Utbildning, undervisning och ledning
– reformvård till stöd för en bättre skola
Delbetänkande av Utredningen om
en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner
Stockholm 2017
SOU 2017:51
SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon:
Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss.
Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017
ISBN
ISSN
Till statsrådet Gustav Fridolin, Utbildningsdepartementet
Regeringen beslutade den 15 september 2016 att uppdra åt en sär- skild utredare att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsätt- ningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bl.a. se över behörighets- och legitimationsreglerna (dir. 2016:76). Som särskild utredare förordnades samma dag dekan Björn Åstrand. Som sekreterare i utredningen anställdes samma dag kanslirådet Gerd Mörck. Den 21 november 2016 anställdes juristen Frida Ericmats Rutgersson som sekreterare på 80 procent, från och med 23 januari 2017 anställdes Frida på 100 procent. Den 23 januari 2017 anställdes juristen Anna Bergqvist som sekreterare på 100 pro- cent. Gerd Mörck är utredningens huvudsekreterare.
Som experter i utredningen förordnades från |
och med den |
14 november 2016 departementssekreterare Therese |
Biller, Utbild- |
ningsdepartementet, departementssekreterare Johan Börjesson, Ut- bildningsdepartementet, departementssekreterare Karolina Gustafson, Finansdepartementet, departementssekreterare Stefan Holmgren, Utbildningsdepartementet, departementssekreterare Karin Moberg, Finansdepartementet, departementssekreterare UllaKarin Sundqvist Nilsson, Utbildningsdepartementet och ämnessakkunnig Emma Östling Utbildningsdepartementet. Johan Börjesson entledigades fr.o.m. den 1 januari 2017. I hans ställe förordnades fr.o.m. samma dag departementssekreteraren Erica Stadler, Utbildningsdeparte- mentet, som expert.
Härmed överlämnas Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioners delbetänkande Utbildning, undervisning
och ledning – |
Reformvård |
till stöd för en bättre skola |
(SOU 2017:51). |
De ytterligare |
frågor som uppdraget omfattar |
kommer att behandlas i utredningens slutbetänkande som ska lämnas senast den 1 december 2017.
Stockholm 8 juni 2017
Björn Åstrand
/Gerd Mörck Anna Bergqvist
Frida Ericmats Rutgersson
Innehåll
Sammanfattning ................................................................ |
11 |
|
Författningsförslag ............................................................. |
19 |
|
1.1 |
Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................ |
19 |
1.2 |
Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................ |
22 |
1.3 |
Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................ |
32 |
1.4Förslag till lag om ändring i lag (2010:801) om
införande av skollagen (2010:800) ......................................... |
33 |
1.5Förslag till lag om ändring i lag (2010:801) om
införande av skollagen (2010:800) ......................................... |
35 |
1.6Förslag till förordning om ändring i förordning
(SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan ..................... |
37 |
1.7Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare
samt fritidspedagoger och motsvarande ................................ |
39 |
1.8Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av
lärare och viss annan personal ................................................ |
43 |
1.9Förslag till förordning om ändring i
gymnasieförordning (2010:2039) .......................................... |
46 |
1.10Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för
rektorer och förskolechefer.................................................... |
47 |
3
Innehåll |
SOU 2017:51 |
1.11Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare
|
och förskollärare..................................................................... |
56 |
1.12 |
Förslag till förordning om ändring i förordning |
|
|
(2011:326) om behörighet och legitimation för lärare |
|
|
och förskollärare..................................................................... |
94 |
1.13 |
Förslag till förordning om ändring i förordning |
|
|
(2011:1108) om vuxenutbildning .......................................... |
96 |
1.14Förslag till förordning om ändring i förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde
tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning .................. |
97 |
1.15Förslag till förordning om ändring i förordning (2015:215) om statsbidrag för de lägre årskurserna i
grundskolan och motsvarande skolformer samt viss |
|
annan utbildning ..................................................................... |
98 |
1.16Förslag till förordning om ändring i förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och
vissa andra personalkategorier ............................................. |
100 |
1.17Förslag till förordning om ändring i förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan,
|
förskoleklassen och fritidshemmet ..................................... |
106 |
1.18 |
Förslag till förordning om anställning vid viss |
|
|
utbildning i svenska som andraspråk................................... |
107 |
2 |
Utredningens uppdrag och arbete.............................. |
109 |
2.1 |
Utredningens uppdrag ......................................................... |
109 |
2.2 |
Centrala utgångspunkter för arbetet................................... |
110 |
2.3 |
Utredningens arbete inför delbetänkandet ......................... |
118 |
2.4 |
Utredningens kommande arbete ......................................... |
119 |
2.5 |
Betänkandets disposition ..................................................... |
120 |
4
SOU 2017:51 Innehåll
3 |
Legitimation och behörighet för lärare och |
|
|
|
förskollärare............................................................ |
121 |
|
3.1 |
Krav på legitimation och behörighet sedan 2011 ................ |
121 |
|
|
3.1.1 |
Fortbildningsinsatser för att öka antalet |
|
|
|
behöriga lärare........................................................ |
123 |
3.1.2Undantag från krav på legitimation eller
|
|
behörighet .............................................................. |
124 |
|
3.1.3 |
Större förändringar i legitimationsregleringen |
|
|
|
sedan 2011 .............................................................. |
125 |
3.2 |
Utredningens slutsats ........................................................... |
128 |
|
4 |
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen....... |
133 |
|
4.1 |
Behörighet grundat på erfarenhet ........................................ |
134 |
4.2Behörighet att undervisa i grundskolans årskurs
praktiska och estetiska ämnen.............................................. |
136 |
4.3Behörighet att undervisa i ämnen i grundskolans
årskurs |
138 |
4.4Behörighet att undervisa i gymnasieskolans
introduktionsprogram .......................................................... |
140 |
4.5Behörighet för yrkeslärare att undervisa i andra ämnen
|
än yrkesämnen i gymnasieskolan ......................................... |
141 |
4.6 |
Avgift för ansökan om legitimation..................................... |
144 |
5 |
Speciallärare och specialpedagoger ........................... |
147 |
5.1Skol- och undervisningsformer som kräver en
|
speciallärarexamen ................................................................ |
148 |
|
5.2 |
Behörighetsläget.................................................................... |
153 |
|
5.3 |
Utredningens förslag ............................................................ |
155 |
|
|
5.3.1 |
Specialpedagogexamen ska alltid vara |
|
|
|
behörighetsgivande................................................ |
156 |
|
5.3.2 |
Ändringar gällande behörighet för |
|
|
|
grundsärskolan, gymnasiesärskolan och |
|
|
|
särskilt utbildning för vuxna ................................. |
158 |
5
Innehåll SOU 2017:51
|
5.3.3 |
Ändrad reglering kring särskilt stöd .................... |
165 |
|
5.3.4 |
Förlängda övergångsbestämmelser ...................... |
166 |
|
5.3.5 |
Behörighet att undervisa elever med mer än en |
|
|
|
funktionsnedsättning i specialskolan ................... |
167 |
|
5.3.6 |
Möjligheter att utöka specialpedagogisk |
|
|
|
kompetens ............................................................. |
168 |
|
5.3.7 |
Validering av annan specialpedagogisk |
|
|
|
kompetens ............................................................. |
169 |
|
5.3.8 |
Utökad möjlighet till behörighet grundat på |
|
|
|
erfarenhet i grundsärskolan, specialskolan, |
|
|
|
gymnasiesärskolan och särskild utbildning för |
|
|
|
vuxna ...................................................................... |
170 |
6 |
Utbildningar som kräver specialistkompetens ............. |
173 |
|
6.1 |
Behov av specialistkompetens inom vissa utbildningar ..... |
173 |
|
|
6.1.1 |
Utbildningar som avviker enligt 5 kap. |
|
|
|
gymnasieförordningen .......................................... |
174 |
|
6.1.2 |
Utbildningar inom gymnasieskolan som |
|
|
|
avviker enligt andra förordningar än |
|
|
|
gymnasieförordningen .......................................... |
179 |
|
6.1.3 |
Utbildningar som avviker från utbildningen i |
|
|
|
grundskolan ........................................................... |
182 |
|
6.1.4 |
Undervisande lärare inom utbildningarna som |
|
|
|
avviker från de nationella programmen samt |
|
|
|
från utbildningen i grundskolan ........................... |
184 |
|
6.1.5 |
Identifierad problematik för vissa utbildningar |
|
|
|
som avviker från utbildningarna i övrigt.............. |
190 |
6.2 |
Utredningens förslag............................................................ |
193 |
|
7 |
Legitimation och behörigheter för fritidspedagoger |
|
|
|
eller motsvarande .................................................... |
197 |
|
7.1 |
Om fritidshemmet................................................................ |
198 |
|
|
7.1.1 |
Fritidshemmets uppdrag....................................... |
198 |
|
7.1.2 |
Elever och personal i fritidshemmet .................... |
199 |
|
7.1.3 |
Utbildningar avsedda för undervisning i |
|
|
|
fritidshemmet ........................................................ |
201 |
6
SOU 2017:51 Innehåll
7.2 |
Behörighet att undervisa i fritidshemmet............................ |
203 |
|
7.3 |
Utredningens förslag ............................................................ |
205 |
|
8 |
Frågan om undantaget från legitimation och |
|
|
|
behörighet för lärare i modersmål.............................. |
211 |
|
8.1 |
Om modersmålsundervisning .............................................. |
211 |
|
|
8.1.1 |
Rätten till modersmålsundervisning..................... |
214 |
|
8.1.2 |
Studiehandledning på modersmålet...................... |
216 |
8.1.3Möjlighet till fjärrundervisning och
entreprenad ............................................................ |
217 |
8.2 Behörighet att undervisa i ämnet modersmål...................... |
218 |
8.2.1Utbildningsvägar för behörighet i ämnet
modersmål.............................................................. |
218 |
8.2.2Andel legitimerade och behöriga
|
|
modermålslärare..................................................... |
223 |
|
8.2.3 |
Prognos över behovet av modersmålslärare......... |
225 |
8.3 |
Pågående insatser .................................................................. |
226 |
|
8.4 |
Utredningens förslag ............................................................ |
227 |
|
9 |
Frågan om undantaget från legitimation och |
|
|
|
behörighet för lärare i yrkesämnen ............................ |
231 |
|
9.1 |
Om yrkesämnen i skolväsendet ........................................... |
231 |
|
|
9.1.1 |
Om lärare i yrkesämnen generellt ........................ |
233 |
9.2 |
Behörighet att undervisa i yrkesämnen ............................... |
234 |
|
|
9.2.1 |
Yrkeslärarutbildningen.......................................... |
234 |
|
9.2.2 |
Andel legitimerade och behöriga yrkeslärare....... |
236 |
|
9.2.3 |
Prognos över behovet av yrkeslärare.................... |
239 |
9.3 |
Pågående insatser .................................................................. |
241 |
|
9.4 |
Utredningens förslag ............................................................ |
243 |
|
10 |
Lärarförsörjningen i den kommunala |
|
|
|
vuxenutbildningen i svenska för invandrare (sfi).......... |
251 |
|
10.1 |
Om kommunal vuxenutbildning i svenska för |
|
|
|
invandrare .............................................................................. |
252 |
7
Innehåll SOU 2017:51
10.2 |
Behörighet att undervisa i sfi ............................................... |
257 |
|
|
10.2.1 Utbildningsvägar för behörighet i sfi................... |
258 |
|
|
10.2.2 Många obehöriga lärare i sfi.................................. |
259 |
|
|
10.2.3 Prognos över behovet av lärare i sfi ..................... |
260 |
|
10.3 |
Pågående insatser för att stärka sfi och svenska som |
|
|
|
andraspråk ............................................................................. |
261 |
|
10.4 |
Utredningens förslag............................................................ |
262 |
|
11 |
Introduktionsperiod för ökad kvalitet i undervisningen |
|
|
|
och en bra start i yrkeslivet ....................................... |
271 |
|
11.1 |
Varför är introduktionen i yrket så viktig? ......................... |
272 |
|
11.2 |
Är tidiga avhopp från lärar- och förskolläraryrkena ett |
|
|
|
problem? ............................................................................... |
273 |
|
11.3 |
Regleringen av introduktionsperioden................................ |
274 |
|
11.4 |
Frågan har uppmärksammats länge ..................................... |
277 |
|
11.5 |
Följs regelverket?.................................................................. |
278 |
|
11.6 |
Varför ser ut som det gör? ................................................... |
280 |
|
11.7 |
Utredningens förslag............................................................ |
281 |
|
12 |
Ledning av förskolan ................................................ |
285 |
|
12.1 |
Ändring av förskolechefernas benämning .......................... |
285 |
|
|
12.1.1 |
Förskolans uppdrag............................................... |
285 |
|
12.1.2 Regleringen av begreppet förskolechef................ |
286 |
|
|
12.1.3 Gällande rätt – rektorers och förskolechefers |
|
|
|
|
uppdrag .................................................................. |
287 |
|
12.1.4 Förslag – från förskolechef till rektor.................. |
289 |
|
12.2 |
Förskolechefers kompetensutvecklingsbehov.................... |
290 |
|
|
12.2.1 |
Förskolechefers utbildningsbakgrund ................. |
290 |
|
12.2.2 Förskolechefernas arbete i barngruppen och |
|
|
|
|
förskoleenheternas storlek ................................... |
292 |
|
12.2.3 Kvalitetsgranskningar av förskolans ledning....... |
293 |
|
|
12.2.4 |
Befattningsutbildning för rektorer ...................... |
296 |
|
12.2.5 |
Förskolechefer i befattningsutbildningen ........... |
297 |
8
SOU 2017:51 |
Innehåll |
|
|
12.2.6 Pågående satsning för fortbildning av |
|
|
förskolechefer ........................................................ |
299 |
|
12.2.7 Förslag – anpassning av den obligatoriska |
|
|
befattningsutbildningen ........................................ |
300 |
13 |
Konsekvenser av förslagen........................................ |
305 |
13.1 |
Konsekvenser för staten ....................................................... |
306 |
13.2 |
Konsekvenser för skolhuvudmän ........................................ |
310 |
13.3 |
Sammanfattning ekonomiska konsekvenser ....................... |
314 |
13.4 |
Konsekvenser för den enskilda läraren och |
|
|
förskolläraren ........................................................................ |
315 |
13.5 |
Konsekvenser för barn och elever........................................ |
317 |
13.6 |
Övriga konsekvenser ............................................................ |
319 |
14 |
Författningskommentar ............................................ |
323 |
14.1 |
Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) .......... |
323 |
14.2 |
Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) .......... |
325 |
14.3 |
Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) .......... |
334 |
14.4 |
Förslaget till ändring i lag (2010:801) om införande av |
|
|
skollagen (2010:800)............................................................. |
335 |
14.5 |
Förslaget till ändring i lag (2010:801) om införande av |
|
|
skollagen (2010:800)............................................................. |
336 |
Referenslista ................................................................... |
337 |
|
Bilaga |
|
|
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2016:76 ........................................... |
349 |
9
Sammanfattning
Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofes- sioner, U 2016:06, överlämnar sitt delbetänkande Utbildning, undervisning och ledning – Reformvård till stöd för en bättre skola. Utredningen har till uppdrag att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskole- chefer att utföra sina uppdrag och bl.a. se över behörighets- och legi- timationsreglerna. I delbetänkandet redovisas i enlighet med direk- tivet de delar av uppdraget som rör justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna, uppdraget att utreda om förskolechefer i för- skolan bör benämnas rektorer i skollagen och uppdraget att se över hur en god introduktion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 1 december 2017.
Utredaren ska enligt uppdraget arbeta i dialog med de som med- verkar i den nationella samlingen för läraryrket dvs. Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund,
Genomgripande reformer kräver justeringar
Det senaste decenniets politiska reformer som berör skolväsendet har varit många och genomgripande. En ny skollag, nya läroplaner och en ny betygsskala är bara några exempel på centralt beslutade förändringar som på ett mycket konkret sätt påverkat förutsätt- ningarna för skolans och förskolans verksamhet. Insatser för att stärka lärares och förskollärares förutsättningar för att bedriva
11
Sammanfattning |
SOU 2017:51 |
undervisning med hög kvalitet liksom för att öka attraktiviteten i yrket har varit ett område som politiskt prioriterats. En ny lärar- och förskollärarutbildning, krav på legitimation och behörighet, möjlighet till karriärtjänster och lärarlönelyft är exempel på sådana insatser. Omfattande reformer, särskilt de som bryter ny mark, kräver som regel alltid revideringar för att fungera på bästa sätt. De frågor som rapporteras i detta delbetänkande handlar också om just detta, att vårda genomförda reformer för att de, var för sig och till- sammans, ska ge bättre förutsättningar för skolprofessionerna att utföra sina uppdrag och därigenom stärka kvaliteten i undervis- ningen liksom attraktiviteten i yrket.
Justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna
Sedan 2011 ställs krav på legitimation och behörighet för möjlighet att anställas utan tidsbegränsning samt för att bedriva undervisning och självständigt sätta betyg. Reformen har sedan den trädde i kraft ändrats vid flera tillfällen för att hantera problem som identifierats. I detta delbetänkande föreslås ytterligare ett antal förändringar för att justera den omfattande regleringen. Flertalet förändringar är att betrakta som reformvård och lösningar på problem som följer av hur reglerna för legitimation och behörighet är utformade. De föreslagna ändringarna förväntas öka lärares och förskollärares möjlighet att ut- öka sina behörigheter, utan att därmed eftersätta legitimationsre- formens grundprincip, att barn och elever ska ha rätt att undervisas av väl kvalificerade lärare och förskollärare. Utredningen har över- vägt om en större revidering borde göras men bedömer att det i dag inte kan anses motiverat. Utredningen vill dock påpeka vikten av att regleringen successivt och återkommande ses över.
Grundprincipen i legitimationsreformen, att en behörighetsgiv- ande examen krävs för legitimation ska även fortsatt gälla. När den huvudsakliga strategin för att säkra undervisningens kvalitet, dvs. att ställa krav på legitimerade och behöriga lärare och förskollärare, i vissa fall inte är möjlig att tillämpa har en viktig utgångspunkt för utredningens arbete varit att lägga förslag som ger förbättrade förutsättningar för att steg för steg förstärka en obehörig lärares kompetens. Denna strategi bedöms av utredningen också kunna
12
SOU 2017:51 |
Sammanfattning |
ligga till grund för hantering av den omfattande generella lärar- bristen.
Förändring av behörighetsregleringen för
lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens
Regleringen av vad som krävs för att en lärare eller förskollärare ska vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet är som ovan nämnts omfattande. Särskilt komplicerad är regleringen av speciallärares behörigheter. Samtidigt är bristen på lärare och för- skollärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens stor. Utred- ningen lämnar förslag kring hur behörighetsregleringen bör för- ändras bl.a. för att justera ett antal otydligheter i gällande reglering och för att öka flexibiliteten i fråga om för vilken undervisning en lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens kan användas utan att undervisningens kvalitet bedöms försvagas.
Personer med viss specialistkompetens som saknar en behörighetsgivande examen får anställas tillsvidare
Viss utbildning, oftast i gymnasieskolan, kräver sådan djup specialist- kompetens att det inte är rimligt att en lärare kan förväntas ha till- ägnat sig denna inom ramen för en grundläggande lärarutbildning. Detta gäller särskilt inom ramen för den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen. I dag krävs legitimation och behörighet att be- driva undervisningen vilket betyder att en behörig lärare som kanske inte har den särskilda kunskap som krävs ska anställas före den som har den specialistkunskap som krävs. Utredningen föreslår därför att den person som har en sådan kunskap ska kunna få anställas och bedriva undervisningen tillsvidare för att eleverna ska få tillgång till den särskilda ämneskompetens de behöver.
Examen med inriktning enbart mot arbete
i fritidshemmet föreslås vara behörighetsgivande
Med nuvarande reglering är det endast möjligt att bli legitimerad lärare eller förskollärare, inte legitimerad fritidspedagog. I dag bedrivs inte fritidspedagogutbildning utan personal för fritidshemmet ut-
13
Sammanfattning |
SOU 2017:51 |
bildas inom ramen för grundlärarutbildningens inriktning mot arbete i fritidshemmet vilka efter ansökan erhåller lärarlegitimation Fritids- pedagoger eller motsvarande kan också meddelas en lärarlegitimation om han eller hon har tillräckliga ämneskunskaper i ett undervisnings- ämne i eller vid sidan av sin examen. Den absoluta majoriteten av alla fritidspedagoger som i dag ansöker om legitimation meddelas också en lärarlegitimation. Utredningen föreslår att en äldre examen på högskolenivå avsedd för arbete enbart i fritidshemmet ska vara be- hörighetsgivande och ensamt kunna ligga till grund för legitimation och behörighet att undervisa i fritidshemmet. Utredningen föreslår också att dessa, liksom grundlärare med inriktning mot arbete i fri- tidshemmet, ska ha möjlighet att komplettera sin behörighet att undervisa i ytterligare ämnen, årskurser och skolformer.
Undantaget från kravet på legitimation och behörighet för lärare i modersmål föreslås vara kvar
Endast cirka var fjärde yrkesverksam modersmålslärare har i dag en pedagogisk högskoleexamen. Andelen har halverats sedan läsåret 2010/11. Utbildningsmöjligheterna är mycket begränsade samtidigt som antalet elever som har rätt till undervisning i ämnet är rekord- högt och förväntas öka ytterligare. Utredningen bedömer att det i dag inte finns någon praktisk möjlighet att ställa skarpa krav på legitimation och behörighet även för modersmålslärare. På sikt bör dock det nuvarande undantaget från kraven på legitimation och be- hörighet för lärare i modersmål förändras och krav på viss utbildning ställas. En hög kvalitet i undervisningen är dock av största vikt. Utredningen föreslår därför att Skolverket får i uppdrag att svara för en fortbildningsinsats för yrkesverksamma modersmålslärare som saknar behörighet. Skolverket bör också ges i uppdrag att ta fram ytterligare stödmaterial för undervisningen i modersmål. Insatserna behövs omgående när många nya obehöriga modersmålslärare anställs i skolväsendet.
14
SOU 2017:51 |
Sammanfattning |
Undantaget från kravet på legitimation och behörighet för lärare i yrkesämnen föreslås tas bort
Situationen vad gäller yrkeslärarnas utbildningsbakgrund och utbild- ningsmöjligheter är betydligt bättre jämfört med modersmålslärar- nas. Nästan två av tre yrkesverksamma yrkeslärare har en pedagogisk högskoleutbildning. Utredningen föreslår därför att undantaget från kraven på legitimation och behörighet för yrkeslärare bör upphöra fr.o.m. 1 juli 2022. För att detta ska kunna göras krävs dock omfatt- ande satsningar från statens sida. Då blivande yrkeslärare ofta har en annan bakgrund och familjesituation än andra studenter behövs sär- skilda åtgärder för att locka skickliga yrkespersoner till yrket och utbildningen. Utredningen föreslår därför att den obehöriga yrkes- lärare som deltar i yrkeslärarutbildning ska ha möjlighet att visstids- anställas under tre år i stället för det generella undantaget om ett år. Möjligheten ska finnas tillsvidare.
Möjlighet till förlängd visstidsanställning också i sfi
Antalet elever i kommunal vuxenutbildningen i svenska för invand- rare (sfi) har ökat kraftigt de senaste 10 åren, från drygt 50 000 elever 2005 till knappt 140 000 elever 2015. Sedan 2015 har antalet elever ökat ytterligare. Under samma period har antalet lärare också mer än fördubblats. Av lärarna är i dag cirka var tredje legitimerad och behörig att bedriva undervisningen. Regleringen av när sfi ska erbjudas gör att antalet elever som har rätt till undervisningen kan skifta snabbt, betydligt snabbare än den tid det tar att utbilda en sfi- lärare. Genom att kunna erbjuda en obehörig lärare en tryggare anställning om personen samtidigt deltar i utbildning i svenska som andra språk bedömer regeringen att fler kan vara intresserade av att börja arbeta i sfi samtidigt som den samlade lärarkompetensen i sfi steg för steg förstärks. Utredningen föreslår därför att en lärare som ska bedriva undervisning i sfi ska få anställas under högst tre år även om läraren saknar legitimation och behörighet. Detta gäller om läraren samtidigt deltar i utbildning i svenska som andraspråk. Möjligheten bör finnas tillfälligt för att klara den akuta situationen i sfi. Precis som för modersmålsundervisningen föreslås Skolverket få i uppdrag att ta fram ytterligare stödmaterial för undervisningen i sfi
15
Sammanfattning |
SOU 2017:51 |
för att ge de nya och obehöriga lärarna bättre möjligheter att bedriva undervisning med tillfredsställande kvalitet.
Introduktionsperioden för lärare och förskollärare
Sedan 2011 reglerar skollagen huvudmannens skyldighet vad gäller att låta nya lärare och förskollärare genomföra en introduktions- period. Uppföljningar pekar dock på att långt ifrån alla lärare och förskollärare i praktiken får genomföra en introduktionsperiod av den omfattning och med det innehåll som regelverket föreskriver.
I arbetet har det framkommit att vissa oklarheter råder kring skollagens formuleringar om när en introduktionsperiod ska genom- föras. Ingen tvekan ska råda kring huvudmannens ansvar att se till att en nyexaminerad lärare eller förskollärare får genomföra en intro- duktionsperiod varför utredningen föreslår att skollagens justeras så att de oklarheter som framkommit klarläggs. Utredningen menar att Skolkommissionens förslag om ett professionsprogram för lärare och skolledare är av stor betydelse och utgör den ram inom vilken en introduktionsperiod lämpligen utformas, både vad gäller innehåll och form. Utredningen ser därmed nya lärare och skolledares intro- duktion i yrket som en länk i den tänkta kedja av kontinuerlig utveckling i yrket och fortbildning som professionsprogrammet innebär
Ändrad titel och krav på befattningsutbildning för förskolechefer
Utredningen menar att det saknas vägande skäl att skilja på be- nämningen av ledningen för skolledare i olika skolformer inom skolväsendet. En gemensam titel från förskola till högskola betonar i stället vikten av varje del i utbildningssystemet. Utredningen föreslår därför att den som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska benämnas rektor.
Dagens rektorer i skolväsendet omfattas av ett krav på att genom- gå en befattningsutbildning om 30 högskolepoäng. Utbildningen syftar till att ge kunskaper om de krav som anges i föreskrifter som gäller inom skolan, förskolan och fritidshemmet, samt att utveckla rektorernas roll som ledare så att verksamhetens kvalitet kan säker-
16
SOU 2017:51 |
Sammanfattning |
ställas. Förskolechefer har också en möjlighet att delta i utbildningen men omfattas inte av något krav. Utredningen menar att det angelä- get att förskolecheferna har den kompetens som krävs för att kunna organisera verksamheten i förskolan på ett ändamålsenligt och rätts- säkert sätt och föreslår därför att även dessa ska omfattas av ett krav på befattningsutbildning.
Även om det finns många likheter i styrningen av de olika skol- formerna finns det också vissa olikheter t.ex. vad gäller rektors re- spektive förskolechefs ansvar. Det finns också skillnader i de prak- tiska förutsättningarna för verksamheterna där det bland förskolorna finns många mycket små enheter med ett begränsat antal barn och anställda. Detta gäller inte minst storleken på verksamheterna. Utredningen skulle som utgångspunkt vilja föreslå att även förskole- chefer skulle omfattas av det utbildningskrav som dagens rektorer har men ser att det skulle kunna få sådana oönskade konsekvenser, särskilt för många av de små verksamheterna, att det är oskäligt. Utredningen föreslår i stället att förskolecheferna ska omfattas av ett krav på att genomföra en befattningsutbildning om 7,5 högskole- poäng.
17
Författningsförslag
1.1Förslag till
lag om ändring i skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs i fråga om lag om ändring i skollagen (2010:800)
dels att 2 kap. 21 och 22 a §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 22 c §.
2 kap.
21 §1
I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller för- skollärare i skolväsendet gäller, utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, att den som ska bedriva undervis- ning
1. enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,
2. inom ramen för en sådan |
2. inom ramen för en sådan |
försöksverksamhet som avses i |
försöksverksamhet som avses i |
22 b § får anställas för högst två |
22 b § får anställas för högst två |
år. |
år, |
3. enligt föreskrifter som med- delats med stöd av 22 c § får an- ställas för högst tre år.
I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, om det finns särskilda skäl.
I de fall som avses i första stycket 3 får anställningstiden för- längas till högst fyra år om det finns särskilda skäl.
1 Senaste lydelse 2016:15.
19
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
22 a §2 En huvudman som har anställt
en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller för- skolläraren i omedelbar anslut- ning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller för- skollärarens behörighet, om inte läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduk- tionsperiod.
Första stycket gäller inte lä- rare och förskollärare som an- ställs för att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter som med- delas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss undervis- ning utan att vara behörig enligt 13 § första stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma anställning övergår till att be- driva undervisning som han eller hon är behörig för, ska dock hu- vudmannen se till att läraren eller förskolläraren genomför en sådan introduktionsperiod som avses i första stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om ytterligare undantag från första stycket.
2 Senaste lydelse 2014:417.
20
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
22 c §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med undantag från 13 §, meddela före- skrifter om tidsbegränsade anställ- ningar av personer som ska bedriva undervisning i kommunal vuxen- utbildning i svenska för invandrare och som samtidigt genomför en högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i svenska som andraspråk eller motsvarande utbildning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
21
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1.2Förslag till
lag om ändring i skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs i fråga om lag om ändring i skollagen (2010:800)
dels att 2 kap. 9, 10, 11, 12, 15, 17, 18, 20, 21 och 22 a §§, 4 kap. 4 §, 6 kap. 10 § och 8 kap. 9 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 17 a §.
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|||
|
|
|
2 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
9 §3 |
|
|
|
|
Det pedagogiska arbetet vid |
Det pedagogiska arbetet vid |
||||||
en skolenhet ska ledas och sam- |
en förskole- eller skolenhet ska |
||||||
ordnas av en rektor. Det peda- |
ledas och samordnas av en |
||||||
gogiska arbetet vid en förskole- |
rektor. |
Rektorn |
ska |
särskilt |
|||
enhet ska ledas och samordnas av |
verka för att utbildningen ut- |
||||||
en förskolechef. Dessa ska särskilt |
vecklas. |
|
|
||||
verka |
för |
att |
utbildningen |
|
|
|
|
utvecklas. |
|
|
|
|
|
|
|
Rektorn |
och |
förskolechefen |
Rektorn ska |
benämnas på |
|||
ska benämnas på detta sätt. |
detta sätt. Benämningen ska för- |
||||||
Dessa benämningar ska förbe- |
behållas den som har en an- |
||||||
hållas den som har en anställ- |
ställning som rektor. |
|
|||||
ning som rektor eller förskole- |
|
|
|
|
|||
chef. |
|
|
|
|
|
|
|
En |
ställföreträdare får utses |
En |
ställföreträdare |
får utses |
|||
för en rektor eller en förskole- |
för en rektor. |
|
|
||||
chef. |
|
|
|
|
|
|
|
3 Senaste lydelse 2010:800.
22
SOU 2017:51 Författningsförslag
|
|
|
|
|
10 §4 |
|
|
|
|
|
|
Rektorn och förskolechefen be- |
Rektorn beslutar om sin en- |
||||||||||
slutar om sin enhets inre organi- |
hets inre organisation och an- |
||||||||||
sation och ansvarar för att fördela |
svarar för att fördela resurser |
||||||||||
resurser |
inom |
enheten |
efter |
inom enheten efter barnens och |
|||||||
barnens och elevernas olika för- |
elevernas |
olika förutsättningar |
|||||||||
utsättningar och behov. Rektorn |
och behov. Rektorn fattar i |
||||||||||
och förskolechefen fattar i övrigt de |
övrigt de beslut och har det |
||||||||||
beslut och har det ansvar som |
ansvar som framgår av särskilda |
||||||||||
framgår av särskilda föreskrifter i |
föreskrifter i denna lag eller |
||||||||||
denna lag eller andra författ- |
andra författningar. |
|
|
|
|||||||
ningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rektorn och förskolechefen får |
Rektorn får uppdra åt en an- |
||||||||||
uppdra åt en anställd eller en upp- |
ställd eller en uppdragstagare vid |
||||||||||
dragstagare vid förskole- eller |
förskole- eller skolenheten som |
||||||||||
skolenheten |
som |
har |
tillräcklig |
har tillräcklig |
kompetens |
och |
|||||
kompetens |
och |
erfarenhet |
att |
erfarenhet att |
fullgöra |
enskilda |
|||||
fullgöra |
enskilda |
ledningsupp- |
ledningsuppgifter och |
besluta i |
|||||||
gifter och besluta i frågor som |
frågor som avses i första |
||||||||||
avses i första stycket, om inte |
stycket, om inte annat anges. |
|
|||||||||
annat anges. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 §5 |
|
|
|
|
|
|
Som rektor eller förskolechef |
Som rektor får bara den an- |
||||||||||
får bara den anställas som ge- |
ställas som genom |
utbildning |
|||||||||
nom utbildning och |
erfarenhet |
och erfarenhet |
har pedagogisk |
||||||||
har pedagogisk insikt. |
|
|
insikt. |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
12 §6 |
|
|
|
|
|
|
Varje huvudman ska se till |
Varje huvudman ska se till |
||||||||||
att rektorerna går en särskild |
att rektorerna går en särskild |
||||||||||
befattningsutbildning |
eller |
en |
befattningsutbildning |
|
eller |
en |
|||||
utbildning |
som |
kan |
jämställas |
utbildning som kan |
jämställas |
||||||
med denna. Utbildningen |
ska |
med denna. Utbildningen |
ska |
||||||||
påbörjas |
snarast |
möjligt efter |
påbörjas |
snarast möjligt efter |
4Senaste lydelse 2014:458.
5Senaste lydelse 2010:800.
6Senaste lydelse 2010:800.
23
Författningsförslag SOU 2017:51
det att rektorn har tillträtt sin |
det att rektorn har tillträtt sin |
||||
anställning och vara genomförd |
anställning och vara genomförd |
||||
inom fyra år efter tillträdes- |
inom fyra år efter tillträdes- |
||||
dagen. |
dagen eller, när det gäller sådan |
||||
|
befattningsutbildning |
|
som |
||
|
rektorer vid |
förskoleenheter |
ska |
||
|
gå, |
inom |
två |
år |
efter |
|
tillträdesdagen. |
|
|
Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i
fråga om rektorer som |
|
– tidigare gått befattningsut- |
– tidigare gått befattningsut- |
bildningen eller en äldre statlig |
bildning eller en äldre statlig |
rektorsutbildning, |
rektorsutbildning, |
– genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller
– den 15 mars 2010 är verk- |
– den 1 juli 2019 är verk- |
samma som rektorer. |
samma som rektorer vid en för- |
|
skoleenhet eller den 15 mars 2010 |
|
är verksamma som rektorer i |
|
övriga skolformer. |
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket.
15 §7
En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.
Detsamma gäller en lärare |
Detsamma gäller en lärare |
som är undantagen från krav på |
som är undantagen från krav på |
legitimation enligt föreskrifter |
legitimation enligt föreskrifter |
som meddelats med stöd av 13 § |
som meddelats med stöd av 13 § |
tredje stycket och den som be- |
tredje stycket och den som be- |
driver undervisning i fall som |
driver undervisning i fall som |
avses i 17 § och 18 § andra |
avses i 17 § och 18 § andra |
stycket |
stycket 1 och 2. |
7 Senaste lydelse 2013:823.
24
SOU 2017:51 Författningsförslag
|
|
|
|
17 §8 |
|
|
|
|
|
Lärare |
som |
inte |
uppfyller |
Lärare |
som |
inte |
uppfyller |
||
kraven i 13 § får trots det bedriva |
kraven i 13 § får trots det bedriva |
||||||||
1. annan undervisning på ett |
1. annan undervisning på ett |
||||||||
främmande språk än språk- |
främmande språk än språk- |
||||||||
undervisning om de har |
undervisning om de har |
||||||||
a) en |
utländsk |
lärarutbild- |
a) en |
utländsk |
lärarutbild- |
||||
ning som motsvarar en svensk |
ning som motsvarar en svensk |
||||||||
lärarexamen, och |
|
|
|
lärarexamen, och |
|
|
|
||
b) kompetens |
att |
undervisa |
b) kompetens |
att |
undervisa |
||||
på det främmande språket, |
på det främmande språket, och |
||||||||
2. undervisning |
i |
fritidshem |
2. undervisning |
i |
fristående |
||||
om de har en svensk eller ut- |
skolor och fristående fritidshem |
||||||||
ländsk högskoleutbildning som är |
med särskild pedagogisk inrikt- |
||||||||
avsedd för arbete som fritids- |
ning. |
|
|
|
|
||||
pedagog eller motsvarande, och |
|
|
|
|
|
||||
3. undervisning |
i |
fristående |
|
|
|
|
|
skolor och fristående fritidshem med särskild pedagogisk inrikt- ning.
Förskollärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det be- driva undervisning i fristående förskolor med särskild pedagogisk inriktning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka språk som avses i första stycket 1 och vilka särskilda pedagogiska inriktningar som avses i första stycket 3 och andra stycket.
17 a §
Lärare som inte uppfyller kra- ven i 13 § får trots det bedriva undervisning inom den del av den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen i gymnasiesko- lan som ger dess spetskaraktär. En sådan lärare ska
8 Senaste lydelsen 2014:458.
25
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och
2. ha uppvisat en hög konstnärlig skicklighet inom det estetiska område utbildningen avser.
18 §9
Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organi- sation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en an- nan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lä- rare eller förskollärare ska
1.vara lämplig att bedriva undervisningen, och
2.i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som mot- svarar den utbildning som är behörighetsgivande.
En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervis- ningen avser
1. modersmål, |
|
|
|
1. modersmål, eller |
|
2. yrkesämne |
i |
gymnasie- |
2. individuella |
kurser eller |
|
skola, gymnasiesärskola, |
kom- |
orienteringskurser |
i kommunal |
||
munal vuxenutbildning på gym- |
vuxenutbildning. |
|
|||
nasial nivå eller särskild ut- |
|
|
|||
bildning för vuxna på gymnasial |
|
|
|||
nivå, eller |
|
|
|
|
|
3. individuella |
kurser |
eller |
|
|
|
orienteringskurser |
i |
kommunal |
|
|
|
vuxenutbildning. |
|
|
|
|
|
20 §10
Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.
Den som inte |
har legitima- |
Den som inte har legitima- |
tion som lärare får dock anstäl- |
tion som lärare får dock anstäl- |
|
las som lärare i |
skolväsendet |
las som lärare i skolväsendet |
9Senaste lydelse 2011:189.
10Senaste lydelse 2014:458.
26
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i mo- dersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan, kommunal vuxenutbild- ning på gymnasial nivå eller sär- skild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, eller individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller bara om
utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i mo- dersmål eller individuella kurser eller orienteringskurser i kom- munal vuxenutbildning. Detta gäller bara om
1.det saknas sökande som har legitimation,
2.den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och
3.det finns särskilda skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen.
Även en lärare som är undan- tagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som med- delats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.
Även en lärare som är undan- tagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som med- delats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § och 17 a § får anställas som lä- rare eller förskollärare i skolvä- sendet utan tidsbegränsning.
Föreslagen lydelse i avsnitt 1.1 |
Föreslagen lydelse |
21 §11
I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller för- skollärare i skolväsendet gäller, utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, att den som ska bedriva undervis- ning
1.enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,
2.inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i
11 Senaste lydelse 2018:XX.
27
Författningsförslag SOU 2017:51
22 b § får anställas för högst två |
|
|
|
|
år, |
|
|
|
|
3. som avses i 22 c § får an- |
3. som avses i 22 c § får an- |
|||
ställas för högst tre år. |
ställas för högst tre år, |
|
||
|
4. ett yrkesämne och samtidigt |
|||
|
genomför |
en sådan utbildning |
||
|
som |
leder |
till |
en |
|
yrkeslärarexamen |
får |
anställas |
|
|
under högst tre år. |
|
|
I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, om det finns särskilda skäl.
I de fall som avses i första |
I de fall som avses i första |
||||
stycket 3 får |
anställningstiden |
stycket 3 och 4 får anställnings- |
|||
förlängas till högst fyra år, om |
tiden förlängas till högst fyra år, |
||||
det finns särskilda skäl. |
|
om det finns särskilda skäl. |
|||
|
|
|
|
22 a §12 |
|
En huvudman som har anställt |
|
||||
en lärare eller förskollärare som |
|
||||
har |
behörighetsgivande |
examen |
|
||
ska se till att läraren eller för- |
|
||||
skolläraren i omedelbar anslut- |
|
||||
ning till att anställningen påbörjas |
|
||||
genomför en introduktionsperiod |
|
||||
om |
inte |
läraren |
eller |
|
|
förskolläraren |
tidigare |
har |
|
||
genomfört en sådan introduk- |
|
||||
tionsperiod. Huvudmannen ska |
|
||||
sträva efter att läraren eller |
|
||||
förskolläraren |
får |
genomföra |
|
||
introduktionsperioden |
|
inom |
|
||
undervisning |
som i |
huvudsak |
|
||
svarar mot lärarens eller för- |
|
||||
skollärarens behörighet. |
|
|
|||
Första stycket gäller inte lä- |
Första stycket gäller inte lä- |
||||
rare och förskollärare som an- |
rare och förskollärare som an- |
||||
ställs för att med stöd av 17 eller |
ställs för att med stöd av 17, |
12 Senaste lydelse 2018:XX.
28
SOU 2017:51 Författningsförslag
18 §§ eller föreskrifter som |
17 a eller 18 §§ eller föreskrifter |
||
meddelas med stöd av 13 § tredje |
som meddelas med stöd av 13 § |
||
stycket bedriva viss undervisning |
tredje stycket |
bedriva viss |
|
utan att vara behörig enligt 13 § |
undervisning utan att vara behö- |
||
första stycket. Om läraren eller |
rig enligt 13 § |
första |
stycket. |
förskolläraren inom samma an- |
Om läraren eller förskolläraren |
||
ställning avlägger en behörighets- |
inom samma anställning avläg- |
||
givande examen ska dock huvud- |
ger en behörighetsgivande exa- |
||
mannen se till att läraren eller |
men ska dock huvudmannen se |
||
förskolläraren genomför en sådan |
till att läraren eller förskollära- |
||
introduktionsperiod som avses i |
ren genomför en sådan intro- |
||
första stycket. |
duktionsperiod |
som |
avses i |
|
första stycket. |
|
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om ytterligare
undantag från första stycket. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4 kap.
4 §13
Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhets- nivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlig-
het att delta i arbetet. |
|
||
Rektorn |
och |
förskolechefen |
Rektorn ansvarar för att kva- |
ansvarar för |
att |
kvalitetsarbete |
litetsarbete vid enheten ge- |
vid enheten |
genomförs enligt |
nomförs enligt första och andra |
|
första och andra styckena. |
styckena. |
13 Senaste lydelse 2010:800.
29
Författningsförslag SOU 2017:51
|
|
|
|
6 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 §14 |
|
|
|
|
En lärare, förskollärare eller |
En |
lärare, |
förskollärare eller |
|||||
annan personal som får känne- |
annan personal som får känne- |
|||||||
dom om att ett barn eller en elev |
dom om att ett barn eller en elev |
|||||||
anser sig ha blivit utsatt för |
anser sig ha blivit utsatt för |
|||||||
kränkande behandling i sam- |
kränkande behandling i sam- |
|||||||
band |
med |
verksamheten |
är |
band |
med |
verksamheten |
är |
|
skyldig att anmäla detta till för- |
skyldig att anmäla detta till |
|||||||
skolechefen |
eller |
rektorn. |
En |
rektorn. En rektor som får kän- |
||||
förskolechef eller rektor som får |
nedom om att ett barn eller en |
|||||||
kännedom om att ett barn eller |
elev anser sig ha blivit utsatt för |
|||||||
en elev anser sig ha blivit utsatt |
kränkande behandling i sam- |
|||||||
för |
kränkande |
behandling |
i |
band |
med |
verksamheten |
är |
|
samband med verksamheten |
är |
skyldig att anmäla detta till hu- |
||||||
skyldig att anmäla detta till hu- |
vudmannen. |
Huvudmannen |
är |
|||||
vudmannen. Huvudmannen |
är |
skyldig att |
skyndsamt utreda |
|||||
skyldig att |
skyndsamt utreda |
omständigheterna kring de upp- |
||||||
omständigheterna kring de upp- |
givna kränkningarna och i före- |
|||||||
givna kränkningarna och i före- |
kommande fall vidta de åtgärder |
|||||||
kommande fall vidta de åtgärder |
som skäligen kan krävas för att |
|||||||
som skäligen kan krävas för att |
förhindra kränkande behandling |
|||||||
förhindra kränkande behandling |
i framtiden. |
|
|
|||||
i framtiden. |
|
|
|
|
|
|
|
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.
14 Senaste lydelse 2010:800.
30
SOU 2017:51 Författningsförslag
8 kap.
9 §15
Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov
kräver. |
|
Om det genom uppgifter |
Om det genom uppgifter |
från förskolans personal, ett |
från förskolans personal, ett |
barn eller ett barns vårdnads- |
barn eller ett barns vårdnads- |
havare eller på annat sätt fram- |
havare eller på annat sätt fram- |
kommer att ett barn är i behov |
kommer att ett barn är i behov |
av särskilt stöd, ska förskole- |
av särskilt stöd, ska rektorn se |
chefen se till att barnet ges så- |
till att barnet ges sådant stöd. |
dant stöd. Barnets vårdnads- |
Barnets vårdnadshavare ska ges |
havare ska ges möjlighet att |
möjlighet att delta vid utform- |
delta vid utformningen av de |
ningen av de särskilda stödin- |
särskilda stödinsatserna. |
satserna. |
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.
2.Lärare som saknar legitimation för att besluta om betyg enligt 3 kap. 16 § och som ingått avtal om anställning som lärare före den 1 juli 2022 för att bedriva undervisning i ett yrkesämne är under tiden för anställningen behöriga att besluta om betyg, dock längst till utgången av juni 2026. En sådan lärare får under denna period även ansvara för undervisningen i ett yrkesämne enligt 2 kap. 15 §.
15 Senaste lydelse 2010:800.
31
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1.3Förslag till
lag om ändring i skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) att dels att 2 kap. 22 c § ska upphöra att gälla,
dels att nuvarande 2 kap. 21 § punkt 4 ska betecknas punkt 3, dels att 2 kap. 21 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse i avsnitt 1.1 Föreslagen lydelse och 1.2
2 kap.
21 §16
I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller för- skollärare i skolväsendet gäller, utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, att den som ska bedriva undervis- ning
1.enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,
2.inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 b § får anställas för högst två år,
3. som avses i 22 c § får an- |
3. ett yrkesämne och samtidigt |
ställas för högst tre år, |
genomför sådan utbildning som |
4. ett yrkesämne och samtidigt |
leder till en yrkeslärarexamen får |
genomför en yrkeslärarutbildning |
anställas under högst tre år. |
för att nå en yrkeslärarexamen får |
|
anställas under högst tre år. |
|
I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst tre år, om det finns särskilda skäl.
I de fall som avses i första |
I de fall som avses i första |
stycket 3 och 4 får anställnings- |
stycket 3 får anställningstiden |
tiden förlängas till högst fyra år, |
förlängas till högst fyra år, om |
om det finns särskilda skäl. |
det finns särskilda skäl. |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
16 Senaste lydelse 2019:XX.
32
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
1.4Förslag till
lag om ändring i lag (2010:801)
om införande av skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs i fråga om lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) att 33 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
||
|
|
|
|
33 §17 |
|
|
|
|
|
I fråga om lärare eller för- |
I fråga om lärare eller för- |
||||||||
skollärare som saknar legiti- |
skollärare som saknar legiti- |
||||||||
mation för att bedriva undervis- |
mation för att bedriva undervis- |
||||||||
ning i skolväsendet och som har |
ning i skolväsendet och som har |
||||||||
ingått avtal om anställning som |
ingått avtal om anställning som |
||||||||
lärare, förskollärare eller fri- |
lärare, förskollärare eller fri- |
||||||||
tidspedagog före den 1 juli 2011 |
tidspedagog före den 1 juli 2011 |
||||||||
tillämpas under tiden för an- |
tillämpas under tiden för an- |
||||||||
ställningen 2 kap. 3 § första och |
ställningen 2 kap. 3 § första och |
||||||||
andra styckena eller 2 a kap. 3 § |
andra styckena eller 2 a kap. 3 § |
||||||||
andra stycket i 1985 års skollag i |
andra stycket i 1985 års skollag i |
||||||||
stället |
för 2 kap. |
13, |
17 |
och |
stället |
för 2 kap. |
13, |
17 |
och |
18 §§ i den nya skollagen, dock |
18 §§ i den nya skollagen, dock |
||||||||
längst till utgången av juni 2015 |
längst till utgången av juni 2015 |
||||||||
eller, när det gäller undervisning |
eller, när det gäller undervisning |
||||||||
i grundsärskolan, specialskolan, |
i grundsärskolan, specialskolan, |
||||||||
gymnasiesärskolan eller särskild |
gymnasiesärskolan eller särskild |
||||||||
utbildning för vuxna, längst till |
utbildning för vuxna, längst till |
||||||||
utgången av juni 2018. |
|
|
utgången av juni 2021. |
|
|
||||
Lärare som saknar legiti- |
Lärare som saknar legiti- |
||||||||
mation för att besluta om betyg |
mation för att besluta om betyg |
||||||||
enligt |
3 kap. 16 § |
i |
den |
nya |
enligt |
3 kap. 16 § |
i |
den |
nya |
skollagen och som har ingått |
skollagen och som har ingått |
||||||||
avtal om anställning som lärare, |
avtal om anställning som lärare, |
||||||||
förskollärare eller fritidspedagog |
förskollärare eller fritidspedagog |
||||||||
före den 1 juli 2011 är under |
före den 1 juli 2011 är under |
||||||||
tiden för anställningen behöriga |
tiden för anställningen behöriga |
17 Senaste lydelse 2014:459.
33
Författningsförslag SOU 2017:51
att besluta om betyg, dock |
att besluta om betyg, dock |
längst till utgången av juni 2015 |
längst till utgången av juni 2015 |
eller, när det gäller betyg i |
eller, när det gäller betyg i |
grundsärskolan, specialskolan, |
grundsärskolan, specialskolan, |
gymnasiesärskolan eller särskild |
gymnasiesärskolan eller särskild |
utbildning för vuxna, längst till |
utbildning för vuxna, längst till |
utgången av juni 2018. |
utgången av juni 2021. |
Första stycket gäller inte lärare och förskollärare som avses i 2 kap. 17 § i den nya skollagen och som före den 1 juli 2011 har ingått avtal om anställning för att bedriva sådan undervisning som avses i samma paragraf. I fråga om en lärare som avses i 2 kap. 17 § första stycket 1 eller 2 i den nya skollagen gäller detta dock bara om han eller hon uppfyller de krav som anges där.
Andra stycket gäller inte lärare som har ingått avtal om anställ- ning utan tidsbegränsning före den 1 juli 2011 för att bedriva sådan undervisning som avses i 2 kap. 20 § andra eller tredje stycket i den nya skollagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
34
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
1.5Förslag till
lag om ändring i lag (2010:801)
om införande av skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs i fråga om lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) att 33 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse i avsnitt 1.4 |
Föreslagen lydelse |
|
33 §18 |
I fråga om lärare eller förskollärare som saknar legitimation för att bedriva undervisning i skolväsendet och som har ingått avtal om anställning som lärare, förskollärare eller fritidspedagog före den 1 juli 2011 tillämpas under tiden för anställningen 2 kap. 3 § första och andra styckena eller 2 a kap. 3 § andra stycket i 1985 års skollag i stället för 2 kap. 13, 17 och 18 §§ i den nya skollagen, dock längst till utgången av juni 2015 eller, när det gäller under- visning i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna, längst till utgången av juni 2021.
Lärare som saknar legitimation för att besluta om betyg enligt 3 kap. 16 § i den nya skollagen och som har ingått avtal om anställ- ning som lärare, förskollärare eller fritidspedagog före den 1 juli 2011 är under tiden för anställningen behöriga att besluta om be- tyg, dock längst till utgången av juni 2015 eller, när det gäller betyg i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna, längst till utgången av juni 2021.
Första |
stycket |
gäller |
inte |
Första stycket gäller inte lä- |
||
lärare |
och |
förskollärare |
som |
rare och förskollärare som avses |
||
avses |
i 2 kap. |
17 § |
i den |
nya |
i 2 kap. 17 § i den nya skollagen |
|
skollagen och |
som |
före |
den |
och som före den 1 juli 2011 har |
||
1 juli 2011 har ingått avtal om |
ingått avtal om anställning för |
|||||
anställning för att bedriva sådan |
att bedriva sådan undervisning |
|||||
undervisning som avses i samma |
som avses i samma paragraf. I |
|||||
paragraf. I fråga om en lärare |
fråga om en lärare som avses i |
|||||
som avses i 2 kap. |
17 § första |
2 kap. 17 § första stycket 1 i den |
||||
stycket 1 eller 2 i den nya skol- |
nya skollagen gäller detta dock |
|||||
lagen gäller detta dock bara om |
bara om han eller hon uppfyller |
18 Senaste lydelse 2018:XX.
35
Författningsförslag SOU 2017:51
han eller hon uppfyller de krav de krav som anges där. som anges där.
Andra stycket gäller inte lärare som har ingått avtal om anställ- ning utan tidsbegränsning före den 1 juli 2011 för att bedriva sådan undervisning som avses i 2 kap. 20 § andra eller tredje stycket i den nya skollagen
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.
36
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
1.6Förslag till
förordning om ändring i förordning
(SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan
dels att 2.7 ska ha följande lydelse,
dels att närmast vid 2.7 en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2.719
Förskolechefens ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskö- tare och övrig personal i för- skolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. För- skolechefen har ansvaret för för- skolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
Rektorns ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskö- tare och övrig personal i för- skolan har rektorn det övergri- pande ansvaret för att verksam- heten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdra- get i dess helhet. Rektorn har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ra- mar, ett särskilt ansvar för att
•systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten,
•det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att er- bjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitets- arbetet,
•förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva infly- tande gynnas,
•förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande,
•verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver,
19 Senaste lydelse 2010:35.
37
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
•upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda,
•formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen ut- vecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta,
•samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, och
•personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.
38
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
1.7Förslag till
förordning om ändring
i förordning (2007:222)
om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande
dels att rubriken till förordningen ska ha följande lydelse, dels att
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
|||||
Förordning |
(2007:222) |
om |
|
Förordning |
(2007:222) |
om |
||||
statsbidrag |
för |
fortbildning |
av |
statsbidrag |
för |
fortbildning av |
||||
lärare samt |
fritidspedagoger |
och |
lärare |
|
|
|
|
|
||
motsvarande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 §20 |
|
|
|
|
|
|
Denna förordning innehåller |
|
Denna förordning innehåller |
||||||||
bestämmelser |
om statsbidrag |
bestämmelser |
om |
statsbidrag |
||||||
för fortbildning av lärare samt |
för fortbildning av lärare. |
|
|
|||||||
fritidspedagoger och motsvarande. |
|
|
|
|
|
|
|
|||
Fortbildningen av lärare syftar |
|
Fortbildningen |
av |
lärare |
||||||
till att ge dem behörighet för den |
syftar till att ge dem behörighet |
|||||||||
undervisning de bedriver, så att |
för |
den |
undervisning |
de |
||||||
elevernas måluppfyllelse kan öka. |
bedriver, |
så |
att elevernas |
|||||||
Fortbildningen av fritidspedagoger |
måluppfyllelse |
|
kan |
|
öka. |
|||||
och motsvarande syftar till att ge |
Fortbildning av lärare som är |
|||||||||
dem behörighet för undervisning i |
behöriga att undervisa i svenska |
|||||||||
ett eller två praktiska eller estetiska |
som andraspråk eller i kommunal |
|||||||||
ämnen i årskurserna |
vuxenutbildning |
i |
svenska |
för |
||||||
skolan eller sameskolan, så att |
invandrare, |
men |
som |
saknar |
||||||
elevernas måluppfyllelse i dessa |
ämnesstudier i |
svenska |
|
som |
||||||
ämnen kan öka. |
|
|
andraspråk, syftar till att ge dem |
20 Senaste lydelse 2014:95.
39
Författningsförslag SOU 2017:51
|
|
|
|
tillräckliga |
ämneskunskaper |
för |
|||
|
|
|
|
undervisningen. |
|
|
|
||
Andra |
stycket |
gäller |
inte |
Andra |
stycket |
gäller |
inte |
||
lärare som saknar behörighets- |
lärare som saknar behörighets- |
||||||||
givande examen |
och bedriver |
givande examen |
och |
bedriver |
|||||
undervisning i en fristående skola |
undervisning i |
|
|
|
|||||
med |
waldorfpedagogisk |
1. en fristående skola med |
|||||||
inriktning. |
Fortbildningen |
av |
waldorfpedagogisk inriktning, |
|
|||||
dessa lärare syftar enbart till att |
2. kommunal vuxenutbildning |
||||||||
öka elevernas måluppfyllelse. |
|
i svenska för invandrare, eller |
|
||||||
|
|
|
|
3. |
folkhögskola |
i |
utbildning |
||
|
|
|
|
som |
motsvarar |
svenska |
för |
||
|
|
|
|
invandrare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fortbildningen av |
dessa lärare |
||||
|
|
|
|
syftar enbart till att öka |
|||||
|
|
|
|
elevernas måluppfyllelse. |
|
2 § 21
Statsbidrag enligt denna förordning får, om det finns tillgängliga medel, lämnas till den som är huvudman
1.inom skolväsendet utom förskolan och fritidshemmet,
2.för en svensk utlandsskola som avses i 9 § förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar,
3.för utbildning enligt 24 kap. 8 eller 9 § skollagen (2010:800) vid ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, eller
4.för utbildning enligt förordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalvård i anstalt.
5.för utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt 24 kap. 11 § skollagen.
21 Senaste lydelse 2011:498
40
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
3 §22
Statsbidrag lämnas för kostnader när det gäller lärare som
1.är anställda hos huvudmannen eller hos någon annan som en- ligt avtal med huvudmannen utför uppgifter inom sådan verksam- het som avses i 2 § (entreprenör),
2.deltar antingen i uppdragsutbildning enligt förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och viss annan personal eller i motsvarande utbildning som anordnas av en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, och
3. har en grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärar- examen, förskollärarexamen, motsvarande äldre examen eller motsvarande utländsk behörig- het eller bedriver undervisning i en fristående skola med waldorfpedagogisk inriktning.
Statsbidrag lämnas även för kostnader när det gäller fritids- pedagoger och motsvarande som uppfyller villkoren i första stycket 1 och 2 och som har en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem eller i fritids- hem och förskola.
3. har en grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen, motsvarande äldre examen eller motsvarande utländsk behörig- het eller bedriver undervisning i en fristående skola med waldorfpedagogisk inriktning, i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, eller i folkhögskolan i utbildning som motsvarar svenska för invandrare.
En fritidspedagogexamen eller motsvarande ska vid tillämp- ningen av denna förordning anses vara en äldre motsvarighet till grundlärarexamen med inrikt- ning mot arbete i fritidshem.
Om antalet lärare samt fri- tidspedagoger och motsvarande
8 §23
Om antalet lärare som har anmälts till en utbildning enligt
22Senaste lydelse 2014:235.
23Senaste lydelse 2011:1057.
41
Författningsförslag SOU 2017:51
som har anmälts till en utbild- |
3 § första stycket 2 överstiger |
ning enligt 3 § första stycket 2 |
antalet tillgängliga utbildnings- |
överstiger antalet tillgängliga ut- |
platser, beslutar Statens skol- |
bildningsplatser, beslutar Statens |
verk om urval. |
skolverk om urval.
Om en person som har påbörjat utbildningen avbryter den, ska Skolverket om möjligt besluta att utbildningsplatsen ska övertas av en annan person som anmälts till utbildningen men inte fått en utbildningsplats.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.
42
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
1.8Förslag till
förordning om ändring
i förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och viss annan personal
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och viss annan personal
dels att rubriken till förordning ska ha följande lydelse, dels att 1, 2, och 4 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Förordning om ändring i för- |
Förordning om ändring i för- |
ordning (2007:223) om upp- |
ordning (2007:223) om upp- |
dragsutbildning för fortbildning |
dragsutbildning för fortbildning |
av lärare och viss annan personal |
av lärare |
1 §24
Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får på uppdrag av Statens skolverk anordna uppdragsutbildning för sådan fortbild- ning av
1. såväl lärare som fritids- 1. lärare som berättigar till pedagoger och motsvarande som statsbidrag enligt förordning berättigar till statsbidrag enligt (2007:222) om statsbidrag för förordningen (2007:222) om fortbildning av lärare, statsbidrag för fortbildning av
lärare samt fritidspedagoger och motsvarande,
2.lärare och förskollärare som berättigar till statsbidrag enligt förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser, och
3.lärare som berättigar till statsbidrag enligt förordningen (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller
24 Senaste lydelse 2016:710.
43
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.
Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och hög- skolor.
|
|
|
|
|
|
2 §25 |
|
|
|
En högskola får bedriva upp- |
En högskola får bedriva upp- |
||||||
dragsutbildning för fortbildning |
dragsutbildning för fortbildning |
|||||||
av |
lärare |
samt |
fritidspedagoger |
av lärare bara om den knyter an |
||||
och motsvarande bara om den |
till sådan utbildning på grund- |
|||||||
knyter an till sådan utbildning |
nivå eller avancerad nivå som |
|||||||
på |
grundnivå |
eller |
avancerad |
högskolan har examenstillstånd |
||||
nivå som högskolan har exa- |
för. |
|
|
|||||
menstillstånd för. |
|
|
|
|
|
|||
|
Uppdragsutbildning för fort- |
Uppdragsutbildning |
för |
|||||
bildning av lärare samt fritids- |
fortbildning av lärare får inte |
|||||||
pedagoger |
och |
motsvarande får |
anordnas i form av en full- |
|||||
inte anordnas i form av en full- |
ständig utbildning på grundnivå |
|||||||
ständig utbildning på grundnivå |
eller avancerad nivå som hög- |
|||||||
eller avancerad nivå som hög- |
skolan har examenstillstånd för. |
|||||||
skolan har examenstillstånd för. |
Uppdragsutbildning |
för |
fort- |
|||||
Uppdragsutbildning |
för |
fort- |
bildning av lärare får dock an- |
|||||
bildning av lärare får dock an- |
ordnas i form av en sådan full- |
|||||||
ordnas i form av en sådan full- |
ständig utbildning på avancerad |
|||||||
ständig utbildning på avancerad |
nivå, om det är fråga om spe- |
|||||||
nivå, om det är fråga om spe- |
ciallärarutbildning med speciali- |
|||||||
ciallärarutbildning med speciali- |
sering mot |
|
|
|||||
sering mot |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. |
och |
läsut- |
1. |
och |
läsut- |
||
veckling, |
|
|
|
|
veckling, |
|
|
|
|
2. matematikutveckling, |
2. matematikutveckling, |
||||||
|
3. dövhet eller hörselskada, |
3. dövhet eller hörselskada, |
||||||
|
4. synskada, |
|
|
|
4. synskada, |
|
|
|
|
5. grav språkstörning, eller |
5. grav språkstörning, eller |
||||||
|
6. utvecklingsstörning. |
|
6. utvecklingsstörning. |
|
25 Senaste lydelse 2016:25.
44
SOU 2017:51 Författningsförslag
4 §26
Samma kvalitetskrav ska ställas på uppdragsutbildning som på hög-
skoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. |
|
||||
De som deltar i uppdragsut- |
De som deltar i uppdrags- |
||||
bildning för fortbildning av lärare |
utbildning för |
fortbildning av |
|||
samt fritidspedagoger och motsva- |
lärare får ges betyg och examens- |
||||
rande får ges betyg och examens- |
bevis eller kursbevis enligt be- |
||||
bevis eller kursbevis enligt be- |
stämmelserna för högskoleutbild- |
||||
stämmelserna för högskoleutbild- |
ning på grundnivå eller avancerad |
||||
ning på grundnivå eller avancerad |
nivå. I 6 kap. |
||||
nivå. I 6 kap. |
förordningen |
(1993:100) finns |
|||
förordningen |
(1993:100) |
finns |
det bestämmelser om att en stu- |
||
det bestämmelser om att en |
dent har rätt att tillgodoräkna sig |
||||
student har rätt att tillgodoräkna |
tidigare utbildning samt mot- |
||||
sig tidigare utbildning samt mot- |
svarande kunskaper och färdig- |
||||
svarande kunskaper och färdig- |
heter som har förvärvats i yrkes- |
||||
heter som har förvärvats i yrkes- |
verksamhet. |
|
|||
verksamhet. |
|
|
|
|
|
För fritidspedagoger och mot- |
|
|
|||
svarande som har fullföljt sådan |
|
|
|||
uppdragsutbildning |
som |
avses |
|
|
|
i 1 § första stycket gäller inte kra- |
|
|
|||
vet på ett självständigt arbete |
|
|
|||
(examensarbete) enligt bilaga 2 |
|
|
|||
till högskoleförordningen |
eller |
|
|
||
motsvarande |
krav |
enligt |
äldre |
|
|
bestämmelser för en behörighets- givande examen.
Denna förordning träder i kraft 1 juli 2018.
26 Senaste lydelse 2014:161.
45
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1.9Förslag till
förordning om ändring
i gymnasieförordning (2010:2039)
Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordning (2010:2039) att 8 kap. 1 c § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
8 kap. |
|
1 c §27 |
Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 1 a och 1 b §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva
undervisning |
|
1. i modersmål, |
1. i modersmål, eller |
2. i ett yrkesämne, eller |
2. som avses i 2 kap. 17 § |
3. som avses i 2 kap. 17 § |
skollagen. |
skollagen. |
|
Första stycket gäller bara i de |
Första stycket gäller bara i de |
fall läraren bedriver sådan under- |
fall läraren bedriver sådan under- |
visning som avses i samma stycke |
visning som avses i samma stycke |
1, 2 eller 3. |
1 eller 2. |
1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.
2.I fråga om lärare som saknar legitimation för att bedriva undervisning i skolväsendet och som ingått avtal om anställning som lärare före den 1 juli 2019 för att undervisa i ett yrkesämne gäller 8 kap. 1 c § i den äldre lydelsen, dock längst till utgången av juni 2026.
27 Senaste lydelse 2012:745.
46
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
1.10Förslag till
förordning om ändring i förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion
i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och förskolechefer
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:183) om be- fattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsva- rande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt för fortbildning för rektorer
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap.
dels att förordningens rubrik ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 2 kap. 1, 2, 3 och 7 §§, 3 kap. 1 § och 3 a kap. 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rekto- rer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och förskolechefer.
Föreslagen lydelse
Förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rekto- rer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer.
1 kap.
1 §28
Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får på uppdrag av Statens skolverk anordna uppdragsutbildning i form av
1. befattningsutbildning för |
1. befattningsutbildning för |
rektorer och annan personal |
rektorer och annan personal |
med motsvarande ledningsfunk- |
med motsvarande ledningsfunk- |
tion i skola, förskola och fritids- |
tion i skola, förskola och fritids- |
|
|
28 Senaste lydelsen 2015:405. |
|
47
Författningsförslag SOU 2017:51
hem, |
|
|
|
|
|
hem, och |
|
|
2. fortbildning |
för |
rektorer, |
2. fortbildning för rektorer. |
|||||
och |
|
|
|
|
|
|
|
|
3. fortbildning |
för |
förskole- |
|
|
|
|||
chefer. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 kap. |
|
|
|
Utbildningen |
|
|
|
Utbildning |
|
|||
|
|
|
|
|
1 §29 |
|
|
|
En högskola får anordna en |
En högskola får anordna en |
|||||||
sådan |
utbildning |
som |
avses i |
sådan |
utbildning |
som avses i |
||
1 kap. |
1 § första |
stycket 1 |
bara |
1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 |
||||
om utbildningen knyter an till |
bara om utbildningen knyter an |
|||||||
sådan utbildning som högskolan |
till sådan utbildning som hög- |
|||||||
har examenstillstånd för. |
|
skolan har examenstillstånd för. |
||||||
Befattningsutbildningen |
får |
Befattningsutbildning får be- |
||||||
bedrivas av flera högskolor i |
drivas av flera högskolor i sam- |
|||||||
samverkan. |
Om |
utbildningen |
verkan. Om utbildningen be- |
|||||
bedrivs av flera högskolor, ska |
drivs av flera högskolor, ska en |
|||||||
en av högskolorna ha ansvaret |
av högskolorna ha ansvaret för |
|||||||
för utbildningen som helhet. |
utbildningen som helhet. |
|||||||
Utbildningens syfte och mål |
Syfte och mål med |
|||||||
|
|
|
|
|
|
befattningsutbildning |
||
|
|
|
|
|
2 §30 |
|
|
|
Syftet |
med |
befattningsut- |
Syftet med |
befattningsut- |
||||
bildningen är att ge rektorer och |
bildning är att ge rektorer och |
|||||||
annan personal med motsva- |
annan personal med motsva- |
|||||||
rande |
ledningsfunktion |
kun- |
rande |
ledningsfunktion kun- |
||||
skaper om de krav som anges i |
skaper om de krav som anges i |
|||||||
föreskrifter |
som |
gäller |
inom |
föreskrifter som gäller för inom |
||||
skolan, förskolan och fritids- |
skolan, förskolan och fritids- |
|||||||
hemmet, samt att utveckla deras |
hemmet, samt att utveckla deras |
29Senaste lydelse 2011:183.
30Senaste lydelse 2011:183.
48
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
roll som ledare så att verksam- hetens kvalitet kan säkerställas.
Målet med utbildningen är att deltagarna får sådana kun- skaper att de kan
roll som ledare så att verksam- hetens kvalitet kan säkerställas.
Målet med utbildningen för rektorer, förutom rektorer vid en förskoleenhet, är att deltagarna får sådana fördjupade kunskaper att de kan
1.ansvara för att elever och barn får en likvärdig och rättssäker utbildning,
2.skapa förutsättningar för måluppfyllelse på såväl individ- som verksamhetsnivå, och
3.ansvara för att verksamheten som helhet utvecklas.
Statens skolverk ska i sam- band med beställning av befatt- ningsutbildningen närmare ange de mål som ska gälla för utbild- ningen.
Målet med utbildningen för rektorer vid en förskoleenhet är att deltagarnas kunskaper stärks så att de får bättre förutsättningar att kunna
1.ansvara för att barn får en likvärdig och rättssäker utbild- ning,
2.skapa förutsättningar för måluppfyllelse på såväl individ- som verksamhetsnivå, och
3.ansvara för att verksam- heten som helhet utvecklas.
Statens skolverk ska i sam- band med beställning av befatt- ningsutbildning närmare ange de mål som ska gälla för utbild- ningen.
49
Författningsförslag SOU 2017:51
Utbildningens omfattning |
Utbildningarnas omfattning |
och innehåll |
och innehåll |
3 §31 |
|
Befattningsutbildningen ska |
Rektorer, utom rektorer vid en |
motsvara 30 högskolepoäng och |
förskoleenhet, ska genomgå be- |
bestå av kurserna |
fattningsutbildning som motsva- |
|
rar 30 högskolepoäng och bestå |
|
av kurserna |
1.skoljuridik och myndighetsutövning (10 högskolepoäng),
2.mål- och resultatstyrning (10 högskolepoäng), och
3.skolledarskap (10 högskolepoäng).
|
Rektorer vid en förskoleenhet |
|||
|
ska genomgå en befattningsut- |
|||
|
bildning |
|
som |
motsvarar |
|
sammanlagt |
7,5 högskolepoäng |
||
|
inom områden |
enligt första |
||
|
stycket |
|
|
|
4 §32 |
|
|
|
|
En skolhuvudman ska anmäla |
En skolhuvudman ska anmäla |
|||
till högskolan vilka rektorer eller |
till högskolan vilka rektorer eller |
|||
annan personal med motsvarande |
annan personal med motsvarande |
|||
ledningsfunktion som ska genom- |
ledningsfunktion som ska genom- |
|||
gå befattningsutbildningen. |
gå befattningsutbildning. |
|||
5 §33 |
|
|
|
|
Om samtliga anmälda till be- |
Om |
samtliga |
anmälda till |
|
fattningsutbildningen inte kan tas |
befattningsutbildning inte kan tas |
|||
emot på utbildningen vid önskad |
emot på utbildningen vid önskad |
|||
tidpunkt, ska skolhuvudmannen |
tidpunkt, |
ska |
skolhuvudmannen |
|
se till att nyanställda rektorer |
se till att nyanställda rektorer |
|||
erbjuds plats i första hand. |
erbjuds plats i första hand. |
31Senaste lydelse 2011:183.
32Senaste lydelse 2011:183.
33Senaste lydelse 2011:183.
50
SOU 2017:51 Författningsförslag
|
|
|
6 §34 |
|
|
|
Samma |
kvalitetskrav |
ska |
Samma |
kvalitetskrav |
ska |
|
ställas |
på |
befattningsutbild- |
ställas på |
befattningsutbildning |
||
ningen som på högskoleutbild- |
som på högskoleutbildning |
på |
||||
ning på grundnivå eller avan- |
grundnivå eller avancerad nivå. |
|||||
cerad nivå. |
|
|
|
|
|
|
De som deltar i befattnings- |
De som deltar i befattnings- |
|||||
utbildningen får ges betyg och |
utbildning får ges betyg och |
|||||
kursbevis enligt bestämmelserna |
kursbevis |
enligt bestämmelserna |
||||
för högskoleutbildning på grund- |
för högskoleutbildning på grund- |
|||||
nivå och avancerad nivå. Detta |
nivå och avancerad nivå. Detta |
|||||
gäller även om deltagarna saknar |
gäller även om deltagarna saknar |
|||||
behörighet för tillträde till hög- |
behörighet för tillträde till hög- |
|||||
skoleutbildning. Enbart betygs- |
skoleutbildning. Enbart betygs- |
|||||
graderna godkänd eller under- |
graderna godkänd eller under- |
|||||
känd får användas. |
|
känd får användas. |
|
|||
Tillgodoräknande inom |
|
Tillgodoräknande inom |
|
|||
befattningsutbildningen |
|
befattningsutbildning |
|
|||
|
|
|
7 §35 |
|
|
|
Den som har gått igenom en |
Den som har gått igenom en |
|||||
kurs |
inom |
befattningsutbild- |
kurs inom befattningsutbildning |
|||
ningen med godkänt resultat eller |
med godkänt resultat eller har |
|||||
har motsvarande utbildning från |
motsvarande utbildning från ett |
|||||
ett annat land har rätt att till- |
annat land har rätt att tillgodo- |
|||||
godoräkna sig utbildningen |
vid |
räkna sig utbildningen vid den |
||||
den högskola där han eller hon |
högskola där han eller hon del- |
|||||
deltar i befattningsutbildningen. |
tar i befattningsutbildning. |
|
||||
|
|
|
8 §36 |
|
|
|
En deltagare i befattningsut- |
En deltagare i befattningsut- |
|||||
bildningen får tillgodoräkna sig |
bildning får tillgodoräkna sig en |
|||||
en eller två av de kurser som |
eller två av de kurser som anges |
|||||
anges i 3 §, om han eller hon har |
i 3 §, om han eller hon har för- |
34Senaste lydelse 2011:183.
35Senaste lydelse 2011:183.
36Senaste lydelse 2011:183.
51
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
förvärvat motsvarande kunska- per genom annan utbildning eller i yrkesverksamhet.
värvat motsvarande kunskaper genom annan utbildning eller i yrkesverksamhet.
|
|
|
9 §37 |
|
|
|
|
Om en rektor eller annan |
Om en rektor eller annan |
||||||
person |
med |
motsvarande |
person |
med |
motsvarande |
||
ledningsfunktion |
|
genom |
ledningsfunktion |
genom |
|||
tidigare |
utbildning |
eller |
tidigare |
utbildning |
eller |
||
yrkeserfarenhet |
har |
förvärvat |
yrkeserfarenhet |
har |
förvärvat |
||
kunskaper som |
kan jämställas |
kunskaper som |
kan jämställas |
||||
med |
befattningsutbildningen |
med befattningsutbildning som |
|||||
som helhet, har han eller hon |
helhet, har han eller hon rätt att |
||||||
rätt att få en skriftlig redovis- |
få en skriftlig redovisning som |
||||||
ning som visar detta. Den |
visar |
detta. |
Den |
skriftliga |
|||
skriftliga redovisningen får inte |
redovisningen får inte användas |
||||||
användas för sådant tillgodoräk- |
för sådant tillgodoräknande som |
||||||
nande som avses i 7, 8 eller 11 §. |
avses i 7, 8 eller 11 §. |
|
37 Senaste lydelse 2011:183.
52
SOU 2017:51 Författningsförslag
|
|
|
|
10 §38 |
|
|
|
|
Högskolan ska, på begäran av |
Högskolan ska, på begäran av |
|||||||
den som deltar i befattningsut- |
den som deltar i befattningsut- |
|||||||
bildningen och den skolhuvud- |
bildning och den skolhuvudman |
|||||||
man som är arbetsgivare för |
som är arbetsgivare för honom |
|||||||
honom eller henne, pröva till- |
eller henne, pröva tillgodoräk- |
|||||||
godoräknanden |
enligt |
7 |
och |
nanden enligt 7 och 8 §§. En |
||||
8 §§. En högskola som anordnar |
högskola som anordnar befatt- |
|||||||
befattningsutbildningen |
ska |
ningsutbildning ska också pröva |
||||||
också pröva om sådana skriftliga |
om sådana skriftliga redovis- |
|||||||
redovisningar som avses i 9 § |
ningar som avses i 9 § ska läm- |
|||||||
ska lämnas. Skriftliga redovis- |
nas. Skriftliga |
redovisningar får |
||||||
ningar får bara lämnas om både |
bara lämnas om både rektorn |
|||||||
rektorn eller annan person med |
eller annan person med motsva- |
|||||||
motsvarande |
ledningsfunktion |
rande ledningsfunktion och den |
||||||
och den skolhuvudman som är |
skolhuvudman som är arbetsgi- |
|||||||
arbetsgivare |
för |
honom |
eller |
vare för honom eller henne be- |
||||
henne begär det. |
|
|
|
gär det. |
|
|
|
|
|
|
|
|
11 §39 |
|
|
|
|
Den som har genomgått be- |
Den som har genomgått be- |
|||||||
fattningsutbildningen |
har |
rätt |
fattningsutbildning |
har |
rätt att |
|||
att tillgodoräkna sig utbild- |
tillgodoräkna |
sig |
utbildningen |
|||||
ningen som högskoleutbildning |
som högskoleutbildning enligt |
|||||||
enligt bestämmelserna i hög- |
bestämmelserna |
i |
hög- |
|||||
skoleförordningen (1993:100). |
skoleförordningen (1993:100). |
|||||||
|
|
|
|
3 kap. |
|
|
|
|
Fortbildning för rektorer |
Fortbildning för |
rektorer, |
||||||
|
|
|
|
|
utom rektorer vid en för- |
|||
|
|
|
|
|
skoleenhet |
|
|
|
|
|
|
|
3 a kap. |
|
|
|
|
Fortbildning |
|
|
för |
Fortbildning för rektorer vid |
||||
förskolechefer |
|
|
|
|
en förskoleenhet |
|
|
38Senaste lydelse 2011:183.
39Senaste lydelse 2011:183.
53
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1 §40 |
|
Syftet med fortbildningen är |
Syftet med fortbildningen är |
att förskolechefer ska utveckla |
att rektorer ska utveckla sitt |
sitt pedagogiska ledarskap. |
pedagogiska ledarskap. |
Statens skolverk ska i samband med beställning av fortbild- ningen ange de mål som ska gälla för utbildningen.
4 §41 För att få delta i fortbild-
ningen krävs att förskolechefen arbetat som förskolechef minst ett år på halvtid eller mot- svarande.
|
|
6 §42 |
|
|
|
Om samtliga anmälda till fort- |
Om samtliga anmälda till fort- |
||||
bildningen inte kan tas emot på |
bildningen inte kan tas emot på |
||||
utbildningen vid önskad tidpunkt, |
utbildningen vid önskad tidpunkt, |
||||
ska huvudmannen se till att för- |
ska huvudmannen se till att |
||||
skolechefer som inte fullgjort en |
rektorer som inte fullgjort en |
||||
befattningsutbildning enligt 2 kap. |
befattningsutbildning enligt 2 kap. |
||||
eller en motsvarande äldre utbild- |
eller en motsvarande äldre utbild- |
||||
ning erbjuds plats i första hand. |
ning erbjuds plats i första hand. |
||||
|
|
4 kap. |
|
|
|
|
|
1 §43 |
|
|
|
Statens skolverk ska följa upp i |
Statens |
skolverk |
ska följa |
||
vilken |
omfattning |
rektorer och |
upp i vilken omfattning rektorer |
||
annan personal med motsvarande |
och annan personal med mot- |
||||
ledningsfunktion i skola, förskola |
svarande |
ledningsfunktion i |
|||
och fritidshem genomgått befatt- |
skola, förskola och |
fritidshem |
|||
ningsutbildningen. |
Detsamma |
genomgått |
befattningsutbild- |
||
gäller i vilken omfattning rektorer |
ning. Detsamma gäller i vilken |
||||
och |
förskolechefer |
genomgått |
omfattning rektorer genomgått |
||
respektive fortbildning. |
respektive fortbildning. |
40Senaste lydelse 2015:405.
41Senaste lydelse 2015:405.
42Senaste lydelse 2015:405.
43Senaste lydelse 2015:405.
54
SOU 2017:51 Författningsförslag
En högskola som anordnar |
En högskola som anordnar |
|
befattningsutbildningen |
eller |
befattningsutbildning eller fort- |
fortbildningen är skyldig att |
bildning är skyldig att medverka |
|
medverka i uppföljningen av |
i uppföljningen av utbildningen. |
|
utbildningen. |
|
|
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.
55
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1.11Förslag till
förordning om ändring
i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:326) om be- hörighet och legitimation för lärare och förskollärare
dels att 2 kap. 7 a, 14 a, 20, 35 och 52 och 5 kap. 5 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 2 kap. 35 § ska utgå,
dels att nuvarande 7 b § respektive 30 a § ska betecknas 7 a § re- spektive 30 b §,
dels att 1 kap. 5 §, 2 kap.
dels att rubriken närmast före 2 kap. 36 § ska sättas närmast före 2 kap. 35 §,
dels att det i förordningen ska införas 6 nya paragrafer: 2 kap. 4 b, 7 b §, 25 a, 28 a, 30 a och 35 §§,
dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska införas en ny punkt 22.
56
SOU 2017:51 Författningsförslag
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
5 §44
Vid tillämpningen av denna förordning jämställs specialpedagog- examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med speciallärarexamen enligt samma bilaga. Detsamma gäller en äldre examen som motsvarar någon av dessa examina.
Första stycket gäller bara om den examen som ska jämställas med speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen har utfärdats senast den 30 juni 2015 och avser en utbildning som påbörjats före utgången av 2008.
2 kap.
4 §45
Behörig att undervisa i grundskolans årskurs
1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,
2.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
3.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan,
4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem,
5.en äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna
6.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin
44Senaste lydelse 2011:326.
45Senaste lydelse 2011:1596.
57
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfat- tas av lärarens utbildning.
4 a §46
Behörig att undervisa i grund- |
Behörig att undervisa i grund- |
||||||
skolans årskurs |
skolans årskurs |
i |
ett |
eller |
|||
flera av ämnena bild, hem- och |
flera av ämnena bild, hem- och |
||||||
konsumentkunskap, idrott och |
konsumentkunskap, |
idrott |
och |
||||
hälsa, musik eller slöjd är, utöver |
hälsa, musik eller slöjd är, utöver |
||||||
vad som följer av 3, 3 a eller 4 §, |
vad som följer av 3, 3 a eller 4 §, |
||||||
den som är behörig att undervisa |
den som är behörig att undervisa |
||||||
i samma ämne eller ämnen i |
i samma ämne eller ämnen i |
||||||
minst en av årskurserna |
minst en av årskurserna |
||||||
grundskolan eller i gymnasie- |
grundskolan eller i gymnasie- |
||||||
skolan. |
skolan. |
|
|
|
|
|
|
|
2 kap. 4 b § |
|
|
|
|
|
|
|
En lärare som är behörig att |
||||||
|
undervisa i ett eller flera ämnen |
||||||
|
enligt 4 § 1 eller 4 är även behörig |
||||||
|
att undervisa i grundskolans års- |
||||||
|
kurs |
||||||
|
konsumentkunskap, |
idrott |
och |
||||
|
hälsa, musik eller slöjd, om lära- |
||||||
|
ren genom att ha kompletterat sin |
||||||
|
behörighet enligt nämnda bestäm- |
||||||
|
melse |
med |
ytterligare |
utbildning |
|||
|
har fullgjort ämnesstudier i detta |
||||||
|
eller |
dessa |
ämnen |
om |
minst |
||
|
30 högskolepoäng |
eller |
motsva- |
||||
|
rande omfattning i ett eller minst |
||||||
|
15 högskolepoäng |
eller |
motsva- |
||||
|
rande omfattning vardera i två av |
||||||
|
ämnena. |
|
|
|
|
|
46 Senaste lydelse 2014:1097.
58
SOU 2017:51 Författningsförslag
5 §47
Behörig att undervisa i grund- |
Behörig att undervisa i grund- |
skolans årskurs 3 är, utöver vad |
skolans årskurs 3 är, utöver vad |
som följer av 3, 3 a, 4 eller 4 a §, |
som följer av 3, 3 a, 4, 4 a eller |
den som har avlagt |
4 b §, den som har avlagt |
1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete
iminst en av årskurserna
3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att under- visa i svenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har full- gjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.
6 §48
Behörig att undervisa i grundskolans årskurs
1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
2.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i fritidshem,
3.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna
4.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna
5.en äldre examen än som avses i 2 och som är avsedd för arbete i fritidshem, eller
47Senaste lydelse 2013:694.
48Senaste lydelse 2013:694.
59
Författningsförslag SOU 2017:51
5. en äldre examen än som |
6. en äldre examen än som |
avses i 3 och som är avsedd för |
avses i 3 och som är avsedd för |
arbete i minst en av årskurserna |
arbete i minst en av årskurserna |
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 4 är dessutom endast behörig att under- visa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att under- visa i svenska som andraspråk om läraren i sin examen har fullgjort
30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. |
|
|||||||
|
|
|
|
7 §49 |
|
|
|
|
Behörig att undervisa i grund- |
Behörig att undervisa i grund- |
|||||||
skolans årskurs |
skolans årskurs |
|||||||
som följer av 6 §, den som har |
som följer av 6 §, den som har |
|||||||
avlagt en examen som ger be- |
avlagt en examen som ger be- |
|||||||
hörighet att bedriva undervisning |
hörighet att bedriva undervisning |
|||||||
enligt denna förordning, om han |
enligt denna förordning, om han |
|||||||
eller hon genom att ha komplet- |
eller hon genom att ha komplet- |
|||||||
terat sin behörighet att undervisa |
terat sin behörighet att undervisa |
|||||||
som lärare med ytterligare utbild- |
som lärare med ytterligare utbild- |
|||||||
ning har fullgjort |
ämnesstudier |
ning har fullgjort ämnesstudier i |
||||||
om minst 30 högskolepoäng eller |
detta eller dessa ämnen i den om- |
|||||||
motsvarande omfattning vardera i |
fattning som anges i andra stycket. |
|
||||||
ämnena svenska, matematik |
och |
Ämnesstudierna |
som avses |
i |
||||
engelska. |
|
|
|
|
första stycket ska omfatta |
|
||
Därutöver ska läraren ha full- |
1. minst |
30 högskolepoäng |
||||||
gjort ämnesstudier om |
|
|
eller motsvarande |
omfattning |
i |
|||
1. minst |
30 högskolepoäng |
samhällsorienterande ämnen |
i |
|||||
eller motsvarande |
omfattning |
i |
huvudsak jämnt fördelade mel- |
|||||
samhällsorienterande ämnen |
i |
lan dessa ämnen, |
|
|
||||
huvudsak jämnt fördelade mel- |
2. minst |
30 högskolepoäng |
||||||
lan dessa ämnen, |
|
|
|
eller motsvarande |
omfattning |
i |
||
2. minst |
30 högskolepoäng |
naturorienterande |
ämnen och |
|||||
eller motsvarande |
omfattning |
i |
teknik i huvudsak jämnt för- |
|||||
naturorienterande |
ämnen |
och |
delade mellan dessa ämnen, |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
49 2013:694. |
|
|
|
|
|
|
|
|
60
SOU 2017:51 Författningsförslag
teknik i huvudsak jämnt för- |
3. minst |
30 högskolepoäng |
||||||
delade mellan dessa ämnen, |
eller |
motsvarande |
omfattning i |
|||||
3. minst |
30 |
högskolepoäng |
ett |
eller |
minst |
15 högskole- |
||
eller |
motsvarande |
omfattning i |
poäng eller motsvarande om- |
|||||
ett |
eller |
minst |
15 högskole- |
fattning vardera i två av ämnena |
||||
poäng eller motsvarande om- |
bild, hem- och konsumentkun- |
|||||||
fattning vardera i två av ämnena |
skap, idrott och hälsa, musik |
|||||||
bild, hem- och konsumentkun- |
eller slöjd, |
|
|
|||||
skap, idrott och hälsa, musik |
4. minst |
7,5 |
högskolepoäng |
|||||
eller slöjd, eller |
|
|
eller motsvarande omfattning i ett |
|||||
4. minst |
30 |
högskolepoäng |
av de ämnen som avses i 1 eller 2, |
|||||
eller |
motsvarande |
omfattning i |
eller |
|
|
|
||
svenska som andraspråk. |
5. minst |
30 |
högskolepoäng |
|||||
Behörighet enligt första stycket |
eller motsvarande omfattning i ett |
|||||||
omfattar bara |
ämnena svenska, |
annat ämne än som avses i 1,2,3 |
||||||
matematik och engelska samt det |
eller 4. |
|
|
|||||
eller de ämnen som avses i första |
En lärare som avses i första |
|||||||
stycket 1, 2, 3 eller 4 om lärarens |
och andra stycket är behörig att |
|||||||
utbildning i detta eller dessa äm- |
undervisa i det eller de ämnen |
|||||||
nen har den omfattning som |
som anges i andra stycket om |
|||||||
krävs enligt respektive punkt |
lärarens utbildning i ämnet har |
|||||||
|
|
|
|
|
den omfattning som krävs enligt |
|||
|
|
|
|
|
respektive punkt och ämnesstu- |
|||
|
|
|
|
|
dierna i huvudsak kan anses |
|||
|
|
|
|
|
motsvara kraven i grundlärar- |
|||
|
|
|
|
|
examen enligt bilaga 2 till hög- |
|||
|
|
|
|
|
skoleförordningen |
(1993:100) |
||
|
|
|
|
|
med inriktning mot arbete i |
|||
|
|
|
|
|
grundskolans årskurs |
|||
|
|
|
|
|
om ämneskunskaper. |
|||
|
|
|
|
|
7 b § |
|
|
|
|
|
|
|
|
En lärare som är behörig att |
|||
|
|
|
|
|
undervisa i ett eller flera ämnen |
|||
|
|
|
|
|
enligt 6 § 2 eller 5 är även behörig |
|||
|
|
|
|
|
att undervisa i grundskolans års- |
|||
|
|
|
|
|
kurs |
|||
|
|
|
|
|
konsumentkunskap, |
idrott och |
||
|
|
|
|
|
hälsa, musik eller slöjd, om läraren |
61
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestäm- melse med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen om minst 30 högskolepoäng eller motsva- rande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsva- rande omfattning vardera i två av ämnena.
11 a §50
En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen en- ligt 11 § är även behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs
Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta
1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska, svenska som andraspråk eller matematik,
2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,
3.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,
4.minst 15 högskolepoäng eller motsvarande i naturorien- terande ämnen och teknik i hu- vudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,
5.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller
4. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande i naturorien- terande ämnen eller naturorien- terande ämnen och teknik i hu- vudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,
5. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet teknik, eller
50 Senaste lydelse 2013:694.
62
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
6. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5.
En lärare som avses i första stycket är även behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.
12 §51
Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs
1.grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i fritidshem,
2.grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
3.ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan,
4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem,
5.en äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna
6.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare ut- bildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfat- tas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant.
Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är
51 Senaste lydelse 2013:693.
63
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller speciali- sering mot utvecklingsstörning.
|
|
12 a §52 |
|
|
|
Behörig att undervisa i grund- |
Behörig att undervisa i grund- |
||||
särskolans årskurs |
särskolans årskurs |
||||
flera av ämnena bild, hem- och |
flera av ämnena bild, hem- och |
||||
konsumentkunskap, |
idrott |
och |
konsumentkunskap, |
idrott |
och |
hälsa, musik eller slöjd är, utöver |
hälsa, musik eller slöjd är, utöver |
||||
vad som följer av 11, 11 a eller |
vad som följer av 11, 11 a eller |
||||
12 §, den som har avlagt special- |
12 §, den som har avlagt special- |
||||
lärarexamen enligt |
bilaga 2 |
till |
lärarexamen enligt |
bilaga 2 |
till |
högskoleförordningen (1993:100) |
högskoleförordningen (1993:100) |
||||
med specialisering mot utveck- |
med specialisering mot utveck- |
||||
lingsstörning och som är behörig |
lingsstörning och som är behörig |
||||
att undervisa i samma ämne eller |
att undervisa i samma ämne eller |
||||
ämnen i minst en av årskurserna |
ämnen i minst en av årskurserna |
||||
sieskolan. |
|
|
sieskolan. |
|
|
En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller var- dagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne är relevant.
Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller speciali- sering mot utvecklingsstörning.
13 §53
Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs
1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot
52Senaste lydelsen 2014:1097.
53Senaste lydelsen 2013:694.
64
SOU 2017:51 Författningsförslag
|
arbete i grundskolans årskurs |
1. grundlärarexamen enligt |
2. grundlärarexamen enligt |
samma bilaga med inriktning |
samma bilaga med inriktning |
mot arbete i årskurs |
mot arbete i årskurs |
2. en äldre examen än som |
3. en äldre examen än som |
avses i 1 och som är avsedd för |
avses i 1 eller 2 och som är av- |
arbete i minst en av årskurserna |
sedd för arbete i minst en av |
årskurserna |
|
|
grundskolan. |
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett sådant ämne är relevant. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andra- språk om läraren i sin examen har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.
Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller speciali-
sering mot utvecklingsstörning. |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
14 §54 |
|
|
|
|
|
Behörig att undervisa i grund- |
Behörig att undervisa i grund- |
|||||||
särskolans årskurs |
särskolans årskurs |
|||||||
vad som följer av 13 §, den som |
vad som följer av 13 §, den som |
|||||||
har |
avlagt |
speciallärarexamen |
har |
avlagt |
speciallärarexamen |
|||
enligt |
bilaga 2 till |
högskole- |
enligt |
bilaga 2 till |
högskoleför- |
|||
förordningen |
(1993:100) med |
ordningen |
(1993:100) |
med |
||||
specialisering |
mot |
utvecklings- |
specialisering |
mot utvecklings- |
||||
störning och en examen som ger |
störning och en examen som ger |
|||||||
behörighet att bedriva undervis- |
behörighet att bedriva under- |
|||||||
ning |
enligt |
denna |
förordning. |
visning enligt denna förordning, |
||||
Därutöver ska läraren genom att |
om han eller hon genom att ha |
|||||||
ha kompletterat sin behörighet att |
kompletterat |
sin |
behörighet att |
|||||
undervisa som lärare med ytter- |
undervisa som lärare med ytter- |
|||||||
ligare utbildning ha fullgjort ämnes- |
ligare |
utbildning |
har |
fullgjort |
54 Senaste lydelse 2013:694.
65
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
studier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena svenska, mate- matik och engelska och
1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,
2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,
3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller mot- svarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsu- mentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller
4.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i svenska som andraspråk.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2, 3 eller 4, om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive
ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket.
Ämnesstudierna som avses i första stycket ska omfatta
1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,
2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen eller natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,
3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller mot- svarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsu- mentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,
4.minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet teknik, eller
5.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1,2,3 eller 4.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i ämnena som avses i första stycket 1, 2, 3, 4 eller 5, om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den om- fattning som krävs enligt re- spektive punkt. Läraren är dess- utom behörig att undervisa i det
66
SOU 2017:51 Författningsförslag
punkt. Läraren |
är |
dessutom |
eller de ämnesområden för vil- |
behörig att undervisa i det eller |
ket ett ämne, som läraren är |
||
de ämnesområden för vilket ett |
behörig att undervisa i, är rele- |
||
ämne, som läraren är behörig att |
vant. |
||
undervisa i, är relevant. |
|
||
Första och |
andra |
styckena |
|
gäller dock inte om lärarens be- |
|
||
hörighetsgivande |
examen är |
|
|
ämneslärarexamen enligt bilaga 2 |
|
||
till högskoleförordningen eller en |
|
||
motsvarande äldre examen. |
|
Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller speciali-
sering mot utvecklingsstörning. |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
15 §55 |
|
|
|
|
|
|
|
Behörig att undervisa i grund- |
Behörig att undervisa i grund- |
|||||||||
särskolans årskurs |
ämnena |
särskolans årskurs |
i ämnena |
|||||||
bild, hem- och konsument- |
bild, hem- och konsument- |
|||||||||
kunskap, idrott och hälsa, musik |
kunskap, idrott och hälsa, musik |
|||||||||
eller slöjd och i ämnesområdena |
eller slöjd och i ämnesområdena |
|||||||||
estetisk verksamhet, motorik eller |
estetisk verksamhet, motorik eller |
|||||||||
vardagsaktiviteter är, |
utöver |
vad |
vardagsaktiviteter |
är, |
utöver vad |
|||||
som följer av 13, 14 eller 14 a §, |
som följer av 13 eller 14 §, den |
|||||||||
den som har avlagt special- |
som har avlagt speciallärarexamen |
|||||||||
lärarexamen enligt |
bilaga 2 |
till |
enligt |
bilaga 2 |
till |
|
högskole- |
|||
högskoleförordningen (1993:100) |
förordningen |
(1993:100) |
med |
|||||||
med specialisering mot utveck- |
specialisering |
mot |
utvecklings- |
|||||||
lingsstörning och |
|
|
|
störning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. grundlärarexamen |
|
enligt |
||||
|
|
|
|
samma bilaga med inriktning mot |
||||||
|
|
|
|
arbete i fritidshem, |
|
|
|
|||
1. ämneslärarexamen |
enligt |
2. ämneslärarexamen |
enligt |
|||||||
samma bilaga med |
inriktning |
samma |
bilaga |
med |
|
inriktning |
||||
mot arbete i grundskolans års- |
mot arbete i grundskolans års- |
55 Senaste lydelse 2013:693.
67
Författningsförslag SOU 2017:51
kurs |
|
|
kurs |
|
|
2. en äldre examen än som |
3. en äldre examen än som |
||||
avses i 1 och som är avsedd för |
avses i 1 eller 2 och som är av- |
||||
arbete i minst en av årskurserna |
sedd antingen för |
fritidshemmet |
|||
eller för arbete i minst en av |
|||||
|
|
|
årskurserna |
||
|
|
|
eller |
|
|
3. en examen |
som ger be- |
4. en examen som ger be- |
|||
hörighet att bedriva undervis- |
hörighet att bedriva undervis- |
||||
ning enligt |
denna förordning, |
ning enligt |
denna förordning, |
||
om han eller hon genom att ha |
om han eller hon genom att ha |
||||
kompletterat sin behörighet att |
kompletterat sin behörighet att |
||||
undervisa som lärare med ytter- |
undervisa som lärare med ytter- |
||||
ligare utbildning |
har fullgjort |
ligare utbildning |
har fullgjort |
||
ämnesstudier om minst 30 hög- |
ämnesstudier om minst 30 hög- |
||||
skolepoäng |
eller |
motsvarande |
skolepoäng |
eller |
motsvarande |
omfattning i ett eller två av |
omfattning i ett eller två av |
||||
ämnena bild, hem- och konsu- |
ämnena bild, hem- och konsu- |
||||
mentkunskap, idrott och hälsa, |
mentkunskap, idrott och hälsa, |
||||
musik eller slöjd. |
|
musik eller slöjd. |
|
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att under- visa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfat- tas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant.
Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller speciali-
sering mot utvecklingsstörning. |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
15 a §56 |
|
|
|
|
|
Behörig |
att |
undervisa |
i |
Behörig |
att |
undervisa |
i |
||
grundsärskolans |
årskurs |
i |
grundsärskolans |
årskurs |
i |
||||
ett eller flera av ämnena bild, |
ett eller flera av ämnena bild, |
||||||||
hem- |
och |
konsumentkunskap, |
hem- |
och |
konsumentkunskap, |
||||
idrott |
och |
hälsa, musik eller |
idrott |
och |
hälsa, musik eller |
56 Senaste lydelse 2014:1097.
68
SOU 2017:51 Författningsförslag
slöjd är, utöver vad som följer av |
slöjd är, utöver vad som följer av |
13, 14, 14 a eller 15 §, den som |
13, 14, eller 15 §, den som har |
har avlagt speciallärarexamen |
avlagt speciallärarexamen enligt |
enligt bilaga 2 till högskoleför- |
bilaga 2 till högskoleförord- |
ordningen (1993:100) med spe- |
ningen (1993:100) med speciali- |
cialisering mot utvecklingsstör- |
sering mot utvecklingsstörning |
ning och som är behörig att |
och som är behörig att under- |
undervisa i samma ämne eller |
visa i samma ämne eller ämnen i |
ämnen i minst en av årskurserna |
minst en av årskurserna |
grundskolan eller i gymnasie- |
|
sieskolan. |
skolan. |
En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller var- dagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne är relevant.
Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller speciali-
sering mot utvecklingsstörning. |
|
|
||
|
|
16 §57 |
|
|
Behörig att undervisa i trä- |
Behörig att undervisa i trä- |
|||
ningsskolan är, utöver vad som |
ningsskolan är, utöver vad som |
|||
följer av 11, 11 a, 12, 13, 14, 14 a, |
följer av 11, 11 a, 12, 13, 14, 15 |
|||
15 eller 15 a §, den som har |
eller 15 a §, den som har avlagt |
|||
avlagt speciallärarexamen enligt |
speciallärarexamen enligt bilaga 2 |
|||
bilaga 2 |
till |
högskoleförord- |
till |
högskoleförordningen |
ningen (1993:100) med spe- |
(1993:100) med specialisering |
|||
cialisering |
mot |
utvecklingsstör- |
mot utvecklingsstörning och |
|
ning och |
|
|
|
|
1.förskollärarexamen enligt samma bilaga,
2.en grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
mot arbete i fritidshem,
3. en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är av-
57 Senaste lydelse 2013:693.
69
Författningsförslag SOU 2017:51
arbete i förskola, eller |
sedd för arbete i förskola eller |
|
fritidshem, eller |
3. genom att ha kompletterat |
4. genom att ha kompletterat |
en examen som ger behörighet |
en examen som ger behörighet |
att bedriva undervisning enligt |
att bedriva undervisning enligt |
denna förordning med ytterli- |
denna förordning med ytterli- |
gare utbildning har fått kun- |
gare utbildning har fått kun- |
skaper och förmågor som mot- |
skaper och förmågor som mot- |
svarar kraven för en examen |
svarar kraven för en examen |
som avses i 1. |
som avses i 1 eller 2. |
Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare eller förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.
17 §58
Behörig att undervisa i specialskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning och
1.en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att under- visa i grundskolan,
2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete
igrundskolan, eller
3.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare ut- bildning är behörig att undervisa i grundskolan.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsned- sättning som lärarens speciallärarexamen avser och i motsvarande årskurser och ämnen som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i i grundskolan enligt bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §.
58 Senaste lydelse 2011:326.
70
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
Om eleverna som avses i andra stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lä- rare som avses i första och andra styckena vara behörig om lärarens speciallärarexamen är speciali- serad mot en av funktionsned- sättningarna.
En lärare som är behörig att undervisa i specialskolans årskurs 9 har motsvarande behörighet att undervisa i specialskolans års- kurs 10 och i sådan ytterligare utbildning som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket skollagen.
|
17 a §59 |
|
|
Behörig att undervisa i spe- |
Behörig att undervisa i spe- |
||
cialskolan i ett eller flera av |
cialskolan i ett eller flera av äm- |
||
ämnena bild, hem- och konsu- |
nena bild, hem- och konsu- |
||
mentkunskap, idrott och hälsa, |
mentkunskap, idrott och hälsa, |
||
musik eller slöjd är, utöver vad |
musik eller slöjd är, utöver vad |
||
som följer av 17 §, den som har |
som följer av 17 §, den som har |
||
avlagt |
speciallärarexamen enligt |
avlagt |
speciallärarexamen enligt |
bilaga 2 till högskoleförord- |
bilaga 2 till högskoleförord- |
||
ningen (1993:100) med speciali- |
ningen (1993:100) med speciali- |
||
sering mot dövhet eller hörsel- |
sering mot dövhet eller hörsel- |
||
skada, synskada, grav språkstör- |
skada, synskada, grav språkstör- |
||
ning |
eller utvecklingsstörning |
ning |
eller utvecklingsstörning |
och som är behörig att under- |
och som är behörig att under- |
||
visa i samma ämne eller ämnen i |
visa i samma ämne eller ämnen i |
||
minst en av årskurserna |
minst en av årskurserna |
||
grundskolan eller i gymnasie- |
grundskolan eller i gymnasie- |
||
skolan. |
skolan. |
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsned- sättning som lärarens speciallärarexamen avser.
59 Senaste lydelse 2014:1097.
71
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
Om eleverna som avses i andra stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lä- rare som avses i första och andra styckena vara behörig om lärarens speciallärarexamen är speciali- serad mot en av funktionsned- sättningarna.
17 b §60
Behörig att undervisa i specialskolan i ämnet rörelse och drama är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, eller utvecklingsstörning och
1.ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
2.en äldre examen än som avses i 1 som är avsedd för arbete som lärare i minst en av årskurserna
3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller mot- svarande omfattning i ämnet.
En lärare som avses i första stycket 3 är behörig att undervisa i ämnet rörelse och drama, om ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsned- sättning som lärarens speciallärarexamen avser.
Om eleverna som avses i tredje stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lä- rare som avses i första till tredje styckena vara behörig om lärarens
60 Senaste lydelse 2013:830
72
SOU 2017:51 Författningsförslag
|
speciallärarexamen är speciali- |
|
serad mot en av funktionsned- |
|
sättningarna. |
18 a §61 |
|
Behörig att undervisa i same- |
Behörig att undervisa i same- |
skolan i ett eller flera av ämnena |
skolan i ett eller flera av ämnena |
bild, hem- och konsumentkun- |
bild, hem- och konsumentkun- |
skap, idrott och hälsa, musik |
skap, idrott och hälsa, musik |
eller slöjd är, utöver vad som |
eller slöjd är, utöver vad som |
följer av 18 §, den som är behö- |
följer av 18 §, den som är behö- |
rig att undervisa i samma ämne |
rig att undervisa i samma ämne |
eller ämnen i minst en av års- |
eller ämnen i minst en av års- |
kurserna |
kurserna |
i gymnasieskolan. |
i gymnasieskolan. |
19 §62
Behörig att undervisa i fritidshemmet är den som har avlagt
1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,
2. en äldre examen än som |
2. en äldre examen än som |
avses i 1 och som är avsedd för |
avses i 1 och som är avsedd för |
arbete i fritidshem och minst en |
arbete i fritidshem, eller |
skolform i skolväsendet, eller, |
|
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.
I 35 § finns bestämmelser om att en fritidspedagog eller mot- svarande som har avlagt en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem är behörig att som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet, om han eller hon har kompletterat sin utbildning.
61Senaste lydelse 2014:1097.
62Senaste lydelse 2011:326.
73
Författningsförslag SOU 2017:51
|
23 §63 |
Statens skolverk får meddela |
Statens skolverk får meddela |
föreskrifter om vad som krävs |
föreskrifter om vad som krävs |
för att en lärares kompetens ska |
för att en lärares kompetens ska |
vara relevant för ett ämne enligt |
vara relevant för ett ämne enligt |
22 §. |
22 § eller för ett annat ämne än |
|
ett yrkesämne enligt 25 a och 28 |
|
a §§. |
Ett ämne som avses i första stycket får inte vara ett ämne som
anges i bilaga 4 till högskoleförordningen (1993:100). |
|
||||||||
|
|
|
|
|
24 §64 |
|
|
|
|
Behörig |
att undervisa |
på |
Behörig att |
undervisa |
på |
||||
gymnasieskolans introduktions- |
gymnasieskolans introduktions- |
||||||||
program i grundskolans ämnen |
program i grundskolans ämnen |
||||||||
är, utöver vad som följer av 21 §, |
är, utöver vad som följer av 21 §, |
||||||||
den som har avlagt |
|
|
den som är behörig att undervisa |
||||||
1. ämneslärarexamen |
enligt |
i |
motsvarande |
ämne |
i |
||||
bilaga 2 |
till |
högskoleförord- |
gymnasieskolan eller i grundsko- |
||||||
ningen (1993:100) med inrikt- |
lans |
årskurs |
enligt bestäm- |
||||||
ning mot arbete i grundskolans |
melser i denna förordning. |
|
|||||||
årskurs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. en |
äldre |
examen |
än |
som |
|
|
|
|
|
avses i 1 och som är avsedd för |
|
|
|
|
|||||
arbete i grundskolans årskurs |
|
|
|
|
|||||
3. en |
examen som ger be- |
|
|
|
|
||||
hörighet att bedriva undervisning |
|
|
|
|
|||||
enligt denna förordning, om han |
|
|
|
|
|||||
eller hon genom att ha komplet- |
|
|
|
|
|||||
terat sin behörighet att undervisa |
|
|
|
|
|||||
som lärare med ytterligare u- |
|
|
|
|
|||||
tbildning har fullgjort ämnes- |
|
|
|
|
|||||
studier |
om |
minst 90 högskole- |
|
|
|
|
poäng eller motsvarande omfatt- ning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller
63Senaste lydelse 2011:326.
64Senaste lydelse 2013:694.
74
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
4. en examen som ger be- hörighet att bedriva undervis- ning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytter- ligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 hög- skolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat av grund- skolans ämnen än som anges i 3.
En lärare som avses i första stycket 1 eller 2 är endast be- hörig att undervisa i det eller de av grundskolans ämnen som omfattas av lärarens examen.
En lärare som avses i första stycket 3 eller 4 är endast be- hörig att undervisa i något eller några av de av grundskolans ämnen som anges i respektive punkt. För behörighet krävs att lärarens utbildning i ämnet har den omfattning som anges i respektive punkt och ämnes- studierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i ämneslärar- examen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
75
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
25 §65
Behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen är den som har avlagt
1.yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete
igymnasieskolan i ett sådant ämne, eller
3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon har kompletterat sin behörig- het att undervisa som lärare med sådana yrkeskunskaper som är relevanta för ett yrkesämne.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att un- dervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta.
25 a §
En lärare som avses i 25 § är behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkes- kunskaper är relevanta och i andra ämnen i gymnasieskolan för vilka lärarens kompetens är relevant.
27 §66 Behörig att undervisa i gym-
nasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i grund- särskolan enligt 13, 14, 14 a, 15 eller 15 a §.
65Senaste lydelse 2011:326.
66Senaste lydelse 2013:693.
76
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i motsvarande ämnen eller ämnesområden som lära- rens utbildning ger behörighet att undervisa i grundsärskolan. Läraren är dock även behörig att undervisa i andra ämnen eller ämnesområden för vilka lärarens kompetens är relevant.
1.ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, eller
2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i gymnasieskolan.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i motsvarande ämnen eller ämnesområden som lära- rens utbildning ger behörighet att undervisa i grundsärskolan.
Läraren är även behörig att un- dervisa i något eller några av ämnena geografi, historia, sam- hällskunskap eller religionskun- skap om han eller hon är behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i någon av grundskolans årskurs
28 § 67
Behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen enligt
25§.
En lärare som avses i första
stycket är endast behörig att un- dervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta.
67 Senaste lydelse 2011:326
77
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
28 a §
En lärare som avses i 28 § är endast behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är rele- vanta och i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är rele- vant.
30 §68
Behörig att undervisa på gymnasiesärskolans individuella program är, utöver vad som följer av 27, 27 b eller 28 §, den som är behörig att undervisa i grundsärskolan enligt 11, 11 a, 12, 12 a eller
16 §. |
|
|
|
|
|
|
En lärare eller förskollärare som |
En lärare som avses i första |
|||||
avses i första stycket är endast |
stycket är endast behörig att |
|||||
behörig att undervisa i motsva- |
undervisa i motsvarande ämnen |
|||||
rande ämnen eller ämnesområden |
eller ämnesområden som lära- |
|||||
som lärarens |
eller förskollärarens |
rens utbildning |
ger |
behörighet |
||
utbildning |
ger behörighet |
att |
att undervisa i i grundsärskolan. |
|||
undervisa |
i |
grundsärskolan. |
Läraren är dock även behörig att |
|||
Läraren eller förskolläraren är dock |
undervisa i andra ämnen eller |
|||||
även behörig att undervisa i andra |
ämnesområden för vilka lärarens |
|||||
ämnen eller |
|
ämnesområden |
för |
kompetens är relevant. |
||
vilka lärarens |
eller förskollärarens |
|
|
|
||
kompetens är relevant |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
30 a § |
|
|
|
|
|
|
Behörig att |
undervisa på |
|
|
|
|
|
gymnasiesärskolans |
individuella |
|
|
|
|
|
program är, utöver vad som följer |
||
|
|
|
|
av 30 §, den som har avlagt spe- |
||
|
|
|
|
ciallärarexamen enligt bilaga 2 till |
||
|
|
|
|
högskoleförordningen |
(1993:100) |
|
|
|
|
|
med specialisering mot utvecklings- |
||
|
|
|
|
störning och |
|
|
68 Senaste lydelse 2013:830.
78
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
1.förskollärarexamen enligt samma bilaga,
2.en grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i fritidshem,
3.en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är avsedd för arbete i förskola, eller fritids- hem, eller
4.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbild- ning har fått kunskaper och för- mågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1 eller 2.
Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare eller förskol- lärare som har avlagt en behörig- hetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfat- tar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.
30 b §69 Statens skolverk får meddela
föreskrifter om vad som krävs för att en lärares eller försko- lärares kompetens ska vara rele- vant för ett ämne eller ämnes- område enligt 30 § andra stycket.
69 Tidigare 30 a § i dess senaste lydelse SFS 2013:693.
79
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
Ett ämne eller ämnesområde som avses i första stycket får inte motsvaras av ett ämne eller ämnesområde i grundsärskolan. Ett ämne som avses i första stycket får inte heller vara ett yrkesämne.
Speciallärare
35 §
En lärare eller förskollärare som har avlagt en speciallärar- examen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100) kan komplettera sin behörighet att undervisa som lärare eller spe- ciallärare genom att fullgöra stu- dier i de specialiseringar och i den omfattning som anges i andra stycket.
Studierna som avses i första stycket ska omfatta minst 30 högskolepoäng eller motsvarande i någon av specialiseringarna
1.
2. matematikutveckling,
3. dövhet eller hörselskada,
4. synskada,
5. grav språkstörning, eller
6. utvecklingsstörning
En speciallärare som avses i första och andra styckena ska vid tillämpningen av denna förord- ning anses ha avlagt en special- lärarexamen med en sådan spe- cialisering som studierna i andra stycket avser.
80
SOU 2017:51 Författningsförslag
|
36 §70 |
|
Behörig att som speciallärare |
Behörig att som speciallärare |
|
bedriva undervisning som avser |
bedriva undervisning som avser |
|
särskilt stöd i förskoleklassen är |
särskilt stöd i förskoleklassen är |
|
den som har avlagt special- |
den som har avlagt special- |
|
lärarexamen enligt |
bilaga 2 till |
lärarexamen enligt bilaga 2 till |
högskoleförordningen |
högskoleförordningen |
|
(1993:100) och |
|
(1993:100) och är behörig att |
1. förskollärar- |
eller grund- |
bedriva undervisning i förskole- |
lärarexamen enligt samma bilaga |
klassen. |
|
som ger behörighet att under- |
|
|
visa i förskoleklassen, |
|
2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskoleklassen, eller
3.en examen som ger be- hörighet att bedriva undervis- ning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.
En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som spe- ciallärarexamen är specialiserad mot.
|
37 §71 |
|
|
Behörig att som speciallärare |
Behörig att som speciallärare |
||
bedriva undervisning som avser |
bedriva undervisning som avser |
||
särskilt stöd |
i årskurs |
särskilt stöd |
i årskurs |
grundskolan, |
sameskolan, spe- |
grundskolan, |
sameskolan, spe- |
cialskolan och grundsärskolan är |
cialskolan och grundsärskolan är |
||
den som har avlagt speciallärar- |
den som har avlagt speciallärar- |
||
examen enligt bilaga 2 till hög- |
examen enligt bilaga 2 till hög- |
70Senaste lydelse 2011:326.
71Senaste lydelse 2011:326.
81
Författningsförslag SOU 2017:51
skoleförordningen (1993:100) |
skoleförordningen |
(1993:100) |
och |
och är behörig att bedriva |
|
1. en examen enligt samma |
undervisning i |
grundskolans |
bilaga som ger behörighet att |
årskurs |
|
undervisa i grundskolans års- |
|
|
kurs |
|
|
2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs
3.en examen som ger behö- righet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kom- pletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.
|
|
|
38 §72 |
|
|
Behörig att som speciallärare |
Behörig att som speciallärare |
||||
bedriva undervisning som avser |
bedriva undervisning som avser |
||||
särskilt |
stöd |
i |
årskurs |
särskilt stöd |
i årskurs |
grundskolan, |
sameskolan, spe- |
grundskolan, |
sameskolan, spe- |
||
cialskolan och grundsärskolan är |
cialskolan och grundsärskolan är |
||||
den som har avlagt speciallärar- |
den som har avlagt speciallärar- |
||||
examen enligt bilaga 2 till hög- |
examen enligt bilaga 2 till hög- |
||||
skoleförordningen (1993:100) |
skoleförordningen (1993:100) |
||||
och |
|
|
|
och är behörig att bedriva under- |
|
1. en |
examen |
enligt samma |
visning i någon av grundskolans |
||
bilaga som ger behörighet att |
årskurs |
||||
undervisa i grundskolans års- |
|
|
|||
kurs |
|
|
|
72 Senaste lydelse 2011:326.
82
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs
3.en examen som ger behö- righet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kom- pletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.
|
|
|
|
39 §73 |
|
|
|
|
|
Behörig att som speciallärare |
Behörig att som speciallärare |
||||||||
bedriva undervisning som avser |
bedriva undervisning som avser |
||||||||
särskilt |
stöd |
i |
årskurs |
i |
särskilt |
stöd |
i |
årskurs |
i |
grundskolan samt i årskurs |
grundskolan samt i årskurs |
||||||||
och sådan ytterligare utbildning |
och sådan ytterligare utbildning |
||||||||
som avses i |
7 kap. 15 § tredje |
som avses i |
7 kap. 15 § tredje |
||||||
stycket |
skollagen |
(2010:800) |
i |
stycket |
skollagen |
(2010:800) |
i |
||
specialskolan är den som har |
specialskolan är den som har |
||||||||
avlagt speciallärarexamen enligt |
avlagt speciallärarexamen enligt |
||||||||
bilaga 2 |
till |
högskoleförord- |
bilaga 2 |
till |
högskoleförord- |
||||
ningen (1993:100) och |
|
ningen (1993:100) och är behö- |
|||||||
1. en |
examen |
enligt samma |
rig att bedriva undervisning i |
||||||
bilaga som ger behörighet att |
någon av grundskolans årskurs 4– |
||||||||
undervisa i grundskolans års- |
6 eller |
|
|
|
|||||
kurs |
|
|
|
|
|
|
|
2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs
3.en examen som ger behö-
73 Senaste lydelse 2011:326.
83
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
righet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kom- pletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.
|
|
|
40 §74 |
|
|
|
Behörig att som speciallärare |
Behörig att som speciallärare |
|||||
bedriva undervisning som avser |
bedriva undervisning som avser |
|||||
särskilt |
stöd |
i |
årskurs |
särskilt |
stöd |
i årskurs |
grundsärskolan är den som har |
grundsärskolan är den som har |
|||||
avlagt speciallärarexamen enligt |
avlagt speciallärarexamen enligt |
|||||
bilaga 2 |
till |
högskoleförord- |
bilaga 2 |
till |
högskoleförord- |
|
ningen (1993:100) och |
ningen (1993:100) och är behö- |
|||||
1. en |
examen |
enligt samma |
rig att bedriva undervisning i |
|||
bilaga som ger behörighet att |
någon av grundskolans årskurs 1– |
|||||
undervisa i grundskolans års- |
3 eller |
|
||||
kurs |
|
|
|
|
2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs
3.en examen som ger behö- righet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kom- pletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.
74 Senaste lydelse 2011:326.
84
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.
|
|
41 §75 |
|
|
Behörig att som |
speciallärare |
Behörig att som |
speciallärare |
|
bedriva undervisning |
som |
avser |
bedriva undervisning |
som avser |
särskilt stöd i träningsskolan är, |
särskilt stöd i träningsskolan är |
|||
utöver vad som följer av 37, 38 |
den som har avlagt speciallärar- |
|||
eller 40 §, den som har avlagt spe- |
examen enligt bilaga 2 till hög- |
|||
ciallärarexamen enligt bilaga 2 till |
skoleförordningen (1993:100) och |
|||
högskoleförordningen (1993:100) |
är behörig att bedriva undervisning |
|||
och |
|
|
i förskolan, eller i någon av grund- |
|
1. förskollärarexamen |
enligt |
skolans årskurs |
||
samma bilaga, |
|
|
|
|
2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskolan,
3.en examen som ger behörighet att bedriva under- visning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.
En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som spe- ciallärarexamen är specialiserad mot.
|
42 §76 |
|
|
Behörig att som speciallärare |
Behörig att som speciallärare |
||
bedriva undervisning som avser |
bedriva undervisning som avser |
||
särskilt stöd i gymnasieskolan |
särskilt stöd i gymnasieskolan |
||
och |
gymnasiesärskolan är den |
och |
gymnasiesärskolan är den |
som |
har avlagt speciallärar- |
som |
har avlagt speciallärar- |
75Senaste lydelse 2011:326.
76Senaste lydelse 2011:1596.
85
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
examen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100) och
1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans års- kurs
examen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100) och är behörig att bedriva under- visning i grundskolans årskurs 4– 6 eller
2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs
3.en examen som ger be- hörighet att bedriva undervis- ning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.
En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.
|
43 §77 |
|
Behörig att som speciallärare |
Behörig att som speciallärare |
|
bedriva undervisning som avser |
bedriva undervisning som avser |
|
särskilt stöd i gymnasiesär- |
särskilt stöd i gymnasiesär- |
|
skolans individuella program är, |
skolans individuella program är |
|
utöver vad som följer av 42 §, |
den som har avlagt speciallärar- |
|
den som har avlagt speciallärar- |
examen enligt bilaga 2 till hög- |
|
examen enligt bilaga 2 till hög- |
skoleförordningen (1993:100) |
|
skoleförordningen |
(1993:100) |
och är behörig att bedriva under- |
och |
|
visning i förskolan eller i någon |
1. förskollärar- |
eller grund- |
av grundskolans årskurs |
lärarexamen enligt |
bilaga 2 till |
eller |
77 Senaste lydelse 2011:326.
86
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
högskoleförordningen,
2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskolan, för- skoleklassen eller grundskolans årskurs
3.en examen som ger behö- righet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kom- pletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.
En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som spe- ciallärarexamen är specialiserad mot.
45 §78
En lärare som är behörig att undervisa enligt 44 § ska vid till- lämpningen av 11, 13, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en lärarexamen som
1.är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2.är avsedd för den eller de skolformer eller den eller de års- kurser som högskoleutbildningen var avsedd att ge behörighet att undervisa i, och
3.omfattar det eller de ämnen som läraren är behörig att under- visa i enligt 44 §.
Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §.
Vid tillämpningen av 11 a § ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 §.
78 Senaste lydelse 2016:450.
87
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
47 §79
En lärare som är behörig att undervisa enligt 46 § ska vid till- lämpningen av 11, 13, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en lärarexamen som
1.är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2.är avsedd för den eller de skolformer eller den eller de års- kurser som högskoleutbildningen ger behörighet att undervisa i enligt 46 §, och
3.omfattar det eller de ämnen som läraren är behörig att under- visa i enligt 46 §.
Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §.
Vid tillämpningen av 11 a § ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 §.
49 §80
En lärare som är behörig att |
En lärare som är behörig att |
undervisa enligt 48 § ska vid |
undervisa enligt 48 § ska vid |
tillämpningen av 11, 13, 31 a och |
tillämpningen av 11, 13, 31 a och |
34 §§ anses ha avlagt en lärar- |
34 §§ anses ha avlagt en lärar- |
examen som avses i 48 § första |
examen som avses i 48 § första |
stycket 2. Vid tillämpningen av |
stycket 2. Vid tillämpningen av |
11 a och 14 a §§ ska en sådan |
11 a § ska en sådan lärare dock |
lärare dock inte anses behörig |
inte anses behörig att undervisa |
att undervisa enligt 11 eller 13 §. |
enligt 11 §. |
53 §81
En lärare som är behörig att undervisa enligt 50 eller 51 § ska vid tillämpning av 11, 13, 17, 18, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en exa- men som avses i 50 § första stycket 2 och 51 § första stycket 3.
79Senaste lydelse 2016:450.
80Senaste lydelse 2016:450.
81Senaste lydelse 2016:450.
88
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §.
Vid tillämpningen av 11 a § ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 §.
|
5 kap. |
|
|
|
4 §82 |
|
|
Huvudmannens |
skyldighet |
Huvudmannens |
skyldighet |
enligt 2 kap. 22 a § |
skollagen |
enligt 2 kap. 22 a § |
skollagen |
(2010:800) gäller inte |
|
(2010:800) gäller inte när en |
|
1. när en lärare eller förskol- |
lärare eller förskollärare anställs |
||
lärare anställs för högst trettio |
för högst trettio dagar. |
||
dagar, eller |
|
|
|
2. en lärare eller förskollärare |
|
|
som anses behörig på grund av utländsk lärar- eller förskollärar- utbildning.
983
En lärare eller förskollärare ska efter ansökan enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) meddelas behörighet utöver sådan som följer av 2 eller 3 kap., om
a) läraren eller förskolläraren har legitimation eller meddelas en
sådan samtidigt som han eller hon meddelas behörigheten, |
|
|
|||
b) läraren eller förskolläraren |
b) läraren eller förskolläraren |
||||
har undervisat som lärare eller |
har undervisat |
|
|
||
förskollärare i skolväsendet under |
– som |
lärare eller |
förskol- |
||
sammanlagt minst åtta läsår eller |
lärare |
i |
skolväsendet |
under |
|
motsvarande i ämnet eller ämnes- |
sammanlagt minst åtta läsår eller |
||||
området eller i förskolan under de |
motsvarande i ämnet eller i för- |
||||
senaste 15 åren före den 1 juli |
skolan, |
förskoleklassen, |
fritids- |
||
2015 eller, om han eller hon är |
hemmet, |
kommunal |
vuxenut- |
||
född senast den 1 juli 1958, under |
bildning i svenska för invandrare |
||||
sammanlagt minst fyra läsår eller |
eller |
undervisning som |
avser |
82Senaste lydelse 2011:326.
83Senaste lydelse 2013:830
89
Författningsförslag SOU 2017:51
motsvarande i ämnet eller ämnes- |
särskilt stöd under de senaste 15 |
||||||
området eller i förskolan under |
åren före den 1 juli |
2015 eller, |
|||||
samma period, |
om han eller hon är född senast |
||||||
|
den 1 juli 1958, under samman- |
||||||
|
lagt minst fyra läsår eller mot- |
||||||
|
svarande |
i |
ämnet, |
förskolan, |
|||
|
förskoleklassen, fritidshemmet, |
i |
|||||
|
kommunal |
vuxenutbildning |
i |
||||
|
svenska |
för |
invandrare |
eller |
|||
|
undervisning |
som avser särskilt |
|||||
|
stöd under samma period, eller |
|
|||||
|
– som lärare i grundsärskolan, |
||||||
|
specialskolan, |
gymnasiesärskolan |
|||||
|
eller särskild utbildning för vuxna |
||||||
|
under |
sammanlagt |
minst |
åtta |
|||
|
läsår eller motsvarande i ämnet |
||||||
|
eller |
ämnesområdet |
under |
|
de |
||
|
senaste 15 åren före den 1 juli |
||||||
|
2021 eller, om han eller hon är |
||||||
|
född senast den 1 juli 1958, under |
||||||
|
sammanlagt minst fyra läsår eller |
motsvarande i ämnet eller äm- nesområdet under samma period,
c) undervisningen enligt b inte har börjat bedrivas tidigare än 15 år innan ansökan kom in till Statens skolverk,
d) undervisningen, |
om |
den |
c) undervisningen, om den |
|
avsett ett ämne eller ämnesom- |
avsett ett ämne eller ämnesom- |
|||
råde, har haft en omfattning i |
råde eller kommunal vuxenut- |
|||
ämnet eller ämnesområdet som |
bildning i svenska för invandrare, |
|||
motsvarar undervisning för ele- |
har haft en omfattning i ämnet, |
|||
ver som bedriver heltidsstudier, |
ämnesområdet, eller |
kommunal |
||
|
|
|
vuxenutbildning i svenska för in- |
|
|
|
|
vandrare som motsvarar under- |
|
|
|
|
visning för elever som bedriver |
|
|
|
|
heltidsstudier, |
|
e) undervisningen, |
om |
den |
d) undervisningen, |
om den |
90
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
avsett förskolan, har haft en omfattning som sammanlagt motsvarar heltid,
avsett förskolan, förskoleklassen, eller fritidshemmet, har haft en omfattning som sammanlagt motsvarar heltid,
e) undervisningen, om den avsett särskilt stöd, har haft en omfattning som sammanlagt motsvarar minst 50 procent av heltid,
f)undervisningen har följt de föreskrifter som gäller för denna, och
g)läraren eller förskolläraren är lämplig att bedriva sådan undervisning som han eller hon har bedrivit enligt b.
En lärare eller förskollärare som visat att han eller hon uppfyller kraven i första stycket är behörig att undervisa i den eller de skolformer, årskurser, ämnen eller ämnesområden som undervisningen enligt första stycket b avsett.
En lärare eller förskollärare som visat att han eller hon uppfyller kraven i första stycket är behörig att
–undervisa i den eller de skolformer, i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller fritidshemmet,
årskurser, ämnen eller ämnes- områden som undervisningen enligt första stycket b avsett, eller
–bedriva undervisning som avser särskilt stöd i den eller de skolformer, årskurser och sådan undervisning som det särskilda stödet har avsett.
En lärare eller förskollärare som har bedrivit undervisning i ett ämne eller ämnesområde enligt första stycket b men där undervisningen har bedrivits i mer än en skolform ska meddelas behörighet att undervisa i ämnet eller ämnesområdet i de årskurser
och |
skolformer |
som |
91
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
undervisningen bedrivits förutsatt att ämnet eller ämnesområdet har samma kurs- eller ämnesplan i de olika skolformerna och att läraren eller förskolläraren i övrigt uppfyller de villkor för behörighet som anges i denna bestämmelse.
Med kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare avses i denna bestämmelse även
a) utbildning i svenska för in- vandrare enligt skollagen (2010:800) i dess lydelse före den 1 juli 2016, och
b) svenskundervisning för in- vandrare enligt skollagen (1985:100).
|
|
|
|
|
1084 |
|
|
|
|
|
|
Till en ansökan om utökad |
Till en ansökan om utökad |
||||||||||
behörighet enligt 9 ska det fogas |
behörighet enligt 9 ska det fogas |
||||||||||
ett yttrande eller intyg över |
ett yttrande eller intyg över |
||||||||||
lärarens |
eller |
förskollärarens |
lärarens |
eller |
förskollärarens |
||||||
undervisning |
enligt |
9 |
första |
undervisning |
enligt |
9 |
|
första |
|||
stycket |
stycket |
||||||||||
hennes |
lämplighet att |
bedriva |
hennes |
lämplighet att |
bedriva |
||||||
sådan undervisning. |
Yttrandet |
sådan |
undervisning. |
Yttrandet |
|||||||
eller intyget ska ha utfärdats av |
eller intyget ska ha utfärdats av |
||||||||||
huvudmannen |
eller |
av |
rektorn |
huvudmannen |
eller |
av |
rektorn |
||||
eller förskolechefen vid den eller |
eller förskolechefen vid den eller |
||||||||||
de skolor eller förskolor där |
de skolor, |
fritidshem |
eller |
||||||||
läraren |
eller förskolläraren har |
förskolor |
där läraren |
eller |
|||||||
bedrivit undervisningen. |
|
förskolläraren |
har |
|
bedrivit |
||||||
|
|
|
|
|
undervisningen. |
|
|
|
84 Senaste lydelse 2013:830.
92
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
Om ett yttrande eller intyg enligt första stycket inte kan ges in, ska läraren eller förskollärare i stället ge in en utredning som visar att han eller hon uppfyller kraven i 9 första stycket
2185
Specialpedagoger omfattas av
a)specialpedagogexamen enligt bilaga 2 till högskoleförord- ningen (1993:100),
b)motsvarande äldre examen, eller
c)utländsk examen som motsvarar en examen som avses i a eller b.
En examen som anges i första stycket ska ha utfärdats senast den 30 juni 2015 och avse utbildning som påbörjats före utgången av 2008.
22.Huvudmannens skyldighet enligt 2 kap. 22 a § skollagen (2010:800) gäller inte en lärare eller förskollärare som
a)anses behörig på grund av utländsk lärar- eller förskollärar- utbildning och
b)ingått avtal om anställning som lärare eller förskollärare i skolväsendet före den 1 juli 2018.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.
85 Senaste lydelse 2013:830.
93
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1.12Förslag till
förordning om ändring
i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:326) om be- hörighet och legitimation för lärare och förskollärare
dels att 5 kap. 2 § samt punkterna 5 och 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
2 § 86
Rektorn eller förskolechefen |
Rektorn ska se till att det |
ska se till att det finns en plan |
finns en plan för introduktions- |
för introduktionsperioden. |
perioden. |
587
Bestämmelserna i 4 kap. 5 § gäller inte för ansökan om legiti- mation av en lärare eller förskollärare som avses i 34 § lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800).
Detta gäller dock endast ansök- ningar om legitimation som har kommit in senast den 30 juni 2019.
Föreslagen lydelse i avsnitt 1.11
Till en ansökan om utökad behörighet enligt 9 ska det fogas ett yttrande eller intyg över lärarens eller förskollärarens
1088
Föreslagen lydelse
Till en ansökan om utökad behörighet enligt 9 ska det fogas ett yttrande eller intyg över lärarens eller förskollärarens
86Senaste lydelse 2014:419.
87Senaste lydelse 2014:419.
88Senaste lydelse 2018:XX.
94
SOU 2017:51 Författningsförslag
undervisning |
enligt |
9 |
|
första |
undervisning |
enligt |
9 |
första |
||
stycket |
stycket |
|||||||||
hennes |
lämplighet att |
bedriva |
hennes |
lämplighet att |
bedriva |
|||||
sådan |
undervisning. |
Yttrandet |
sådan |
undervisning. |
Yttrandet |
|||||
eller intyget ska ha utfärdats av |
eller intyget ska ha utfärdats av |
|||||||||
huvudmannen |
eller |
av |
rektorn |
huvudmannen |
eller |
av |
rektorn |
|||
eller förskolechefen vid den eller |
vid den eller de skolor, fritids- |
|||||||||
de skolor, |
fritidshem |
eller |
hem eller förskolor där läraren |
|||||||
förskolor där läraren |
eller |
eller förskolläraren har |
bedrivit |
|||||||
förskolläraren |
har |
|
bedrivit |
undervisningen. |
|
|
||||
undervisningen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Om ett yttrande eller intyg enligt första stycket inte kan ges in, ska läraren eller förskollärare i stället ge in en utredning som visar att han eller hon uppfyller kraven i 9 första stycket
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.
95
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1.13Förslag till
förordning om ändring
i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:1108) om vuxenutbildning att 4 kap. 4 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
4 kap. |
|
4 §89 |
Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 2 och 3 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legi- timation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva
undervisning |
|
|
|
|
|
1. i modersmål, |
|
1. i modersmål, eller |
|||
2. i ett |
yrkesinriktat |
ämne |
2. på en |
orienteringskurs |
|
(yrkesämne) i kommunal vuxen- |
eller en individuell kurs i kom- |
||||
utbildning |
på |
gymnasial |
nivå |
munal vuxenutbildning. |
|
eller särskild utbildning för vuxna |
|
|
|||
på gymnasial nivå, eller |
|
|
|
||
3. på |
en |
orienteringskurs |
|
|
|
eller en individuell kurs i kom- |
|
|
|||
munal vuxenutbildning. |
|
|
|
||
Första stycket gäller bara i de |
Första stycket gäller bara i de |
||||
fall läraren |
bedriver |
sådan |
fall läraren |
bedriver sådan |
|
undervisning som avses i samma |
undervisning som avses i samma |
||||
stycke 1, 2 eller 3. |
|
stycke 1 eller 2. |
|
1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.
2.I fråga om lärare som saknar legitimation för att bedriva undervisning i skolväsendet och som ingått avtal om anställning som lärare före den 1 juli 2019 för att undervisa i ett yrkesämne gäller 4 kap. 4 § i den äldre lydelsen, dock längst till utgången av juni 2026.
89 Senaste lydelse 2012:500.
96
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
1.14Förslag till
förordning om ändring i förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2014:854) om vi- dareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning att 7 kap. 4 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
4 §90
Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 2 och 3 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legi- timation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva
undervisning |
|
|
|
|
1. i modersmål, |
|
1. i modersmål, eller |
|
|
2. i ett yrkesämne, eller |
|
2. |
som avses i 2 kap. |
17 § |
3. som avses i 2 kap. |
17 § |
skollagen. |
|
|
skollagen. |
|
|
|
|
Första stycket gäller bara i de |
Första stycket gäller bara i de |
|||
fall läraren bedriver |
sådan |
fall |
läraren bedriver |
sådan |
undervisning som avses i första |
undervisning som avses i första |
|||
stycket 1, 2 eller 3. |
|
stycket 1 eller 2. |
|
1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.
2.I fråga om lärare som saknar legitimation för att bedriva undervisning i skolväsendet och som ingått avtal om anställning som lärare före den 1 juli 2019 för att undervisa i ett yrkesämne gäller 7 kap. 4 § i den äldre lydelsen, dock längst till utgången av juni 2026.
90 Senaste lydelse 2014:854.
97
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1.15Förslag till
förordning om ändring
i förordning (2015:215) om statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning(2015:215) om statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning att 3 och 5 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 §91
Statsbidrag får lämnas till huvudmän för de verksamheter som anges i 1 § för kostnader för att
1. utöka antalet lärare eller 1. utöka antalet lärare eller förskollärare inklusive special- förskollärare inklusive special- lärare eller fritidspedagoger eller lärare i förhållande till antalet motsvarande i fritidshemmet i elever, eller
förhållande till antalet elever, eller
2. utöka antalet annan personal i verksamheterna i förhållande till antalet elever om lärarna därigenom i större utsträckning kan bedriva undervisning.
Statsbidrag får även lämnas för kostnader för att bibehålla det utökade antal årsarbetskrafter som huvudmannen tidigare har fått bidrag för enligt första stycket om antalet elever inte har sjunkit markant sedan dess.
5 §92
Ansökan om statsbidrag ges in till Statens skolverk. Till ansökan ska det bifogas en redogörelse för huvudmannens lokala rekryte- ringsstrategi som i tillämpliga delar ska innehålla sådant som hur
1. rekrytering av personal ska hanteras i förhållande till pen- sionsavgångar,
91Senaste lydelse 2016:369.
92Senaste lydelse 2016:369.
98
SOU 2017:51 Författningsförslag
2. rekrytering av personal ska hanteras i förhållande till motta-
gandet av nyanlända barn, |
|
3. tillgången till legitimerade |
3. tillgången till legitimerade |
och behöriga lärare samt utbil- |
och behöriga lärare kan säkras, |
dade fritidspedagoger eller mot- |
|
svarande kan säkras, |
|
4.huvudmannen arbetar med ledarskap, främst när det gäller rektorerna, och
5.de ändamål enligt 3 § som bidraget söks för ska uppnås. Redogörelsen ska vara framtagen efter att berörda fackliga orga-
nisationer har hörts.
Denna förordning träder ikraft 1 juli 2018.
99
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1.16Förslag till
förordning om ändring
i förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning(2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkate- gorier
dels att rubriken närmast före 10 § ska ha följande lydelse, dels att 1, 2,
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 §93
Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till skolhuvudmän som höjer lönen för lärare, förskollärare eller fritidspedagoger utöver vad som följer av den ordinarie löne- revisionen.
Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till skolhuvudmän som höjer lönen för lärare eller förskollärare ut- över vad som följer av den ordi- narie lönerevisionen.
|
2 §94 |
|
|
|
Syftet med statsbidraget är |
Syftet |
med |
statsbidraget |
är |
att stimulera skolhuvudmännen |
att stimulera skolhuvudmännen |
|||
att ge särskilt kvalificerade lä- |
att ge särskilt kvalificerade lärare |
|||
rare, förskollärare eller fritidspe- |
eller förskollärare högre lön för |
|||
dagoger högre lön för att däri- |
att därigenom bidra till en ökad |
|||
genom bidra till en ökad kvalitet |
kvalitet i |
undervisningen, |
till |
|
i undervisningen, till förbättrade |
förbättrade |
kunskapsresultat |
||
kunskapsresultat och till verk- |
och till verksamhetens utveck- |
|||
samhetens utveckling i övrigt. |
ling i övrigt. |
|
|
Enligt 2 kap. 8 a § skollagen (2010:800) ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elever- nas olika förutsättningar och behov.
93Senaste lydelse 2016:100.
94Senaste lydelse 2016:100.
100
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
Statsbidrag får lämnas för en
1.lärare, med vilken i denna förordning avses en person som arbetar i någon av de skolformer som anges i 5 § första stycket eller fritidshemmet, om han eller hon är legitimerad som lärare enligt skollagen (2010:800) eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen,
2.förskollärare, med vilken i denna förordning avses en person som arbetar i förskolan eller förskoleklassen, om han eller hon är legitimerad som förskollärare enligt skollagen, eller
3.fritidspedagog eller mot- svarande som
6 §95
1.lärare, med vilken i denna förordning avses en person som arbetar i någon av de skolformer som anges i 5 § första stycket eller fritidshemmet, om han eller hon är legitimerad som lärare enligt skollagen (2010:800) eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen, eller
2.förskollärare, med vilken i denna förordning avses en person som arbetar i förskolan eller förskoleklassen, om han eller hon är legitimerad som förskollärare enligt skollagen.
a)har en svensk eller utländsk högskoleutbildning som är avsedd för arbete som fritidspedagog eller motsvarande,
b)inte uppfyller kraven på le- gitimation i 2 kap. 13 § skollagen, och
c)arbetar i någon av de skol- former som anges i 5 § första stycket, i förskolan eller i fritids- hemmet.
Med legitimerad lärare enligt första stycket 1 jämställs de lärare
som
1. trots att de saknar legiti- mation är anställda utan tids- begränsning för att undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i
1. trots att de saknar legiti- mation är anställda utan tidsbe- gränsning med stöd av 2 kap. 20 § första stycket skollagen
95 Senaste lydelse 2016:764.
101
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
gymnasieskolan eller gymnasie- särskolan med stöd av 2 kap. 20 § första stycket skollagen,
a)för att undervisa i moders- mål, eller
b)för att undervisa i ett yrkesämne i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan,
2.bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 skollagen, eller
3.är undantagna från kravet på legitimation enligt föreskrifter meddelade med stöd av 2 kap. 13 § tredje stycket skollagen.
|
|
|
|
Andra |
stycket 1 b) |
gäller |
||
|
|
|
|
endast lärare som anställts före |
||||
|
|
|
|
den 1 juli 2022. |
|
|
||
|
|
|
|
7 §96 |
|
|
|
|
Statsbidrag får lämnas för en |
Statsbidrag får lämnas för en |
|||||||
sådan lärare, |
förskollärare |
eller |
sådan lärare |
eller |
förskollärare |
|||
fritidspedagog |
som avses |
i 6 § |
som avses i 6 § som är särskilt |
|||||
som är särskilt kvalificerad för |
kvalificerad för den undervis- |
|||||||
den undervisning som huvud- |
ning som huvudmannen be- |
|||||||
mannen bedriver. |
|
|
driver. |
|
|
|
|
|
Läraren, förskolläraren |
eller |
Läraren |
eller |
förskolläraren |
||||
fritidspedagogen |
ska ha |
visat |
ska ha visat intresse för och god |
|||||
intresse för och god förmåga till |
förmåga till att utveckla under- |
|||||||
att utveckla |
undervisningen på |
visningen på egen hand och |
||||||
egen hand och tillsammans med |
tillsammans |
med |
kollegor och |
|||||
kollegor och därigenom för- |
därigenom |
förbättrat elevernas |
||||||
bättrat elevernas |
studieresultat |
studieresultat |
eller |
målupp- |
||||
eller måluppfyllelsen i för- |
fyllelsen i förskolan. Detta ska |
|||||||
skolan. Detta ska ha skett |
ha skett genom att läraren eller |
|||||||
genom att läraren, förskol- |
förskolläraren har |
|
|
|||||
läraren eller fritidspedagogen har |
|
|
|
|
|
1.tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och be- prövad erfarenhet,
2.med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lä- rarexamen eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt,
96 Senaste lydelse 2016:100.
102
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
3.tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstu- denter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden, eller
4.tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisnings- situationer.
8 §97
För att statsbidrag ska lämnas för en sådan lärare, förskollärare eller fritidspedagog som avses i 6 § måste hans eller hennes arbets- uppgifter till största del bestå av undervisning eller uppgifter som hör till undervisningen eller andra uppgifter av pedagogisk natur.
För att statsbidrag ska lämnas för en sådan lärare eller förskol- lärare som avses i 6 § måste hans eller hennes arbetsuppgifter till största del bestå av undervisning eller uppgifter som hör till undervisningen eller andra upp- gifter av pedagogisk natur.
|
|
|
|
|
9 §98 |
|
|
Statsbidrag får lämnas till en |
Statsbidrag får lämnas till en |
||||||
huvudman som avses i 5 § första |
huvudman som avses i 5 § första |
||||||
och andra styckena under förut- |
och andra styckena under förut- |
||||||
sättning att huvudmannen till en |
sättning att huvudmannen till en |
||||||
sådan |
lärare, förskollärare |
eller |
sådan |
lärare |
eller förskollärare |
||
fritidspedagog som uppfyller vill- |
som uppfyller villkoren i |
||||||
koren i |
betalar en lön som överstiger |
||||||
överstiger den lön som skulle ha |
den lön som skulle ha betalats |
||||||
betalats enligt den ordinarie löne- |
enligt den ordinarie lönerevi- |
||||||
revisionen. |
Den |
sammanlagda |
sionen. Den sammanlagda löne- |
||||
löneökningen hos varje huvud- |
ökningen hos varje huvudman |
||||||
man ska överstiga den lön som |
ska överstiga den lön som an- |
||||||
annars skulle ha utgått enligt den |
nars skulle ha utgått enligt den |
||||||
ordinarie lönerevisionen med i |
ordinarie lönerevisionen med i |
||||||
genomsnitt |
minst |
2 500 kronor |
genomsnitt |
minst 2 500 kronor |
|||
och |
högst |
3 500 kronor |
per |
och |
högst |
3 500 kronor per |
|
månad och |
lärare, |
förskollärare |
månad och lärare eller förskol- |
||||
eller fritidspedagog. |
|
|
lärare. |
|
97Senaste lydelse 2016:100.
98Senaste lydelse 2016:100.
103
Författningsförslag SOU 2017:51
Statsbidrag får inte lämnas |
Statsbidrag får inte lämnas |
till en huvudman för nyanställ- |
till en huvudman för nyanställ- |
ning av sådan lärare, förskollä- |
ning av sådan lärare eller för- |
rare eller fritidspedagog som |
skollärare som uppfyller vill- |
uppfyller villkoren i |
koren i |
För en lärare som förordnats som förstelärare eller lektor ska vid tillämpningen av första stycket den del av lärarens lön som det utgår statsbidrag för enligt bestämmelserna i de förordningar som anges i 3 § 1 och 2 jämställas med lön som utgår enligt den ordina-
rie lönerevisionen. |
|
|
10 §99 |
Bidragsbelopp per lärare, |
Bidragsbelopp per lärare eller |
förskollärare eller fritidspedagog |
förskollärare |
Statsbidrag för en lärare, för- skollärare eller fritidspedagog som avses i 5 § tredje stycket uppgår till den löneökning som betalas ut enligt 9 § per bidrags- år multiplicerat med 1,42 för sociala avgifter.
Statsbidrag för en lärare eller förskollärare som avses i 5 § tredje stycket uppgår till den löneökning som betalas ut enligt 9 § per bidragsår multiplicerat med 1,42 för sociala avgifter.
|
|
11 §100 |
|
|
För en lärare, |
förskollärare |
För en lärare eller förskol- |
||
eller |
fritidspedagog enligt 5 § |
lärare enligt 5 § tredje stycket |
||
tredje |
stycket |
som arbetar |
som arbetar mindre än heltid |
|
mindre än heltid eller som inte |
eller som inte har fått den högre |
|||
har fått den högre lön som före- |
lön som föreskrivs i 9 § hela |
|||
skrivs i 9 § hela bidragsåret ska |
bidragsåret ska |
beloppet enligt |
||
beloppet enligt 10 § reduceras i |
10 § reduceras |
i motsvarande |
||
motsvarande grad. |
|
grad. |
|
99Senaste lydelse 2016:100.
100Senaste lydelse 2016:100.
104
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
16 §101
Statsbidrag betalas ut av Statens skolverk efter rekvisition en gång per halvår.
Vid rekvisitionen ska huvudmannen
1.ange vilka personer och hur stor löneökning varje person har fått som statsbidrag rekvireras för, och
2.intyga att villkoren i
En huvudman får rekvirera högst tio procent av sin bidragsram enligt 12 § för
1. sådana personer som avses i 6 § första stycket 2 och som ar-
betar i förskolan, eller |
|
2. sådana personer som avses |
2. sådana personer som avses |
i 6 § första stycket 1 och 3 och |
i 6 § första stycket 1 och som |
som arbetar i fritidshemmet. |
arbetar i fritidshemmet. |
Denna förordning träder i kraft 1 juli 2019.
101 Senaste lydelse SFS 2016:100.
105
Författningsförslag |
SOU 2017:51 |
1.17Förslag till
förordning om ändring i förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet att 2 § ska ha följande lydelse
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 § 102 |
|
Det som sägs i läroplanen om |
Det som sägs i läroplanen om |
lärare ska också gälla förskol- |
lärare ska också gälla förskol- |
lärare och fritidspedagoger som |
lärare som undervisar inom de |
undervisar inom de verksam- |
verksamheter som läroplanen |
heter som läroplanen gäller för. |
gäller för. |
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.
102 Senaste lydelse 2010:37.
106
SOU 2017:51 |
Författningsförslag |
1.18Förslag till
förordning om anställning
vid viss utbildning i svenska som andraspråk
Härigenom föreskrivs i fråga om förordning om anställning vid viss utbildning i svenska som andra språk att 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse.
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om tidsbegränsade anställningar för lärare som bedriver undervisning i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och som uppfyller vissa ytterligare krav.
2 § En huvudman får, med undantag från 2 kap. 13 § skollagen (2010:800), för en period av högst tre år anställa en person som
1.ska bedriva undervisning som lärare i kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare, och
2.samtidigt genomför högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i svenska som andraspråk eller motsvarande utbild- ning.
En huvudman får anställa en person enligt första stycket endast om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven i 2 kap. 13 § skollagen. Anställningstiden får förlängas till fyra år, om det finns särskilda skäl.
Förordningen är meddelad med stöd av 2 kap. 22 c § skollagen (2010:800).
1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.
2.Förordningen upphör att gälla den 30 juni 2023.
107
2Utredningens uppdrag och arbete
Nedan redogörs för utredningens uppdrag, de centrala utgångs- punkterna för utredningens arbete och utredningens hittillsvarande arbete. Vidare redovisas en plan för det kommande arbetet samt del- betänkandets disposition.
2.1Utredningens uppdrag
Utredningen har i uppdrag att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskole- chefer att utföra sina uppdrag och bl.a. se över behörighets- och legitimationsreglerna. Direktivet i dess helhet finns att ta del av i bilaga 1.
I detta delbetänkande redovisas i enlighet med direktivet de delar av uppdraget som avser justeringar av legitimations- och behörig- hetssystemet, uppdraget att utreda om förskolechefer bör benämnas rektorer i skollagen och uppdraget att se över hur en god intro- duktion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras. I och med delbe- tänkandet slutredovisas uppdraget som rör justeringar av legitima- tions- och behörighetssystemet samt uppdraget om förskolechefer- nas benämning. I fråga om introduktionsperioden kan utredningen eventuellt återkomma i slutbetänkandet bl.a. med anledning av de förslag som 2015 års skolkommission i april 2017 presenterade i sitt slutbetänkande, Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet, SOU 2017:35.
109
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2017:51 |
2.2Centrala utgångspunkter för arbetet
Svensk skola och förskola fungerar i stora delar väl. Barn och elever trivs och är engagerade i skolarbetet, lärare och förskollärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet och trivs i den skola de ar- betar i och de flesta föräldrar är nöjda med barnens lärare och vad deras barn får lära sig i skolan.1 Men det finns också en annan bild, en bild präglad av över tid sjunkande skolresultat och minskad likvär- dighet. Möjligen kan vi på basis av de senaste resultaten i TIMSS och PISA hoppas på att den negativa utvecklingen av elevernas kun- skapsnivåer har bromsats upp, dock tyder inget på att likvärdigheten ökar i den svenska skolan. Skolkommissionen fördjupar problemana- lysen och betonar en problembild kännetecknad av
”Sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvud- män.
För svag kompensatorisk resursfördelning.
Otillräcklig kompetensförsörjning till lärar- och skolledaryrkena och bristande förutsättningar för professionsutveckling.
Brister i resultatinformation vilket försvårar kvalitetsarbetet.
Skolsegregation som leder till kvalitetsskillnader mellan skolor.
Problem i lärandemiljön.
Splittrad och över tid oenig nationell styrning av skolan.”2
För utredningen är giltigheten i båda dessa bilder av den svenska skolan väsentliga utgångspunkter liksom risken att såväl överskatta problemen som att underskatta vad det krävs för att framgångsrikt reformera skolan. Utbildningshistorikern Larry Cuban har uttryckt det enkelt: ”Political leaders capitalize on the public’s concern about their schools, often overstating problems to mobilize support for their solutions while underestimating what teachers and principals have to do to make them work.”3
1Se t.ex. Skolverket (2013 och 2016). Attityder till skolan 2012 samt Attityder till skolan 2015.
2SOU 2017:35. Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet, s. 14.
3Cuban, L. & Davies, J. (2010), Cutting Through the Hype – The Essential Guide to School Reform. Harvard Education Press, s. 1.
110
SOU 2017:51 |
Utredningens uppdrag och arbete |
Det finns alltså väsentliga styrkor att bygga vidare på men det finns också svagheter som kringskär skolans möjligheter att fylla sin roll. Skolväsendet är en av samhällets nyckelinstitutioner och bidrar som sådan både till det samtida samhället och till framtidens. Dess betydelse för enskilda individer kan knappast överskattas. Kom- petenta lärare och en god kvalitet i undervisningen är avgörande för goda kunskapsresultat.4 Att säkerställa att lärare, förskollärare och annan personal med ett pedagogiskt uppdrag har goda förutsätt- ningar att fullgöra sitt arbete är därför nödvändigt för att nå upp- ställda politiska mål om Sverige som en ledande kunskapsnation.5 Men framför allt är det nödvändigt för att förbereda varje barn för ett ansvarsfullt liv och för att varje barn ska kunna utveckla sina fulla möjligheter.
Grundutbildningarna för blivande lärare och förskollärare är cen- trala för att olika kategorier av lärare och förskollärare ska kunna utveckla de kompetenser som behövs för att kunna börja arbeta i skolväsendet. Lärar- och förskollärarkompetens behöver dock stän- digt utvecklas, breddas och fördjupas under yrkeslivet för att under- visningens kvalitet och skolans funktion ska kunna upprätthållas och utvecklas. Lärar- och förskollärarutbildningar behöver därför ses som den första delen i en lång utvecklingskedja. En väl fungerande introduktion i yrket liksom en kontinuerlig kompetensutveckling genom yrkeslivet är andra nödvändiga länkar i kedjan. Dessa bidrar också till att stimulera lärare och förskollärare till fortsatt arbete i skolväsendet.
En god grundutbildning och adekvata möjligheter till kontinuer- lig kompetensutveckling räcker dock inte för att undervisningen ska kunna hålla hög kvalitet och för att lärare, förskollärare och fritids- pedagoger ska vilja stanna i yrket. För detta krävs också goda villkor för att kunna utföra sitt arbete, t.ex. en funktionell arbetsmiljö, ett gott samarbete med kollegor, en rimlig arbetsbelastning, en lön som svarar mot individens utbildningsnivå och yrkets komplexitet samt ett tydligt fokus på det professionella kärnuppdraget. Detsamma gäller också för rektorer och förskolechefer.
4Se t.ex. OECD (2005). Teachers matter: attracting, developing and retaining effective teachers, Hattie, J., (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 metaanalyses relating to achievement och Håkansson, J & Sundberg, D (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning.
5Prop. 2016/17:1. Budgetproposition 2017, Mål för utgiftsområde 16.
111
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2017:51 |
Lika betydelsefulla som kompetenta lärare är för elevers kunskaps- utveckling är med all sannolikhet arbetssituationen för yrkets attrak- tivitet i en allmän bemärkelse. Frågan om attraktiviteten är dock ingen enkel fråga. Blotta magnituden av antalet anställda inom skol- området ger vid handen att variationen mellan olika lärares, förskol- lärares, fritidspedagogers, rektorers och förskolechefers personliga hållning och professionella inställning är betydande. De olika lärar- och förskollärarutbildningarnas skilda karaktär och kulturer medför sannolikt att utbildningarna i relativt låg grad fungerar som en mer stram insocialisering i yrket. Kanske är det till och med så att den individuella variationen vad gäller vad som uppfattas som yrkets attraktivitet överstiger variationen inom många andra yrkeskate- gorier. Enkla och generella lösningar som omgående kan påverka attraktionskraften bedöms därmed vara svåra att finna. I stället krävs ett uthålligt arbete med insatser inom flera områden men där insatserna drar åt samma håll och därmed förstärker varandra. Delar av det arbete som ligger i utredningens uppdrag handlar också just om detta, att justera de insatser som redan pågår liksom att få de nya insatser som föreslås att fungera så bra som möjligt och att förstärka varandra.
Finns det då några enkla lösningar vad gäller den omfattande brist på legitimerade och behöriga lärare och förskollärare som råder i dag? Utbildningshistorikern David Tyack formulerade en gång sin syn på denna typ av utmaningar och menade att “There are no bum-
Fler måste helt enkelt vilja bli yrkesverksamma i skolväsendet. För att det ska hända måste arbetet med att höja lärar- och för- skolläraryrkenas attraktivitet fortsätta och utvecklas, lokalt likväl
6 Cuban, L. (1993). How teachers taught: Constancy and change in American classrooms, 1880– 1990, Teachers College Press, s. xvi.
112
SOU 2017:51 |
Utredningens uppdrag och arbete |
som centralt. Det finns stora fördelar med att utbildade lärare och förskollärare rör sig mellan skolväsendet och andra arbetsplatser men i den omfattande lärarbrist vi i dag befinner oss i behövs dock varje utbildad lärare och förskollärare i skolväsendet. Det behövs också väl fungerande vägar in i skolväsendet för personer med annan utbild- ning och yrkeserfarenhet, t.ex. genom en väl fungerande validering och utbildning som kan kombineras med yrkesverksamhet. Utred- ningen har inte i uppdrag att föreslå åtgärder för att hantera den generella lärarbristen utan i uppdrag att dels att lämna förslag på åtgärder till lösning av vissa specifika bristförhållanden, dels att lämna förslag på åtgärder som på sikt förstärker skolprofessionernas attraktivitet. Utredningen kan dock konstatera att arbetet med att utveckla strategier till stöd för kompetensförsörjningen inom av- gränsade områden mycket väl också kan tillämpas övergripande. I slutbetänkandet avser utredningen att återkomma både vad gäller attraktiviteten och lärarbristen.
Utredningen presenterar i detta delbetänkande ett antal förslag inom tre avgränsade delområden. Dessa förslag kommer inte att lösa frågan om skolprofessionernas attraktivitet men utredningen bedö- mer att förslagen kan bidra till att få några av de reformer som genomförts att fungera bättre och därmed bidra till att steg för steg höja attraktiviteten. De reformvårdande åtgärder som här föreslås bygger på några ganska enkla överväganden.
Systemet för legitimation och behörighet måste hedras i sina grundprinciper och vårdas till sin form. För systemets legitimitet är det väsentligt att systemet i sig är både transparent och konsistent. En förordning som den som styr legitimation och behörighet för verksamhet i skolan måste utgå från verkliga förhållanden i skolan. Det betyder att den måste ta hänsyn till vad som kan benämnas som summan av alla de reformer som skett inom skolområdet sedan åt- minstone
113
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2017:51 |
Det förhåller sig dock annorlunda med regleringens funktion. Den måste i sig vara konsistent och det kan inte accepteras att ett förhållande som gäller i ett led inte gäller i ett annat led. Att det uppstår inkonsekvenser vid utformningen av komplexa system är varken ovanligt eller förvånande. Det är heller inte ovanligt att andra icke önskvärda förhållanden uppstår när en statisk reglering möter en föränderlig verklighet. Översyn och reformvård är därmed att se som naturliga och funktionsstärkande åtgärder. Utredningen har därför informerat sig via parterna i Nationell samling för läraryrket och på andra sätt om just sådana problem. Utredningen har vägt dem i förhållande till reformens intentioner. I ett antal fall har utred- ningen behövt konstatera vägande problem och finna lösningar på dem i relation till den faktiska situationen men med avstamp i reformens grundläggande principer.
Paradoxalt nog finns det till och med situationer där regleringens principer bäst hedras genom ett undantag från regleringen. Ett exempel är när kravet på att alla ska ha legitimation och behörighet, i sin utformning, motverkar möjligheten att i viss undervisning nyttja hög kompetens. Detta förhållande gäller till exempel möjligheten att i dag använda personal utan en lärarexamen men med unik estetiskt kompetens inom riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar. Men detta gäller också möjligheter att använda personal med såväl ämnes- lärarutbildning och specialpedagogisk kompetens inom gymnasie- särskolan. I det förstnämnda fallet får undantagsprincipen tillämpas då det inte kan vara rimligt att en reform syftande till att tillförsäkra skolan kompetens förhindrar kompetensnyttjande. I det senare fallet får regleringen ändras så att det hinder för kompetensnyttjande som identifierats undanröjs genom att regleringens skrivningar vidgas. En sådan manöver bör inte innebära att krav sänks utan enbart att det ger större möjlighet att anknyta adekvat kompetens än tidigare.
En reglering av detta slag måste, som nämnts ovan, till sin funk- tion stödja dess grundläggande principer. Ett särskilt problem för tillämpningen av behörighetsreglerna uppstår när en persons kvalifi- kationer är omfattande, höga men i något avseende smala. Det är naturligt att tänka att höjd inom ett område kompenserar för brist inom ett annat område och därmed att det vore en fördel med en viss elasticitet i form av generösa skrivningar rörande motsvarande- bedömningar, dvs. att man i huvudsak ska uppfylla t.ex. kraven för behörighet. Det finns framför allt två problem med en sådan strategi.
114
SOU 2017:51 |
Utredningens uppdrag och arbete |
För det första flyttar en sådan möjlighet endast problemet till en lägre nivå och på den nivån finns det sannolikt än fler som skulle kunna göra anspråk på samma motsvarandebedömning. För det andra så är det inte alls säkert i det enskilda fallet att omfattande kompetens inom ett område också medför att personen i fråga de facto har utvecklat erforderlig kompetens inom det område där de formella kvalifikationerna inte är tillräckliga.
Alla ansökningar om legitimation och behörighet måste kunna bedömas rättssäkert och kunna prövas i domstol. Då det grund- läggande syftet med legitimations- och behörighetsformen är att tillförsäkra skolan kompetens är det bättre att anslå en annan väg, validering av reell kompetens, för att säkerställa att reformen i dess bedömningar träffar rätt i den meningen att den inte utestänger adekvat kompetens. I praktiken betyder det att i stället för att Skol- verket i sin handläggning av ärenden om legitimation och behörighet ska bedöma annat än examensbevis och annan dokumentation av studier i relation till uppställda krav så blir det en uppgift för läro- sätenas lärare att bedöma om personen i fråga de facto har den kompetens som efterfrågas. Utredningen har valt att förorda denna handlingslinje och framlägger därför inget förslag som generellt möjliggör motsvarandebedömningar än de som redan finns etable- rade. Utredningen är medveten om att lärosätena inte fullt ut är rustade för utveckling av en bredare valideringsverksamhet vad gäller reell kompetens varför utredningen avser att återkomma i slut- betänkandet med förslag inom detta område.
För att uppnå krav på behörighet måste konstruktionen av över- gångsperioder bygga på såväl realistiska bedömningar av kompetens- försörjningsläget som framåtsyftande strategier. Vidare bör själva grundmodellen i sig ha en sådan design att den understödjer pro- fessionsbärarna i deras strävan efter att utveckla sin kompetens, i bredd och i fördjupning. För utredningen har det därför varit cen- tralt att öppna möjligheter, i de fall där sådana inte redan förevarit, för lärare att också kunna erhålla utökade behörigheter efter avslut- ade fortbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser samt att skapa incitament för stegvis breddning eller fördjupning av kompetensen.
Utgångspunkter av betydelse för utredningens arbete har också varit att kompetens som bedömts tillräcklig vid en tidpunkt också ska bedömas som tillräcklig vid en annan tidpunkt samt att kvalifika- tioner som bedömts som erforderliga för undervisning inom ett visst
115
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2017:51 |
område i en skolform också ska bedömas som erforderliga för sam- ma område inom en annan skolform. Utredningen har också noterat att skiftande terminologi inom skolområdet i vissa fall har medfört att tillämpningen av behörighetsreglerna stött på svårigheter. Det har inte legat i utredningens uppdrag att se över begreppsläggningen av exempelvis olika undervisningsområden, därför föreslås i stället möj- ligheten att genom relevansbedömning likställa områdena i behörig- hetshänseende.7 Utredningen har med andra ord haft ambitionen att öka graden av konsekvens vad gäller olika aspekter av de behörig- hetsbedömningar som regleringen har att hantera.
Flera av förslagen som presenteras i detta delbetänkande, t.ex. de som rör modersmål och svenska för invandrare, sfi, har att hantera bristande lärarförsörjning. Regleringen av legitimation och behörig- het är så att säga digital till sin karaktär, antingen uppfyller man kraven eller så gör man det inte. En reform av det slag som det här handlar om, införande av ett legitimations- och behörighetssystem, skulle kunna ha byggts på en annan modell, en modell som stegvis erkänner faktisk kompetens. En sådan skulle dock bli ytterst kompli- cerad varför modellen för skolväsendet fastställts utifrån samma prin- ciper som regleringen av professioner inom t.ex. vårdområdet. Att verkligheten är mer differentierad och att yrkesutövares kompetens fördjupas över tid får hanteras på annat sätt. Dock, i en situation av lärarbrist får detta förhållande särskilda betydelser och vi kan just nu se en tilltagande differentiering av såväl legitimerad och behörig skolpersonal som skolpersonal utan sådana kvalifikationer.
När en lärarvakans råder är givetvis det bästa att en legitimerad och behörig lärare anställs. Men i dag är det alternativet inte möjligt i alla situationer och eftersom undervisning i skolan är något som måste bedrivas, dvs. det är inte ett alternativ att inte driva verksam- heten, måste skolhuvudmän anställa annan personal. Detta får två konsekvenser arbetsmässigt, dels att de legitimerade lärarnas arbete behöver organiseras annorlunda, dels att upplägget för den obehö- rige lärarens arbete med nödvändighet kommer att skilja sig från normalfallet. En central aspekt av detta är att organiseringen av verksamheten på olika sätt beaktar behovet av att den obehörige lära- ren omedelbart sätts i sådana utvecklingsprocesser att dennes kom-
7 Den problematik som här avses är hur väsentligen likartade undervisningsområden be- nämns på skilda sätt inom de olika ämnesklasserna yrkesämnen och vissa ämnen.
116
SOU 2017:51 |
Utredningens uppdrag och arbete |
petens förstärks vecka för vecka. Detta ser utredningen som central strategi att tillämpa i de fall föreskriven kompetens inte står att tillgå fullt ut. Den ökade differentieringen bland kvalificerade lärare med- ger goda möjligheter till sådana kompetensförstärkande processer och de skulle kunna förstärkas genom samverkan med högskolan. Vad som framkommit under arbetet med att utifrån några enkla övervägande finna lösningsstrategier vad gäller kompetensförsörj- ning inom några begränsade områden är inte något mindre än konturerna av strategier för långsiktig hantering av den generella lärarförsörjningskrisen och det i kombination med starka förnyelse- möjligheter. Motsvarande strategi, att steg för steg förstärka kompe- tensen, ligger också bakom utredningens förslag om förskolechefers befattningsutbildning.
Ovan redovisade utgångspunkter har för utredningen varit cen- trala. Till detta kan läggas betydelsen av att det finns tecken på att skolans utveckling är på väg åt rätt håll. Utöver de positiva signalerna vad gäller kunskapsresultatet som redovisades i de senaste PISA och
Avslutningsvis, skolsystemet är i sig en komplex väv och det är inte svårt att instämma i David Kirps påpekande: ”We have heard a lot of inspirational teachers and superb schools. But excellent school systems are rarities.”8 Komplexiteten i sig och det förhållande att utbildningssystem som sådana kan ses som sammansatta kompositer där reformer inom ett område inte sällan i betydande grad påverkar förhållanden inom andra områden stämmer till eftertanke för en
8 Kirp, D. (2013). Improbable Scholars. The Rebirth of A Great American School System and A
Strategy For America’s Schools, Oxford University Press, s. 74.
117
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2017:51 |
utredning som denna.9 Men just på grund av denna vansklighet är den återkommande och kontinuerliga reformvården, precis som 2015 års Skolkommission just pekat på en central del av skolsystem- ens systematiska utveckling.10 I en sådan anda framläggs här förslag som syftar till att stärka det svenska skolsystemet och skolprofes- sionerna.
2.3Utredningens arbete inför delbetänkandet
Utredningen inledde sitt arbete i slutet av september 2016. Utred- ningens sekretariat blev fulltaligt i slutet av januari 2017.
Enligt direktivet ska utredaren arbeta i dialog med de som med- verkar i den nationella samlingen för läraryrket. I detta arbete deltar Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Lärarför- bundet, Lärarnas Riksförbund,
I utredningen har ingått en expertgrupp om sju personer från Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet. Expertgruppen har träffats vid tre tillfällen inom ramen för arbetet med delbetänk- andet.
Utredningen har haft kontakt med och inhämtat synpunkter från Riksrevisionen, Sameskolstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Sta- tens skolinspektion, Statens skolverk, Universitets- och högskole- rådet, flera enskilda universitet och högskolor samt olika delar av ett antal lärosäten, t.ex. Nationellt centrum för svenska som andraspråk samt styrningsgrupperna för VAL, ULV och rektorsprogrammet.11 Utredningen har också haft kontakt med personer vid ett antal en- staka skolor och förskolor för att inhämta synpunkter.
9Biesta, G. J. J. (2010). Good Education in Age of Measurement, Ethics, Politics, Democracy, Paradigm Publishers.
10SOU 2017:35.
11VAL: Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen. ULV: Kompletterande utbild- ning för lärare med utländsk utbildning.
118
SOU 2017:51 |
Utredningens uppdrag och arbete |
Det pågår flera utredningar som på olika sätt är av betydelse för utredningens uppdrag. Utredaren eller sekretariatet har träffat före- trädare för Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad (U 2015:09), Valideringsdelegatio- nen
2.4Utredningens kommande arbete
I det fortsatta arbetet ska utredningen lämna förslag inom ett flertal områden av betydelse för skolprofessionernas attraktivitet. Utred- ningens uppdrag i dessa delar ska redovisas senast den 1 december 2017. I det kommande arbetet ska utredningen enligt direktivet:
Se över hur lärare och förskollärare kan stärkas i sin profession. Här lyfter direktivet fram frågorna om hur behovet av kompe- tensutveckling och behörighetsgivande fortbildning kan tillgodo- ses liksom vilka möjligheter som bör finnas att ge lärare som är anställda hos utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad tillgång till statliga insatser för lärare?
Se över vissa examina. Utredningen ska bl.a. föreslå hur fler be- hörighetsgivande examina kan omfatta ämnena modersmål eller svenska som andraspråk.
Se över karriärvägsreformen bl.a. för att åtgärda uppmärksam- made brister i gällande regelverk men också för att stimulera er- farna lärare att söka sig till skolor med svåra förutsättningar.
Se över lärares, rektorers och förskolechefers administrativa ar- betsbörda.
Ett antal av de frågor som redovisas i detta delbetänkande hänger också tydligt ihop med frågor som kommer att redovisas i utred- ningens slutbetänkande. Detta gäller inte minst frågorna om be- hörighetskrav respektive förbättrade utbildningsvägar för lärare i modersmål och i svenska som andraspråk. Utredningen menar att det hade funnits tydliga fördelar med att kunna hålla ihop utred-
119
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2017:51 |
ningsarbetet och presentera förslagen i dessa delar i ett sammanhang men det har tyvärr inte varit möjligt p.g.a. den begränsade tid som funnits till förfogande.
Utredningen avser att också i det kommande arbetet diskutera aktuella frågor och förslag med de som medverkar i den nationella samlingen för läraryrket, expertgruppen, pågående utredningar och ansvariga inom berörda myndigheter och intresseorganisationer. Skolkommissionens arbete kommer också att tas i beaktande i arbetet med de delar av uppdraget där det är relevant.
2.5Betänkandets disposition
Betänkandet redovisar bakgrund, förslag och konsekvensbeskriv- ningar i de tre olika frågorna var för sig.
I kapitel 1 redovisas utredningens författningsförslag. Författ- ningsförslagen är omfattande men avser främst ändringar i skollagen respektive behörighetsförordningen. Författningskommentarer redo- visas i kapitel 14.
Kapitel 2 beskriver utredningens arbete inför delbetänkandet samt de centrala utgångspunkter som legat till grund för utredningens bedömningar och förslag.
Kapitel 3 ger en kort tillbakablick över legitimations- och behö- righetsreformen och de förändringar som har gjorts sedan reformen trädde i kraft 2011. I kapitel
I kapitel 11 redovisas utredningens förslag vad gäller lärares och förskollärares introduktionsperiod. I kapitel 12 redovisas förslagen vad gäller förskolechefernas benämning och förslag om hur den obligatoriska befattningsutbildningen kan anpassas till förskoleche- fernas uppdrag.
Kapitel 13 beskriver de konsekvenser som utredingen bedömer att förslagen kommer att få. Slutligen, i kapitel 14 går det att ta del av författningskommentarer till de lagändringar som utredningen föreslår.
Samtliga referenser finns samlade i en referenslista i slutet av be- tänkandet.
120
3Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare
Utredningen har enligt direktivet i uppdrag att se över och vid behov lämna förslag på justeringar av legitimations- och behörighetsreg- lerna. Utredningen ska bl.a. identifiera problem som följer av reg- lerna och lämna förslag till justeringar av dem, men har också i uppdrag att särskilt överväga om de delar av regelverken som rör fri- tidspedagoger, yrkeslärare samt lärare i modersmål och i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) bör förändras. I direk- tivet pekas också vissa andra frågor ut t.ex. behörighet som special- lärare och vilka krav som ska ställas för undervisning i ämnet special- idrott och estetiska ämnen i spetsutbildningar.
En fråga som direktivet tar upp i anslutning till legitimations- och behörighetsreglerna är att möjligheten att få sina kunskaper och fär- digheter validerade för tillgodoräknande inte fungerar tillfredsställ- ande i praktiken. Utredningen avser att i slutbetänkandet återkomma med förslag i vissa frågor som rör validering.
3.1Krav på legitimation och behörighet sedan 2011
Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Syftet med bestämmelserna om legitimation och behörighet är dels att alla elever och barn i skola och förskola ska undervisas av väl kva- lificerade och lämpliga lärare, dels att säkra och höja kvaliteten på lärare och förskollärare och tydliggöra det individuella yrkesansvar som legitimerade lärare och förskollärare har. Det övergripande syf- tet med reglerna om legitimation är att så långt som möjligt säker- ställa att elever och barn undervisas av lärare och förskollärare som
121
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare |
SOU 2017:51 |
har utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva.1 Samti- digt som legitimationsreformen infördes, reformerades också lärar- och förskollärarutbildningarna. En sammanhållen lärarexamen med stora möjligheter för lärosäten och studenter att självständigt på- verka utbildningens inriktning och specialisering ersattes av fyra nya och, jämfört med tidigare, innehållsmässigt tydligt styrda examina.2 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen) konstruerades utifrån dessa nya examina trots att ingen sådan examen hade utfärdats.
Huvudregeln är att endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning och ansvara för den undervisning han eller hon bedriver. För att få be- driva undervisning ska en lärare eller förskollärare dessutom vara be- hörig för den undervisning han eller hon ska bedriva. För att själv- ständigt få sätta betyg är huvudregeln att läraren ska vara legiti- merad.3
Det är Skolverket som ansvarar för att meddela legitimationer och de behörigheter som hör till legitimationerna. Huvudregeln är att endast den som har en behörighetsgivande examen kan meddelas en legitimation.4 Vilka examina som är behörighetsgivande framgår av behörighetsförordningen. Av behörighetsförordningen framgår även vad som krävs för att en lärare eller förskollärare ska vara be- hörig att undervisa i olika ämnen, årskurser och skolformer. Huvud- regeln är att en lärare blir behörig att undervisa i de ämnen, årskurser och skolformer som lärarens examen är avsedd för undervisning i. Därutöver kan en lärare bli behörig att undervisa i ytterligare ämnen, årskurser och skolformer antingen genom studier i ämnet eller ge- nom lång erfarenhet av undervisning i ämnet, årskursen och skolfor- men. Vilken behörighet en lärare eller förskollärare har framgår av utfärdad lärar- eller förskollärarlegitimation.
För att tydliggöra det individuella yrkesansvaret hos legitimerade lärare och förskollärare samt för att legitimationssystemet skulle be- traktas som trovärdigt infördes bestämmelser som gör det möjligt att vidta en åtgärd mot en lärare eller förskollärare som missköter sitt
1Prop. 2010/11:20. Legitimation för lärare och förskollärare.
2Prop. 2009/10:89. Bäst i klassen – en ny lärarutbildning.
32 kap. 13, 15 och 20 §§ samt 3 kap. 16 § skollagen (2010:800).
42 kap. 16 § skollagen.
122
SOU 2017:51 |
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare |
uppdrag.5 I samband med att legitimationssystemet för lärare och för- skollärare infördes, bildades därför även Lärarnas ansvarsnämnd.
Ansvarsnämndens uppgift är att, efter anmälan från Skolinspek- tionen, meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning eller återkalla legitimationen. En lärare eller förskollärare kan medde- las en varning eller få sin legitimation återkallad om han eller hon varit oskicklig i sin yrkesutövning, gjort sig skyldig till brott, eller på annat sätt visat sig olämplig att bedriva undervisning.6 Om förseelsen eller bristen är mindre allvarlig kan nämnden utfärda en varning. Om det däremot rör sig om allvarligare händelser eller upprepade brister och förseelser kan ansvarsnämnden återkalla en legitimation.
Ansvarsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamö- ter och utses av regeringen. Ordföranden ska vara eller ha varit ordi- narie domare. Övriga ledamöter ska ha särskild sakkunskap om och praktisk erfarenhet av skol- eller förskoleverksamhet och lärares eller förskollärares uppdrag.7
3.1.1Fortbildningsinsatser för att öka antalet behöriga lärare
I anslutning till att legitimations- och behörighetsreglerna trädde i kraft förändrades också den utbildningssinsats, det s.k. Lärarlyftet, som regeringen tidigare initierat. I stället för att som tidigare möj- liggöra generell fortbildning är syftet med Lärarlyftet II att lärare ska bli behöriga i alla skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar. Satsningen omfattar också viss annan utbildning t.ex. utbildning i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen för fritidspedagoger eller motsvarande så att dessa kan meddelas legitimation som lärare och därmed behörighet att undervisa. En huvudman kan ansöka om stats- bidrag för kostnader som uppstår när en lärare deltar i utbildningen. Lärarlyftet II har förändrats och förlängts vid ett antal tillfällen sedan det första uppdraget lämnades till Skolverket 2011. Medel för utbildningsinsatsen finns nu beräknade t.o.m. 2018, för de delar som rör speciallärarutbildning finns medel beräknade t.o.m. 2019.8 Vid
5Prop. 2010/11:20.
62 kap. 23 § skollagen.
727 kap. 5 § skollagen.
8Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande och förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare, förskollärare och viss annan personal.
123
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare |
SOU 2017:51 |
sidan av lärarlyftet pågår också ett antal andra utbildningsinsatser för att öka antalet lärare och förskollärare med behörighetsgivande examen. Bland dessa kan t.ex. nämnas VAL (vidareutbildning av lärare som saknar behörighetsgivande examen) och ULV (komplet- terande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning).
3.1.2Undantag från krav på legitimation eller behörighet
Från huvudprincipen, att endast den som är legitimerad och behörig att bedriva undervisning får ansvara för och bedriva undervisning, finns ett antal undantag som gäller om vissa förutsättningar är upp- fyllda. Det finns t.ex. möjlighet att anställa personal som saknar legi- timation och behörighet under högst ett år i sänder.9 Den som saknar legitimation och behörighet men som ska undervisa i moders- mål eller i ett yrkesämne eller i individuella kurser eller orienterings- kurser i kommunal vuxenutbildning får anställas utan tidsbegräns- ning och ansvara för undervisningen samt självständigt sätta betyg.10 Vidare får det, utöver lärare och förskollärare, i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan ut- bildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. 11 Sådan annan personal kan t.ex. vara fritidspeda- goger och barnskötare.
Det finns även undantagsbestämmelser för de lärare som bedriver annan undervisning på ett främmande språk (engelska) än språkun- dervisning och för de lärare som bedriver undervisning i fristående skolor, förskolor och fritidshem med waldorfpedagogisk inriktning.12 Under en övergångsperiod kunde lärare och förskollärare som saknade legitimation ändå ansvara för undervisningen och självstän- digt sätta betyg förutsatt att de ingått avtal om anställning som lär- are, förskollärare eller fritidspedagog före den 1 juli 2011. Denna övergångsbestämmelse var tillämplig till utgången av juni 2015. För
92 kap. 21 § första stycket 1 skollagen.
102 kap. 15 § andra stycket, 20 § andra stycket skollagen och 8 kap. 1 c § gymnasieförord- ningen (2010:2039) samt 4 kap. 4 § förordning om vuxenutbildning (2011:1108).
112 kap. 14 § skollagen.
122 kap. 17 § skollagen och 1 kap. 3 och 4 §§ förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
124
SOU 2017:51 |
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare |
lärare i specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan gäller dessa bestämmelser till utgången av juni 2018.
3.1.3Större förändringar i legitimationsregleringen sedan 2011
När legitimationsregleringen hade trätt i kraft identifierades ett antal problem. Inte minst uppstod problem p.g.a. behörighetsförordning- ens konstruktion. Att förordningen var uppbyggd i förhållande till 2011 års lärar- och förskollärarexamina innebar att den i många fall inte på ett tillfredsställande sätt kunde hantera lärare med en äldre examen. Genomgripande reformer av de svenska lärar- och förskol- lärarutbildningarna de senaste femtio åren har skett ungefär vart tionde år, vilket har lett till en stor variation bland de yrkesverk- samma lärarna och förskollärarna vad gäller t.ex. lästa inriktningar och ämnesdjup i olika ämnen. Lärare och förskollärare med lärar- eller förskollärarexamen, ämnesstudier och lång erfarenhet i yrket fick därmed inte alltid den behörighet som kunde anses vara skälig beroende på behörighetsförordningens konstruktion. Det förekom även att lärare i sin lärarexamen helt saknade ämnesstudier och därför inte kunde meddelas några behörigheter alls i sin lärarlegi- timation. Lärare med äldre behörighetsförklaringar från Skolöver- styrelsen omfattades inte heller av legitimationsregleringen. 13
Vid sidan av de problem som identifierades efter regelverkets ikraftträdande fortsatte också diskussionen om fritidspedagogernas roll i fritidshemmet och möjligheten att få en legitimation utfärdad med en utbildning i fritidspedagogik som grund. Enligt regleringen från 2011 var endast den som hade avlagt den nya grundlärarexamen med inriktning mot fritidshemmet behörig att undervisa i fritids- hemmet. Den med en examen enbart avsedd för arbete i fritids- hemmet var däremot inte behörig, vilket ifrågasattes av många.
13 En behörighetsförklaring kunde meddelas av Skolöverstyrelsen enligt skolförordning (1971:235), om personen genomgått utbildning eller fullgjort tjänstgöring motsvarande behörighetskraven för den aktuella tjänsten. En behörighetsförklaring kunde också meddelas om bristen i den sökandes behörighet var av mindre vikt med hänsyn till den sökandes meriter i övrigt. En sådan förklaring innebar att en person var behörig för en viss lärartjänst.
125
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare |
SOU 2017:51 |
Förändringar för att bättre kunna ta till vara erfarna lärares och förskollärares kompetens
Med anledning av de problem som identifierades beslutades år 2013 ett antal förändringar i skollagen, i lagen om införande av skollagen och i behörighetsförordningen. Huvudsyftena med förändringarna var att behålla den kompetens som fanns i skolan och att få till stånd en så bra och smidig övergång som möjligt från det tidigare systemet till det nya. Besluten innebar huvudsakligen följande:
–Lärare eller förskollärare med lång undervisningserfarenhet i ett ämne eller i förskolan gavs under vissa förutsättningar möjlighet att meddelas behörighet i ämnet, årskursen och/eller skolformen.
–Lärare med en behörighetsförklaring enligt 1971 års skolförord- ning gavs möjlighet att meddelas legitimation trots att kravet på behörighetsgivande examen i skollagen inte är uppfyllt.
–Speciallärare och specialpedagoger som saknar en behörighetsgiv- ande lärarexamen och som varit anställda som lärare i grundsär- skolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna undantogs kraven på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning.
–Fritidspedagoger gavs rätt att bedriva och ansvara för undervis- ning i fritidshemmet även utan legitimation. Fritidspedagoger gavs även möjlighet att meddelas legitimation med behörighet att undervisa i fritidshemmet och i ämnen i grundskolans årskurs
–Lärare med en äldre lärarexamen som omfattade en inriktning eller specialisering mot en funktionsnedsättning gavs behörigheter likt en speciallärare.
–Lärare kunde bli behöriga att undervisa i ämnen och årskurser, även om behörighetsförordningens poängkrav inte var uppfyllda, om ämnesstudierna motsvarade de krav på ämneskunskaper som ställts i en äldre lärarexamen.
126
SOU 2017:51 |
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare |
Kravet på genomförd introduktionsperiod för legitimation tas bort
När legitimationsreglerna infördes krävdes, utöver en behörighets- givande examen, även att läraren genomfört en introduktionsperiod om minst ett läsår och i övrigt visat sig lämplig att bedriva under- visning för att kunna meddelas legitimation. Efter att synpunkter framkommit ”om praktiska tillämpningsproblem när det gäller det krav på introduktionsperiod som villkor för legitimation” som ställ- des när legitimations- och behörighetsregleringen trädde i kraft be- slutades att kraven på introduktionsperiod och lämplighet skulle tas bort. Regeringen bedömde att kravet kunde innebära svårigheter för nyexaminerade lärare och förskollärare att få en anställning efter examen och att det skulle kunna medföra att färre valde lärar- och förskolläraryrkena.14 Det förändrade kravet för legitimation trädde i kraft 2014. Huvudmannens skyldighet att se till att en lärare genom- för en introduktionsperiod finns kvar, men utgör inte längre ett krav för legitimation, se vidare kapitel 11. Krav på lämplighet för legi- timation ersattes av en möjlighet för Skolverket att avslå en ansökan om legitimation om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats om den sökande hade varit legitimerad.15
Möjlighet till en förlängd visstidsanställning
Med anledning av den brist på lärare med behörighet att undervisa i vissa ämnen samt den brist på sökande till vissa inriktningar och äm- nen i ämneslärarutbildningarna bedömde regeringen att det var nöd- vändigt att skapa alternativa vägar till läraryrket inom dessa ämnes- områden.16 Genom en förändring av skollagen 2016 bemyndigades regeringen att meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar. I försöksverksamheten får personer med tillräckliga ämneskunskaper men som saknar behörighetsgiv- ande examen bedriva undervisning om de samtidigt genomför en be- hörighetsgivande utbildning. Dessa personer får också anställas i två år, alternativt tre år om särskilda skäl finns.17
14Prop. 2013/14:220. Ändrade regler om introduktionsperiod för lärare och förskollärare, s. 14.
152 kap. 16 § andra stycket skollagen.
16Prop. 2015/16:23. Anställning under viss kompletterande utbildning.
172 kap. 22 b § skollagen och förordning (2016:350) om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning.
127
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare |
SOU 2017:51 |
3.2Utredningens slutsats
Legitimations- och behörighetsreformen är en viktig del i statens ar- bete för att stärka lärar- och förskollärarprofessionerna. Ytterst syf- tar reformen till att varje barn och elev ska få möta kompetenta och behöriga lärare och förskollärare. Grundprincipen i reformen, att en behörighetsgivande examen krävs för legitimation, ska därför gälla även fortsättningsvis. Detta framgår också av utredningens direktiv. Det är dock angeläget att en så pass genomgripande reform analyseras och vid behov justeras. Sedan reformen genomfördes år 2011 har också en rad förändringar i regelverket gjorts, vilket redo- visats tidigare i detta avsnitt. För att reformen ska ha legitimitet är det viktigt att den tjänar sitt syfte, dvs. att den bidrar till att stärka och säkra kvaliteten i undervisningen genom att säkerställa att lärare och förskollärare har adekvat och tillräcklig utbildning för den undervisning de bedriver.
Enligt direktivet ska utredaren bl.a. identifiera eventuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet, och bedöma om det finns behov av att justera reglerna. Det kan inte ha kommit som en överraskning för någon att problem skulle uppstå när refor- men beslutades. Det är ovanligt att genomgripande reformer lyckas komma på plats utan att vissa problem uppstår. Förenklat kan dessa delas in i förutsedda och oförutsedda problem. Det är lätt att förutse att problem uppstår när man inför särskilda krav på viss kompetens för utförande av vissa uppgifter, t.ex. vad gäller tillgång på den efterfrågade kompetensen. Sådana problem är dock i hög grad förut- sedda och helt i linje med själva reformen, att såväl säkra som öka tillgången till lärare och förskollärare med erforderlig kompetens. Att problem är förutsebara innebär inte att de går att bortse från, men väl att de ska hanteras i linje med de grundläggande intentionerna i reformen.
En annan sorts problem är de som i en mening var mindre lätta att förutse och som inte kan sägas ligga i linje med reformens intentioner. I utredningens arbete har det framkommit ett antal problem som bland annat handlar om inkonsekvenser och orimligheter vad gäller hur vissa frågor behandlas i olika delar av förordningen. Inkonsekvenser är särskilt problematiska då man för att lösa dessa vanligen behöver justera i något av leden. Det innebär att varje åtgärd i sig skulle kunna medföra antingen en kravsänkning
128
SOU 2017:51 |
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare |
eller kravhöjning. En central avvägning i arbetet har därför varit att balansera översynen så att det samlade utfallet vare sig väsentligen sänker eller höjer krav, utan i stället att vårda reformens grundlägg- ande principer.
Det faktum att det råder en svår lärarbrist i Sverige innebär att legitimations- och behörighetsreformen utsätts för påfrestningar av särskild art. Som betonats är det ur ett samhällsperspektiv centralt både att upprätthålla reformens intentioner och att dessa intentioner vägleder det arbete som måste till för att hantera bristen på lärare. Strävan att underlätta kompetensförsörjningen, vanligen mätt i andel legitimerade och behöriga lärare, får inte innebära att kraven sänks. Reformens främsta angelägenhet gäller inte enbart andelen legitime- rade och behöriga lärare och förskollärare utan den samlade kompe- tensen i skolan och förskolan. Att sänka kraven för att öka andelen behöriga är således inte ett alternativ. Kvaliteten på undervisningen skulle riskera att urholkas med en sådan inriktning på arbetet. Däremot är det väsentligt att reformens utformning i förordnings- hänseende inte motverkar dess syfte, att barn och elever ska få möta kompetenta lärare och förskollärare.
En översyn av legitimations- och behörighetsreformen måste dels utgå från ett realistiskt förhållningssätt som beaktar hur situationen ser ut i dag, dels bygga på en strategi för hur kompetens kan utveck- las över tid. Den svåra lärarbristen innebär att det kommande arbetet med reformen och förverkligandet av dess syfte också innebär att ett starkt fokus måste sättas på att situationen vad gäller lärares och för- skollärares kompetens och behörighet ska kunna förbättras för varje termin som går.
Utredningen har identifierat ett antal problem som följer av hur reglerna i behörighetsförordningen är utformade och lämnar i detta betänkande ett antal förslag på lösningar. Utredningen har även övervägt en större revidering av förordningen. Förordningen är komplicerad och svårbegriplig och tillämpningen blir ofta fyrkantig och ger möjlighet till en låg grad av flexibilitet. Det vore därför önsk- värt att mot denna bakgrund skapa en ny reglering byggd utifrån samma grundprinciper som gäller i dag. Utredningen gör dock be- dömningen att det ännu är för tidigt för en mer genomgripande omarbetning. En sådan skulle kunna riskera förtroendet för reform- en i sig varför utredningen i stället valt att förorda ett antal mindre justeringar. Erfarenheten har också visat att snabba förändringar har
129
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare |
SOU 2017:51 |
fått oväntade, och ibland negativa, konsekvenser för hanteringen av enskilda lärares och förskollärares behörigheter. Det framstår som väsentligt att prioritera återkommande översyner framför en hel om- stöpning, hur välmotiverad en sådan än kan vara. En konsekvens av detta ställningstagande är dock att den höggradiga komplexiteten i mångt och mycket kommer att kvarstå.
En av orsakerna till regleringens komplexitet är att den hanterar både nutid och dåtid. Lärar- och förskollärarutbildningarna har över åren sett väldigt olika ut och ändå ska alla dessa utbildningar samsas i samma reglering. Arbetet med att legitimera lärare och förskollärare har visat att det faktum att utbildningarna med jämna mellanrum har reformerats och att variationsmöjligheterna vad gäller utbildningar- nas innehåll har varit stora kan göra att bedömningen av om en per- sons utbildning är tillräcklig för att få behörighet blir svår. Detta har också bidragit till att regelverket har blivit komplext.
Revideringar av förordningen har behövts för att den ska kunna passa även för äldre utbildningar och lärares yrkeserfarenhet. Den större revideringen som gjordes år 2013 ledde till en mängd över- gångsbestämmelser, något som gjorde förordningen än mer tung- rodd. Revideringen innebar dock direkta förbättringar sett till resul- tatet, dvs. att lärare och förskollärare blev behöriga att undervisa i de årskurser, ämnen och skolformer som de antingen hade utbildning för eller relevant undervisningserfarenhet från. Det kan konstateras att regleringen även har fungerat i praktiken i Skolverkets handlägg- ning. Domstolarnas prövning av förordningen har visat att Skol- verkets tolkningar och bedömningar i allt väsentligt har varit kor- rekt.
Principiellt bör förstås en reglering av denna typ vara så pass enkel och transparent att den utan svårighet kan tolkas av berörda, framför allt lärare och förskollärare, utan stöd av särskild expertis. Detta framstår dock som ogörligt av flera skäl. Som ovan angivits måste regleringen kunna hantera både nutida och dåtida utbildning- ar. Vidare måste den kunna hantera förekommande och de på grund av lärarbristen sannolikt framväxande alternativa vägarna in till lärar- och förskolläraryrkena och därtill även ett ökat inflöde av lärare med utländska utbildningar. Det får framhållas att Skolverket fortsatt måste ta en kommunikativ roll så att regelverkets grundprinciper framställs på ett klart och entydigt sätt för de berörda.
130
SOU 2017:51 |
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare |
Det finns emellertid problem med den nuvarande regleringen, vilka man både kan och bör åtgärda utan att göra större ingrepp i regleringen. De nya lärar- och förskollärarutbildningar som finns från och med 2011 är, särskilt jämfört med de närmast föregående utbildningarna, betydligt mer reglerade och ger mindre valbarhet för studenten. Detta återspeglas i behörighetsförordningens reglering. Det är i många fall svårt för lärare och förskollärare att genom ytter- ligare kompetensutveckling öka sina behörigheter till andra årskurser eller skolformer än de som examen är avsedd för. Det är enbart positivt att lärare uppmuntras till fort- och vidarebildning, såväl för den enskilda läraren som för eleverna, men även för skolan i stort. Utredaren lämnar därför ett antal förslag på förändringar i förord- ningen som kommer att öka möjligheterna till utökade behörigheter. Därutöver lämnas ett antal förslag som närmare får betraktas som rena justeringar av problem som orsakats av hur reglerna i behörig- hetsförordningen är utformade.
131
4Övergripande ändringar
i behörighetsförordningen
Utredningen har identifierat ett antal problem med den nuvarande legitimations- och behörighetsregleringen. De delar som avser behörighet för fritidspedagoger och speciallärare hanteras i separata avsnitt. Frågorna, huruvida undantagen för modersmålslärare och yrkeslärare på sikt ska upphöra samt hur lärarförsörjningen till svenska för invandrare, sfi, kan säkras och hur specialistkompetens för undervisningen i t.ex. estetiska spetsutbildningar, riksidrotts- gymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar i gymnasie- skolan kan tillgodoses behandlas även de i separata kapitel. I detta avsnitt redovisar utredningen ett antal förslag på justeringar av behörighetsreglerna vilka är att betrakta som reformvård och lösningar på problem som följer av hur reglerna för legitimation och behörighet är utformade. De föreslagna ändringarna förväntas öka lärares och förskollärares möjlighet att utöka sina behörigheter, utan att därmed eftersätta legitimationsreformens grundprincip, att barn och elever ska ha rätt att undervisas av väl kvalificerade lärare och förskollärare.
Generellt sett gäller att behörigheter i grundskola och gym- nasieskola styr behörigheter i skolformerna sameskolan, special- skolan, grundsärskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenut- bildning och särskilt utbildning för vuxna. De ändringar som före- slås i detta avsnitt kommer alltså även att innebära motsvarande ändringar i dessa andra skolformer.
133
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
SOU 2017:51 |
4.1Behörighet grundat på erfarenhet
Utredningens förslag: En legitimerad lärare eller förskollärare som under sammanlagt minst 8 läsår under de senaste 15 åren före den 1 juli 2015 har bedrivit undervisning i fritidshemmet, i förskoleklassen, i svenska för invandrare eller undervisning som avser särskilt stöd trots att hans eller hennes utbildning inte ger behörighet till detta, ska vara behörig att bedriva undervisningen.
En legitimerad lärare eller förskollärare som under sammanlagt minst 8 läsår under de senaste 15 åren har bedrivit undervisning i ett ämne eller ett ämnesområde men där undervisningen bedrivits i mer än en skolform ska vara behörig att undervisa i ämnet eller ämnesområdet i aktuella årskurser och skolformer förutsatt att ämnet eller ämnesområdet har samma ämnesplan i de olika skol- formerna.
För en legitimerad lärare eller förskollärare som är född senast den 1 juli 1958 är den tid som undervisningen ska ha bedrivits minst 4 läsår eller motsvarande tid under de senaste 15 åren.
Genom ändringar i skollagen och behörighetsförordningen som be- slutades år 2013 infördes särskilda övergångsregler för lärare med lång erfarenhet av undervisning i ett ämne som han eller hon inte var behörig i. Regeringen ansåg att en legitimerad lärare eller förskol- lärare med mångårig erfarenhet från undervisning som ligger utanför lärarens behörighet, kunde bedömas ha de kunskaper som krävs för att på ett tillfredsställande sätt fungera som lärare eller förskollärare i skolväsendet när det gäller den undervisning som han eller hon be- driver. För de lärare som hade sådan erfarenhet ansågs det därför motiverat att under en övergångsperiod ställa andra krav för behörig- het än viss utbildning.1
Bestämmelserna innebär sammanfattningsvis att en legitimerad lärare eller förskollärare som under sammanlagt minst 8 läsår under de senaste 15 åren har bedrivit sådan undervisning som hans eller hennes utbildning inte ger behörighet till, under vissa förutsättningar kan ges behörighet för denna undervisning. För en legitimerad lärare
1 Prop. 2012/13:187. Vissa skollagsfrågor.
134
SOU 2017:51 |
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
eller förskollärare som är född senast den 1 juli 1958 är den tid som undervisningen ska ha bedrivits minst 4 läsår eller motsvarande tid.1
Utöver förskolan är det endast möjligt att meddelas behörighet grundat på erfarenhet av undervisning i skolformer där det bedrivs undervisning i ämnen och ämnesområden. Det är alltså i dag inte möjligt att genom erfarenhet meddelas behörighet att undervisa i fritidshemmet, förskoleklassen, i svenska för invandrare eller behö- righet att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd. På samma sätt som det är möjligt att meddelas behörighet baserat på erfarenhet i skolväsendets andra skolformer, årskurser och ämnen föreslår utredningen att det ska vara möjligt att kunna ansöka om, och meddelas behörighet, även för denna undervisning och i dessa skolformer.
För att behörighet grundat på erfarenhet av undervisning i ett ämne eller ämnesområde ska meddelas ska läraren eller förskollära- ren ha undervisat i ämnet eller ämnesområdet i en omfattning som motsvarar undervisning för elever som bedriver heltidsstudier. Detta ska fortsatt gälla för behörighet i ämnen och ämnesområden samt för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Såvitt avser be- hörighet grundat på erfarenhet av undervisning i förskolan krävs att läraren eller förskolläraren har undervisat i förskolan i en omfattning som motsvarar heltid. Detta ska fortsatt gälla för behörighet i för- skolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.
Behörighet att bedriva särskilt stöd grundat på erfarenhet föreslås kunna meddelas i de årskurser och skolformer samt för den under- visning som det särskilda stödet avser. I speciallärarrollen ingår, ut- över undervisning av elever, även arbetsuppgifter så som handled- ning, rådgivning och stöd till andra lärare. Generellt sett ägnar sig speciallärare sällan hela arbetsdagen åt att undervisa.2 Utredningen bedömer därför att det inte är rimligt att för sådan behörighet kräva att läraren ska ha bedrivit undervisning som avser särskilt stöd i mot- svarande heltid i åtta år utan föreslår i stället att det för behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd ska krävas att läraren eller förskolläraren har bedrivit sådan undervisning i en omfattning som minst motsvarar 50 procent av en heltidsanställning. De be-
1Punkterna 9 och 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen).
2Se mer om speciallärares arbete i avsnitt 5.3.1.
135
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
SOU 2017:51 |
stämmelser som i övrigt gäller för behörighet grundat på erfarenhet ska också gälla för samtliga dessa behörigheter.
Så som den nuvarande regleringen är utformad måste den behö- righet som meddelas avse samma skolform som erfarenheten härrör sig från. Detta innebär att en lärare som undervisat i sammanlagt åtta år i mer än en skolform men enligt samma ämnes- eller kursplan inte kan meddelas någon behörighet grundat på denna erfarenhet. Ett exempel på detta kan vara en lärare som undervisat i matematik i gymnasieskolan och i matematik i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i sammanlagt åtta år. Det är orimligt att en lärare med sammanlagt minst åtta års erfarenhet av undervisning i ett visst ämne och enligt samma ämnes- eller kursplan inte kan ges behörighet i ämnet enbart för att den tillägnade erfarenheten är från mer än en skolform. Utredningen föreslår därför att bestämmelsen ändras så att även de lärare och förskollärare som har undervisningserfarenhet från mer än en skolform, och som har bedrivit ämnesundervisning i de olika skolformerna utifrån samma ämnes- eller kursplaner, ska kunna meddelas behörighet att undervisa i ämnet i aktuella årskurser och skolformer. För att lärare och förskollärare ska kunna till- godoräkna sig undervisningserfarenhet från 15 år före den 1 juli 2015 föreslår utredningen att kravet på att undervisningen inte får ha börjat bedrivas tidigare än 15 år innan ansökan kom in till Statens skolverk tas bort.
Utöver detta förslag på ändring lämnar utredningen även förslag på ändringar i regleringen kring behörighet grundat på erfarenhet i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och särskild ut- bildning för vuxna, se avsnitt 5.3.8.
4.2Behörighet att undervisa i grundskolans årskurs
Utredningens förslag: Den som är behörig att undervisa i ett eller flera praktiska eller estetiska ämnen i någon av grundskolans årskurser
Behörig att undervisa i grundskolans årskurs
136
SOU 2017:51 |
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
uttryckt, lärare med en examen avsedd för arbete i någon av grund- skolans årskurs
En lärare som har en examen avsedd för någon av årskurserna
Det finns alltså lärare som har tillräcklig ämneskunskap i ett eller flera praktiska eller estetiska ämnen, men som på grund av sin exa- men inte kan meddelas behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1 och 2, något som lärare med examen avsedd för högre årskurser och gymnasieskolan får. Detta är en orimlig konsekvens av regleringen. Utredningen föreslår därför att den som är behörig att undervisa i ett eller flera praktiska eller estetiska ämnen i någon av grundskolans årskurser
12 kap.
22 kap. 4 a § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
32 kap.
137
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
SOU 2017:51 |
4.3Behörighet att undervisa i ämnen i grundskolans årskurs
Utredningens förslag: Det ska vara möjligt för legitimerade lärare att bli behöriga att undervisa som lärare i enstaka ämnen i årskurs
För att denna behörighet ska kunna meddelas ska det krävas att den kompletterande utbildningen i ämnet kan anses motsvara kraven i en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs
Behörighetsförordningens reglering bygger på principen att en lärare blir behörig att undervisa i de årskurser, ämnen och skolformer som lärarens examen är avsedd för undervisning i. En lärare kan därutöver bli behörig att undervisa i ytterligare ämnen, årskurser eller skolfor- mer om han eller hon kompletterat sin examen med ytterligare studier. Vilken omfattning som krävs (antal högskolepoäng) regleras i behörighetsförordningen och svarar i de flesta fall mot de krav som ställs för examen inriktad mot motsvarande skolform, årkurs och ämne i högskoleförordningens examensordning.
Generellt sett gäller att det krävs ämnesstudier av större omfatt- ning för att komplettera sin behörighet i högre årskurser och gymnasieskolan. En lärare som har en behörighetsgivande examen kan, förutsatt att han eller hon har kompletterat sin utbildning med tillräckligt antal högskolepoäng i ämnet, bli behörig att undervisa i årskurs
”kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en sådan examen”.1 Detta innebär i praktiken att en lärare som vill bli behörig att undervisa i dessa skolformer eller årskurser måste komplettera sin examen så att han eller hon uppfyller samtliga krav för en förskol- lärarexamen respektive en grundlärarexamen enligt bilaga 2 till hög-
1 Jfr 2 kap.
138
SOU 2017:51 |
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
skoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i förskole- klass och grundskolans årskurs
Behöriga att undervisa i årskurs
För den lärare som varken har en examen avsedd för undervisning i årskurs
Utredningen anser att det måste vara möjligt för lärare att kunna komplettera sin examen med ytterligare ämnesstudier i ett ämne för att kunna bli behöriga att undervisa i det ämnet i årskurs
12 kap. 6 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
22 kap. 7 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Även grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshemmet är behöriga att undervisa i årskurs
139
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
SOU 2017:51 |
4.4Behörighet att undervisa i gymnasieskolans introduktionsprogram
Utredningens förslag: Den som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen i gymnasieskolan eller i grundskolans årskurs
Inom gymnasieskolan finns det fem introduktionsprogram. Dessa syftar till att ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett na- tionellt program i gymnasieskolan eller leda till arbete. Utbildningen är på heltid och eleven följer en individuell studieplan.1 Behörig att undervisa i grundskolans ämnen på gymnasieskolans introduktions- program är den som har en examen avsedd för undervisning i gym- nasieskolan eller i grundskolans årskurs
Det finns alltså ett flertal lärare som, grundat på de övergångs- bestämmelser som beslutades år 2013, har meddelats behörighet att undervisa i ämnen i årskurs
117 kap. 7 § andra stycket skollagen.
22 kap. 24 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
3Se 2 kap. 44, 46 och 48 §§ förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare samt punkten 9 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
140
SOU 2017:51 |
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
är behörig att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan eller i årskurs 7– 9 ska vara behörig att undervisa i samma ämne på gymnasieskolans introduktionsprogram, dvs. behörighet i grundskoleämnen på gym- nasieskolans introduktionsprogram ska falla ut som en så kallad kedjebehörighet från behörighet i gymnasieskolan och årskurs
4.5Behörighet för yrkeslärare att undervisa i andra ämnen än yrkesämnen i gymnasieskolan
Utredningens förslag: En lärare som har avlagt en yrkeslärar- examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) ska, utöver att vara behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta, även vara behörig att undervisa i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är relevant.
I gymnasieskolan finns tre olika grupper av ämnen: så kallade bilaga
141
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
SOU 2017:51 |
|
|
|
|
|
|
|
Vem som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen regleras i 2 kap. 21 § behörighetsförordningen. Utöver ämnen som omfattas av lärarens examen eller eventuella komplette- rande studier, blir en lärare enligt 2 kap. 22 § samma förordning även behörig att undervisa i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är relevant. Skolverket får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för ett sådant ämne.1
1 2 kap. 23 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, Skol- verkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.
142
SOU 2017:51 |
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En lärare som har avlagt en yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen kan enligt dagens reglering inte bli behörig att undervisa i sådana andra ämnen i gymnasieskolan, även om läraren uppfyller Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.1 Detta är dock möjligt för en lärare som har avlagt en äldre examen som är avsedd för arbete i gymnasieskolan i ett yrkesämne. Det avgörande för behörighet att få undervisa i sådana ämnen är alltså inte kompetensen i själva ämnet utan vilken examen läraren har. Många yrkesämnen och sådana ämnen som avses här är
1 Det är dock möjligt att bli behörig om läraren har kompletterat sin examen med ämnes- studier tillräckliga för behörighet i gymnasieskolan i ett ämne som inte är ett yrkesämne.
143
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
SOU 2017:51 |
närbesläktade. Exempel på detta är bl.a. yrkesämnet dator- och kom- munikationsteknik och ämnena programmering och webbteknik, yrkesämnena samhällsbyggande, industritekniska processer, produkt- utveckling och ämnena arkitektur, konstruktion och CAD samt yrkesämnet hästkunskap och ämnet hippologi. Många yrkeslärare har därför också sådan kompetens som är relevant för ett sådant ämne. Det är en orimlig konsekvens av regleringen att en lärare med behörighetsgivande examen och med tillräckliga kunskaper i ett ämne ändå inte blir behöriga att undervisa i ämnet.
Utredningen föreslår därför att även lärare med en yrkes- lärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen ska kunna meddelas behörigheter i ett ämne som de har relevant komptetens i enligt gällande föreskrifter. Detta möjliggör att fler lärare kan bli behöriga i fler ämnen och att lärare får möjlighet att undervisa i fler ämnen som ingår i programstrukturen.
4.6Avgift för ansökan om legitimation
Utredningens förslag: Det undantag på krav på betalning för ansökan om legitimation som gäller för lärare och förskollärare som avlagt en behörighetsgivande examen eller har fått ett behö- righetsbevis av Högskoleverket före den 1 juli 2011 ska upphöra att gälla den 1 juli 2019. Detta innebär att samtliga lärare och förskollärare som ansöker om legitimation efter detta datum ska erlägga en avgift för ansökan.
Legitimeringen av lärare och förskollärare är avgiftsfinansierad och avgiften ska ge full kostnadstäckning. Kostnaden är 1 500 kronor för ansökan om legitimation respektive 750 kronor för ansökan om komplettering av en legitimation. Lärare eller förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen eller har fått ett behörighets- bevis utfärdat av Högskoleverket före den 1 juli 2011 är undantagna kravet på att erlägga avgift för ansökan om legitimation.1 Att denna kategori lärare och förskollärare är undantagna kravet på avgift moti-
1 Punkten 5 ikraftträdande och övergångsbestämmelser till förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare samt 34 § lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800).
144
SOU 2017:51 |
Övergripande ändringar i behörighetsförordningen |
verades med att de gått in i yrket under andra förutsättningar, näm- ligen innan ett krav på legitimation fanns. Det ansågs därför inte vara skäligt att retroaktivt ålägga dem en skyldighet att betala en avgift för att de fullt ut skulle anses behöriga att undervisa och anställas utan tidsbegränsning, när de redan genom utbildning fått behörighet att utöva yrket och anställts utan tidsbegränsning. I konsekvens- utredningen bedömdes cirka 180 000 lärare och förskollärare komma att ansöka om legitimation i samband med att regleringen trätt i kraft. 1
Sedan legitimationsregleringen trädde i kraft den 1 juli 2011 har 232 584 personer legitimerats.2 De lärare och förskollärare som vid tidpunkten för ikraftträdandet var verksamma inom skola och för- skola, liksom många av de utbildade lärare och förskollärare som är verksamma utanför skolväsendet, får därmed antas ha ansökt om legitimation. Eftersom grundtanken är att legitimationsregleringen ska vara avgiftsfinansierad anser utredningen att det inte längre är motiverat att ha kvar undantaget från kravet på avgift. Utredningen föreslår därför att samtliga lärare och förskollärare från och med den 1 juli 2019 ska erlägga en avgift i samband med ansökan, oavsett när deras examen eller behörighetsbevis är utfärdat. Den grupp som undantagsregleringen avsåg att värna om kommer då att ha haft åtta år på sig att ansöka om legitimation.
1Prop. 2010/11:20. Legitimation för lärare och förskollärare.
2Källa: Skolverkets officiella statistik.
145
5Speciallärare och specialpedagoger
Alla elever och barn har olika behov av stimulans och stöd för att nå de fastställda kunskapsmålen. Varje lärare och förskollärare ska en- ligt de examenskrav som trädde i kraft 2011 visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för att alla elever och barn att lära och att utvecklas. Varje lärare och förskollärare ska också visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov. För många elever och barn behöver dock den ordinarie under- visningen i vissa områden eller under vissa perioder kompletteras med särskilt stöd under ledning av lärare och förskollärare med en för- djupad specialpedagogisk kompetens. Några elever har också sådana funktionsnedsättningar att en fördjupad kompetens behövs i all undervisning, detta gäller t.ex. elever i specialskolan.
Utredningen ska enligt direktivet se över behörighetsreglerna för bl.a. speciallärare. Det kan, enligt direktivet, finnas välutbildade lärare inom det specialpedagogiska fältet som med vissa justeringar av gällande regelverk och med viss kompletterande utbildning skulle kunna uppnå behörighet som speciallärare. Det handlar också om vilken utbildning som ska krävas för behörighet att undervisa i riks- gymnasiesärskolan för döva och hörselskadade där det i praktiken kan finnas ett behov av kompetens både vad gäller teckenspråk och utvecklingsstörning.
Behörighetsreglerna för att bedriva undervisning som special- lärare, dvs. undervisning som avser särskilt stöd eller undervisning i någon av de skolformer som är anpassade för elever med vissa funktionsnedsättningar, är komplexa. Samtidigt är bristen på lärare och förskollärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens stor. Utredningen ger i avsnittet dels en kort bakgrund kring vilken un- dervisning som kräver särskild specialpedagogisk kompetens, dels
147
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
förslag kring hur behörighetsregleringen bör förändras bl.a. för att justera ett antal otydligheter i gällande reglering och för att öka flexi- biliteten i fråga om för vilken undervisning en lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens kan användas utan att undervisningens kvalitet bedöms försvagas.
5.1Skol- och undervisningsformer som kräver en speciallärarexamen
För att vara behörig att undervisa som speciallärare krävs dels en behörighetsgivande lärar- eller förskollärarexamen, dels en special- lärarexamen.
De olika behörigheterna som kan meddelas grundat på en special- lärarexamen är behörighet att undervisa i grundsärskolan, gymnasie- särskolan och särskild utbildning för vuxna, behörighet att undervisa i specialskolan och behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. En specialpedagogexamen kan i vissa fall jämställas med en speciallärarexamen och ge behörighet att undervisa som special- lärare. 1 Vilka behörigheter en speciallärare får styrs dels av den be- hörighetsgivande lärar- eller förskollärarexamen, dels av inriktningen eller specialiseringen på speciallärarexamen (se mer om detta i av- snitt 5.3.1nedan).
Genom utbildningsinsatsen Lärarlyftets särskilda inriktning avse- ende speciallärarutbildning har lärare och förskollärare möjligheten att läsa en speciallärarutbildning och därmed kunna meddelas behö- righet att undervisa som speciallärare. Skolverkets uppdrag om spe- ciallärarutbildning inom ramen för Lärarlyftet pågår till år 2019. Sedan utbildningsstarten höstterminen 2012 har drygt 1 200 lärare påbörjat utbildningen inom Lärarlyftet. Utredningen ska enligt di- rektivet i december återkomma med förslag bl.a. om hur behörig- hetsgivande fortbildning ska organiseras. Frågan om en eventuell förlängning av insatsen för speciallärare hanteras inom ramen för det kommande arbetet.
1 1 kap. 5 § förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskol- lärare (behörighetsförordningen).
148
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som har en utvecklingsstörning och som på grund av denna inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav. Grundsärskolan syftar till att ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad ut- bildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.2
Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolans ämnen. I träningsskolan bedrivs undervisningen i stället i ämnes- områden.3 Ett ämnesområde är en gruppering av flera olika ämnen, jmf Tabell 5.1. Det är också möjligt för en elev att läsa en kombi- nation av ämnen och ämnesområden.
I grundsärskolan finns elva ämnen och fem ämnesområden.
4
Gymnasiesärskolan är, på samma sätt som grundsärskolan, en anpas- sad utbildning för elever som har en utvecklingsstörning och som på grund av denna inte bedöms kunna nå upp till gymnasieskolans kun- skapskrav.5 I gymnasiesärskolan finns tre olika grupper av ämnen: så kallade bilaga
211 kap. 2 § skollagen (2010:800).
311 kap. 3 och 5 §§ skollagen.
4Det är Skolverket som utifrån kunskapsinnehållet i kursplaner och ämnesområdesplaner bedömer vilka ämnen som är relevanta för ett visst ämnesområde.
518 kap. 2 och 4 §§ skollagen.
6Se avsnitt 4.5.
149
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
9 nationella programmen i gymnasiesärskolan finns 9 bilaga
För de elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program inom gymnasiesärskolan ska utbildning på ett individuellt program erbjudas. I gymnasiesärskolans individuella program bedrivs undervisningen, likt träningsskolan, i ämnesområden.9 Det är också här möjligt för en elev att läsa en kombination av ämnen och ämnes- områden. I gymnasiesärskolans individuella program ingår sex äm- nesområden.
10
Särskild utbildning för vuxna är en skolform som omfattar grund- läggande och gymnasial nivå. Utbildningen på den grundläggande nivån motsvarar den utbildning som ges i grundsärskolan, inklusive träningsskolan. På gymnasial nivå motsvarar utbildningen den som ges på gymnasiesärskolans nationella program. Det är även möjligt för kommuner att bedriva utbildning inom yrkesprogram och lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna.
Läsåret 2015/16 var 9 774 elever inskrivna i grundsärskolan. 3 865 av dessa elever var inskrivna i träningsskolan. I gymnasie- särskolan var 6 410 elever inskrivna samma läsår. 2 858 av dessa elever läste på gymnasiesärskolans individuella program. Samma
719 kap. 3 § skollagen.
8Se bilaga 2 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne.
919 kap. 14 § skollagen.
10Det är Skolverket som utifrån kunskapsinnehållet i kursplaner och ämnesområdesplaner bedömer vilka ämnen som är relevanta för ett visst ämnesområde.
150
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
läsår var 4 083 elever inskrivna i särskild utbildning för vuxna. 3 174 av dessa var inskrivna på grundsärskolenivå, varav 1 243 på tränings- skolenivå och 1 247 var inskrivna på gymnasiesärskolenivå.11
Den lärare eller förskollärare som har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning blir behörig att undervisa i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna. Vilka ämnen, årskurser och skolformer läraren eller förskol- läraren blir behörig att undervisa i styrs av lärarens eller förskol- lärarens behörighetsgivande examen. För att undervisa i gymnasie- särskolan i yrkesämnen krävs dock ingen speciallärarexamen utan den som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen är även behörig att undervisa i dessa ämnen i gymnasiesärskolan.12
Behörighet i särskild utbildning för vuxna styrs av motsvarande behörigheter i grundsärskolan respektive gymnasiesärskolan. En lär- are som är behörig att undervisa i ett antal ämnen i exempelvis grundsärskolans årskurs
Specialskolan
I specialskolan går elever som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärsko- lan om de är
–dövblinda, eller annars är synskadade och har ytterligare en funk- tionsnedsättning,
–döva eller hörselskadade, eller
–har en grav språkstörning.14
Specialskolan har tio årskurser.15 Specialskolan är indelad i fem regionskolor och fyra riksskolor. Regionskolorna vänder sig till ele- ver som är döva eller har en hörselnedsättning och har totalt ca 400
11Källa: Skolverkets officiella statistik.
122 kap. 28 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
132 kap. 32 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
147 kap. 6 § första stycket skollagen.
1512 kap. 3 § skollagen.
151
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
elever. Riksskolorna tar emot elever med hörselnedsättning och ut- vecklingsstörning, grava språkstörningar, medfödd dövblindhet samt elever med synnedsättning kombinerad med ytterligare funktions- nedsättningar. Riksskolorna har 240 elever.16
För att en lärare ska bli behörig att undervisa i specialskolan krävs, utöver en behörighetsgivande lärarexamen, en speciallärarexa- men med specialisering för aktuell funktionsnedsättning.17
Särskilt stöd
Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.18 Om en elev inte når kunskapsmålen, eller riskerar att inte nå målen, kan eleven ha rätt till extra anpassningar och ibland även till särskilt stöd.
Med extra anpassningar avses mindre stödinsatser som oftast kan ske inom ramarna för den vanliga undervisningen. Om en elev ris- kerar att inte nå kunskapskraven trots extra anpassningar ska det utredas om eleven behöver särskilt stöd. Det är rektorn som ansvarar för att utreda och besluta om elevens behov av särskilt stöd. Särskilt stöd kan innebära allt från att eleven får ett särskilt stöd i eller i nära anslutning till den ordinarie verksamheten till att eleven hänvisas till särskilda undervisningsgrupper. Det särskilda stödet kan också inne- bära att lärarens undervisning och situationen i klassrummet föränd- ras för att bättre passa eleven som är i behov av särskilt stöd.19
Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan omfattas också av rätten till särskilt stöd i 3 kap. skollagen, men det särskilda stödet ges på andra sätt jämfört med i grundskolan eller motsvarande skol- former. En elev i gymnasieskolan kan under vissa förutsättningar ha rätt att gå om en kurs, få ett individuellt anpassat program, få ett program reducerat, få förlängd undervisning, få gå i specialklass eller få studiehandledning på modersmålet.
16Källa: Skolverkets officiella statistik. Siffrorna avser läsåret 2016/17.
172 kap. 17 – 17 b §§ förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
181 kap. 4 § andra stycket och 3 kap. 3 § skollagen.
193 kap. 5 a – 12 §§ skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:40) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
152
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
I kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare gäller inte bestämmelserna om särskilt stöd.20
Behörig att bedriva undervisning som avser särskilt stöd är en lärare som har en speciallärarexamen eller en sådan specialpedagog- examen som jämställs med en speciallärarexamen. Vilka årskurser och skolformer en lärare är behörig att bedriva undervisning som av- ser särskilt stöd i avgörs av vilka årskurser hans eller hennes behörig- hetsgivande lärar- eller förskollärarexamen. Vilken typ av särskilt stöd lärare får ge avgörs av speciallärarexamens specialisering.21
5.2Behörighetsläget
22
Av tabellen ovan framgår att behörighetsläget är problematiskt i de skolformer som kräver en speciallärarexamen. Detta gäller särskilt i grundsärskolan och i gymnasiesärskolan. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är däremot hög i dessa skol- och under-
203 kap. 6 § skollagen (E contrario).
212 kap.
22Källa: Skolverkets officiella statistik. Siffrorna avser läsåret 2016/17. Med behörighet i detta avseende avses lärare med lärarlegitimation samt behörighet i aktuell skolform och minst ett undervisningsämne och för rätt nivå i ämnet. Med lärare som har pedagogisk högskoleexamen avses lärare som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som har fått examensbevis utfärdat. Det kan alltså omfatta såväl en legitimerad lärare som saknar behörighet för aktuell årskurs eller skolform som en lärare utan legitimation.
153
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
visningsformer. Detta torde betyda att vägen till behörighet för dessa lärare inte nödvändigtvis behöver vara lång.
För att hantera behörighetsläget inom grundsärskolan, gymnasie- särskolan, särskilt utbildning för vuxna och specialskolan har ett antal övergångsbestämmelser med undantag från krav på legitimation och/eller behörighet införts i behörighetsförordningen.23 Dessa har syftat till att ge huvudmännen längre tid för att kunna se över och organisera verksamheten på ett annat sätt samt ytterligare tid för lärare att t.ex. komplettera med speciallärarutbildning.
Källa: Universitetskanslersämbetets
Källa: Universitetskanslersämbetets
År 2014 var antalet speciallärare drygt 5 600 och antalet specialpeda- goger cirka 4 900. Med en genomsnittlig tjänstgöringsomfattning bland speciallärarna på 78 procent av heltid och bland specialpeda-
23 Se avsnitt. 3.1.3.
154
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
gogerna 83 procent av heltid motsvarar det drygt 4 400 speciallärar- tjänster och närmare 4 100 specialpedagogtjänster på heltid.
Fram till 2029 beräknas rekryteringsbehovet av speciallärare eller specialpedagoger över samtliga skolformer till cirka 9 200 heltids- tjänster för perioden
För speciallärarna och specialpedagogerna förväntas alltså ett mer balanserat läge mellan examinationsbehov och examination än för övriga lärarkategorier och förskollärare. 24
Risken med prognosen är dock att de lärare som förväntas exa- mineras med stor sannolikhet till stor del utgörs av de som i dag är verksamma i dessa skolformer. De som i prognosen ses som en tillgång som ska fylla det framräknade rekryteringsbehovet kan alltså vara samma lärare som redan i dag beräknas som en befintlig resurs.
5.3Utredningens förslag
Det är av yttersta vikt att alla elever har tillgång till kvalificerade och kompetenta lärare med legitimation och behörighet. Elever med funktionsnedsättningar behöver dessutom ha tillgång till kompetens utöver den som lärare får i den ordinarie lärarutbildningen. För att komma tillrätta med det kritiska behörighetsläget i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna, specialskolan samt i undervisning som avser särskilt stöd, behöver en rad åtgärder vid- tas.
För att bättre kunna ta till vara på och utöka den specialpedago- giska kompetensen i skolväsendet föreslås förändringar i och tillägg till behörighetsregleringen för speciallärare. Det handlar dels om hur befintliga speciallärares kompetens tas tillvara, dels om att möjlig- göra för speciallärare att utöka sina behörigheter inom det special- pedagogiska fältet utan att detta sker på bekostnad av grundprincip- erna i legitimationsreformen, detta att barn och elever har rätt att undervisas av väl kvalificerade lärare och förskollärare. Det handlar
24 Skolverket (2015). Redovisning av uppdrag om prognos över behovet av olika lärarkategorier.
Dnr 2014:725.
155
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
även om att ta tillvara på den personal som har lång erfarenhet av att bedriva undervisning inom det specialpedagogiska fältet.
5.3.1Specialpedagogexamen ska alltid vara behörighetsgivande
Utredningens förslag: Examensmålen, liksom behovet av två olika yrkesexamina inom det specialpedagogiska området, bör ut- redas.
Till dess att en utredning har genomförts och en eventuell förändring av de två specialpedagogiska yrkesexamina har trätt i kraft ska en specialpedagogexamen i behörighetshänseende jämställas med en speciallärarexamen oavsett när specialpedagog- utbildningen har påbörjats eller examen utfärdats. Den tidsgräns som finns i behörighetsförordningen ska således tas bort.
Stora likheter i utbildning och arbetsuppgifter mellan speciallärare och specialpedagoger
Sedan 2008 finns det två yrkesexamina inom det specialpedagogiska området för utbildade lärare och förskollärare: speciallärarexamen och specialpedagogexamen. Båda är utbildningar på avancerad nivå och omfattar 90 högskolepoäng. Högskoleförordningens examens- mål skiljer sig, enkelt uttryckt, åt på så sätt att speciallärarexamen ges med olika specialiseringar och i högre grad inriktas på arbete med en enskild elev. I en rapport som presenterades år 2012 visade dåvarande Högskoleverket att utbildningarna i praktiken är mycket lika till sitt innehåll och att det fanns en omfattande samläsning mellan de båda programmen. Specialpedagoger och speciallärare har olika roller i skolväsendet där specialpedagogen, förenklat, i huvudsak är tänkt att vara en stödfunktion för andra lärare medan specialläraren är tänkt att vara en stödfunktion för den enskilda eleven. Högskoleverket menade att yrkesrollerna i stora delar flöt samman även i yrkeslivet. I hela populationen angavs att 59 procent av tiden används till under- visning (speciallärarrollen), medan i princip all övrig tid används till uppgifter som handledning, rådgivning, stöd till lärare m.m. (special- pedagogrollen). Det fanns dock en skillnad mellan yrkesgrupperna
156
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
då speciallärarna menade att de ägnar 68 procent av sitt special- läraruppdrag åt undervisning medan motsvarande tid för specialpeda- gogerna var 52 procent.25
Specialpedagogexamen jämställs i vissa fall med speciallärarexamen
För behörighet att undervisa som speciallärare krävs dels en behörig- hetsgivande lärar- eller förskollärarexamen, dels en speciallärarexa- men. En specialpedagogexamen kan enligt dagens regelverk jämstäl- las med en speciallärarexamen förutsatt att den har utfärdats senast den 30 juni 2015 och avser en utbildning som påbörjats före utgång- en av 2008. Denna begränsning i tiden för vilka specialpedagog- examina som är behörighetsgivande har motiverats med att det under en period inte fanns någon speciallärarutbildning.26
Specialpedagoger vars utbildning inte omfattas av den tidsbe- gränsning som anges i behörighetsförordningen meddelas i dag ingen behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd, detta trots att de har en utbildning som enligt kraven i examens- ordningen är densamma som de som påbörjade utbildningen före 2008.
Utredningens förslag
Utredningen menar att examensmålen för de två olika yrkesexamina inom det specialpedagogiska området bör ses över. Det är mycket angeläget att skolväsendet har tillgång till djup kunskap både vad gäller den elevnära liksom den rådgivande specialpedagogiska kom- petensen. En kommande utredning bör därför inte ha som huvud- sakligt uppdrag att se över hur någon av de två examina kan avskaffas utan i stället att föreslå hur skolväsendets behov av specialpedagogisk kompetens på bästa sätt kan tillgodoses givet olika skolors och för- skolors praktiska förutsättningar. Utredningen noterar dock att de två olika yrkesutbildningarna och de två yrkesgruppernas arbetsupp- gifter i dag i stor utsträckning sammanfaller, även om det i dag
25Högskoleverket (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan (rapport 2012:11 R).
26SOU 2008:52. Legitimation och skärpta behörighetsregler.
157
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
uppges finnas en rörelse vid ett antal lärosäten att i högre grad skilja utbildningarna åt.
Dagens regelverk, där specialpedagogers behörighet för viss undervisning faller ut beroende på vilket datum en utbildning på- börjades eller examen utfärdades utan hänsyn till utbildningens inne- håll, är orimligt. Två identiska utbildningar kan med dagens reglering få olika utfall i behörighetshänseende. Utredningen föreslår därför att specialpedagogexamen vid tillämpningen av behörighetsförord- ningen jämställs med speciallärarexamen oavsett när utbildningen påbörjats eller examen utfärdats. Detta innebär att specialpedagoger kommer att kunna bli behöriga att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. För det fall en sådan specialpedagog har läst med en viss inriktning i sin specialpedagogutbildning kommer detta innebära att han eller hon även ges behörighet att undervisa i aktuell skolform. I samband med en eventuell förändring av examensmålen för specialpedagog- respektive speciallärarexamen bör också behörig- hetsregleringen ses över i denna del.
5.3.2Ändringar gällande behörighet för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskilt utbildning för vuxna
Utredningens förslag: 1. Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem liksom den med en äldre examen avsedd för arbete i fritidshemmet ska vara behöriga att undervisa i ämnesområden inom träningsskolan om han eller hon också har en speciallärar- examen med specialisering mot utvecklingsstörning.
2.Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem liksom den med en äldre examen avsedd för arbete i fritidshemmet ska vara behöriga att undervisa även i grundsärskolans årskurs
3.Ämneslärare med inriktning mot arbete i årskurs
igymnasiesärskolan om han eller hon också har en special- lärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.
158
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
4.Ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan liksom den med en äldre examen avsedd för undervisning i gymnasieskolan ska vara behöriga att undervisa i gymnasiesär- skolan om han eller hon också har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.
5.Bestämmelser om kompletterande behörighet i enstaka naturorienterande eller samhällsorienterande ämne för grundsär- skolan ska tas bort.
6.Lärare med ämneskunskap i ett eller flera samhällsorien- terande ämnen ska vara behöriga att undervisa i detta eller dessa ämnen i gymnasiesärskolan även om de saknar behörighet i samhällsorienterande ämnen i grundsärskolan.
7.Förskollärare, grundlärare med inriktning mot arbete i fri- tidshem liksom den med en äldre examen avsedd för arbete i fritidshemmet ska vara behöriga att undervisa i samtliga ämnes- områden i gymnasiesärskolans introduktionsprogram om han eller hon också har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.
Den som är behörig att undervisa i grund- eller gymnasie- särskolan enligt ovan ska också vara behörig att undervisa på mot- svarande nivå och i motsvarande ämne i särskild utbildning för vuxna.
Behörighet att bedriva undervisning i grundsärskolan, gymnasiesär- skolan och i särskild utbildning för vuxna styrs av tre faktorer: in- riktning på behörighetsgivande examen, inriktning på speciallärar- examen och behörighet i ämnen. Krav på specialpedagogisk kom- petens samt på ämnesbehörighet ska fortsatt gälla för att få undervisa i dessa skolformer. Utredaren föreslår dock att behöriga lärare med ämneskompetens ska få undervisa i fler årskurser och skolformer. Genom att öppna upp för att fler inriktningar i en grund- eller ämneslärarexamen kan ge behörighet i grundsärskolan, gymnasie- särskolan och i särskild utbildning för vuxna förbättras möjlighet- erna att rekrytera den kompetens som behövs t.ex. vad gäller ämnes- djup i olika årskurser och skolformer. Vidare öppnas möjligheten för behöriga lärare att utöka sina behörigheter genom ämnesstudier, i stället för att behöva läsa in en ny examen eller inriktning.
159
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
1. Träningsskolan
Behörig att undervisa i träningsskolan är dels lärare med behörighet att undervisa i ett eller flera ämnen i grundsärskolan som också har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, dels förskollärare med en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.27 Lärarna blir behöriga att undervisa i de ämnes- områden för vilket deras ämneskunskap är relevant. Förskollärarna blir behöriga att undervisa i samtliga ämnesområden i träningsskolan.
Utredningen föreslår att fritidspedagoger med lärarlegitimation samt speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning bör få en generell behörighet i träningsskolan likt den förskollärare har i dag. I träningsskolan utbildas eleverna i ämnesområden, vilka i mindre utsträckning än övriga delar av skolväsendet fokuserar på teoretiska ämnen. Det finns dock ingen behörighetsgivande examen som är inriktad mot träningsskolan eller ämnesområdena i tränings- skolan. Den bedömning som gjordes när legitimations- och behörig- hetssystemet infördes var därför att förskollärare skulle kunna bli behöriga i skolformen då styrdokumenten för träningsskolan i högre grad motsvarade förskolans än grundskolans uppdrag.28 Detta be- döms fortfarande gälla. På samma sätt finns likheter med styrdoku- menten för fritidshemmet. Innehållet i de olika äldre fritidspedagog- examina och de äldre förskollärarexamina är i huvudsak lika varandra fast avsedda för olika åldrar. Utredningen bedömer därför att fritids- pedagoger är väl lämpade att undervisa i träningsskolan. Utredningen föreslår även att grundlärare med inriktning mot arbete i fritids- hemmet och en speciallärarexamen med specialisering mot utveck- lingsstörning ska kunna få en generell behörighet att undervisa i träningsskolans ämnesområden.
2. Praktiska och estetiska ämnen i grund- och gymnasiesärskolan
Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem som har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning är behöriga att undervisa i grundsärskolans årskurs
272 kap. 16 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
28SOU 2008:52. Legitimation och skärpta behörighetsregler.
160
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
undervisa i detta eller dessa ämnen vare sig i grundsärskolans årskurs
Det är orimligt att en grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, som är behörig att undervisa i sitt eller sina ämnen i grundsärskolans årskurs
3 och 4. Grundsärskolans årskurs
För behörighet att bedriva undervisning i grundsärskolans årskurs
Lärare med en speciallärarexamen med specialisering mot utveck- lingsstörning och en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs
Dessa lärare har goda ämneskunskaper och rätt påbyggnadsut- bildning och bör därför också ges behörighet att undervisa i grund- och gymnasiesärskolan. Utredningen föreslår därför att lärare med examen avsedd för undervisning i årskurs
292 kap.
30Punkten 19 i Ikraftträdande och övergångsbestämmelser till förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
161
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
För behörighet att bedriva undervisning i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen krävs, utöver adekvat speciallärarexamen, en lärarexamen avsedd för arbete i minst en av grundskolans åk
5. Behörighet i samhällsorienterande- respektive naturorienterande ämnen i grundsärskolans årskurs
En lärare som är behörig att undervisa i någon av grundsärskolans årskurs
312 kap. 27 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
32Med
332 kap. 11 a § respektive 2 kap. 14 a § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
3411 kap. 6 § skollagen.
162
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
6. Behörighet i enstaka samhällsorienterande ämne(n) i gymnasiesärskolan.
Regleringen av behörighet i gymnasiesärskolan hänvisar tillbaka till behörighetsregleringen för grundsärskolans årskurs
7. Gymnasiesärskolans individuella program
I både träningsskolan och i gymnasiesärskolans individuella program bedrivs undervisningen i ämnesområden (se ovan). I båda skolfor- merna är det vanligt med klasslärare, det vill säga att samma lärare undervisar i samtliga ämnesområden. Den pedagogiska utbildning som förskollärare har, i kombination med rätt speciallärarexamen, passar ofta väl för den grupp elever som undervisas i ämnesområden, dvs. i träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Utredningen erfar också att många av de som undervisar i tränings- skolan och på gymnasiesärskolans individuella program är förskol- lärare.
Förskollärare med en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning är behöriga att bedriva undervisning i samtliga ämnesområden i träningsskolan, se ovan. Behörigheter i gymnasie- särskolans individuella program bygger på vilka behörigheter lära- ren eller förskolläraren har i grundsärskolan. Detta innebär att lär-
35 2 kap. 27 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
163
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
are och förskollärare blir behöriga att bedriva undervisning i gym- nasiesärskolans individuella program i motsvarande ämnesområden som de är behöriga att undervisa i grundsärskolan.36
Vilka ämnesområden i träningsskolan som ämnesområden i gym- nasiesärskolans individuella program motsvaras av framgår av ta- bell 5.6.
37
Eftersom två av de ämnesområden som finns i gymnasiesärskolans individuella program inte helt motsvaras av ämnesområden inom träningsskolan blir förskollärare behöriga i fyra av sex ämnesom- råden i gymnasiesärskolans individuella program.
De enda som kan bli behöriga att undervisa i de två ämnesområ- dena hem- och konsumentkunskap samt individ och samhälle är lärare, vilka i regel inte är verksamma på gymnasiesärskolans individuella program. Detta beror bl.a. på att tjänsteomfattningen i många fall blir för begränsad om inte läraren har möjlighet att vara verksam inom flera skolenheter.
Utredningen föreslår att förskollärare ska ges behörighet att undervisa i samtliga ämnesområden i gymnasiesärskolans individuella program. Genom att förskollärarna får en generell behörighet även i gymnasiesärskolans individuella program ges bättre förutsättningar för att planera och bedriva undervisningen i denna skolform. Med
362 kap. 30 § förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
37Det är Skolverket som utifrån kunskapsinnehållet i kursplaner och ämnesområdesplaner bedömer vilka ämnen som är relevanta för ett visst ämnesområde.
164
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
hänsyn till vad som anförts kring fritidspedagoger och grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshemmet i avsnitt 5.3.2 om Trä- ningsskolan bör även denna kategori ges en sådan generell be- hörighet.
5.3.3Ändrad reglering kring särskilt stöd
Utredningens förslag: Behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd ska, utöver specialiseringen på speciallärarexa- men, grundas på vilka årskurser lärare är behörig att undervisa i.
Behörighetsförordningen reglerar vilka årskurser, ämnen och skol- former en lärare är behörig att bedriva undervisning i. Avgörande för behörigheterna är dels lärarens examen, dels eventuella kompletter- ande studier eller erfarenhet av undervisning. Vilka årskurser en exa- men ger behörighet att undervisa i kan skilja sig från vilka årskurser en examen är avsedd för. En lärare som har en examen avsedd för arbete i årskurs
Såvitt avser behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd styrs detta av de behörigheter som speciallärarens behörighets- givande lärar- eller förskollärarexamen ger. Den speciallärare som har en examen avsedd för arbete i årskurs
Denna ordning följer inte övriga strukturen i behörighetsförord- ningen. Det är orimligt att en lärare inte, genom kompletterande studier, kan meddelas behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd i fler årskurser, på samma sätt som är möjligt när det
165
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
gäller behörigheter att undervisa i ämnen. Utredningen föreslår därför att den lärare som genom studier kompletterat sina behörig- heter att undervisa i fler årskurser att även bli behörig att bedriva undervisning som avser särskilt stöd i dessa årskurser. Eftersom be- hörigheter i grundskola och gymnasieskola styr behörigheter i same- skolan, specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan kom- mer de ändringar som föreslås i detta avsnitt även att innebära motsvarande ändringar såvitt avser särskilt stöd i dessa andra skol- former.
5.3.4Förlängda övergångsbestämmelser
Utredningens förslag: Den övergångsperiod som gäller till ut- gången av juni 2018 i fråga om krav på legitimation och be- hörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg i skolväsendet förlängs till utgången av juni 2021 när det gäller undervisning i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna.
Utredningen föreslår att de övergångsbestämmelser som finns för behörighet att bedriva undervisning i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna ska förlängas. Förlängningen avser endast de som anställts före 2011 och stannar i samma verksamhet. Förslaget innebär att lärare eller förskollärare som saknar legitimation och behörighet och som har ingått avtal om anställning som lärare, förskollärare eller fritidspedagog före den 1 juli 2011, under tiden för anställningen får fortsätta att undervisa och självständigt besluta om betyg i de nämnda skolformerna enligt bestämmelserna om behörighet i 1985 års skollag.
Många som undervisar i dessa skolformer är fortsatt obehöriga. Flera åtgärder föreslås i detta betänkande för att komma tillrätta med det kritiska behörighetsläget. Dessa åtgärder kommer emellertid inte att inom de närmsta åren bidra till att täcka den omfattande brist på behörig personal som finns i dessa skolformer. Det är av yttersta vikt att det är legitimerad och behörig personal som bedriver undervis- ningen i dessa skolformer. Sett till hur behörighetsläget ser ut och förväntas se ut de närmaste åren behöver dock övergångsregler fortsatt gälla för denna verksamhet. Utredaren anser att det är bättre
166
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
att de som är verksamma i dessa skolformer och har lång erfarenhet av att bedriva undervisningen får fortsätta undervisa även om de inte är behöriga, än att huvudmännen ska behöva anställa nya lärare varje år. Det är därför motiverat att förlänga den övergångsperiod som finns i dag. Den grupp som omfattas av de förlängda övergångsbe- stämmelserna har en gedigen erfarenhet av undervisning i aktuella skolformer.
5.3.5Behörighet att undervisa elever med mer än en funktionsnedsättning i specialskolan
Utredningens förslag: Om eleverna vid en specialskola har två eller fler funktionsnedsättningar ska det för behörighet räcka att speciallärarexamen är specialiserad mot en av elevens funktions- nedsättningar. I övrigt ska de krav som gäller för behörighet för aktuell årskurs och ämne gälla.
Vad som krävs för behörighet att undervisa i specialskolan styrs bl.a. av elevernas funktionsnedsättning. Detta innebär att en lärare, utöver behörighet för rätt årskurs och ämne, endast är behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsned- sättning som lärarens speciallärarexamen är specialiserad mot. I vissa av specialskolorna finns elever med flera olika funktionsnedsätt- ningar, vilket innebär att en speciallärare i teorin behöver två eller fler specialiseringar i sin speciallärarexamen för att vara behörig att bedriva undervisningen. Det gäller exempelvis vid Åsbackaskolan som är en specialskola som tar emot elever som är döva eller med hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning, och vid Ekeskolan, som är en specialskola för elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. I dessa skolor finns ett behov av kompetens både vad gäller dövhet eller synskada och utvecklings- störning. Det är emellertid extremt få, om ens någon, lärare som har dubbla speciallärarkompetenser. Detta borde i praktiken innebära att inga lärare på dessa specialskolor är behöriga att undervisa sina elever. Att lärarna har en gedigen kunskap för den undervisning de ska bedriva är nödvändigt och det allra bästa vore om lärarna hade dubbel speciallärarkompetens. Ur en praktisk synvinkel är dock de ovan beskrivna kraven inte rimliga att ställa. Utredningen föreslår
167
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
därför att nuvarande krav på flera specialiseringar inom ramen speciallärarexamen bör tas bort. Utredningen vill dock betona vikten av att väl utbildade och för uppgiften lämpliga lärare anställs i dessa skolformer och att kravet på speciallärarexamen inte eftersätts i dessa skolformer.
Även i andra skol- och undervisningsformer än specialskolan kan det finnas ett behov av att läraren har kompetens gällande mer än en funktionsnedsättning. I direktivet lyfts Riksgymnasiesärskolan för döva och hörselskadade fram som ett exempel. Utredningen kan konstatera att behörighetskraven för att få undervisa i gymnasiesär- skolan, utöver en behörighetsgivande lärarexamen, är en speciallärar- examen med specialisering mot utvecklingsstörning. Även om det vid denna skola i praktiken även behövs kompetens vad gäller teckenspråk bedömer utredningen att det med nuvarande regelverk inte finns något formellt krav på en sådan specialisering för behö- righet. Inte heller i regleringen för särskilt stöd finns något formellt krav på att lärarens speciallärarexamen måste ha fler än en speciali- sering vid undervisning, även om ett sådant behov kan förekomma i praktiken. Någon ändring av regleringen i andra skol- eller under- visningsformer än specialskolan bedöms därför inte vara nödvändig.
5.3.6Möjligheter att utöka specialpedagogisk kompetens
Utredningens förslag: En lärare med speciallärar- eller special- pedagogexamen ska kunna utöka sin behörighet att bedriva under- visning som speciallärare genom att komplettera sin tidigare ut- bildning med en ny specialisering.
Speciallärarutbildningen är en utbildning på avancerad nivå som om- fattar 90 högskolepoäng i specialpedagogiska studier. Inom ramen för utbildningen väljer studenten en av de sex olika specialiseringarna som finns. Det är sedan denna specialisering som, tillsammans med den bakomliggande lärar- eller förskollärarexamen, avgör lärarens behörigheter.
168
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
Speciallärarexamen ges med följande specialiseringar:
–
–matematikutveckling,
–dövhet eller hörselskada,
–synskada,
–grav språkstörning och
–utvecklingsstörning.
Det saknas i dag möjligheter för en speciallärare eller specialpedagog att utöka sin specialpedagogiska kompetens med ytterligare speciali- seringar. Precis som det är möjligt för en lärare att komplettera sin legitimation med ytterligare behörigheter genom kompletterande studier menar utredningen att det ska vara möjligt för en special- lärare eller specialpedagog att utöka sin behörighet att bedriva under- visning som speciallärare genom att läsa en ny specialisering. Denna kompletterande utbildning ska ge specialläraren eller specialpedago- gen utökad behörighet grundad på den inriktning som de komplet- terande studierna avser.
De lärosäten som har speciallärarutbildningar bör planera sitt ut- bildningsutbud så att kurser erbjuds som ger möjlighet att komplet- tera med ytterligare specialiseringar. Det bör också vara möjligt att läsa motsvarande kurser inom ramen för Lärarlyftet II under tiden utbildningsinsatsen pågår. För att kunna antas till en sådan kurs bör avlagd speciallärar- eller specialpedagogexamen krävas. Utredningen ska enligt direktivet i december återkomma med förslag bl.a. om hur behörighetsgivande fortbildning ska organiseras.
5.3.7Validering av annan specialpedagogisk kompetens
Det finns lärare som har läst andra specialpedagogiska påbyggnads- utbildningar på högskolenivå än de som leder till speciallärar- eller specialpedagogexamen och som inte är behöriga att undervisa som speciallärare. Dessa lärare har ofta omfattande studier inom det spe- cialpedagogiska området och många har varit verksamma inom aktu- ella skol- och undervisningsformer. Det är viktigt att dessa lärares kompetens tas till vara i skolväsendet och att deras väg till behö-
169
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
righet inte blir orimligt lång, t.ex. genom att låta dem läsa en hel speciallärarutbildning inom ramen för Lärarlyftet eller den reguljära utbildningen
Utredningen vill här understryka möjligheten till validering som regleras i 6 kap.
5.3.8Utökad möjlighet till behörighet grundat på erfarenhet i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Utredningens förslag: En lärare eller förskollärare som har un- dervisat i minst 8 år i ett ämne eller ämnesområde i grundsär- skolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna ska kunna tillgodoräkna sig sådan erfarenhet till och med den 1 juli 2021 för utökad behörighet. En lärare eller för- skollärare som är född senast den 1 juli 1958 ska ha bedrivit sådan undervisning i minst 4 år.
År 2013 infördes övergångsbestämmelser i behörighetsförordningen med särskilda behörighetskrav för lärare med lång undervisnings- erfarenhet.38 Bestämmelsen innebär, kortfattat, att en legitimerad lär- are eller förskollärare under vissa förutsättningar kan meddelas be- hörighet att undervisa i ett ämne, årskurs eller skolform där han eller hon saknar utbildning om han eller hon har lång erfarenhet av sådan undervisning. En av förutsättningarna för att behörighet ska med- delas är att undervisningen ska ha bedrivits före den 1 juli 2015. Detta är det datum då legitimationsreformens övergångsperiod upp-
38 Prop. 2012/13:187. Vissa skollagsfrågor. Se även avsnitt 3.1.3.
170
SOU 2017:51 |
Speciallärare och specialpedagoger |
hörde i alla skolformer utom i grundsärskolan, specialskolan, gym- nasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna.
Utredningen föreslår att övergångsperioden såvitt avser grundsär- skolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna ska förlängas (se avsnitt 5.3.4). Utredningen föreslår att även tidsgränsen, för vilken erfarenhet av undervisning i dessa skolformer kan ligga till grund för utökad behörighet, förlängs till den tidsgräns då övergångsperioden ska upphöra. Detta innebär att en lärare eller förskollärare som har undervisat i minst åtta år i ett ämne eller ämnesområde i dessa skolformer kan tillgodoräkna sig sådan erfa- renhet till och med den 1 juli 2021. En lärare eller förskollärare som är född senast den 1 juli 1958 ska ha bedrivit sådan undervisning i minst fyra år.
Det finns legitimerade lärare och förskollärare som har lång erfa- renhet av att bedriva undervisning i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna, undervisning som de inte har behörighet för. Det kan dels handla om lärare eller förskollärare som saknar en speciallärarexamen, dels lärare eller för- skollärare med en speciallärarexamen med rätt specialisering men som saknar behörighet i de ämnen eller ämnesområden, skolformer eller årskurser som de bedriver undervisning i. En lärare eller för- skollärare med mångårig erfarenhet av undervisning från dessa skol- former förutsätts dock genom denna långa undervisningserfarenhet ha fått de kunskaper som krävs för att fungera väl som lärare inom den undervisning som han eller hon bedriver. Med tanke på att tiden för då legitimationsreformens övergångsperiod har varit förlängd – och nu ytterligare förlängs – för dessa skolformer, finner utredning- en det rimligt att de lärare och förskollärare som är och har varit verksamma här ska kunna ges en utökad möjlighet till behörighet grundat på sin erfarenhet inom just dessa skolformer. Dessa lärare och förskollärare ska därför kunna tillgodoräkna sig erfarenhet av undervisning till och med juni 2021. I övrigt ska samma regler gälla som redan finns i övergångsbestämmelserna till behörighetsförord- ningen, dvs. bland annat krav på lämplighet att bedriva sådan under- visning.
Utredningen föreslår även i avsnitt 4.1 att en legitimerad lärare eller förskollärare som under sammanlagt minst 8 läsår under de senaste 15 åren före den 1 juli 2015 har bedrivit undervisning som
171
Speciallärare och specialpedagoger |
SOU 2017:51 |
avser särskilt stöd ska vara behörig att bedriva undervisningen trots att hans eller hennes utbildning inte ger behörighet till detta.
172
6Utbildningar som kräver specialistkompetens
Av utredningens direktiv framgår att det finns behov av specialist- kompetens i vissa ämnen inom gymnasieskolan, vilket i praktiken kan vara svårt att förena med kravet på en lärarexamen. Utbildningar som nämns är sådana som avviker från gymnasieskolans nationella program såsom estetiska spetsutbildningar, riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. Bl.a. ska utredningen föreslå hur behovet av specialistkunskap för undervisningen i ämnet specialidrott och estetiska ämnen i spetsutbildningar i gymnasie- skolan kan tillgodoses genom att utreda vilka krav på behörighet som ska ställas samt att lämna nödvändiga författningsförslag.
6.1Behov av specialistkompetens inom vissa utbildningar
Direktivet tydliggör att det finns utbildningar som avviker från gymnasieskolans nationella program och som har behov av särskild specialistkunskap. Dessa utbildningar samt utbildningar som avviker inom gymnasiesärskolan regleras dels i 5 kap. gymnasieförordningen men det förekommer även andra utbildningar inom gymnasieskolan som avviker från de nationella programmen vilka regleras i särskilda förordningar.1 De olika utbildningarna presenteras i de två nedan- stående avsnitten (avsnitt 6.1.1 och 6.1.2). Vid sidan av utbild- ningarna som avviker inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finns det också sådana utbildningar i grundskolan vilka beskrivs i
1 Förordning (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsut- bildning, förordning (2011:7) om dansarutbildning och förordning (2014:854) om vidare- utbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
173
Utbildningar som kräver specialistkompetens SOU 2017:51
avsnitt 6.1.3. Kompetensbehovet hos lärarna som bedriver under- visning inom sådana utbildningar som avviker beskrivs därefter i avsnitt 6.1.4.
6.1.1Utbildningar som avviker enligt 5 kap. gymnasieförordningen
Inför gymnasiereformen 2010 anges behovet av att det måste finnas utrymme för förändring och förnyelse från vad som annars gäller för de nationella programmen.2 I 5 kap. gymnasieförordningen regleras förutsättningarna för sådana utbildningar som avviker från gym- nasieskolans och gymnasiesärskolans nationella program. De aktuella utbildningarna är följande:
–särskilda varianter,
–särskilda varianter inom det estetiska området i gymnasieskolan,
–utbildningar med egna examensmål,
–riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och riksrekry- terande utbildning i gymnasiesärskolan,
–riksrekryterande estetisk spetsutbildning för det estetiska pro- grammet,
–riksidrottsgymnasium, och
–nationellt godkända idrottsutbildningar.
För att säkerställa att de utbildningar som innebär avsteg från de na- tionella programmen uppfyller kraven granskas och godkänns dessa av Skolverket efter ansökan från huvudman. Ett beslut om att få bedriva en utbildning som avviker från de nationella programmen gäller för fyra antagningsomgångar, förutom riksidrottsgymnasium vars beslut gäller för tre antagningsomgångar.3 Syftet med att utbild-
2Prop. 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i gymnasieskolan. I detta fall avses avvikelser enligt 5 kap. gymnasieförordningen(2010:2039).
35 kap. 10 § första stycket, 17 § första stycket, 25 § första stycket och 29 § andra stycket gymnasieförordningen.
174
SOU 2017:51 |
Utbildningar som kräver specialistkompetens |
ningarna ska vara tidsbestämda är för att säkerställa att det finns en efterfrågan och ett behov av den aktuella utbildningen.4
I det nedanstående beskrivs de utbildningar som på olika sätt av- viker från det allmänna regelverket för gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan.
Särskilda varianter
I samband med gymnasiereformen 2010 togs specialutformade pro- gram bort och ersattes i stället av de