMSS-undersökningarna kan man notera att antalet sökande till landets olika lärar- och förskollärarutbildningar ökar, studievägledare rapporterar att de får fler samtal rörande hur personer verksamma inom andra branscher kan komplettera sina utbildningar för att bli lärare. Tidigare studenter med sedan länge avbrutna studier till lärare hör av sig med frågor om hur de kan återuppta studierna efter år inom andra yrken i syfte att avlägga en examen och börja arbeta i skolan. Löneläget är i stigande och skolan tillförs också genom sär- skilda satsningar i högre grad personal med examen på forskarnivå för att på särskilt sätt stödja förverkligandet av de stärkta ambition- erna om en skola på vetenskaplig grund.

Avslutningsvis, skolsystemet är i sig en komplex väv och det är inte svårt att instämma i David Kirps påpekande: ”We have heard a lot of inspirational teachers and superb schools. But excellent school systems are rarities.”8 Komplexiteten i sig och det förhållande att utbildningssystem som sådana kan ses som sammansatta kompositer där reformer inom ett område inte sällan i betydande grad påverkar förhållanden inom andra områden stämmer till eftertanke för en

8 Kirp, D. (2013). Improbable Scholars. The Rebirth of A Great American School System and A

Strategy For America’s Schools, Oxford University Press, s. 74.

117

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2017:51

utredning som denna.9 Men just på grund av denna vansklighet är den återkommande och kontinuerliga reformvården, precis som 2015 års Skolkommission just pekat på en central del av skolsystem- ens systematiska utveckling.10 I en sådan anda framläggs här förslag som syftar till att stärka det svenska skolsystemet och skolprofes- sionerna.

2.3Utredningens arbete inför delbetänkandet

Utredningen inledde sitt arbete i slutet av september 2016. Utred- ningens sekretariat blev fulltaligt i slutet av januari 2017.

Enligt direktivet ska utredaren arbeta i dialog med de som med- verkar i den nationella samlingen för läraryrket. I detta arbete deltar Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Lärarför- bundet, Lärarnas Riksförbund, Lärarutbildnings-konventet, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Skolledarförbund och Sveriges universitets- och högskoleförbund. Samtliga deltagande organisationer i nationell samling har bjudits in till tre möten inom ramen för arbetet med delbetänkandet. Dess- utom har flera bilaterala möten hållits.

I utredningen har ingått en expertgrupp om sju personer från Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet. Expertgruppen har träffats vid tre tillfällen inom ramen för arbetet med delbetänk- andet.

Utredningen har haft kontakt med och inhämtat synpunkter från Riksrevisionen, Sameskolstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Sta- tens skolinspektion, Statens skolverk, Universitets- och högskole- rådet, flera enskilda universitet och högskolor samt olika delar av ett antal lärosäten, t.ex. Nationellt centrum för svenska som andraspråk samt styrningsgrupperna för VAL, ULV och rektorsprogrammet.11 Utredningen har också haft kontakt med personer vid ett antal en- staka skolor och förskolor för att inhämta synpunkter.

9Biesta, G. J. J. (2010). Good Education in Age of Measurement, Ethics, Politics, Democracy, Paradigm Publishers.

10SOU 2017:35.

11VAL: Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen. ULV: Kompletterande utbild- ning för lärare med utländsk utbildning.

118

SOU 2017:51

Utredningens uppdrag och arbete

Det pågår flera utredningar som på olika sätt är av betydelse för utredningens uppdrag. Utredaren eller sekretariatet har träffat före- trädare för Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad (U 2015:09), Valideringsdelegatio- nen 2015–2019 (U 2015:10) samt Utredningen om elever som kom- mer till Sverige under grundskolans senare årskurser (U 2016:05). En kontinuerlig dialog har också förts med sekretariatet för 2015 års skolkommission (U 2015:03).

2.4Utredningens kommande arbete

I det fortsatta arbetet ska utredningen lämna förslag inom ett flertal områden av betydelse för skolprofessionernas attraktivitet. Utred- ningens uppdrag i dessa delar ska redovisas senast den 1 december 2017. I det kommande arbetet ska utredningen enligt direktivet:

Se över hur lärare och förskollärare kan stärkas i sin profession. Här lyfter direktivet fram frågorna om hur behovet av kompe- tensutveckling och behörighetsgivande fortbildning kan tillgodo- ses liksom vilka möjligheter som bör finnas att ge lärare som är anställda hos utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad tillgång till statliga insatser för lärare?

Se över vissa examina. Utredningen ska bl.a. föreslå hur fler be- hörighetsgivande examina kan omfatta ämnena modersmål eller svenska som andraspråk.

Se över karriärvägsreformen bl.a. för att åtgärda uppmärksam- made brister i gällande regelverk men också för att stimulera er- farna lärare att söka sig till skolor med svåra förutsättningar.

Se över lärares, rektorers och förskolechefers administrativa ar- betsbörda.

Ett antal av de frågor som redovisas i detta delbetänkande hänger också tydligt ihop med frågor som kommer att redovisas i utred- ningens slutbetänkande. Detta gäller inte minst frågorna om be- hörighetskrav respektive förbättrade utbildningsvägar för lärare i modersmål och i svenska som andraspråk. Utredningen menar att det hade funnits tydliga fördelar med att kunna hålla ihop utred-

119

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2017:51

ningsarbetet och presentera förslagen i dessa delar i ett sammanhang men det har tyvärr inte varit möjligt p.g.a. den begränsade tid som funnits till förfogande.

Utredningen avser att också i det kommande arbetet diskutera aktuella frågor och förslag med de som medverkar i den nationella samlingen för läraryrket, expertgruppen, pågående utredningar och ansvariga inom berörda myndigheter och intresseorganisationer. Skolkommissionens arbete kommer också att tas i beaktande i arbetet med de delar av uppdraget där det är relevant.

2.5Betänkandets disposition

Betänkandet redovisar bakgrund, förslag och konsekvensbeskriv- ningar i de tre olika frågorna var för sig.

I kapitel 1 redovisas utredningens författningsförslag. Författ- ningsförslagen är omfattande men avser främst ändringar i skollagen respektive behörighetsförordningen. Författningskommentarer redo- visas i kapitel 14.

Kapitel 2 beskriver utredningens arbete inför delbetänkandet samt de centrala utgångspunkter som legat till grund för utredningens bedömningar och förslag.

Kapitel 3 ger en kort tillbakablick över legitimations- och behö- righetsreformen och de förändringar som har gjorts sedan reformen trädde i kraft 2011. I kapitel 4-10 redovisas utredningens förslag till förändringar i olika delar av legitimations- och behörighetsregle- ringen.

I kapitel 11 redovisas utredningens förslag vad gäller lärares och förskollärares introduktionsperiod. I kapitel 12 redovisas förslagen vad gäller förskolechefernas benämning och förslag om hur den obligatoriska befattningsutbildningen kan anpassas till förskoleche- fernas uppdrag.

Kapitel 13 beskriver de konsekvenser som utredingen bedömer att förslagen kommer att få. Slutligen, i kapitel 14 går det att ta del av författningskommentarer till de lagändringar som utredningen föreslår.

Samtliga referenser finns samlade i en referenslista i slutet av be- tänkandet.

120

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

SOU 2017:51

har utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva.1 Samti- digt som legitimationsreformen infördes, reformerades också lärar- och förskollärarutbildningarna. En sammanhållen lärarexamen med stora möjligheter för lärosäten och studenter att självständigt på- verka utbildningens inriktning och specialisering ersattes av fyra nya och, jämfört med tidigare, innehållsmässigt tydligt styrda examina.2 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen) konstruerades utifrån dessa nya examina trots att ingen sådan examen hade utfärdats.

Huvudregeln är att endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning och ansvara för den undervisning han eller hon bedriver. För att få be- driva undervisning ska en lärare eller förskollärare dessutom vara be- hörig för den undervisning han eller hon ska bedriva. För att själv- ständigt få sätta betyg är huvudregeln att läraren ska vara legiti- merad.3

Det är Skolverket som ansvarar för att meddela legitimationer och de behörigheter som hör till legitimationerna. Huvudregeln är att endast den som har en behörighetsgivande examen kan meddelas en legitimation.4 Vilka examina som är behörighetsgivande framgår av behörighetsförordningen. Av behörighetsförordningen framgår även vad som krävs för att en lärare eller förskollärare ska vara be- hörig att undervisa i olika ämnen, årskurser och skolformer. Huvud- regeln är att en lärare blir behörig att undervisa i de ämnen, årskurser och skolformer som lärarens examen är avsedd för undervisning i. Därutöver kan en lärare bli behörig att undervisa i ytterligare ämnen, årskurser och skolformer antingen genom studier i ämnet eller ge- nom lång erfarenhet av undervisning i ämnet, årskursen och skolfor- men. Vilken behörighet en lärare eller förskollärare har framgår av utfärdad lärar- eller förskollärarlegitimation.

För att tydliggöra det individuella yrkesansvaret hos legitimerade lärare och förskollärare samt för att legitimationssystemet skulle be- traktas som trovärdigt infördes bestämmelser som gör det möjligt att vidta en åtgärd mot en lärare eller förskollärare som missköter sitt

1Prop. 2010/11:20. Legitimation för lärare och förskollärare.

2Prop. 2009/10:89. Bäst i klassen – en ny lärarutbildning.

32 kap. 13, 15 och 20 §§ samt 3 kap. 16 § skollagen (2010:800).

42 kap. 16 § skollagen.

122

SOU 2017:51

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

uppdrag.5 I samband med att legitimationssystemet för lärare och för- skollärare infördes, bildades därför även Lärarnas ansvarsnämnd.

Ansvarsnämndens uppgift är att, efter anmälan från Skolinspek- tionen, meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning eller återkalla legitimationen. En lärare eller förskollärare kan medde- las en varning eller få sin legitimation återkallad om han eller hon varit oskicklig i sin yrkesutövning, gjort sig skyldig till brott, eller på annat sätt visat sig olämplig att bedriva undervisning.6 Om förseelsen eller bristen är mindre allvarlig kan nämnden utfärda en varning. Om det däremot rör sig om allvarligare händelser eller upprepade brister och förseelser kan ansvarsnämnden återkalla en legitimation.

Ansvarsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamö- ter och utses av regeringen. Ordföranden ska vara eller ha varit ordi- narie domare. Övriga ledamöter ska ha särskild sakkunskap om och praktisk erfarenhet av skol- eller förskoleverksamhet och lärares eller förskollärares uppdrag.7

3.1.1Fortbildningsinsatser för att öka antalet behöriga lärare

I anslutning till att legitimations- och behörighetsreglerna trädde i kraft förändrades också den utbildningssinsats, det s.k. Lärarlyftet, som regeringen tidigare initierat. I stället för att som tidigare möj- liggöra generell fortbildning är syftet med Lärarlyftet II att lärare ska bli behöriga i alla skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar. Satsningen omfattar också viss annan utbildning t.ex. utbildning i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen för fritidspedagoger eller motsvarande så att dessa kan meddelas legitimation som lärare och därmed behörighet att undervisa. En huvudman kan ansöka om stats- bidrag för kostnader som uppstår när en lärare deltar i utbildningen. Lärarlyftet II har förändrats och förlängts vid ett antal tillfällen sedan det första uppdraget lämnades till Skolverket 2011. Medel för utbildningsinsatsen finns nu beräknade t.o.m. 2018, för de delar som rör speciallärarutbildning finns medel beräknade t.o.m. 2019.8 Vid

5Prop. 2010/11:20.

62 kap. 23 § skollagen.

727 kap. 5 § skollagen.

8Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande och förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare, förskollärare och viss annan personal.

123

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

SOU 2017:51

sidan av lärarlyftet pågår också ett antal andra utbildningsinsatser för att öka antalet lärare och förskollärare med behörighetsgivande examen. Bland dessa kan t.ex. nämnas VAL (vidareutbildning av lärare som saknar behörighetsgivande examen) och ULV (komplet- terande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning).

3.1.2Undantag från krav på legitimation eller behörighet

Från huvudprincipen, att endast den som är legitimerad och behörig att bedriva undervisning får ansvara för och bedriva undervisning, finns ett antal undantag som gäller om vissa förutsättningar är upp- fyllda. Det finns t.ex. möjlighet att anställa personal som saknar legi- timation och behörighet under högst ett år i sänder.9 Den som saknar legitimation och behörighet men som ska undervisa i moders- mål eller i ett yrkesämne eller i individuella kurser eller orienterings- kurser i kommunal vuxenutbildning får anställas utan tidsbegräns- ning och ansvara för undervisningen samt självständigt sätta betyg.10 Vidare får det, utöver lärare och förskollärare, i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan ut- bildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. 11 Sådan annan personal kan t.ex. vara fritidspeda- goger och barnskötare.

Det finns även undantagsbestämmelser för de lärare som bedriver annan undervisning på ett främmande språk (engelska) än språkun- dervisning och för de lärare som bedriver undervisning i fristående skolor, förskolor och fritidshem med waldorfpedagogisk inriktning.12 Under en övergångsperiod kunde lärare och förskollärare som saknade legitimation ändå ansvara för undervisningen och självstän- digt sätta betyg förutsatt att de ingått avtal om anställning som lär- are, förskollärare eller fritidspedagog före den 1 juli 2011. Denna övergångsbestämmelse var tillämplig till utgången av juni 2015. För

92 kap. 21 § första stycket 1 skollagen.

102 kap. 15 § andra stycket, 20 § andra stycket skollagen och 8 kap. 1 c § gymnasieförord- ningen (2010:2039) samt 4 kap. 4 § förordning om vuxenutbildning (2011:1108).

112 kap. 14 § skollagen.

122 kap. 17 § skollagen och 1 kap. 3 och 4 §§ förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

124

SOU 2017:51

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

lärare i specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan gäller dessa bestämmelser till utgången av juni 2018.

3.1.3Större förändringar i legitimationsregleringen sedan 2011

När legitimationsregleringen hade trätt i kraft identifierades ett antal problem. Inte minst uppstod problem p.g.a. behörighetsförordning- ens konstruktion. Att förordningen var uppbyggd i förhållande till 2011 års lärar- och förskollärarexamina innebar att den i många fall inte på ett tillfredsställande sätt kunde hantera lärare med en äldre examen. Genomgripande reformer av de svenska lärar- och förskol- lärarutbildningarna de senaste femtio åren har skett ungefär vart tionde år, vilket har lett till en stor variation bland de yrkesverk- samma lärarna och förskollärarna vad gäller t.ex. lästa inriktningar och ämnesdjup i olika ämnen. Lärare och förskollärare med lärar- eller förskollärarexamen, ämnesstudier och lång erfarenhet i yrket fick därmed inte alltid den behörighet som kunde anses vara skälig beroende på behörighetsförordningens konstruktion. Det förekom även att lärare i sin lärarexamen helt saknade ämnesstudier och därför inte kunde meddelas några behörigheter alls i sin lärarlegi- timation. Lärare med äldre behörighetsförklaringar från Skolöver- styrelsen omfattades inte heller av legitimationsregleringen. 13

Vid sidan av de problem som identifierades efter regelverkets ikraftträdande fortsatte också diskussionen om fritidspedagogernas roll i fritidshemmet och möjligheten att få en legitimation utfärdad med en utbildning i fritidspedagogik som grund. Enligt regleringen från 2011 var endast den som hade avlagt den nya grundlärarexamen med inriktning mot fritidshemmet behörig att undervisa i fritids- hemmet. Den med en examen enbart avsedd för arbete i fritids- hemmet var däremot inte behörig, vilket ifrågasattes av många.

13 En behörighetsförklaring kunde meddelas av Skolöverstyrelsen enligt skolförordning (1971:235), om personen genomgått utbildning eller fullgjort tjänstgöring motsvarande behörighetskraven för den aktuella tjänsten. En behörighetsförklaring kunde också meddelas om bristen i den sökandes behörighet var av mindre vikt med hänsyn till den sökandes meriter i övrigt. En sådan förklaring innebar att en person var behörig för en viss lärartjänst.

125

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

SOU 2017:51

Förändringar för att bättre kunna ta till vara erfarna lärares och förskollärares kompetens

Med anledning av de problem som identifierades beslutades år 2013 ett antal förändringar i skollagen, i lagen om införande av skollagen och i behörighetsförordningen. Huvudsyftena med förändringarna var att behålla den kompetens som fanns i skolan och att få till stånd en så bra och smidig övergång som möjligt från det tidigare systemet till det nya. Besluten innebar huvudsakligen följande:

–Lärare eller förskollärare med lång undervisningserfarenhet i ett ämne eller i förskolan gavs under vissa förutsättningar möjlighet att meddelas behörighet i ämnet, årskursen och/eller skolformen.

–Lärare med en behörighetsförklaring enligt 1971 års skolförord- ning gavs möjlighet att meddelas legitimation trots att kravet på behörighetsgivande examen i skollagen inte är uppfyllt.

–Speciallärare och specialpedagoger som saknar en behörighetsgiv- ande lärarexamen och som varit anställda som lärare i grundsär- skolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna undantogs kraven på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning.

–Fritidspedagoger gavs rätt att bedriva och ansvara för undervis- ning i fritidshemmet även utan legitimation. Fritidspedagoger gavs även möjlighet att meddelas legitimation med behörighet att undervisa i fritidshemmet och i ämnen i grundskolans årskurs 1–6.

–Lärare med en äldre lärarexamen som omfattade en inriktning eller specialisering mot en funktionsnedsättning gavs behörigheter likt en speciallärare.

–Lärare kunde bli behöriga att undervisa i ämnen och årskurser, även om behörighetsförordningens poängkrav inte var uppfyllda, om ämnesstudierna motsvarade de krav på ämneskunskaper som ställts i en äldre lärarexamen.

126

SOU 2017:51

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Kravet på genomförd introduktionsperiod för legitimation tas bort

När legitimationsreglerna infördes krävdes, utöver en behörighets- givande examen, även att läraren genomfört en introduktionsperiod om minst ett läsår och i övrigt visat sig lämplig att bedriva under- visning för att kunna meddelas legitimation. Efter att synpunkter framkommit ”om praktiska tillämpningsproblem när det gäller det krav på introduktionsperiod som villkor för legitimation” som ställ- des när legitimations- och behörighetsregleringen trädde i kraft be- slutades att kraven på introduktionsperiod och lämplighet skulle tas bort. Regeringen bedömde att kravet kunde innebära svårigheter för nyexaminerade lärare och förskollärare att få en anställning efter examen och att det skulle kunna medföra att färre valde lärar- och förskolläraryrkena.14 Det förändrade kravet för legitimation trädde i kraft 2014. Huvudmannens skyldighet att se till att en lärare genom- för en introduktionsperiod finns kvar, men utgör inte längre ett krav för legitimation, se vidare kapitel 11. Krav på lämplighet för legi- timation ersattes av en möjlighet för Skolverket att avslå en ansökan om legitimation om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats om den sökande hade varit legitimerad.15

Möjlighet till en förlängd visstidsanställning

Med anledning av den brist på lärare med behörighet att undervisa i vissa ämnen samt den brist på sökande till vissa inriktningar och äm- nen i ämneslärarutbildningarna bedömde regeringen att det var nöd- vändigt att skapa alternativa vägar till läraryrket inom dessa ämnes- områden.16 Genom en förändring av skollagen 2016 bemyndigades regeringen att meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar. I försöksverksamheten får personer med tillräckliga ämneskunskaper men som saknar behörighetsgiv- ande examen bedriva undervisning om de samtidigt genomför en be- hörighetsgivande utbildning. Dessa personer får också anställas i två år, alternativt tre år om särskilda skäl finns.17

14Prop. 2013/14:220. Ändrade regler om introduktionsperiod för lärare och förskollärare, s. 14.

152 kap. 16 § andra stycket skollagen.

16Prop. 2015/16:23. Anställning under viss kompletterande utbildning.

172 kap. 22 b § skollagen och förordning (2016:350) om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning.

127

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

SOU 2017:51

3.2Utredningens slutsats

Legitimations- och behörighetsreformen är en viktig del i statens ar- bete för att stärka lärar- och förskollärarprofessionerna. Ytterst syf- tar reformen till att varje barn och elev ska få möta kompetenta och behöriga lärare och förskollärare. Grundprincipen i reformen, att en behörighetsgivande examen krävs för legitimation, ska därför gälla även fortsättningsvis. Detta framgår också av utredningens direktiv. Det är dock angeläget att en så pass genomgripande reform analyseras och vid behov justeras. Sedan reformen genomfördes år 2011 har också en rad förändringar i regelverket gjorts, vilket redo- visats tidigare i detta avsnitt. För att reformen ska ha legitimitet är det viktigt att den tjänar sitt syfte, dvs. att den bidrar till att stärka och säkra kvaliteten i undervisningen genom att säkerställa att lärare och förskollärare har adekvat och tillräcklig utbildning för den undervisning de bedriver.

Enligt direktivet ska utredaren bl.a. identifiera eventuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet, och bedöma om det finns behov av att justera reglerna. Det kan inte ha kommit som en överraskning för någon att problem skulle uppstå när refor- men beslutades. Det är ovanligt att genomgripande reformer lyckas komma på plats utan att vissa problem uppstår. Förenklat kan dessa delas in i förutsedda och oförutsedda problem. Det är lätt att förutse att problem uppstår när man inför särskilda krav på viss kompetens för utförande av vissa uppgifter, t.ex. vad gäller tillgång på den efterfrågade kompetensen. Sådana problem är dock i hög grad förut- sedda och helt i linje med själva reformen, att såväl säkra som öka tillgången till lärare och förskollärare med erforderlig kompetens. Att problem är förutsebara innebär inte att de går att bortse från, men väl att de ska hanteras i linje med de grundläggande intentionerna i reformen.

En annan sorts problem är de som i en mening var mindre lätta att förutse och som inte kan sägas ligga i linje med reformens intentioner. I utredningens arbete har det framkommit ett antal problem som bland annat handlar om inkonsekvenser och orimligheter vad gäller hur vissa frågor behandlas i olika delar av förordningen. Inkonsekvenser är särskilt problematiska då man för att lösa dessa vanligen behöver justera i något av leden. Det innebär att varje åtgärd i sig skulle kunna medföra antingen en kravsänkning

128

SOU 2017:51

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

eller kravhöjning. En central avvägning i arbetet har därför varit att balansera översynen så att det samlade utfallet vare sig väsentligen sänker eller höjer krav, utan i stället att vårda reformens grundlägg- ande principer.

Det faktum att det råder en svår lärarbrist i Sverige innebär att legitimations- och behörighetsreformen utsätts för påfrestningar av särskild art. Som betonats är det ur ett samhällsperspektiv centralt både att upprätthålla reformens intentioner och att dessa intentioner vägleder det arbete som måste till för att hantera bristen på lärare. Strävan att underlätta kompetensförsörjningen, vanligen mätt i andel legitimerade och behöriga lärare, får inte innebära att kraven sänks. Reformens främsta angelägenhet gäller inte enbart andelen legitime- rade och behöriga lärare och förskollärare utan den samlade kompe- tensen i skolan och förskolan. Att sänka kraven för att öka andelen behöriga är således inte ett alternativ. Kvaliteten på undervisningen skulle riskera att urholkas med en sådan inriktning på arbetet. Däremot är det väsentligt att reformens utformning i förordnings- hänseende inte motverkar dess syfte, att barn och elever ska få möta kompetenta lärare och förskollärare.

En översyn av legitimations- och behörighetsreformen måste dels utgå från ett realistiskt förhållningssätt som beaktar hur situationen ser ut i dag, dels bygga på en strategi för hur kompetens kan utveck- las över tid. Den svåra lärarbristen innebär att det kommande arbetet med reformen och förverkligandet av dess syfte också innebär att ett starkt fokus måste sättas på att situationen vad gäller lärares och för- skollärares kompetens och behörighet ska kunna förbättras för varje termin som går.

Utredningen har identifierat ett antal problem som följer av hur reglerna i behörighetsförordningen är utformade och lämnar i detta betänkande ett antal förslag på lösningar. Utredningen har även övervägt en större revidering av förordningen. Förordningen är komplicerad och svårbegriplig och tillämpningen blir ofta fyrkantig och ger möjlighet till en låg grad av flexibilitet. Det vore därför önsk- värt att mot denna bakgrund skapa en ny reglering byggd utifrån samma grundprinciper som gäller i dag. Utredningen gör dock be- dömningen att det ännu är för tidigt för en mer genomgripande omarbetning. En sådan skulle kunna riskera förtroendet för reform- en i sig varför utredningen i stället valt att förorda ett antal mindre justeringar. Erfarenheten har också visat att snabba förändringar har

129

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

SOU 2017:51

fått oväntade, och ibland negativa, konsekvenser för hanteringen av enskilda lärares och förskollärares behörigheter. Det framstår som väsentligt att prioritera återkommande översyner framför en hel om- stöpning, hur välmotiverad en sådan än kan vara. En konsekvens av detta ställningstagande är dock att den höggradiga komplexiteten i mångt och mycket kommer att kvarstå.

En av orsakerna till regleringens komplexitet är att den hanterar både nutid och dåtid. Lärar- och förskollärarutbildningarna har över åren sett väldigt olika ut och ändå ska alla dessa utbildningar samsas i samma reglering. Arbetet med att legitimera lärare och förskollärare har visat att det faktum att utbildningarna med jämna mellanrum har reformerats och att variationsmöjligheterna vad gäller utbildningar- nas innehåll har varit stora kan göra att bedömningen av om en per- sons utbildning är tillräcklig för att få behörighet blir svår. Detta har också bidragit till att regelverket har blivit komplext.

Revideringar av förordningen har behövts för att den ska kunna passa även för äldre utbildningar och lärares yrkeserfarenhet. Den större revideringen som gjordes år 2013 ledde till en mängd över- gångsbestämmelser, något som gjorde förordningen än mer tung- rodd. Revideringen innebar dock direkta förbättringar sett till resul- tatet, dvs. att lärare och förskollärare blev behöriga att undervisa i de årskurser, ämnen och skolformer som de antingen hade utbildning för eller relevant undervisningserfarenhet från. Det kan konstateras att regleringen även har fungerat i praktiken i Skolverkets handlägg- ning. Domstolarnas prövning av förordningen har visat att Skol- verkets tolkningar och bedömningar i allt väsentligt har varit kor- rekt.

Principiellt bör förstås en reglering av denna typ vara så pass enkel och transparent att den utan svårighet kan tolkas av berörda, framför allt lärare och förskollärare, utan stöd av särskild expertis. Detta framstår dock som ogörligt av flera skäl. Som ovan angivits måste regleringen kunna hantera både nutida och dåtida utbildning- ar. Vidare måste den kunna hantera förekommande och de på grund av lärarbristen sannolikt framväxande alternativa vägarna in till lärar- och förskolläraryrkena och därtill även ett ökat inflöde av lärare med utländska utbildningar. Det får framhållas att Skolverket fortsatt måste ta en kommunikativ roll så att regelverkets grundprinciper framställs på ett klart och entydigt sätt för de berörda.

130

Övergripande ändringar i behörighetsförordningen

SOU 2017:51

4.1Behörighet grundat på erfarenhet

Utredningens förslag: En legitimerad lärare eller förskollärare som under sammanlagt minst 8 läsår under de senaste 15 åren före den 1 juli 2015 har bedrivit undervisning i fritidshemmet, i förskoleklassen, i svenska för invandrare eller undervisning som avser särskilt stöd trots att hans eller hennes utbildning inte ger behörighet till detta, ska vara behörig att bedriva undervisningen.

En legitimerad lärare eller förskollärare som under sammanlagt minst 8 läsår under de senaste 15 åren har bedrivit undervisning i ett ämne eller ett ämnesområde men där undervisningen bedrivits i mer än en skolform ska vara behörig att undervisa i ämnet eller ämnesområdet i aktuella årskurser och skolformer förutsatt att ämnet eller ämnesområdet har samma ämnesplan i de olika skol- formerna.

För en legitimerad lärare eller förskollärare som är född senast den 1 juli 1958 är den tid som undervisningen ska ha bedrivits minst 4 läsår eller motsvarande tid under de senaste 15 åren.

Genom ändringar i skollagen och behörighetsförordningen som be- slutades år 2013 infördes särskilda övergångsregler för lärare med lång erfarenhet av undervisning i ett ämne som han eller hon inte var behörig i. Regeringen ansåg att en legitimerad lärare eller förskol- lärare med mångårig erfarenhet från undervisning som ligger utanför lärarens behörighet, kunde bedömas ha de kunskaper som krävs för att på ett tillfredsställande sätt fungera som lärare eller förskollärare i skolväsendet när det gäller den undervisning som han eller hon be- driver. För de lärare som hade sådan erfarenhet ansågs det därför motiverat att under en övergångsperiod ställa andra krav för behörig- het än viss utbildning.1

Bestämmelserna innebär sammanfattningsvis att en legitimerad lärare eller förskollärare som under sammanlagt minst 8 läsår under de senaste 15 åren har bedrivit sådan undervisning som hans eller hennes utbildning inte ger behörighet till, under vissa förutsättningar kan ges behörighet för denna undervisning. För en legitimerad lärare

1 Prop. 2012/13:187. Vissa skollagsfrågor.

134

SOU 2017:51

Övergripande ändringar i behörighetsförordningen

eller förskollärare som är född senast den 1 juli 1958 är den tid som undervisningen ska ha bedrivits minst 4 läsår eller motsvarande tid.1

Utöver förskolan är det endast möjligt att meddelas behörighet grundat på erfarenhet av undervisning i skolformer där det bedrivs undervisning i ämnen och ämnesområden. Det är alltså i dag inte möjligt att genom erfarenhet meddelas behörighet att undervisa i fritidshemmet, förskoleklassen, i svenska för invandrare eller behö- righet att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd. På samma sätt som det är möjligt att meddelas behörighet baserat på erfarenhet i skolväsendets andra skolformer, årskurser och ämnen föreslår utredningen att det ska vara möjligt att kunna ansöka om, och meddelas behörighet, även för denna undervisning och i dessa skolformer.

För att behörighet grundat på erfarenhet av undervisning i ett ämne eller ämnesområde ska meddelas ska läraren eller förskollära- ren ha undervisat i ämnet eller ämnesområdet i en omfattning som motsvarar undervisning för elever som bedriver heltidsstudier. Detta ska fortsatt gälla för behörighet i ämnen och ämnesområden samt för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Såvitt avser be- hörighet grundat på erfarenhet av undervisning i förskolan krävs att läraren eller förskolläraren har undervisat i förskolan i en omfattning som motsvarar heltid. Detta ska fortsatt gälla för behörighet i för- skolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.

Behörighet att bedriva särskilt stöd grundat på erfarenhet föreslås kunna meddelas i de årskurser och skolformer samt för den under- visning som det särskilda stödet avser. I speciallärarrollen ingår, ut- över undervisning av elever, även arbetsuppgifter så som handled- ning, rådgivning och stöd till andra lärare. Generellt sett ägnar sig speciallärare sällan hela arbetsdagen åt att undervisa.2 Utredningen bedömer därför att det inte är rimligt att för sådan behörighet kräva att läraren ska ha bedrivit undervisning som avser särskilt stöd i mot- svarande heltid i åtta år utan föreslår i stället att det för behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd ska krävas att läraren eller förskolläraren har bedrivit sådan undervisning i en omfattning som minst motsvarar 50 procent av en heltidsanställning. De be-

1Punkterna 9 och 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen).

2Se mer om speciallärares arbete i avsnitt 5.3.1.

135

Övergripande ändringar i behörighetsförordningen

SOU 2017:51

stämmelser som i övrigt gäller för behörighet grundat på erfarenhet ska också gälla för samtliga dessa behörigheter.

Så som den nuvarande regleringen är utformad måste den behö- righet som meddelas avse samma skolform som erfarenheten härrör sig från. Detta innebär att en lärare som undervisat i sammanlagt åtta år i mer än en skolform men enligt samma ämnes- eller kursplan inte kan meddelas någon behörighet grundat på denna erfarenhet. Ett exempel på detta kan vara en lärare som undervisat i matematik i gymnasieskolan och i matematik i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i sammanlagt åtta år. Det är orimligt att en lärare med sammanlagt minst åtta års erfarenhet av undervisning i ett visst ämne och enligt samma ämnes- eller kursplan inte kan ges behörighet i ämnet enbart för att den tillägnade erfarenheten är från mer än en skolform. Utredningen föreslår därför att bestämmelsen ändras så att även de lärare och förskollärare som har undervisningserfarenhet från mer än en skolform, och som har bedrivit ämnesundervisning i de olika skolformerna utifrån samma ämnes- eller kursplaner, ska kunna meddelas behörighet att undervisa i ämnet i aktuella årskurser och skolformer. För att lärare och förskollärare ska kunna till- godoräkna sig undervisningserfarenhet från 15 år före den 1 juli 2015 föreslår utredningen att kravet på att undervisningen inte får ha börjat bedrivas tidigare än 15 år innan ansökan kom in till Statens skolverk tas bort.

Utöver detta förslag på ändring lämnar utredningen även förslag på ändringar i regleringen kring behörighet grundat på erfarenhet i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och särskild ut- bildning för vuxna, se avsnitt 5.3.8.

4.2Behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i praktiska och estetiska ämnen

Utredningens förslag: Den som är behörig att undervisa i ett eller flera praktiska eller estetiska ämnen i någon av grundskolans årskurser 4–9 eller gymnasieskolan ska vara behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen även i grundskolans årskurs 1–3.

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, enkelt

136

SOU 2017:51

Övergripande ändringar i behörighetsförordningen

uttryckt, lärare med en examen avsedd för arbete i någon av grund- skolans årskurs 1–3 eller 4–6, förutsatt att de har tillräckliga ämnes- studier.1 Behöriga att undervisa i dessa praktiska och estetiska ämnen är även lärare som är behöriga att undervisa i ett eller flera av dessa ämnen i årskurs 7–9 eller gymnasieskolan.2 Denna senare kategori lärare är behöriga i ämnet oavsett om behörigheten har meddelats på grund av studier inom examen eller genom kompletterande studier. Detsamma gäller för de lärare som har en examen avsedd för årskurs 1–3.

En lärare som har en examen avsedd för någon av årskurserna 4–6 är behörig att undervisa i sina ämnen även i årskurs 3.3 En sådan lärare är emellertid behörig att undervisa i praktiska eller estetiska ämnen i grundskolans årskurs 1och 2 endast om behörigheten i ämnet eller ämnena har meddelats på grund av ämnesstudier inom examen. Läraren är däremot inte behörig att undervisa i årskurs 1och 2 om behörigheten är meddelad på grund av kompletterande studier.

Det finns alltså lärare som har tillräcklig ämneskunskap i ett eller flera praktiska eller estetiska ämnen, men som på grund av sin exa- men inte kan meddelas behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1 och 2, något som lärare med examen avsedd för högre årskurser och gymnasieskolan får. Detta är en orimlig konsekvens av regleringen. Utredningen föreslår därför att den som är behörig att undervisa i ett eller flera praktiska eller estetiska ämnen i någon av grundskolans årskurser 4–9 eller gymnasieskolan ska vara behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen även i grundskolans årskurs 1–3. Detta ska gälla alldeles oavsett om denna behörighet är meddelad utifrån lärarens examen eller kompletterande studier.

12 kap. 3–4 §§ förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

22 kap. 4 a § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

32 kap. 5–5 a §§ förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

137

Övergripande ändringar i behörighetsförordningen

SOU 2017:51

4.3Behörighet att undervisa i ämnen i grundskolans årskurs 4–6

Utredningens förslag: Det ska vara möjligt för legitimerade lärare att bli behöriga att undervisa som lärare i enstaka ämnen i årskurs 4–6. Det ska inte längre krävas att läraren måste komp- lettera sina behörigheter med minst fyra ämnen, varav tre av ämnena är svenska, matematik och engelska, för behörighet att undervisa i årskurs 4–6.

För att denna behörighet ska kunna meddelas ska det krävas att den kompletterande utbildningen i ämnet kan anses motsvara kraven i en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4–6 både i fråga om poängomfattning och ämneskunskaper.

Behörighetsförordningens reglering bygger på principen att en lärare blir behörig att undervisa i de årskurser, ämnen och skolformer som lärarens examen är avsedd för undervisning i. En lärare kan därutöver bli behörig att undervisa i ytterligare ämnen, årskurser eller skolfor- mer om han eller hon kompletterat sin examen med ytterligare studier. Vilken omfattning som krävs (antal högskolepoäng) regleras i behörighetsförordningen och svarar i de flesta fall mot de krav som ställs för examen inriktad mot motsvarande skolform, årkurs och ämne i högskoleförordningens examensordning.

Generellt sett gäller att det krävs ämnesstudier av större omfatt- ning för att komplettera sin behörighet i högre årskurser och gymnasieskolan. En lärare som har en behörighetsgivande examen kan, förutsatt att han eller hon har kompletterat sin utbildning med tillräckligt antal högskolepoäng i ämnet, bli behörig att undervisa i årskurs 7–9 och gymnasieskolan. För en lärare som vill bli behörig att undervisa i förskolan, förskoleklassen eller i årskurs 1–3 krävs dock att läraren har kompletterat sin examen och därigenom fått

”kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en sådan examen”.1 Detta innebär i praktiken att en lärare som vill bli behörig att undervisa i dessa skolformer eller årskurser måste komplettera sin examen så att han eller hon uppfyller samtliga krav för en förskol- lärarexamen respektive en grundlärarexamen enligt bilaga 2 till hög-

1 Jfr 2 kap. 1–3 §§ förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

138

SOU 2017:51

Övergripande ändringar i behörighetsförordningen

skoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i förskole- klass och grundskolans årskurs 1–3. Det räcker alltså inte med att komplettera med tillräckliga och relevanta ämnesstudier för att bli behörig i ett ämne.

Behöriga att undervisa i årskurs 4–6 är dels den lärare som har en examen avsedd för undervisning i årskurs 4–6, dels den lärare som har en examen avsedd för undervisning i årskurs 7–9.1

För den lärare som varken har en examen avsedd för undervisning i årskurs 4–6 eller årskurs 7–9 krävs att läraren har kompletterat sin utbildning med fullgjorda ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng i vardera ämnena svenska, matematik och engelska. Därutöver ska läraren ha fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng i ytter- ligare ett ämne, alternativt minst 15 högskolepoäng i två praktiska eller estetiska ämnen.2 En lärare som har vidareutbildat sig och upp- fyller poängkraven på ämnesstudier i ett eller fler ämnen för årskurs 4–6 kan alltså inte bli behörig utan att han eller hon uppfyller kraven för minst fyra ämnen, varav tre av ämnena är svenska, matematik och engelska.

Utredningen anser att det måste vara möjligt för lärare att kunna komplettera sin examen med ytterligare ämnesstudier i ett ämne för att kunna bli behöriga att undervisa i det ämnet i årskurs 4–6. Å ena sidan är det vanligt med så kallade klasslärare i årskurs 4–6, vilket kräver en bredd i ämnen. Å andra sidan är redan ämneslärare med examen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, vilka har två eller tre ämnen i sin examen, redan behöriga för undervisning där. Det bör på samma sätt vara möjligt för både en lärare med examen avsedd för undervisning i årskurs 1–3 och en lärare med examen avsedd för gymnasieskolan att, genom kompletterande studier, kunna bli behöriga att undervisa i dessa årskurser. Genom att öppna upp för möjligheten för lärare att komplettera sina behörigheter i ett eller fler ämnen i årskurs 4–6 skapas en större flexibilitet för lärare i sin yrkesutövning. Det skapas också en större flexibilitet i skolans organisation, vilket behövs t.ex. när årskullars storlek varierar.

12 kap. 6 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

22 kap. 7 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Även grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshemmet är behöriga att undervisa i årskurs 4–6 i de ämnen som ingår deras i examen. De saknar dock möjligheten att komplettera sina behörigheter i dessa årskurser. Se mer om detta i kapitel 7.

139

Övergripande ändringar i behörighetsförordningen

SOU 2017:51

4.4Behörighet att undervisa i gymnasieskolans introduktionsprogram

Utredningens förslag: Den som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen i gymnasieskolan eller i grundskolans årskurs 7–9 ska även vara behörig att bedriva undervisning i detta eller dessa ämnen i gymnasieskolans introduktionsprogram.

Inom gymnasieskolan finns det fem introduktionsprogram. Dessa syftar till att ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett na- tionellt program i gymnasieskolan eller leda till arbete. Utbildningen är på heltid och eleven följer en individuell studieplan.1 Behörig att undervisa i grundskolans ämnen på gymnasieskolans introduktions- program är den som har en examen avsedd för undervisning i gym- nasieskolan eller i grundskolans årskurs 7–9, alternativt den som har en behörighetsgivande examen och som har kompletterat sin behö- righet att undervisa som lärare med minst 90 högskolepoäng i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik eller minst 45 hög- skolepoäng i ett annat av grundskolans ämnen.2 Regleringen bygger alltså på samma principer som styr behörighet i årskurs 7–9. I års- kurs 7–9 kan lärare emellertid även bli behöriga grundat på de regler som infördes år 2013, dvs. bl.a. genom kompletterande ämnesstudier i sådan omfattning som kan anses ha krävts för ämnet i någon av de examina som är äldre än en lärarexamen enligt bilaga 2 till högskole- förordningen eller genom erfarenhet av undervisning.3

Det finns alltså ett flertal lärare som, grundat på de övergångs- bestämmelser som beslutades år 2013, har meddelats behörighet att undervisa i ämnen i årskurs 7–9 men som inte meddelats mot- svarande behörigheter att undervisa i grundskolans ämnen på gym- nasieskolans introduktionsprogram. Detta är en orimlig konsekvens av regleringen. De lärare som undervisar i grundskoleämnen på gym- nasieskolans introduktionsprogram undervisar enligt de kursplaner som gäller för årskurs 7–9. Utredningen föreslår därför att den som

117 kap. 7 § andra stycket skollagen.

22 kap. 24 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

3Se 2 kap. 44, 46 och 48 §§ förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare samt punkten 9 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

140

Övergripande ändringar i behörighetsförordningen

SOU 2017:51

närbesläktade. Exempel på detta är bl.a. yrkesämnet dator- och kom- munikationsteknik och ämnena programmering och webbteknik, yrkesämnena samhällsbyggande, industritekniska processer, produkt- utveckling och ämnena arkitektur, konstruktion och CAD samt yrkesämnet hästkunskap och ämnet hippologi. Många yrkeslärare har därför också sådan kompetens som är relevant för ett sådant ämne. Det är en orimlig konsekvens av regleringen att en lärare med behörighetsgivande examen och med tillräckliga kunskaper i ett ämne ändå inte blir behöriga att undervisa i ämnet.

Utredningen föreslår därför att även lärare med en yrkes- lärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen ska kunna meddelas behörigheter i ett ämne som de har relevant komptetens i enligt gällande föreskrifter. Detta möjliggör att fler lärare kan bli behöriga i fler ämnen och att lärare får möjlighet att undervisa i fler ämnen som ingår i programstrukturen.

4.6Avgift för ansökan om legitimation

Utredningens förslag: Det undantag på krav på betalning för ansökan om legitimation som gäller för lärare och förskollärare som avlagt en behörighetsgivande examen eller har fått ett behö- righetsbevis av Högskoleverket före den 1 juli 2011 ska upphöra att gälla den 1 juli 2019. Detta innebär att samtliga lärare och förskollärare som ansöker om legitimation efter detta datum ska erlägga en avgift för ansökan.

Legitimeringen av lärare och förskollärare är avgiftsfinansierad och avgiften ska ge full kostnadstäckning. Kostnaden är 1 500 kronor för ansökan om legitimation respektive 750 kronor för ansökan om komplettering av en legitimation. Lärare eller förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen eller har fått ett behörighets- bevis utfärdat av Högskoleverket före den 1 juli 2011 är undantagna kravet på att erlägga avgift för ansökan om legitimation.1 Att denna kategori lärare och förskollärare är undantagna kravet på avgift moti-

1 Punkten 5 ikraftträdande och övergångsbestämmelser till förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare samt 34 § lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800).

144

Speciallärare och specialpedagoger

SOU 2017:51

förslag kring hur behörighetsregleringen bör förändras bl.a. för att justera ett antal otydligheter i gällande reglering och för att öka flexi- biliteten i fråga om för vilken undervisning en lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens kan användas utan att undervisningens kvalitet bedöms försvagas.

5.1Skol- och undervisningsformer som kräver en speciallärarexamen

För att vara behörig att undervisa som speciallärare krävs dels en behörighetsgivande lärar- eller förskollärarexamen, dels en special- lärarexamen.

De olika behörigheterna som kan meddelas grundat på en special- lärarexamen är behörighet att undervisa i grundsärskolan, gymnasie- särskolan och särskild utbildning för vuxna, behörighet att undervisa i specialskolan och behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. En specialpedagogexamen kan i vissa fall jämställas med en speciallärarexamen och ge behörighet att undervisa som special- lärare. 1 Vilka behörigheter en speciallärare får styrs dels av den be- hörighetsgivande lärar- eller förskollärarexamen, dels av inriktningen eller specialiseringen på speciallärarexamen (se mer om detta i av- snitt 5.3.1nedan).

Genom utbildningsinsatsen Lärarlyftets särskilda inriktning avse- ende speciallärarutbildning har lärare och förskollärare möjligheten att läsa en speciallärarutbildning och därmed kunna meddelas behö- righet att undervisa som speciallärare. Skolverkets uppdrag om spe- ciallärarutbildning inom ramen för Lärarlyftet pågår till år 2019. Sedan utbildningsstarten höstterminen 2012 har drygt 1 200 lärare påbörjat utbildningen inom Lärarlyftet. Utredningen ska enligt di- rektivet i december återkomma med förslag bl.a. om hur behörig- hetsgivande fortbildning ska organiseras. Frågan om en eventuell förlängning av insatsen för speciallärare hanteras inom ramen för det kommande arbetet.

1 1 kap. 5 § förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskol- lärare (behörighetsförordningen).

148

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som har en utvecklingsstörning och som på grund av denna inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav. Grundsärskolan syftar till att ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad ut- bildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.2

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolans ämnen. I träningsskolan bedrivs undervisningen i stället i ämnes- områden.3 Ett ämnesområde är en gruppering av flera olika ämnen, jmf Tabell 5.1. Det är också möjligt för en elev att läsa en kombi- nation av ämnen och ämnesområden.

I grundsärskolan finns elva ämnen och fem ämnesområden.

Gymnasiesärskolan är, på samma sätt som grundsärskolan, en anpas- sad utbildning för elever som har en utvecklingsstörning och som på grund av denna inte bedöms kunna nå upp till gymnasieskolans kun- skapskrav.5 I gymnasiesärskolan finns tre olika grupper av ämnen: så kallade bilaga 4-ämnen, yrkesämnen och sådana ämnen som kallas vissa ämnen.6 Vilken grupp ett ämne tillhör är avgörande för vilken utbildning och vilka ämneskunskaper som krävs för behörighet, I de

211 kap. 2 § skollagen (2010:800).

311 kap. 3 och 5 §§ skollagen.

4Det är Skolverket som utifrån kunskapsinnehållet i kursplaner och ämnesområdesplaner bedömer vilka ämnen som är relevanta för ett visst ämnesområde.

518 kap. 2 och 4 §§ skollagen.

6Se avsnitt 4.5.

149

Speciallärare och specialpedagoger

SOU 2017:51

9 nationella programmen i gymnasiesärskolan finns 9 bilaga 4-ämn- en7 och totalt 49 yrkesämnen.8 Därutöver finns ett antal så kallade vissa ämnen.

För de elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program inom gymnasiesärskolan ska utbildning på ett individuellt program erbjudas. I gymnasiesärskolans individuella program bedrivs undervisningen, likt träningsskolan, i ämnesområden.9 Det är också här möjligt för en elev att läsa en kombination av ämnen och ämnes- områden. I gymnasiesärskolans individuella program ingår sex äm- nesområden.

Särskild utbildning för vuxna är en skolform som omfattar grund- läggande och gymnasial nivå. Utbildningen på den grundläggande nivån motsvarar den utbildning som ges i grundsärskolan, inklusive träningsskolan. På gymnasial nivå motsvarar utbildningen den som ges på gymnasiesärskolans nationella program. Det är även möjligt för kommuner att bedriva utbildning inom yrkesprogram och lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna.

Läsåret 2015/16 var 9 774 elever inskrivna i grundsärskolan. 3 865 av dessa elever var inskrivna i träningsskolan. I gymnasie- särskolan var 6 410 elever inskrivna samma läsår. 2 858 av dessa elever läste på gymnasiesärskolans individuella program. Samma

719 kap. 3 § skollagen.

8Se bilaga 2 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne.

919 kap. 14 § skollagen.

10Det är Skolverket som utifrån kunskapsinnehållet i kursplaner och ämnesområdesplaner bedömer vilka ämnen som är relevanta för ett visst ämnesområde.

150

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

läsår var 4 083 elever inskrivna i särskild utbildning för vuxna. 3 174 av dessa var inskrivna på grundsärskolenivå, varav 1 243 på tränings- skolenivå och 1 247 var inskrivna på gymnasiesärskolenivå.11

Den lärare eller förskollärare som har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning blir behörig att undervisa i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna. Vilka ämnen, årskurser och skolformer läraren eller förskol- läraren blir behörig att undervisa i styrs av lärarens eller förskol- lärarens behörighetsgivande examen. För att undervisa i gymnasie- särskolan i yrkesämnen krävs dock ingen speciallärarexamen utan den som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen är även behörig att undervisa i dessa ämnen i gymnasiesärskolan.12

Behörighet i särskild utbildning för vuxna styrs av motsvarande behörigheter i grundsärskolan respektive gymnasiesärskolan. En lär- are som är behörig att undervisa i ett antal ämnen i exempelvis grundsärskolans årskurs 7–9 är därmed behörig att undervisa i mot- svarande ämnen i särskild utbildning för vuxna på grundsärskole- nivå.13

Specialskolan

I specialskolan går elever som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärsko- lan om de är

–dövblinda, eller annars är synskadade och har ytterligare en funk- tionsnedsättning,

–döva eller hörselskadade, eller

–har en grav språkstörning.14

Specialskolan har tio årskurser.15 Specialskolan är indelad i fem regionskolor och fyra riksskolor. Regionskolorna vänder sig till ele- ver som är döva eller har en hörselnedsättning och har totalt ca 400

11Källa: Skolverkets officiella statistik.

122 kap. 28 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

132 kap. 32 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

147 kap. 6 § första stycket skollagen.

1512 kap. 3 § skollagen.

151

Speciallärare och specialpedagoger

SOU 2017:51

elever. Riksskolorna tar emot elever med hörselnedsättning och ut- vecklingsstörning, grava språkstörningar, medfödd dövblindhet samt elever med synnedsättning kombinerad med ytterligare funktions- nedsättningar. Riksskolorna har 240 elever.16

För att en lärare ska bli behörig att undervisa i specialskolan krävs, utöver en behörighetsgivande lärarexamen, en speciallärarexa- men med specialisering för aktuell funktionsnedsättning.17

Särskilt stöd

Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.18 Om en elev inte når kunskapsmålen, eller riskerar att inte nå målen, kan eleven ha rätt till extra anpassningar och ibland även till särskilt stöd.

Med extra anpassningar avses mindre stödinsatser som oftast kan ske inom ramarna för den vanliga undervisningen. Om en elev ris- kerar att inte nå kunskapskraven trots extra anpassningar ska det utredas om eleven behöver särskilt stöd. Det är rektorn som ansvarar för att utreda och besluta om elevens behov av särskilt stöd. Särskilt stöd kan innebära allt från att eleven får ett särskilt stöd i eller i nära anslutning till den ordinarie verksamheten till att eleven hänvisas till särskilda undervisningsgrupper. Det särskilda stödet kan också inne- bära att lärarens undervisning och situationen i klassrummet föränd- ras för att bättre passa eleven som är i behov av särskilt stöd.19

Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan omfattas också av rätten till särskilt stöd i 3 kap. skollagen, men det särskilda stödet ges på andra sätt jämfört med i grundskolan eller motsvarande skol- former. En elev i gymnasieskolan kan under vissa förutsättningar ha rätt att gå om en kurs, få ett individuellt anpassat program, få ett program reducerat, få förlängd undervisning, få gå i specialklass eller få studiehandledning på modersmålet.

16Källa: Skolverkets officiella statistik. Siffrorna avser läsåret 2016/17.

172 kap. 17 – 17 b §§ förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

181 kap. 4 § andra stycket och 3 kap. 3 § skollagen.

193 kap. 5 a – 12 §§ skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:40) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

152

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

I kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare gäller inte bestämmelserna om särskilt stöd.20

Behörig att bedriva undervisning som avser särskilt stöd är en lärare som har en speciallärarexamen eller en sådan specialpedagog- examen som jämställs med en speciallärarexamen. Vilka årskurser och skolformer en lärare är behörig att bedriva undervisning som av- ser särskilt stöd i avgörs av vilka årskurser hans eller hennes behörig- hetsgivande lärar- eller förskollärarexamen. Vilken typ av särskilt stöd lärare får ge avgörs av speciallärarexamens specialisering.21

5.2Behörighetsläget

Av tabellen ovan framgår att behörighetsläget är problematiskt i de skolformer som kräver en speciallärarexamen. Detta gäller särskilt i grundsärskolan och i gymnasiesärskolan. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är däremot hög i dessa skol- och under-

203 kap. 6 § skollagen (E contrario).

212 kap. 36–43 §§ förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

22Källa: Skolverkets officiella statistik. Siffrorna avser läsåret 2016/17. Med behörighet i detta avseende avses lärare med lärarlegitimation samt behörighet i aktuell skolform och minst ett undervisningsämne och för rätt nivå i ämnet. Med lärare som har pedagogisk högskoleexamen avses lärare som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som har fått examensbevis utfärdat. Det kan alltså omfatta såväl en legitimerad lärare som saknar behörighet för aktuell årskurs eller skolform som en lärare utan legitimation.

153

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

gogerna 83 procent av heltid motsvarar det drygt 4 400 speciallärar- tjänster och närmare 4 100 specialpedagogtjänster på heltid.

Fram till 2029 beräknas rekryteringsbehovet av speciallärare eller specialpedagoger över samtliga skolformer till cirka 9 200 heltids- tjänster för perioden 2015–2029. Examinationsbehovet motsvarande period beräknas till närmare 6 600 speciallärare och drygt 5 500 specialpedagoger.

För speciallärarna och specialpedagogerna förväntas alltså ett mer balanserat läge mellan examinationsbehov och examination än för övriga lärarkategorier och förskollärare. 24

Risken med prognosen är dock att de lärare som förväntas exa- mineras med stor sannolikhet till stor del utgörs av de som i dag är verksamma i dessa skolformer. De som i prognosen ses som en tillgång som ska fylla det framräknade rekryteringsbehovet kan alltså vara samma lärare som redan i dag beräknas som en befintlig resurs.

5.3Utredningens förslag

Det är av yttersta vikt att alla elever har tillgång till kvalificerade och kompetenta lärare med legitimation och behörighet. Elever med funktionsnedsättningar behöver dessutom ha tillgång till kompetens utöver den som lärare får i den ordinarie lärarutbildningen. För att komma tillrätta med det kritiska behörighetsläget i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna, specialskolan samt i undervisning som avser särskilt stöd, behöver en rad åtgärder vid- tas.

För att bättre kunna ta till vara på och utöka den specialpedago- giska kompetensen i skolväsendet föreslås förändringar i och tillägg till behörighetsregleringen för speciallärare. Det handlar dels om hur befintliga speciallärares kompetens tas tillvara, dels om att möjlig- göra för speciallärare att utöka sina behörigheter inom det special- pedagogiska fältet utan att detta sker på bekostnad av grundprincip- erna i legitimationsreformen, detta att barn och elever har rätt att undervisas av väl kvalificerade lärare och förskollärare. Det handlar

24 Skolverket (2015). Redovisning av uppdrag om prognos över behovet av olika lärarkategorier.

Dnr 2014:725.

155

Speciallärare och specialpedagoger

SOU 2017:51

även om att ta tillvara på den personal som har lång erfarenhet av att bedriva undervisning inom det specialpedagogiska fältet.

5.3.1Specialpedagogexamen ska alltid vara behörighetsgivande

Utredningens förslag: Examensmålen, liksom behovet av två olika yrkesexamina inom det specialpedagogiska området, bör ut- redas.

Till dess att en utredning har genomförts och en eventuell förändring av de två specialpedagogiska yrkesexamina har trätt i kraft ska en specialpedagogexamen i behörighetshänseende jämställas med en speciallärarexamen oavsett när specialpedagog- utbildningen har påbörjats eller examen utfärdats. Den tidsgräns som finns i behörighetsförordningen ska således tas bort.

Stora likheter i utbildning och arbetsuppgifter mellan speciallärare och specialpedagoger

Sedan 2008 finns det två yrkesexamina inom det specialpedagogiska området för utbildade lärare och förskollärare: speciallärarexamen och specialpedagogexamen. Båda är utbildningar på avancerad nivå och omfattar 90 högskolepoäng. Högskoleförordningens examens- mål skiljer sig, enkelt uttryckt, åt på så sätt att speciallärarexamen ges med olika specialiseringar och i högre grad inriktas på arbete med en enskild elev. I en rapport som presenterades år 2012 visade dåvarande Högskoleverket att utbildningarna i praktiken är mycket lika till sitt innehåll och att det fanns en omfattande samläsning mellan de båda programmen. Specialpedagoger och speciallärare har olika roller i skolväsendet där specialpedagogen, förenklat, i huvudsak är tänkt att vara en stödfunktion för andra lärare medan specialläraren är tänkt att vara en stödfunktion för den enskilda eleven. Högskoleverket menade att yrkesrollerna i stora delar flöt samman även i yrkeslivet. I hela populationen angavs att 59 procent av tiden används till under- visning (speciallärarrollen), medan i princip all övrig tid används till uppgifter som handledning, rådgivning, stöd till lärare m.m. (special- pedagogrollen). Det fanns dock en skillnad mellan yrkesgrupperna

156

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

då speciallärarna menade att de ägnar 68 procent av sitt special- läraruppdrag åt undervisning medan motsvarande tid för specialpeda- gogerna var 52 procent.25

Specialpedagogexamen jämställs i vissa fall med speciallärarexamen

För behörighet att undervisa som speciallärare krävs dels en behörig- hetsgivande lärar- eller förskollärarexamen, dels en speciallärarexa- men. En specialpedagogexamen kan enligt dagens regelverk jämstäl- las med en speciallärarexamen förutsatt att den har utfärdats senast den 30 juni 2015 och avser en utbildning som påbörjats före utgång- en av 2008. Denna begränsning i tiden för vilka specialpedagog- examina som är behörighetsgivande har motiverats med att det under en period inte fanns någon speciallärarutbildning.26

Specialpedagoger vars utbildning inte omfattas av den tidsbe- gränsning som anges i behörighetsförordningen meddelas i dag ingen behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd, detta trots att de har en utbildning som enligt kraven i examens- ordningen är densamma som de som påbörjade utbildningen före 2008.

Utredningens förslag

Utredningen menar att examensmålen för de två olika yrkesexamina inom det specialpedagogiska området bör ses över. Det är mycket angeläget att skolväsendet har tillgång till djup kunskap både vad gäller den elevnära liksom den rådgivande specialpedagogiska kom- petensen. En kommande utredning bör därför inte ha som huvud- sakligt uppdrag att se över hur någon av de två examina kan avskaffas utan i stället att föreslå hur skolväsendets behov av specialpedagogisk kompetens på bästa sätt kan tillgodoses givet olika skolors och för- skolors praktiska förutsättningar. Utredningen noterar dock att de två olika yrkesutbildningarna och de två yrkesgruppernas arbetsupp- gifter i dag i stor utsträckning sammanfaller, även om det i dag

25Högskoleverket (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan (rapport 2012:11 R).

26SOU 2008:52. Legitimation och skärpta behörighetsregler.

157

Speciallärare och specialpedagoger

SOU 2017:51

uppges finnas en rörelse vid ett antal lärosäten att i högre grad skilja utbildningarna åt.

Dagens regelverk, där specialpedagogers behörighet för viss undervisning faller ut beroende på vilket datum en utbildning på- börjades eller examen utfärdades utan hänsyn till utbildningens inne- håll, är orimligt. Två identiska utbildningar kan med dagens reglering få olika utfall i behörighetshänseende. Utredningen föreslår därför att specialpedagogexamen vid tillämpningen av behörighetsförord- ningen jämställs med speciallärarexamen oavsett när utbildningen påbörjats eller examen utfärdats. Detta innebär att specialpedagoger kommer att kunna bli behöriga att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. För det fall en sådan specialpedagog har läst med en viss inriktning i sin specialpedagogutbildning kommer detta innebära att han eller hon även ges behörighet att undervisa i aktuell skolform. I samband med en eventuell förändring av examensmålen för specialpedagog- respektive speciallärarexamen bör också behörig- hetsregleringen ses över i denna del.

5.3.2Ändringar gällande behörighet för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskilt utbildning för vuxna

Utredningens förslag: 1. Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem liksom den med en äldre examen avsedd för arbete i fritidshemmet ska vara behöriga att undervisa i ämnesområden inom träningsskolan om han eller hon också har en speciallärar- examen med specialisering mot utvecklingsstörning.

2.Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem liksom den med en äldre examen avsedd för arbete i fritidshemmet ska vara behöriga att undervisa även i grundsärskolans årskurs 7–9 samt i gymnasiesärskolan i det eller de praktiska eller estetiska ämnen de är behöriga att undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6, om han eller hon också har en speciallärarexamen med speciali- sering mot utvecklingsstörning.

3.Ämneslärare med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 liksom den med en äldre examen avsedd för undervisning i årskurs 7–9 ska vara behöriga att undervisa i grundsärskolans årskurs 7–9 och

igymnasiesärskolan om han eller hon också har en special- lärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.

158

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

4.Ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan liksom den med en äldre examen avsedd för undervisning i gymnasieskolan ska vara behöriga att undervisa i gymnasiesär- skolan om han eller hon också har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.

5.Bestämmelser om kompletterande behörighet i enstaka naturorienterande eller samhällsorienterande ämne för grundsär- skolan ska tas bort.

6.Lärare med ämneskunskap i ett eller flera samhällsorien- terande ämnen ska vara behöriga att undervisa i detta eller dessa ämnen i gymnasiesärskolan även om de saknar behörighet i samhällsorienterande ämnen i grundsärskolan.

7.Förskollärare, grundlärare med inriktning mot arbete i fri- tidshem liksom den med en äldre examen avsedd för arbete i fritidshemmet ska vara behöriga att undervisa i samtliga ämnes- områden i gymnasiesärskolans introduktionsprogram om han eller hon också har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.

Den som är behörig att undervisa i grund- eller gymnasie- särskolan enligt ovan ska också vara behörig att undervisa på mot- svarande nivå och i motsvarande ämne i särskild utbildning för vuxna.

Behörighet att bedriva undervisning i grundsärskolan, gymnasiesär- skolan och i särskild utbildning för vuxna styrs av tre faktorer: in- riktning på behörighetsgivande examen, inriktning på speciallärar- examen och behörighet i ämnen. Krav på specialpedagogisk kom- petens samt på ämnesbehörighet ska fortsatt gälla för att få undervisa i dessa skolformer. Utredaren föreslår dock att behöriga lärare med ämneskompetens ska få undervisa i fler årskurser och skolformer. Genom att öppna upp för att fler inriktningar i en grund- eller ämneslärarexamen kan ge behörighet i grundsärskolan, gymnasie- särskolan och i särskild utbildning för vuxna förbättras möjlighet- erna att rekrytera den kompetens som behövs t.ex. vad gäller ämnes- djup i olika årskurser och skolformer. Vidare öppnas möjligheten för behöriga lärare att utöka sina behörigheter genom ämnesstudier, i stället för att behöva läsa in en ny examen eller inriktning.

159

Speciallärare och specialpedagoger

SOU 2017:51

1. Träningsskolan

Behörig att undervisa i träningsskolan är dels lärare med behörighet att undervisa i ett eller flera ämnen i grundsärskolan som också har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, dels förskollärare med en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.27 Lärarna blir behöriga att undervisa i de ämnes- områden för vilket deras ämneskunskap är relevant. Förskollärarna blir behöriga att undervisa i samtliga ämnesområden i träningsskolan.

Utredningen föreslår att fritidspedagoger med lärarlegitimation samt speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning bör få en generell behörighet i träningsskolan likt den förskollärare har i dag. I träningsskolan utbildas eleverna i ämnesområden, vilka i mindre utsträckning än övriga delar av skolväsendet fokuserar på teoretiska ämnen. Det finns dock ingen behörighetsgivande examen som är inriktad mot träningsskolan eller ämnesområdena i tränings- skolan. Den bedömning som gjordes när legitimations- och behörig- hetssystemet infördes var därför att förskollärare skulle kunna bli behöriga i skolformen då styrdokumenten för träningsskolan i högre grad motsvarade förskolans än grundskolans uppdrag.28 Detta be- döms fortfarande gälla. På samma sätt finns likheter med styrdoku- menten för fritidshemmet. Innehållet i de olika äldre fritidspedagog- examina och de äldre förskollärarexamina är i huvudsak lika varandra fast avsedda för olika åldrar. Utredningen bedömer därför att fritids- pedagoger är väl lämpade att undervisa i träningsskolan. Utredningen föreslår även att grundlärare med inriktning mot arbete i fritids- hemmet och en speciallärarexamen med specialisering mot utveck- lingsstörning ska kunna få en generell behörighet att undervisa i träningsskolans ämnesområden.

2. Praktiska och estetiska ämnen i grund- och gymnasiesärskolan

Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem som har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning är behöriga att undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 i de praktiska eller estetiska ämnen de har utbildning i. De är dock inte behöriga att

272 kap. 16 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

28SOU 2008:52. Legitimation och skärpta behörighetsregler.

160

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

undervisa i detta eller dessa ämnen vare sig i grundsärskolans årskurs 7–9 eller i gymnasiesärskolan. Andra lärare som är behöriga i prak- tiska eller estetiska ämnen i grundsärskolans årskurs 1–6 är däremot även behöriga att undervisa i ämnet i grundsärskolans 7–9 och gym- nasiesärskolan.

Det är orimligt att en grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, som är behörig att undervisa i sitt eller sina ämnen i grundsärskolans årskurs 1–6, inte ges samma behörighet som andra lärare med motsvarande ämnesutbildning. Utredningen föreslår där- för att dessa ska vara behöriga att undervisa i hela grundsärskolan samt i gymnasiesärskolan i de ämnen de har utbildning för.

3 och 4. Grundsärskolans årskurs 7–9 och gymnasiesärskolan

För behörighet att bedriva undervisning i grundsärskolans årskurs 7–9 krävs, utöver adekvat speciallärarexamen, en lärarexamen avsedd för arbete i minst en av grundskolans åk 4–6. Ämneslärare med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 och de med en äldre examen avsedd för undervisning i årskurs 7–9 är inte behöriga att undervisa i dessa årskurser förutom i praktiska eller estetiska ämnen.29

Lärare med en speciallärarexamen med specialisering mot utveck- lingsstörning och en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 7–9 eller gymnasieskolan är i dag dock undan- tagna kravet på behörighet och får bedriva undervisning i grundsär- skolans årskurs 7–9, i gymnasiesärskolan i ämnen som inte är yrkes- ämnen och på motsvarande nivåer i den särskilda utbildningen för vuxna förutsatt att de per den 1 december 2013 var anställda som lärare i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning.30

Dessa lärare har goda ämneskunskaper och rätt påbyggnadsut- bildning och bör därför också ges behörighet att undervisa i grund- och gymnasiesärskolan. Utredningen föreslår därför att lärare med examen avsedd för undervisning i årskurs 7–9 och en speciallärar- examen med specialisering mot utvecklingsstörning ska vara behö- riga att undervisa i grundsärskolans årskurs 7–9 och i gymnasie- särskolan i de ämnen de har utbildning för.

292 kap. 13–15 a §§ förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

30Punkten 19 i Ikraftträdande och övergångsbestämmelser till förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

161

Speciallärare och specialpedagoger

SOU 2017:51

För behörighet att bedriva undervisning i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen krävs, utöver adekvat speciallärarexamen, en lärarexamen avsedd för arbete i minst en av grundskolans åk 4–6.31 Elever i gymnasiesärskolan har rätt att undervisas av lärare med relevanta ämneskunskaper. Lärare med en examen avsedd för arbete i gymnasieskolan har en gedigen ämnesbakgrund och utredningen menar att det saknas skäl till att de inte ska kunna ges behörighet att undervisa i de ämnen de har utbildning för i gymnasiesärskolan, förutsatt att de även har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.

5. Behörighet i samhällsorienterande- respektive naturorienterande ämnen i grundsärskolans årskurs 1–9

En lärare som är behörig att undervisa i någon av grundsärskolans årskurs 1-9 kan, enligt nuvarande bestämmelser, komplettera sin behörighet i enskilda samhällsorienterande (SO) respektive naturori- enterande (NO) ämnen32 i grundsärskolans årskurs 1–6 respektive 7–9.33 Eftersom undervisning i grundsärskolan sker i SO och NO som sammanhållna ämnen34 och inte i enskilda ämnen stämmer inte regleringen i behörighetsförordningen överens med skollagens ämnesindelning för grundsärskolan. Detta innebär att en lärare de facto inte kan bli behörig att undervisa i enstaka NO- eller SO- ämnen i grundsärskolan, tvärtemot vad som anges i behörighets- förordningen. Denna, till innehållet missvisande, bestämmelse ska därför tas bort. Detta innebär ingen skärpning av kraven utan att behörighetsförordningens bestämmelser stämmer överens med skol- lagens ämnesindelning för grundsärskolan.

312 kap. 27 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

32Med SO-ämnen avses geografi, samhällskunskap, historia och religionskunskap. Med NO- ämnen avses biologi, fysik och kemi.

332 kap. 11 a § respektive 2 kap. 14 a § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

3411 kap. 6 § skollagen.

162

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

6. Behörighet i enstaka samhällsorienterande ämne(n) i gymnasiesärskolan.

Regleringen av behörighet i gymnasiesärskolan hänvisar tillbaka till behörighetsregleringen för grundsärskolans årskurs 7–9. Lärare som är behöriga i ett ämne i grundsärskolan är behöriga att undervisa i motsvarande ämne i gymnasiesärskolan.35 Ämnena i gymnasiesär- skolan motsvarar inte fullt ut ämnena i grundsärskolan. I gymnasie- särskolan läser eleverna de enskilda SO-ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. I grundsärskolan läser ele- verna SO som ett ämne (se ovan). Behörighet i SO kräver ämnes- studier i samtliga ämnen som ingår i ämnesgruppen. Det betyder att en lärares utbildning alltid måste omfatta alla fyra ämnen, även om läraren endast undervisar i geografi i gymnasiesärskolan. Utredning- en föreslår därför att en självständig reglering för gymnasiesärskolan införs för dessa ämnen. Därmed blir även lärare med utbildning för ett eller flera, men inte samtliga, SO-ämnen behöriga att undervisa i ämnena i gymnasiesärskolan, trots att de inte är behöriga att under- visa i ämnet SO i grundsärskolan.

7. Gymnasiesärskolans individuella program

I både träningsskolan och i gymnasiesärskolans individuella program bedrivs undervisningen i ämnesområden (se ovan). I båda skolfor- merna är det vanligt med klasslärare, det vill säga att samma lärare undervisar i samtliga ämnesområden. Den pedagogiska utbildning som förskollärare har, i kombination med rätt speciallärarexamen, passar ofta väl för den grupp elever som undervisas i ämnesområden, dvs. i träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Utredningen erfar också att många av de som undervisar i tränings- skolan och på gymnasiesärskolans individuella program är förskol- lärare.

Förskollärare med en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning är behöriga att bedriva undervisning i samtliga ämnesområden i träningsskolan, se ovan. Behörigheter i gymnasie- särskolans individuella program bygger på vilka behörigheter lära- ren eller förskolläraren har i grundsärskolan. Detta innebär att lär-

35 2 kap. 27 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

163

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

hänsyn till vad som anförts kring fritidspedagoger och grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshemmet i avsnitt 5.3.2 om Trä- ningsskolan bör även denna kategori ges en sådan generell be- hörighet.

5.3.3Ändrad reglering kring särskilt stöd

Utredningens förslag: Behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd ska, utöver specialiseringen på speciallärarexa- men, grundas på vilka årskurser lärare är behörig att undervisa i.

Behörighetsförordningen reglerar vilka årskurser, ämnen och skol- former en lärare är behörig att bedriva undervisning i. Avgörande för behörigheterna är dels lärarens examen, dels eventuella kompletter- ande studier eller erfarenhet av undervisning. Vilka årskurser en exa- men ger behörighet att undervisa i kan skilja sig från vilka årskurser en examen är avsedd för. En lärare som har en examen avsedd för arbete i årskurs 7–9 och som har ett praktiskt eller estetiskt ämne i sin exa- men har en examen som är avsedd för arbete i årskurs 7–9 men som ger behörighet att undervisa i årskurs 1–9.

Såvitt avser behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd styrs detta av de behörigheter som speciallärarens behörighets- givande lärar- eller förskollärarexamen ger. Den speciallärare som har en examen avsedd för arbete i årskurs 7–9 i ett praktiskt eller este- tiskt ämne är därmed behörig att bedriva särskilt stöd i hela grund- skolan. En lärare med samma examen men med andra ämnen än praktiska eller estetiska ämnen och speciallärarexamen är däremot behörig att bedriva särskilt stöd i grundskolans årskurs 4–9. Detta innebär att lärare är behöriga i olika årskurser vad gäller särskilt stöd beroende på vilka ämnen de har läst inom sin lärarexamen, inte vad examen är avsedd för undervisning i. En lärare som kompletterar sin utbildning och därmed blir behörig att undervisa i ytterligare årskurser blir däremot inte behörig att bedriva särskilt stöd i dessa årskurser.

Denna ordning följer inte övriga strukturen i behörighetsförord- ningen. Det är orimligt att en lärare inte, genom kompletterande studier, kan meddelas behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd i fler årskurser, på samma sätt som är möjligt när det

165

Speciallärare och specialpedagoger

SOU 2017:51

gäller behörigheter att undervisa i ämnen. Utredningen föreslår därför att den lärare som genom studier kompletterat sina behörig- heter att undervisa i fler årskurser att även bli behörig att bedriva undervisning som avser särskilt stöd i dessa årskurser. Eftersom be- hörigheter i grundskola och gymnasieskola styr behörigheter i same- skolan, specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan kom- mer de ändringar som föreslås i detta avsnitt även att innebära motsvarande ändringar såvitt avser särskilt stöd i dessa andra skol- former.

5.3.4Förlängda övergångsbestämmelser

Utredningens förslag: Den övergångsperiod som gäller till ut- gången av juni 2018 i fråga om krav på legitimation och be- hörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg i skolväsendet förlängs till utgången av juni 2021 när det gäller undervisning i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna.

Utredningen föreslår att de övergångsbestämmelser som finns för behörighet att bedriva undervisning i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna ska förlängas. Förlängningen avser endast de som anställts före 2011 och stannar i samma verksamhet. Förslaget innebär att lärare eller förskollärare som saknar legitimation och behörighet och som har ingått avtal om anställning som lärare, förskollärare eller fritidspedagog före den 1 juli 2011, under tiden för anställningen får fortsätta att undervisa och självständigt besluta om betyg i de nämnda skolformerna enligt bestämmelserna om behörighet i 1985 års skollag.

Många som undervisar i dessa skolformer är fortsatt obehöriga. Flera åtgärder föreslås i detta betänkande för att komma tillrätta med det kritiska behörighetsläget. Dessa åtgärder kommer emellertid inte att inom de närmsta åren bidra till att täcka den omfattande brist på behörig personal som finns i dessa skolformer. Det är av yttersta vikt att det är legitimerad och behörig personal som bedriver undervis- ningen i dessa skolformer. Sett till hur behörighetsläget ser ut och förväntas se ut de närmaste åren behöver dock övergångsregler fortsatt gälla för denna verksamhet. Utredaren anser att det är bättre

166

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

att de som är verksamma i dessa skolformer och har lång erfarenhet av att bedriva undervisningen får fortsätta undervisa även om de inte är behöriga, än att huvudmännen ska behöva anställa nya lärare varje år. Det är därför motiverat att förlänga den övergångsperiod som finns i dag. Den grupp som omfattas av de förlängda övergångsbe- stämmelserna har en gedigen erfarenhet av undervisning i aktuella skolformer.

5.3.5Behörighet att undervisa elever med mer än en funktionsnedsättning i specialskolan

Utredningens förslag: Om eleverna vid en specialskola har två eller fler funktionsnedsättningar ska det för behörighet räcka att speciallärarexamen är specialiserad mot en av elevens funktions- nedsättningar. I övrigt ska de krav som gäller för behörighet för aktuell årskurs och ämne gälla.

Vad som krävs för behörighet att undervisa i specialskolan styrs bl.a. av elevernas funktionsnedsättning. Detta innebär att en lärare, utöver behörighet för rätt årskurs och ämne, endast är behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsned- sättning som lärarens speciallärarexamen är specialiserad mot. I vissa av specialskolorna finns elever med flera olika funktionsnedsätt- ningar, vilket innebär att en speciallärare i teorin behöver två eller fler specialiseringar i sin speciallärarexamen för att vara behörig att bedriva undervisningen. Det gäller exempelvis vid Åsbackaskolan som är en specialskola som tar emot elever som är döva eller med hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning, och vid Ekeskolan, som är en specialskola för elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. I dessa skolor finns ett behov av kompetens både vad gäller dövhet eller synskada och utvecklings- störning. Det är emellertid extremt få, om ens någon, lärare som har dubbla speciallärarkompetenser. Detta borde i praktiken innebära att inga lärare på dessa specialskolor är behöriga att undervisa sina elever. Att lärarna har en gedigen kunskap för den undervisning de ska bedriva är nödvändigt och det allra bästa vore om lärarna hade dubbel speciallärarkompetens. Ur en praktisk synvinkel är dock de ovan beskrivna kraven inte rimliga att ställa. Utredningen föreslår

167

Speciallärare och specialpedagoger

SOU 2017:51

därför att nuvarande krav på flera specialiseringar inom ramen speciallärarexamen bör tas bort. Utredningen vill dock betona vikten av att väl utbildade och för uppgiften lämpliga lärare anställs i dessa skolformer och att kravet på speciallärarexamen inte eftersätts i dessa skolformer.

Även i andra skol- och undervisningsformer än specialskolan kan det finnas ett behov av att läraren har kompetens gällande mer än en funktionsnedsättning. I direktivet lyfts Riksgymnasiesärskolan för döva och hörselskadade fram som ett exempel. Utredningen kan konstatera att behörighetskraven för att få undervisa i gymnasiesär- skolan, utöver en behörighetsgivande lärarexamen, är en speciallärar- examen med specialisering mot utvecklingsstörning. Även om det vid denna skola i praktiken även behövs kompetens vad gäller teckenspråk bedömer utredningen att det med nuvarande regelverk inte finns något formellt krav på en sådan specialisering för behö- righet. Inte heller i regleringen för särskilt stöd finns något formellt krav på att lärarens speciallärarexamen måste ha fler än en speciali- sering vid undervisning, även om ett sådant behov kan förekomma i praktiken. Någon ändring av regleringen i andra skol- eller under- visningsformer än specialskolan bedöms därför inte vara nödvändig.

5.3.6Möjligheter att utöka specialpedagogisk kompetens

Utredningens förslag: En lärare med speciallärar- eller special- pedagogexamen ska kunna utöka sin behörighet att bedriva under- visning som speciallärare genom att komplettera sin tidigare ut- bildning med en ny specialisering.

Speciallärarutbildningen är en utbildning på avancerad nivå som om- fattar 90 högskolepoäng i specialpedagogiska studier. Inom ramen för utbildningen väljer studenten en av de sex olika specialiseringarna som finns. Det är sedan denna specialisering som, tillsammans med den bakomliggande lärar- eller förskollärarexamen, avgör lärarens behörigheter.

168

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

Speciallärarexamen ges med följande specialiseringar:

–språk-, skriv- och läsutveckling,

–matematikutveckling,

–dövhet eller hörselskada,

–synskada,

–grav språkstörning och

–utvecklingsstörning.

Det saknas i dag möjligheter för en speciallärare eller specialpedagog att utöka sin specialpedagogiska kompetens med ytterligare speciali- seringar. Precis som det är möjligt för en lärare att komplettera sin legitimation med ytterligare behörigheter genom kompletterande studier menar utredningen att det ska vara möjligt för en special- lärare eller specialpedagog att utöka sin behörighet att bedriva under- visning som speciallärare genom att läsa en ny specialisering. Denna kompletterande utbildning ska ge specialläraren eller specialpedago- gen utökad behörighet grundad på den inriktning som de komplet- terande studierna avser.

De lärosäten som har speciallärarutbildningar bör planera sitt ut- bildningsutbud så att kurser erbjuds som ger möjlighet att komplet- tera med ytterligare specialiseringar. Det bör också vara möjligt att läsa motsvarande kurser inom ramen för Lärarlyftet II under tiden utbildningsinsatsen pågår. För att kunna antas till en sådan kurs bör avlagd speciallärar- eller specialpedagogexamen krävas. Utredningen ska enligt direktivet i december återkomma med förslag bl.a. om hur behörighetsgivande fortbildning ska organiseras.

5.3.7Validering av annan specialpedagogisk kompetens

Det finns lärare som har läst andra specialpedagogiska påbyggnads- utbildningar på högskolenivå än de som leder till speciallärar- eller specialpedagogexamen och som inte är behöriga att undervisa som speciallärare. Dessa lärare har ofta omfattande studier inom det spe- cialpedagogiska området och många har varit verksamma inom aktu- ella skol- och undervisningsformer. Det är viktigt att dessa lärares kompetens tas till vara i skolväsendet och att deras väg till behö-

169

Speciallärare och specialpedagoger

SOU 2017:51

righet inte blir orimligt lång, t.ex. genom att låta dem läsa en hel speciallärarutbildning inom ramen för Lärarlyftet eller den reguljära utbildningen

Utredningen vill här understryka möjligheten till validering som regleras i 6 kap. 6–8 §§ högskoleförordningen (1993:100). Enligt dessa bestämmelser har studenter rätt att få tillgodoräkna sig kun- skaper och färdigheter som är av sådan beskaffenhet och sådan om- fattning att de i huvudsak svarar mot utbildningen. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. För dessa lärare bör lärosätena kunna validera dessa utbildningar för att vägen till behörighet som special- lärare för dessa studenter inte blir onödigt lång. Utredningen avser att återkomma i slutbetänkandet i vissa frågor som rör validering.

5.3.8Utökad möjlighet till behörighet grundat på erfarenhet i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Utredningens förslag: En lärare eller förskollärare som har un- dervisat i minst 8 år i ett ämne eller ämnesområde i grundsär- skolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna ska kunna tillgodoräkna sig sådan erfarenhet till och med den 1 juli 2021 för utökad behörighet. En lärare eller för- skollärare som är född senast den 1 juli 1958 ska ha bedrivit sådan undervisning i minst 4 år.

År 2013 infördes övergångsbestämmelser i behörighetsförordningen med särskilda behörighetskrav för lärare med lång undervisnings- erfarenhet.38 Bestämmelsen innebär, kortfattat, att en legitimerad lär- are eller förskollärare under vissa förutsättningar kan meddelas be- hörighet att undervisa i ett ämne, årskurs eller skolform där han eller hon saknar utbildning om han eller hon har lång erfarenhet av sådan undervisning. En av förutsättningarna för att behörighet ska med- delas är att undervisningen ska ha bedrivits före den 1 juli 2015. Detta är det datum då legitimationsreformens övergångsperiod upp-

38 Prop. 2012/13:187. Vissa skollagsfrågor. Se även avsnitt 3.1.3.

170

SOU 2017:51

Speciallärare och specialpedagoger

hörde i alla skolformer utom i grundsärskolan, specialskolan, gym- nasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna.

Utredningen föreslår att övergångsperioden såvitt avser grundsär- skolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna ska förlängas (se avsnitt 5.3.4). Utredningen föreslår att även tidsgränsen, för vilken erfarenhet av undervisning i dessa skolformer kan ligga till grund för utökad behörighet, förlängs till den tidsgräns då övergångsperioden ska upphöra. Detta innebär att en lärare eller förskollärare som har undervisat i minst åtta år i ett ämne eller ämnesområde i dessa skolformer kan tillgodoräkna sig sådan erfa- renhet till och med den 1 juli 2021. En lärare eller förskollärare som är född senast den 1 juli 1958 ska ha bedrivit sådan undervisning i minst fyra år.

Det finns legitimerade lärare och förskollärare som har lång erfa- renhet av att bedriva undervisning i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna, undervisning som de inte har behörighet för. Det kan dels handla om lärare eller förskollärare som saknar en speciallärarexamen, dels lärare eller för- skollärare med en speciallärarexamen med rätt specialisering men som saknar behörighet i de ämnen eller ämnesområden, skolformer eller årskurser som de bedriver undervisning i. En lärare eller för- skollärare med mångårig erfarenhet av undervisning från dessa skol- former förutsätts dock genom denna långa undervisningserfarenhet ha fått de kunskaper som krävs för att fungera väl som lärare inom den undervisning som han eller hon bedriver. Med tanke på att tiden för då legitimationsreformens övergångsperiod har varit förlängd – och nu ytterligare förlängs – för dessa skolformer, finner utredning- en det rimligt att de lärare och förskollärare som är och har varit verksamma här ska kunna ges en utökad möjlighet till behörighet grundat på sin erfarenhet inom just dessa skolformer. Dessa lärare och förskollärare ska därför kunna tillgodoräkna sig erfarenhet av undervisning till och med juni 2021. I övrigt ska samma regler gälla som redan finns i övergångsbestämmelserna till behörighetsförord- ningen, dvs. bland annat krav på lämplighet att bedriva sådan under- visning.

Utredningen föreslår även i avsnitt 4.1 att en legitimerad lärare eller förskollärare som under sammanlagt minst 8 läsår under de senaste 15 åren före den 1 juli 2015 har bedrivit undervisning som

171

Utbildningar som kräver specialistkompetens SOU 2017:51

avsnitt 6.1.3. Kompetensbehovet hos lärarna som bedriver under- visning inom sådana utbildningar som avviker beskrivs därefter i avsnitt 6.1.4.

6.1.1Utbildningar som avviker enligt 5 kap. gymnasieförordningen

Inför gymnasiereformen 2010 anges behovet av att det måste finnas utrymme för förändring och förnyelse från vad som annars gäller för de nationella programmen.2 I 5 kap. gymnasieförordningen regleras förutsättningarna för sådana utbildningar som avviker från gym- nasieskolans och gymnasiesärskolans nationella program. De aktuella utbildningarna är följande:

–särskilda varianter,

–särskilda varianter inom det estetiska området i gymnasieskolan,

–utbildningar med egna examensmål,

–riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och riksrekry- terande utbildning i gymnasiesärskolan,

–riksrekryterande estetisk spetsutbildning för det estetiska pro- grammet,

–riksidrottsgymnasium, och

–nationellt godkända idrottsutbildningar.

För att säkerställa att de utbildningar som innebär avsteg från de na- tionella programmen uppfyller kraven granskas och godkänns dessa av Skolverket efter ansökan från huvudman. Ett beslut om att få bedriva en utbildning som avviker från de nationella programmen gäller för fyra antagningsomgångar, förutom riksidrottsgymnasium vars beslut gäller för tre antagningsomgångar.3 Syftet med att utbild-

2Prop. 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i gymnasieskolan. I detta fall avses avvikelser enligt 5 kap. gymnasieförordningen(2010:2039).

35 kap. 10 § första stycket, 17 § första stycket, 25 § första stycket och 29 § andra stycket gymnasieförordningen.

174

som har anmälts till en utbild-	3 § första stycket 2 överstiger
ning enligt 3 § första stycket 2	antalet tillgängliga utbildnings-
överstiger antalet tillgängliga ut-	platser, beslutar Statens skol-
bildningsplatser, beslutar Statens	verk om urval.

att besluta om betyg, dock	att besluta om betyg, dock
längst till utgången av juni 2015	längst till utgången av juni 2015
eller, när det gäller betyg i	eller, när det gäller betyg i
grundsärskolan, specialskolan,	grundsärskolan, specialskolan,
gymnasiesärskolan eller särskild	gymnasiesärskolan eller särskild
utbildning för vuxna, längst till	utbildning för vuxna, längst till
utgången av juni 2018.	utgången av juni 2021.

En högskola som anordnar		En högskola som anordnar
befattningsutbildningen	eller	befattningsutbildning eller fort-
fortbildningen är skyldig att		bildning är skyldig att medverka
medverka i uppföljningen av		i uppföljningen av utbildningen.
utbildningen.

gandet av nyanlända barn,
3. tillgången till legitimerade	3. tillgången till legitimerade
och behöriga lärare samt utbil-	och behöriga lärare kan säkras,
dade fritidspedagoger eller mot-
svarande kan säkras,

betar i förskolan, eller
2. sådana personer som avses	2. sådana personer som avses
i 6 § första stycket 1 och 3 och	i 6 § första stycket 1 och som
som arbetar i fritidshemmet.	arbetar i fritidshemmet.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 § 102
Det som sägs i läroplanen om	Det som sägs i läroplanen om
lärare ska också gälla förskol-	lärare ska också gälla förskol-
lärare och fritidspedagoger som	lärare som undervisar inom de
undervisar inom de verksam-	verksamheter som läroplanen
heter som läroplanen gäller för.	gäller för.