Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning

Slutbetänkande av Utredningen om bättre möjligheter­ till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad

Stockholm 2017

SOU 2017:44

SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@wolterskluwer.se

Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara på remiss.

Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017

ISBN 978-91-38-24617-7

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Anna Ekström

Regeringen beslutade den 12 november 2015 att uppdra åt en sär- skild utredare att föreslå hur skolhuvudmän för grundskolan, grund- särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ges ökade möjligheter att dels ingå avtal med andra skolhuvudmän om att ut- föra undervisning, dels i vissa fall använda undervisningsformer som medger ett mer flexibelt sätt att erbjuda utbildning (dir. 2015:112).

Avdelningschefen Eva Durhan förordnades samma dag som sär- skild utredare.

Regeringen beslutade den 1 december 2016 om tilläggsdirektiv (dir. 2016:107). Genom tilläggsdirektiven fick utredaren också i upp- drag att bl.a. bedöma hur entreprenad inom skolväsendet förhåller sig till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Som sekreterare i utredningen anställdes avdelningssamordnaren Anna Neuman fr.o.m. den 17 november 2015 t.o.m. den 30 maj 2017, rättssakkunnige Ulf Walther fr.o.m. den 23 november 2015 t.o.m. den 12 februari 2016, rådmannen Daniel Wanhatalo fr.o.m. den 1 september 2016 t.o.m. den 30 maj 2017 samt förvaltningsrätts- fiskalen Elin Schmid fr.o.m. den 1 februari 2017 t.o.m. den 30 maj 2017.

Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 8 december 2015 departementssekreteraren Erika Stadler, Utbildningsdeparte- mentet, departementssekreteraren Mattias Ahlquist, Utbildnings- departementet, rättssakkunniga Annika Rudestad, Finansdeparte- mentet, kanslirådet Nicklas Liss Larsson, Näringsdepartementet, departementssekreteraren Karin Hjelmer, Socialdepartementet, av- delningsjuristen Jonas Hedström, Statens skolinspektion, samt utre- daren Åsa Ernestam, Sveriges Kommuner och Landsting. Dessutom förordnades som experter i utredningen fr.o.m. den 12 januari 2016 undervisningsrådet Åsa Strand, Statens skolverk och förbundsjuristen Gudrun Rendling, Friskolornas riksförbund. Från och med samma

dag entledigades Karin Hjelmer och fr.o.m. den 10 mars 2016 ent- ledigades Mattias Ahlquist. Departementssekreteraren Erik André, Utbildningsdepartementet, förordnades som expert fr.o.m. den 1 juni 2016. Från och med den 26 augusti 2016 entledigades Åsa Strand. Vidare entledigades Erika Stadler fr.o.m. den 9 september 2016 och i hennes ställe förordnades fr.o.m. samma dag ämnesrådet Cecilia Carlsson, Utbildningsdepartementet. Kanslirådet Ulf Walther, Ut- bildningsdepartementet, förordnades fr.o.m. den 15 september 2016 och undervisningsrådet Svetislav Biocanin, Statens skolverk, fr.o.m. den 19 oktober 2016.

Vi använder vi-form i betänkandet eftersom förslagen har utarbe- tats i samråd med experterna. Experterna har också i allt väsentligt ställt sig bakom de redovisade förslagen och bedömningarna, även om det kan finnas skilda uppfattningar i enskilda frågor och beträf- fande formuleringar. I några fall har avvikande meningar redovisats särskilt.

Uppdraget om modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål redovisades den 12 februari 2016 i delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandled- ning på modersmål (SOU 2016:12).

Utredningen får härmed överlämna slutbetänkandet, Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44).

Stockholm i maj 2017

Eva Durhan

/Anna Neuman

Daniel Wanhatalo

Elin Schmid

Innehåll

Sammanfattning ................................................................

23

1

Författningsförslag.....................................................

41

1.1

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................

41

1.2Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400).......................................................

68

1.3Förslag till förordning om ändring i skolförordningen

(2011:185)................................................................................

69

1.4Förslag till förordning om ändring i

gymnasieförordningen (2010:2039).......................................

75

1.5Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2011:1108) om vuxenutbildning...........................................

85

1.6Förslag till förordning om dels fortsatt giltighet av förordningen (2011:682) om försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan i Torsås

 

kommun, dels ändring i samma förordning

.......................... 87

2

Utredningens uppdrag ...............................................

89

2.1

Utredningens direktiv.............................................................

89

2.2

Avgränsningar och utvidgningar............................................

90

2.3

Utredningsarbetet...................................................................

91

2.4

Begrepp....................................................................................

92

2.5

Betänkandets disposition........................................................

92

5

Innehåll

SOU 2017:44

3

Tillgång till utbildning ................................................

95

3.1

Utbildning...............................................................................

95

 

3.1.1

Rätt till utbildning...................................................

95

 

3.1.2

Syftet med skolan....................................................

96

 

3.1.3

Skollagen kräver likvärdig skola .............................

97

 

3.1.4

Skolplikt...................................................................

98

 

3.1.5

Tillgänglig skola för skolpliktiga elever .................

99

3.1.6Tillgänglig skola efter det att skolplikten har

upphört ..................................................................

101

3.1.7Gymnasieelevers möjligheter att studera på

 

annan ort................................................................

102

3.1.8

Särskilda utbildningsformer .................................

105

3.1.9

Undervisning och garanterad undervisningstid ..

109

3.1.10

Extra anpassningar och särskilt stöd....................

110

3.1.11Rätt att välja och erbjudas vissa ämnen och

verksamheter .........................................................

111

3.1.12Skolans möjligheter att erbjuda annan

 

verksamhet.............................................................

117

3.1.13

Förskola, förskoleklass och fritidshem................

117

3.1.14

Vuxenutbildning....................................................

119

3.2 Framgångsfaktorer och utmaningar i skolan ......................

121

3.2.1

Skolverkets lägesbedömning ................................

121

3.2.2

Skolinspektionens årsrapporter............................

121

3.2.3

Skolkommissionens delbetänkande .....................

122

3.2.4

OECD:s rapport om svensk skola .......................

123

3.2.5Forskningssammanställningen Visible

Learning .................................................................

124

3.2.6Framgångsfaktorer och utmaningar – en

 

 

sammanfattning.....................................................

124

3.3

Krav på lärare och rektorer ..................................................

125

 

3.3.1

Legitimerade och behöriga lärare .........................

125

 

3.3.2

Rektorer.................................................................

127

 

3.3.3

Registerutdrag och lämplighet i övrigt ................

128

3.4

Hur undervisningen ska gå till.............................................

129

 

3.4.1

Strukturerad undervisning....................................

130

 

3.4.2

Planering ................................................................

131

 

3.4.3

Variation i arbetsformer .......................................

131

6

SOU 2017:44

 

Innehåll

3.4.4

Inflytande för eleverna ..........................................

132

3.4.5

Individuellt anpassad undervisning ......................

133

3.4.6Uppföljning av elevernas utveckling och

 

 

återkoppling till eleverna.......................................

133

 

3.4.7

Återkoppling till läraren........................................

134

 

3.4.8

Lärarsamarbete.......................................................

135

 

3.4.9

Ämnesövergripande arbete och samverkan .........

135

3.5

Både lärare och elev ska vara på plats...................................

136

 

3.5.1

Närvarande lärare...................................................

136

 

3.5.2

Närvaroplikt för eleverna......................................

136

4

Fjärr- och distansundervisning ..................................

139

4.1

Detta är fjärr- och distansundervisning...............................

139

4.2

Utvecklingen av fjärr- och distansundervisning .................

140

 

4.2.1

Utredningar på området........................................

140

 

4.2.2

Därför behövs fjärr- och distansundervisning .....

141

 

4.2.3

Farhågor kring fjärr- och distansundervisning ....

142

 

4.2.4

Ämnen för fjärr- och distansundervisning...........

142

4.3

Dagens regelverk för fjärrundervisning ...............................

143

 

4.3.1

Allmänna bestämmelser ........................................

143

 

4.3.2

Fjärrundervisning är bara tillåtet i vissa fall .........

144

4.3.3Ämnen och verksamheter för

 

fjärrundervisning ...................................................

145

4.3.4

Så fungerar fjärrundervisning................................

145

4.3.5Fjärrundervisning som utförs av någon annan

 

– entreprenad .........................................................

146

4.3.6

Specialregler för Statens institutionsstyrelse .......

147

4.4 Så används fjärrundervisning i dag.......................................

147

4.4.1

Sameskolstyrelsen och sameskolan ......................

148

4.4.2

Specialpedagogiska skolmyndigheten ..................

149

4.4.3

Pajala kommun ......................................................

149

4.4.4

Språkskolan i Uppsala kommun ...........................

151

4.4.5

Försöksverksamhet med fler ämnen ....................

154

4.4.6

Lapplands gymnasium ...........................................

155

4.4.7

Statens institutionsstyrelse ...................................

157

4.4.8

Kommande utvärderingar .....................................

157

7

Innehåll

SOU 2017:44

4.5

Dagens regelverk för distansundervisning ..........................

157

 

4.5.1

Elever bosatta i Sverige .........................................

158

 

4.5.2

Elever bosatta utomlands......................................

158

4.6

Så används distansundervisning i dag ..................................

159

 

4.6.1

Korrespondensgymnasiet i Torsås kommun.......

159

 

4.6.2

Sofia Distansundervisning ....................................

163

4.6.3Kortvarig distansundervisning för elever med

 

långvarig frånvaro..................................................

163

4.6.4

Distansundervisning i vuxenutbildningen ...........

164

4.6.5

Internationella exempel ........................................

166

4.7 Forskning om fjärr- och distansundervisning ....................

168

4.7.1Skolverkets forskningsöversikt om

distansundervisning ..............................................

168

4.7.2Amerikanska utbildningsdepartementets

 

forskningsöversikt.................................................

169

4.7.3

Rapporten Virtual Schools in the U.S. ................

170

4.7.4Forskningssammanställningen Visible

 

 

Learning .................................................................

171

5

Möjliga samarbetsformer ..........................................

173

5.1

Huvudmannaskap.................................................................

173

 

5.1.1

Vad det innebär att vara huvudman .....................

173

 

5.1.2

Möjliga huvudmän ................................................

174

 

5.1.3

Kommunen som huvudman .................................

174

 

5.1.4

Landstinget som huvudman .................................

177

 

5.1.5

Staten som huvudman...........................................

177

 

5.1.6

Enskilda huvudmän...............................................

177

5.2

Kommunallagens möjligheter till samarbete.......................

179

 

5.2.1

Kommunalförbund ...............................................

179

 

5.2.2

Gemensam nämnd.................................................

180

5.3

Varför samarbete regleras i skollagen..................................

180

5.4

Kommunal samverkan kring gymnasieskolan ....................

181

5.5

Samverkan enligt 23 kap. skollagen .....................................

182

 

5.5.1

Samverkan om utbildning.....................................

182

 

5.5.2

Samverkan om medicinska insatser......................

184

8

SOU 2017:44

 

Innehåll

5.6 Entreprenad enligt 23 kap. skollagen...................................

185

5.6.1

Skollagens definition av entreprenad ...................

185

5.6.2Vilka huvudmän som kan överlämna uppgifter

på entreprenad .......................................................

187

5.6.3Vilka aktörer som kan utföra uppgifter på

 

entreprenad ............................................................

188

5.6.4

Entreprenad inom andra skolformer ....................

189

5.6.5Entreprenad för uppgifter som inte är

hänförliga till undervisning ...................................

190

5.6.6När entreprenad kan användas för

 

 

undervisning...........................................................

190

 

5.6.7

Dispensmöjligheter ...............................................

194

 

5.6.8

Entreprenad enligt kommunallagen .....................

195

 

5.6.9

Entreprenad inom andra verksamheter ................

196

 

5.6.10

Användningen av entreprenad ..............................

197

5.7

Historik kring entreprenad ..................................................

198

 

5.7.1

Grundskola och gymnasieskola ............................

199

 

5.7.2

Vuxenutbildning ....................................................

201

 

5.7.3

Barnomsorg............................................................

202

5.8

Sammanfattning av samarbetsformer ..................................

203

 

5.8.1

Jämförelse av samarbetsformerna.........................

204

 

5.8.2

Vad vi inte behandlar: uppdragsutbildning ..........

205

5.8.3Vad vi inte behandlar: skolgång i annan

 

 

kommun .................................................................

206

5.9

Utvärderingar av samarbetsformer ......................................

208

6

Upphandling...........................................................

209

6.1

Principer för EU-rätten........................................................

209

 

6.1.1

EU-rättens uppbyggnad........................................

209

 

6.1.2

Fri rörlighet inom EU ...........................................

211

6.2

Tjänster av olika slag inom EU-rätten.................................

211

 

6.2.1

Tjänst – något som utförs mot ersättning ...........

212

6.2.2Icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse

 

(NESGI) ................................................................

213

6.2.3

Begreppet tjänst inom utbildningsområdet .........

216

6.2.4

Underlag från tidigare utredningar.......................

220

9

Innehåll

SOU 2017:44

6.3 EU-rätten om offentlig upphandling ..................................

221

6.3.1

Regelverket om offentlig upphandling ................

221

6.3.2

Principer för offentlig upphandling .....................

222

6.3.3

Upphandling av olika tjänster ..............................

222

6.3.4

Sociala tjänster och andra särskilda tjänster ........

224

6.3.5

Undantag från huvudregeln..................................

225

6.3.6

Tjänstekoncessioner..............................................

227

6.3.7När tjänster av allmänt intresse omfattas av

 

EU:s upphandlingsregler ......................................

228

6.4 Nationell lagstiftning: LOU ................................................

230

6.4.1

Svensk lagstiftning på upphandlingsområdet ......

230

6.4.2

Grunder för offentlig upphandling ......................

231

6.4.3

Några centrala begrepp i LOU.............................

232

6.4.4Upphandling under tröskelvärdena samt upphandling av sociala tjänster och andra

särskilda tjänster....................................................

233

6.4.5Hur upphandling ska gå till enligt 19 kap.

LOU.......................................................................

235

6.4.6 Andra relevanta bestämmelser i LOU .................

240

6.5Välfärdsutredningens förslag om enklare regler i LOU

vid upphandling av välfärdstjänster .....................................

241

6.5.1Välfärdsutredningens uppdrag om

upphandling...........................................................

241

6.5.2Välfärdstjänster som omfattas av VFU:s

förslag ....................................................................

242

6.5.3Upphandlingsregler som föreslås för

välfärdstjänster ......................................................

242

6.5.4Upphandling av välfärdstjänster över

 

 

tröskelvärdet..........................................................

244

7

Dagens situation......................................................

247

7.1

Lärarbrist...............................................................................

247

 

7.1.1

Behöriga lärare.......................................................

247

 

7.1.2

Svårigheter att rekrytera .......................................

251

 

7.1.3

Ökad efterfrågan ...................................................

251

 

7.1.4

Prognos över framtida behov ...............................

251

10

SOU 2017:44 Innehåll

7.2

Huvudmän och skolor ..........................................................

252

 

7.2.1

Grundskolan ..........................................................

252

 

7.2.2

Gymnasieskolan.....................................................

254

7.3

Elever som inte deltar i den reguljära utbildningen ............

255

 

7.3.1

Ogiltig frånvaro från skolan..................................

255

 

7.3.2

Giltig frånvaro från skolan....................................

257

 

7.3.3

Orsaker till frånvaro ..............................................

257

7.3.4Deltagande i annan undervisning (särskilda

 

utbildningsformer) ................................................

258

7.4 Möjliga anpassningar.............................................................

258

7.4.1

När skolan har utmaningar ...................................

259

7.4.2

När eleven har utmaningar....................................

259

7.5Önskemål om fjärr- och distansundervisning samt

entreprenad............................................................................

260

7.5.1

Riksdagens tillkännagivande .................................

260

7.5.2Skrivelser från myndigheter och

 

 

organisationer ........................................................

260

 

7.5.3

Remissynpunkter på delbetänkandet ...................

261

8

Utgångspunkter för utredningen................................

263

8.1

Digitalisering skapar nya möjligheter ..................................

263

8.2

Närundervisning ska vara huvudregel..................................

264

8.3

Huvudmannen ska ansvara för att bedriva undervisning ...

266

8.4

Förslagen ska passa alla.........................................................

267

8.5

Huvudmän ska likabehandlas...............................................

267

8.6

Överreglering ska undvikas ..................................................

268

8.7

Vårt uppdrag ska avgränsas ..................................................

268

 

8.7.1

Avgränsning av samarbetsformer .........................

268

 

8.7.2

Avgränsning av vad som bör regleras ...................

269

11

Innehåll

SOU 2017:44

9

Förslag om samarbetsformer .....................................

271

9.1

Möjligheten till entreprenad ska finnas kvar ......................

271

 

9.1.1

Entreprenad som samarbetsform bör behållas....

271

 

9.1.2

Därför behövs entreprenadbestämmelser............

273

 

9.1.3

Begreppet entreprenad..........................................

274

9.2

Innebörden av entreprenad ..................................................

275

 

9.2.1

Definition av entreprenad.....................................

276

 

9.2.2

Samma bestämmelser ska gälla vid entreprenad ..

276

9.2.3Inga undantag från behörighetsreglerna för

lärare och förskollärare .........................................

280

9.2.4Myndighetsutövning som ska få överlämnas

 

till någon annan .....................................................

282

9.2.5

Entreprenadavtal ...................................................

288

9.2.6

Vad som inte räknas som entreprenad.................

289

9.3 De får överlämna uppgifter på entreprenad ........................

290

9.3.1

Kommuner.............................................................

290

9.3.2

Landsting ...............................................................

291

9.3.3

Enskilda huvudmän...............................................

291

9.3.4

Staten .....................................................................

291

9.3.5Ett neutralt huvudmannabegrepp ska användas

i entreprenadbestämmelserna ...............................

292

9.3.6Bestämmelserna om entreprenad ska i huvudsak även gälla för vissa särskilda

 

utbildningsformer .................................................

293

9.4 De får utföra uppgifter på entreprenad ...............................

295

9.4.1

Kommuner och landsting .....................................

295

9.4.2

Staten .....................................................................

298

9.4.3Enskilda fysiska och juridiska

 

personer/huvudmän ..............................................

299

9.4.4

Andra aktörer? ......................................................

300

9.4.5

Möjliga utförare ska anges i skollagen .................

301

9.5 När entreprenad ska vara möjligt ........................................

302

9.5.1

Alla uppgifter i vissa skolformer ..........................

303

9.5.2Alla uppgifter under begränsad tid i förskola

och fritidshem .......................................................

304

12

SOU 2017:44

Innehåll

9.5.3Uppgifter som inte är hänförliga till

 

undervisning...........................................................

307

9.5.4

Bedömning av nyanlända elevers kunskaper........

309

9.5.5Entreprenad ska vara undantag när det gäller

undervisning...........................................................

310

9.5.6Vissa karaktärsämnen inom gymnasieskolan

 

och gymnasiesärskolan..........................................

312

9.5.7

Modersmålsundervisning ......................................

313

9.5.8

Studiehandledning på modersmål.........................

315

9.5.9

Specialpedagogiska insatser...................................

316

9.5.10

Lovskola .................................................................

317

9.5.11

Fjärrundervisning ..................................................

317

9.5.12

Distansundervisning..............................................

318

9.5.13Ytterligare generella möjligheter till

 

entreprenad bör inte införas .................................

318

9.5.14

Dispens...................................................................

319

9.6 Andra frågor att hantera kring entreprenad ........................

320

9.6.1

Föreskriftsrätt........................................................

320

9.6.2Tillsyn utgår från den beställande

 

huvudmannen ........................................................

321

9.6.3

Registerutdrag och lämplighet i övrigt.................

321

9.6.4

Personuppgiftsbehandling vid entreprenad .........

322

9.6.5

Överblick över entreprenadavtal ..........................

327

9.6.6Skollagens bestämmelser om förvaltningslagens tillämplighet bör ses över i

 

annat sammanhang ................................................

328

9.7 Samverkan..............................................................................

329

9.7.1

Möjligheten till samverkan bör behållas...............

329

9.7.2

Därför behövs bestämmelser om samverkan .......

330

9.7.3Överlämnare och utförare vid samverkan om

 

olika skolformer.....................................................

330

9.7.4

En definition av samverkan införs ........................

332

9.7.5När samverkan enligt 23 kap. skollagen ska

 

 

vara möjlig..............................................................

333

 

9.7.6

Överblick över samverkansavtal ...........................

338

9.8

Överlåtelse av medicinska insatser.......................................

339

9.9

Offentlighet och sekretess ...................................................

340

13

Innehåll

SOU 2017:44

10

Ställningstaganden om upphandling ..........................

343

10.1

Hur vi avgör vad som omfattas av EU-rättens regler för

 

 

upphandling och LOU.........................................................

344

 

10.1.1 Vilka tjänster omfattas av EU:s

 

 

 

upphandlingsregelverk och LOU?.......................

344

 

10.1.2 Vad som avgör om en tjänst är en NESGI ..........

346

 

10.1.3 Förekomsten av privata aktörer ...........................

347

10.2

Är utbildning inom skolväsendet en icke-ekonomisk

 

 

tjänst av allmänt intresse? ....................................................

348

 

10.2.1

De obligatoriska skolformerna.............................

348

 

10.2.2

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.............

351

 

10.2.3

Förskola, förskoleklass, fritidshem......................

352

10.2.4Kommunal vuxenutbildning och särskild

utbildning för vuxna..............................................

354

10.2.5Sammanfattning: Utbildning inom skolväsendet utgör icke-ekonomiska tjänster

 

 

av allmänt intresse .................................................

356

 

10.2.6 Motsvarande utbildning utanför skolväsendet....

357

10.3

Vissa tjänster som inte avser utbildning..............................

358

 

10.3.1 LOU bör användas för viss entreprenad .............

358

 

10.3.2 Förenklade upphandlingsregler i de flesta fall.....

361

 

10.3.3 Direktivstyrda upphandlingsregler i några fall ....

362

 

10.3.4

Möjligheter till direktupphandling.......................

363

 

10.3.5 Intern upphandling och upphandling mellan

 

 

 

upphandlande myndigheter ..................................

364

 

10.3.6 Tillräcklig flexibilitet och effektivitet ..................

366

10.4

Rekommendationer ..............................................................

366

 

10.4.1 Ett tänkbart förtydligande i LOU .......................

367

 

10.4.2

Myndighetsuppdrag ..............................................

369

10.5

Alternativ ..............................................................................

370

11

Förslag om fjärrundervisning .....................................

373

11.1

Möjligheterna till fjärrundervisning ska utvidgas ...............

373

14

SOU 2017:44

Innehåll

11.2 Fjärrundervisning endast när undervisning annars inte

 

kan komma till stånd ............................................................

374

11.2.1När det inte finns någon lärare som uppfyller

 

 

kraven .....................................................................

375

 

11.2.2 När elevunderlaget är otillräckligt ........................

377

 

11.2.3

Andra tänkbara alternativ?....................................

378

11.3

De grundläggande bestämmelserna om

 

 

fjärrundervisning ska anges i skollagen ...............................

379

 

11.3.1 Ett nytt kapitel ska införas i skollagen.................

379

 

11.3.2

Föreskriftsrätt........................................................

380

11.4

Vad som ska betraktas som fjärrundervisning ....................

381

 

11.4.1 Definitionen av fjärrundervisning bör behållas ...

381

11.4.2Gränsdragning mot annan undervisning där informations- och kommunikationsteknik

 

används...................................................................

383

11.4.3

Samma krav ställs på fjärrundervisning ................

384

11.5 Skolformer, ämnen och kurser där fjärrundervisning

 

ska få användas ......................................................................

384

11.5.1

Skolformer .............................................................

385

11.5.2Ämnen och verksamheter i de obligatoriska

skolformerna..........................................................

386

11.5.3Kurser och verksamheter i de frivilliga

 

skolformerna..........................................................

391

11.5.4

Utbildning vid de särskilda ungdomshemmen ....

395

11.5.5

Försöksverksamhet i andra ämnen och

 

 

skolformer..............................................................

396

11.6 Beslut om fjärrundervisning .................................................

397

11.6.1Huvudmannen ska fatta beslut om

fjärrundervisning ...................................................

398

11.6.2Beslut ska inte behövas vid fjärrundervisning

 

på grund av oförutsedda omständigheter.............

401

11.6.3

Begränsad mängd fjärrundervisning .....................

402

11.6.4

Konkreta exempel – när beslut om

 

 

fjärrundervisning behövs.......................................

405

11.6.5Omfattningen av fjärrundervisning för eleven

bör dokumenteras..................................................

406

15

Innehåll

SOU 2017:44

11.7

Hur fjärrundervisning får anordnas av elevernas hemskola

.. 407

 

11.7.1

Handledare hos eleverna.......................................

407

 

11.7.2 Disciplinära och andra särskilda åtgärder ............

409

 

11.7.3

Inkludera fjärrläraren ............................................

410

11.8

Krav på den som utför fjärrundervisningen ........................

412

 

11.8.1 Vilka aktörer som får utföra fjärrundervisning ...

412

 

11.8.2 Begränsad del av verksamheten ............................

414

 

11.8.3

Krav på fjärrläraren ...............................................

415

 

11.8.4 Förutsättningar för att kunna nå eleverna ...........

418

11.9

Fjärrundervisning på entreprenad .......................................

419

12

Förslag om studiehandledning på modersmålet...........

423

12.1

Studiehandledning på modersmålet i interaktiv form ........

423

12.2

Studiehandledning på modersmålet i interaktiv form på

 

 

entreprenad ...........................................................................

425

13

Förslag om distansundervisning – allmänna

 

 

bestämmelser..........................................................

427

13.1

Möjligheter till distansundervisning ska införas.................

427

13.2

Vad som ska betraktas som distansundervisning ...............

428

 

13.2.1

Definitionen av distansundervisning ...................

428

 

13.2.2 Vad som inte ska räknas som

 

 

 

distansundervisning ..............................................

430

 

13.2.3 Samma krav ställs på distansundervisning ...........

431

13.3

Distansundervisning endast när deltagande i

 

 

undervisning annars inte är möjligt .....................................

431

 

13.3.1 Allmänt om de situationer där

 

 

 

distansundervisning ska vara möjlig.....................

432

13.3.2Dokumenterad medicinsk, psykisk eller social

problematik ...........................................................

433

13.3.3Andra särskilda skäl för distansundervisning i

de frivilliga skolformerna......................................

435

13.3.4 Andra tänkbara skäl?.............................................

438

13.3.5Praxis när det gäller målgruppen kommer att

utvecklas ................................................................

439

16

SOU 2017:44

 

Innehåll

13.4 De grundläggande bestämmelserna om

 

distansundervisning ska anges i skollagen ...........................

439

13.4.1 Ett nytt kapitel ska införas i skollagen.................

440

13.4.2

Föreskriftsrätt........................................................

440

13.5 Särskilda regler för distansundervisning..............................

441

13.5.1

Distansundervisning innebär mindre lärarledd

 

 

undervisningstid ....................................................

442

13.5.2

Lika mycket studietid............................................

444

13.5.3

Skolarbetets förläggning .......................................

445

13.6 Krav på hur distansundervisning får anordnas ....................

446

13.6.1

Distansläraren ........................................................

446

13.6.2

Distanslärarens ansvar ...........................................

448

13.6.3

Trygghet och studiero...........................................

448

13.7 Vilka aktörer som får anordna distansundervisning ...........

449

13.7.1 Endast huvudmän inom skolväsendet ..................

449

13.7.2

Godkännande av Skolinspektionen ......................

449

13.7.3

Avgift för ansökan.................................................

453

13.7.4 Mer om vad som krävs för godkännande .............

454

13.7.5

Tillräckligt elevunderlag........................................

457

13.7.6

Föreskrifter om godkännande ..............................

459

13.7.7 Överklagande i fråga om godkännande................

460

13.7.8

Tystnadsplikt .........................................................

460

13.7.9 Rätten till insyn i fristående skolor ......................

461

13.8 Andra nödvändiga undantag från skolförfattningarna .......

462

13.8.1Vissa bestämmelser ska inte gälla för

 

distansundervisning ...............................................

462

13.8.2

Skolbibliotek ..........................................................

463

13.8.3

Friluftsverksamhet ................................................

464

13.9 Rättigheter som är oförändrade ...........................................

464

13.9.1 Extra anpassningar och särskilt stöd ....................

465

13.9.2

Elevhälsa.................................................................

465

13.9.3

Studie- och yrkesvägledning .................................

466

13.9.4

Lokaler och utrustning..........................................

467

13.9.5

Skolskjuts ...............................................................

468

13.9.6

Arbetsmiljö ............................................................

469

17

Innehåll

SOU 2017:44

13.10

Särskilda utbildningsformer.................................................

469

 

13.10.1

Utbildning vid särskilda ungdomshem ................

469

 

13.10.2

Sjukhusundervisning.............................................

470

 

13.10.3

Särskild undervisning i hemmet ...........................

471

 

13.10.4

Annat sätt att fullgöra skolplikten .......................

472

14

Förslag om distansundervisning i de obligatoriska

 

 

skolformerna ...........................................................

473

14.1

Distansundervisning som särskilt stöd under begränsad

 

 

tid...........................................................................................

 

473

 

14.1.1

Särskilt stöd i form av distansundervisning.........

473

14.1.2Distansundervisning beslutas genom

åtgärdsprogram......................................................

477

14.1.3Distansundervisning kräver vårdnadshavares

medgivande............................................................

478

14.1.4Överklagande angående distansundervisning

 

 

som särskilt stöd ...................................................

478

14.2

Skolformer och ämnen .........................................................

479

 

14.2.1

Skolformer och årskurser .....................................

479

 

14.2.2

Möjliga ämnen i de obligatoriska skolformerna..

481

14.3

Samarbete kring distansundervisning..................................

482

14.3.1Distansundervisning ska få överlämnas på

entreprenad............................................................

482

14.3.2Kunskapsuppföljning och annat samarbete

 

 

med hemskolan......................................................

483

14.4

Nödvändiga undantag från skollagen ..................................

485

 

14.4.1

Skolmåltider...........................................................

485

14.5

Andra juridiska frågor ..........................................................

486

 

14.5.1

Tillsyn av eleven ....................................................

486

 

14.5.2

Närvaro och frånvaro............................................

487

14.6

Ekonomiska frågor ...............................................................

487

 

14.6.1

Kostnader för skolan.............................................

488

 

14.6.2

Kostnader för eleven .............................................

488

18

SOU 2017:44 Innehåll

15

Förslag om distansundervisning i de frivilliga

 

 

skolformerna ...........................................................

491

15.1

Distansundervisning för hela utbildningen .........................

491

 

15.1.1

Hela gymnasieutbildningen med

 

 

 

distansundervisning...............................................

491

 

15.1.2 Möjliga program och ämnen i de frivilliga

 

 

 

skolformerna..........................................................

493

 

15.1.3

Heltidsstudier ........................................................

495

 

15.1.4 Individuella anpassningar av utbildningen ...........

496

 

15.1.5

Kunskapsuppföljning ............................................

498

15.2

Distansundervisningen ska vara riksrekryterande ..............

499

 

15.2.1

Nuvarande riksrekryterande utbildningar ...........

499

15.2.2Ett fåtal anordnare och undervisningsformen

talar för riksrekrytering.........................................

500

15.2.3Utbildning med distansundervisning ska bli

 

 

riksrekryterande.....................................................

501

15.3

Antagning till distansundervisning ......................................

502

 

15.3.1

Behörighet till distansundervisning......................

502

 

15.3.2 Prövning av skäl för distansundervisning ............

503

 

15.3.3

Överklagandemöjlighet.........................................

504

 

15.3.4

Urval till distansundervisning...............................

505

 

15.3.5 Antagning vid senare tillfälle ................................

507

 

15.3.6

Sekretess vid antagning .........................................

508

15.4

Hemkommunens ansvar.......................................................

510

 

15.4.1

Samarbete med hemkommunen ...........................

510

 

15.4.2 Ekonomisk ersättning till anordnaren .................

511

15.4.3Ekonomisk ersättning till eleven för resor och

 

boende ....................................................................

514

15.4.4 Övergång till reguljär undervisning......................

515

15.5 Nödvändiga undantag från skollagen och

 

gymnasieförordningen..........................................................

516

15.5.1

Skolförlagd utbildning...........................................

517

15.5.2

Undervisningstid ...................................................

517

19

Innehåll

SOU 2017:44

15.6

Andra juridiska och ekonomiska frågor..............................

518

 

15.6.1

Kostnader för eleven .............................................

518

 

15.6.2 Närvaro och frånvaro samt indragen

 

 

 

studiehjälp..............................................................

519

 

15.6.3

Entreprenad ...........................................................

520

16

Ikraftträdande och genomförande ..............................

523

16.1

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser......................

523

 

16.1.1 Ikraftträdande för ändringarna i

 

 

 

skolförfattningarna ...............................................

523

16.1.2Ikraftträdande för ändringen i offentlighets-

och sekretesslagen.................................................

525

16.1.3 Övergångsbestämmelser när det gäller

 

entreprenad............................................................

525

16.2 Konsekvensändringar ...........................................................

526

16.2.1 Pågående försöksverksamhet med

 

fjärrundervisning behöver inte förlängas.............

526

16.2.2Försöksverksamheten med distansundervisning i gymnasieskolan i Torsås

kommun bör förlängas..........................................

527

16.2.3Förordningen om försöksverksamhet med

distansundervisning i gymnasieskolan i

 

Emmaboda kommun bör upphävas .....................

527

16.2.4Vissa följdjusteringar bör göras i förordningen

 

 

om vuxenutbildning ..............................................

528

16.3

Andra förslag på gång...........................................................

528

 

16.3.1

Överlämnade propositioner .................................

528

 

16.3.2

Välfärdsutredningens förslag................................

529

 

16.3.3 Förslag om ökad insyn i välfärden .......................

531

 

16.3.4

Gymnasieutredningens förslag.............................

532

 

16.3.5

Pågående utredningar............................................

533

16.4

Insatser för genomförande...................................................

534

 

16.4.1

Kompetensutveckling ...........................................

534

 

16.4.2

Informationsinsatser.............................................

535

16.5

Uppföljning...........................................................................

536

20

SOU 2017:44 Innehåll

17

Konsekvenser av förslagen........................................

539

17.1

Kommittéförordningens och utredningsdirektivens

 

 

krav.........................................................................................

 

539

 

17.1.1

Kommittéförordningen.........................................

539

 

17.1.2

Konsekvensutredning vid regelgivning ................

540

 

17.1.3

Utredningens direktiv ...........................................

541

17.2

Våra förslag och ställningstaganden.....................................

542

 

17.2.1

Problembeskrivning och syfte ..............................

542

 

17.2.2 Våra förslag i korthet.............................................

543

 

17.2.3 Alternativa lösningar eller ingen reglering ...........

545

 

17.2.4

Berörda av regleringarna .......................................

547

17.2.5Skyldigheter som följer av Sveriges anslutning

 

till Europeiska unionen .........................................

548

17.3 Ekonomiska konsekvenser ...................................................

549

17.3.1

Ekonomiska konsekvenser för huvudmän...........

549

17.3.2

Ekonomiska konsekvenser för staten ..................

552

17.3.3Ekonomiska konsekvenser för kommuner och

landsting .................................................................

553

17.3.4Ekonomiska konsekvenser för enskilda fysiska

 

och juridiska personer ...........................................

555

17.3.5

Samhällsekonomiska konsekvenser ......................

556

17.4 Andra konsekvenser för huvudmännen och andra

 

företag

....................................................................................

556

17.4.1

Kommunal självstyrelse .........................................

556

17.4.2 ..........................

Konsekvenser för konkurrensen

558

17.4.3 ........................Små företag i förhållande till stora

560

17.4.4Sysselsättning och offentlig service i olika

 

delar av landet ........................................................

561

17.5 Konsekvenser för skolorna...................................................

562

17.5.1 Fria skolvalet och elevunderlaget .........................

562

17.5.2 Lärares arbetsuppgifter och arbetstid...................

562

17.5.3

Kompetensutvecklingsbehov ................................

564

17.5.4

Tekniska behov ......................................................

565

21

Innehåll

SOU 2017:44

17.6 Konsekvenser för eleverna ...................................................

566

17.6.1 Rätt till likvärdig tillgång till utbildning ..............

566

17.6.2

Rätt till stöd...........................................................

566

17.6.3

Barnrättsperspektiv ...............................................

567

17.6.4

Socialiserings- och värdegrundsuppdraget ..........

568

17.6.5 Konsekvenser för den personliga integriteten ....

570

17.6.6Konsekvenser för jämställdheten mellan

kvinnor och män ...................................................

571

17.6.7Konsekvenser för brottsligheten och det

brottsförebyggande arbetet ..................................

571

17.6.8Konsekvenser för de integrationspolitiska

 

 

målen......................................................................

572

18

Författningskommentar ............................................

573

18.1

Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........

573

18.2

Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

 

 

sekretesslagen (2009:400) ....................................................

608

Referenser.......................................................................

609

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2015:112.........................................

625

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2016:107.........................................

639

22

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag är att föreslå hur skolhuvudmän för grund- skolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ges ökade möjligheter att dels ingå avtal med andra skolhuvudmän om att utföra undervisning, dels i vissa fall använda undervisnings- former som medger ett mer flexibelt sätt att erbjuda utbildning. Syftet är att öka möjligheterna för skolhuvudmän att erbjuda den undervisning som elever har behov av och att ge alla elever en likvär- dig tillgång till utbildning.

Utredningen ska föreslå under vilka förutsättningar skolhuvud- män, eller i vissa fall andra aktörer, i övrigt bör ges ökade möjlig- heter att utföra undervisning åt andra skolhuvudmän. Vidare ska utredningen utreda om distansundervisning inom vissa skolformer bör regleras. Nödvändiga författningsförslag ska också lämnas.

Utredningen ska dessutom bedöma hur entreprenad inom skol- väsendet förhåller sig till lagen (2016:1145) om offentlig upphand- ling, LOU. Vidare ska utredningen vid behov ta ställning till om möjligheterna i LOU och Välfärdsutredningens förslag1, tillsam- mans med andra samarbetsformer, är tillräckligt flexibla och effek- tiva för att huvudmännen ska kunna tillhandahålla eleverna lika tillgång till utbildning av god kvalitet. Slutligen ska utredningen vid behov utreda och föreslå lämpliga författningsändringar som be- döms vara möjliga med hänsyn till EU-rätten.

Betänkandets första del innehåller bakgrundskapitel, med bl.a. fakta om gällande rätt, om utbildningssystemet i stort, olika under- visningsmetoder och samarbetsformer. Dessutom redogör vi för dagens situation och våra utgångspunkter för arbetet. Förslagsdelen

1 SOU 2016:78.

23

Sammanfattning

SOU 2017:44

inleds med förslag om samarbetsformer och ställningstaganden om upphandling. Därefter lämnas förslag om fjärrundervisning, om studiehandledning på modersmålet samt om distansundervisning. I denna sammanfattning beskriver vi gällande rätt i anslutning till re- spektive område.

Bakgrunden till förslagen

Utredningen ska bl.a. lösa problemet att huvudmän kan ha svårt att erbjuda elever den undervisning som de enligt skollagen har rätt till eller som enskilda individer har behov av, särskilt inom huvudmän- nens befintliga organisation och verksamhet. En förklaring är lärar- brist och i viss mån ökad efterfrågan både när det gäller undervis- ning inom vissa ämnen och studiehandledning på modersmålet. En annan förklaring handlar om hur huvudmän och skolor är organise- rade. Exempelvis kan mindre huvudmän ha svårt att erbjuda elever undervisning i flera olika modersmål och glesbygdskommuner kan ha svårt att erbjuda ett allsidigt utbud av ämnen och kurser på grund av litet elevunderlag. Dessa faktorer, kombinerat med att det i dag finns begränsade möjligheter för skolhuvudmän att erbjuda elever undervisning som utförs av någon annan, är bakgrunden till våra förslag om fjärrundervisning och om entreprenad.

Ett annat problem som vi ska hantera är att en del elever av olika skäl har svårigheter att delta i skolförlagd undervisning. Distans- undervisning har setts som ett alternativ för dessa elever, men någon allmän reglering av vad som ska gälla vid sådan undervisning har inte funnits. Utredningen har därför haft i uppdrag att ta fram författ- ningsförslag på området och utreda för vilka elever det kan vara aktuellt att använda distansundervisning.

Vidare har riksdagen tillkännagett för regeringen att en utredning borde tillsättas för att generellt se över entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen (2010:800).

Utgångspunkter

Vi anser att skolans undervisning som princip ska bedrivas som närundervisning. Fjärr- och distansundervisning kan dock spela en viktig roll för att erbjuda möjligheter för elever som annars skulle

24

SOU 2017:44

Sammanfattning

ha stått utan undervisning. Fjärr- och distansundervisning ska där- för, med elevernas bästa för ögonen, vara ett komplement till ordi- narie undervisning.

En annan princip som bör framhållas är att huvudmannen, som utgångspunkt, bör bedriva undervisningen själv, eftersom det då är tydligt vem som ansvarar för verksamheten och all undervisning bedrivs inom en och samma organisation. Huvudmannen bedriver då undervisning med lärare som står under pedagogiskt ledarskap av en rektor och verksamheten omfattas av det systematiska kvalitets- arbetet som bedrivs av huvudmannen. Att undervisning överlämnas på entreprenad ska därför, precis som med fjärrundervisning, vara ett tillåtet alternativ, men som huvudregel först när huvudmannen inte kan lösa situationen på egen hand.

Vidare är vi angelägna om att skapa ett regelverk som fungerar för alla, dvs. att lämna ett förslag som utgår från reella förhållanden snarare än från ett idealtillstånd i fråga om elevers motivation och lärares skicklighet.

Ytterligare en utgångspunkt är att frågor som inte är reglerade för traditionell närundervisning inte heller ska vara reglerade för fjärr- och distansundervisning. Vi ska inte heller uttala oss om hur och när fjärr- och distansundervisning bör få användas i verksamhet som i dag inte är reglerad i skollagen.

Förslag om samarbetsformer

Gällande rätt om samarbetsformer

Med entreprenad avses i skollagen att en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman (huvudmannen) med bibehållet huvudmanna- skap sluter avtal med någon annan än kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen. Ett undantag från lokalise- ringsprincipen i kommunallagen (1991:900) gör det möjligt för kom- muner och landsting att utföra uppgifter åt andra huvudmän inom skolväsendet.

Inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxen- utbildning, särskild utbildning för vuxna och sådan pedagogisk verk- samhet som avses i 25 kap. skollagen får alla uppgifter överlämnas på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person.

25

Sammanfattning

SOU 2017:44

Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan är regelverket striktare. Inom dessa skolformer får uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen, t.ex. skolskjuts och skolmåltider, överlämnas på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person. Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får överlämnas på entreprenad till en annan huvudman. Dessutom får enskilda huvudmän över- lämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person. Samtliga dessa uppgifter får även överlämnas när de avser fjärrundervisning. Uppgifter som avser fjärrundervisning får även överlämnas på entreprenad till staten när det gäller undervisning i teckenspråk, samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan. Slutligen får uppgifter som avser under- visning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil i gymnasieskolan överlämnas på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person.

Med samverkan avses i skollagen att en kommun överlämnar an- svaret för kommunens uppgifter till en annan kommun, ett landsting eller staten. Huvudmannaskapet övergår då till den som tar över an- svaret för uppgifterna.

Vid samverkan får en annan kommun ta över ansvaret för den överlämnande kommunens uppgifter inom förskolan, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen. Ett landsting får genom samverkan ta över ansvaret för kommunens uppgifter in- om kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom särskild utbildning för vuxna. Dessutom får staten, som huvudman för sameskolan, efter avtal om samverkan med en kommun, ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan.

Även medicinska insatser som en huvudman ska svara för kan överlåtas. Endast delar av huvudmannens ansvar överlämnas då till någon annan.

Definition av entreprenad

Samarbetsformen entreprenad bör behållas och beteckningen ent- reprenad bör inte ändras. Med entreprenad ska avses att en huvud- man inom skolväsendet sluter avtal med någon annan om att denne

26

SOU 2017:44

Sammanfattning

ska utföra uppgifter inom den utbildning som huvudmannen ansva- rar för. Huvudmannen ska behålla huvudmannaskapet för uppgifter som utförs på entreprenad.

Vad entreprenad innebär

De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verk- samhet enligt skollagen ska gälla även för uppgifter som utförs på entreprenad, med de undantag som anges i skollagens kapitel om entreprenad. Det innebär bl.a. att samma bestämmelser ska gälla elevernas rätt till trygghet och studiero och angående arbete mot kränkande behandling.

De lärare och förskollärare som undervisar hos entreprenören, dvs. de som utför de uppgifter som har överlämnats, ska uppfylla kraven på legitimation och behörighet. Det undantag från behörig- hetskraven som finns i 2 kap. 18 § skollagen ska bara få användas för modersmål och yrkesämnen. Motiveringen är att entreprenad endast ska få genomföras när det innebär ett mervärde för utbildningen; om en beställande huvudman inte har någon behörig lärare att tillgå ska entreprenad vara tillåten om den utförande huvudmannen an- vänder sig av legitimerade och behöriga lärare. Detta ska gälla samt- liga skolformer utom kommunal vuxenutbildning och särskild ut- bildning för vuxna, eftersom hela verksamheten kan bedrivas på entreprenad inom dessa skolformer.

Om en huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervis- ning på entreprenad, ska huvudmannen som tidigare även få över- lämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervis- ningsuppgift till utföraren. Dit hör betygssättning och frågor om åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska en kommun eller ett landsting som tidigare få över- lämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgif- ter till utföraren.

27

Sammanfattning

SOU 2017:44

När entreprenad ska vara tillåten

Förslagen om entreprenad innebär förändringar av hur huvudmän inom skolväsendet, och i viss mån andra huvudmän, får ta hjälp av andra aktörer. Regelverket om entreprenad förtydligas. På flera områden utökas möjligheterna till sådana samarbeten, t.ex. genom att de får användas i fler skolformer och för fler typer av uppgifter. I ett par fall begränsas dock möjligheterna på grund av förändrade omständigheter som innebär att behovet av entreprenad enligt vår mening inte längre finns.

Entreprenad ska vara undantag när det gäller undervisning. Vissa uppgifter som avser undervisning ska därför endast få överlämnas på entreprenad om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Vilka uppgifter som får överlämnas på entreprenad, samt inom vilka skolformer och till vilka, framgår av tabell 1.

28

SOU 2017:44

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammanfattning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En kommun eller ett landsting ska som tidigare genom ett avtal om entreprenad få utföra uppgifter åt en annan huvudman inom skol- väsendet, trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen om an- knytning till kommunens eller landstingets område eller deras med- lemmar. Statens möjligheter att, i egenskap av huvudman för specialskolan och sameskolan, utföra uppgifter på entreprenad be- gränsas till uppgifter som avser undervisning i teckenspråk, samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan samt special- pedagogiska insatser.

För utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§ skollagen samt utbildning för elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution enligt 24 kap. 17–19 §§ skol- lagen ska samma bestämmelser gälla angående entreprenad som för den skolform som den anordnade utbildningen ska motsvara.

29

Sammanfattning

SOU 2017:44

Samverkan och överlåtelse av medicinska insatser

Vi föreslår inte några ändringar i sak när det gäller andra slags sam- arbeten som regleras i 23 kap. skollagen, samverkan och överlåtelse av medicinska insatser. Bestämmelserna om sådana samarbeten före- slås dock förändras lagtekniskt. Det betyder att en kommun som tidigare ska kunna sluta avtal om att överlåta uppgifter till olika aktörer genom ett samverkansavtal enligt vad som anges i tabell 2.

*Endast för sådan utbildning på grundläggande nivå och på gymnasial nivå, dvs. inte för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

**Endast för sådan utbildning på gymnasial nivå.

Vidare ska en huvudman inom skolväsendet som tidigare få över- låta ansvaret för sådana medicinska insatser som anges i 2 kap. 25– 28 §§ skollagen utan hinder av att huvudmannen i övrigt behåller huvudmannaskapet för utbildningen. Den som är huvudman inom skolväsendet ska kunna överlåta ansvaret för de medicinska insat- serna till en kommun eller ett landsting. En kommun kan dock inte överlåta ansvaret till en annan kommun, och ett landsting inte till ett annat landsting.

30

SOU 2017:44

Sammanfattning

Ställningstaganden om upphandling

Beskrivning av EU-rätt och LOU

Offentlig upphandling regleras på EU-nivå genom flera direktiv, där- ibland LOU-direktivet. I detta direktiv anges att icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse, s.k. NESGI, inte omfattas av direktivets tillämpningsområde.

För att en viss tjänst ska anses vara av ekonomisk natur ska den ske mot ersättning. Tjänstens ekonomiska art beror inte på tjänste- leverantörernas juridiska ställning eller tjänstens natur, utan snarare på hur verksamheten utförs, organiseras och finansieras. EU-dom- stolen har slagit fast att utbildning som ingår i ett system för offent- lig undervisning och som helt eller delvis finansieras med allmänna medel är av icke-ekonomisk art och inte omfattas av begreppet tjänster i fördragens mening. Utbildning som uppfyller dessa två kriterier är att betrakta som icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse och omfattas således inte av LOU-direktivets tillämpnings- område.

LOU-direktivet har genomförts i svensk rätt genom LOU. Med begreppet tjänster avses i LOU samma sak som i LOU-direktivet och EUF-fördraget. De tjänster som inte omfattas av upphandlings- direktiven omfattas således inte heller av LOU.

LOU-direktivet och LOU innehåller förenklade upphandlings- regler för sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Till dessa tjäns- ter, som räknas upp i en bilaga till LOU och regleras i ett särskilt kapitel i lagen, hör bl.a. skolbespisning, undervisning och utbildning samt hälsovårdstjänster. Om verksamheten avser icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse är den dock som sagt helt undantagen från tillämpningen av LOU.

Vår bedömning: NESGI

Utbildning och verksamhet inom de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, förskolan, förskoleklassen, fri- tidshemmet, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna uppfyller kraven på att ingå i ett nationellt utbildningssystem och till övervägande del finansieras av det allmänna. Samtliga dessa skolformer utgör därmed enligt vår mening icke-ekonomiska tjäns-

31

Sammanfattning

SOU 2017:44

ter av allmänt intresse, NESGI. Det gäller med andra ord hela skol- väsendet som regleras i skollagen.

Sådana tjänster har uttryckligen undantagits från EU:s upphand- lingsdirektiv och någon skyldighet att upphandla de nyss uppräknade tjänsterna finns alltså inte enligt EU-rätten. Som en följd av detta är utbildning inte heller en tjänst som omfattas av LOU. Således råder enligt vår bedömning ingen skyldighet att upphandla tjänster som av- ser utbildning inom skolväsendet enligt regelverket i LOU. Vi avser då tjänster som avser utbildningen i dess helhet samt tjänster som är direkt hänförliga till utbildningens operativa mål.

Uppgifter som inte är hänförliga till undervisning

För de uppgifter som får överlämnas på entreprenad men som inte är hänförliga till undervisning och inte heller direkt syftar till att nå utbildningens operativa mål gör vi en annan bedömning i fråga om vilka upphandlingsregler som ska tillämpas. Även om tjänsterna måhända kan räknas som delar av utbildning, dvs. som icke-ekono- miska tjänster av allmänt intresse, menar vi att det av försiktighets- skäl finns goda skäl att också fortsättningsvis upphandla dessa tjäns- ter i enlighet med bestämmelserna i LOU.

I de flesta fallen bedömer vi att upphandlingen kommer att om- fattas av de förenklade upphandlingsreglerna i LOU, eftersom det rör sig om sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Bland annat gäller det för skolmåltider och elevhälsa.

En tjänst som inte är en social tjänst eller en annan särskild tjänst, t.ex. skolskjuts, omfattas inte automatiskt av de förenklade upp- handlingsreglerna. Om värdet på sådan upphandling understiger tröskelvärden som anges i LOU-direktivet gäller dock de förenklade upphandlingsreglerna, annars ska LOU i sin helhet tillämpas.

Rekommendation

Regeringen bör överväga att föreslå riksdagen att ett förtydligande i LOU ska göras, så att det direkt av lagen framgår att icke-ekono- miska tjänster av allmänt intresse inte omfattas av lagens tillämp- ningsområde. Ett sådant klargörande direkt i LOU skulle på ett för- tjänstfullt sätt underlätta tillämpningen av lagen. Inte minst skulle

32

SOU 2017:44

Sammanfattning

det underlätta för dem som ska tillämpa lagen som inte har full kän- nedom om LOU-direktivet och primärrätten i EUF-fördraget. Ett sådant klargörande skulle tydliggöra för tillämparen att det vid varje tillfälle finns anledning att ta ställning till om den tjänst som är ak- tuell för upphandling, och som betecknas som tjänst med ett vardag- ligt språkbruk, också är en tjänst i den mening som begreppet har inom upphandlingslagstiftningen.

Förslag om fjärrundervisning

Gällande rätt

Med fjärrundervisning avses interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid. En handledare ska vara närvarande i den lokal där eleverna befinner sig.

Fjärrundervisning får i dag anordnas i grundskolan, grundsär- skolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesär- skolan. Fjärrundervisning tillåts dels när det inte finns någon legi- timerad och behörig lärare, eller när det gäller studiehandledning på modersmålet annan lämplig person, inom huvudmannens skolenhet, dels när elevunderlaget är otillräckligt. De ämnen och verksamheter som det är tillåtet att anordna fjärrundervisning i är moderna språk, modersmål, teckenspråk, studiehandledning på modersmålet, samiska i sameskolan och integrerad samisk undervisning i grundskolan. De flesta av dessa får endast anordnas inom huvudmannens egen organi- sation, men uppgifter som avser fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmålet får även överlämnas på entrepre- nad till en annan huvudman. Därutöver pågår försöksverksamhet med fjärrundervisning i fler ämnen.

Definition av fjärrundervisning och villkor för att få använda fjärrundervisning

Fjärrundervisning ska även framöver definieras som interaktiv under- visning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid. Undervisnings- metoden definierar de undervisningstillfällen där elever och lärare är

33

Sammanfattning

SOU 2017:44

åtskilda, inte all undervisning i ämnet. Ett nytt kapitel i skollagen föreslås, för att reglera fjärrundervisning.

Fjärrundervisning ska endast få användas när undervisning annars inte kan komma till stånd, dvs. om det inte finns någon lärare som uppfyller kraven på behörighet att tillgå inom en huvudmans skol- enhet eller om elevunderlaget är otillräckligt. Detta innebär ingen ändring i sak jämfört med dagens villkor.

En huvudman som avser använda fjärrundervisning i ett visst ämne eller i en viss kurs eller för en viss verksamhet ska i förväg fatta ett särskilt beslut om det. Om fjärrundervisning används för att det saknas lärare som uppfyller kraven, får fjärrundervisning som huvudregel beslutas för högst ett år i taget. Om det används för att elevunderlaget är otillräckligt finns inte någon begränsning i tid.

Fjärrundervisning ska få användas i fler ämnen

Fjärrundervisning ska få användas i samma skolformer som i dag, men i fler ämnen.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska fjärrundervisning få användas i samtliga ämnen utom de praktisk- estetiska ämnena. Därutöver ska fjärrundervisning få användas för studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervis- ning i grundskolan.

Regeringen ska få meddela föreskrifter som begränsar i vilka års- kurser i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan som fjärrundervisning får användas i respektive ämne och verksam- het. Vi bedömer att i årskurs 1–3 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan respektive i årskurs 1–4 i specialskolan bör fjärrundervis- ning endast få användas vid undervisning i modersmål och samiska i sameskolan och vid integrerad samisk undervisning i grundskolan. I årskurs 4–6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan respektive i årskurs 5–7 i specialskolan bör fjärrundervisning därutöver även få användas vid undervisning i moderna språk och teckenspråk. I års- kurs 7–9 i grundskolan och grundsärskolan respektive i årskurs 8–10 i specialskolan bör fjärrundervisning få användas i samtliga ämnen och verksamheter där sådan är tillåten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om i vilka kurser som fjärrundervisning ska

34

SOU 2017:44

Sammanfattning

få användas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Fjärrunder- visning bör få användas i de teoretiska ämnen som anges i bilaga 4 till högskoleförordningen (1993:100), men inte i de praktisk-estetiska ämnen som anges i samma bilaga. Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utfärda föreskrifter om vad som ska gälla för övriga äm- nen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om försöksverksamhet med fjärrundervisning i andra ämnen och skolformer. En försöks- verksamhet bör genomföras med fjärrundervisning i modersmål i förskoleklass.

Fjärrundervisning ska som i dag även få användas för utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§ skollagen. För sådan utbildning ska samma bestämmelser om fjärrundervisning gälla som för den skolform som den aktuella utbildningen ska motsvara.

Uppgifter som avser fjärrundervisning ska också få överlämnas på entreprenad. Det gäller samtliga tillfällen då fjärrundervisning är tillåten, förutsatt att huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Vad fjärrundervisning innebär

Den lärare som bedriver fjärrundervisning ska uppfylla kraven på legitimation och behörighet. Det undantag från behörighetskraven som finns i 2 kap. 18 § skollagen ska bara få användas för moders- mål och yrkesämnen. Fjärrundervisning är en metod som får till- lämpas när den egna skolenheten inte förmår bidra med det som fjärrundervisningen kan ge i form av en legitimerad och behörig lärare. Med andra ord ska behörighetsreglerna därför i princip alltid gälla i fråga om fjärrundervisning.

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare hos eleverna. Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person. Hand- ledaren ska få vidta sådana åtgärder för trygghet och studiero som ankommer på lärare.

De erfarenheter som vi har gjort under utredningsarbetet talar för att en kvalitativ fjärrundervisning bl.a. förutsätter att lärare och elever träffas regelbundet, att undervisningsgrupperna inte är för stora och att fjärrundervisning inte görs mot för många olika elev- grupper vid samma lektionstillfälle. En detaljreglering rörande frå-

35

Sammanfattning

SOU 2017:44

gor av detta slag skulle dock avvika från skollagen i övrigt, varför vi inte har lämnat några sådana författningsförslag.

Begränsningar

Fjärrundervisning bör som huvudregel få användas för högst 25 pro- cent av undervisningstimmarna vid en skolenhet under ett läsår och för högst 25 procent av en elevs undervisningstimmar under ett läsår när det gäller de obligatoriska skolformerna. För de frivilliga skol- formerna bör gränsen vara högst 50 procent.

Fjärrundervisning ska endast få anordnas av huvudmän. Fjärr- undervisning bör få användas för högst 25 procent av undervisningen inom en huvudmans verksamhet eller en specifik skolenhets verk- samhet.

Förslag om distansundervisning

Gällande rätt

Distansundervisning är i dag inte definierad i skollagen. Sådan under- visning är endast tillåten inom ramen för försöksverksamhet med distansundervisning i Torsås kommun.

Definition av distansundervisning och villkor för att få använda distansundervisning

Distansundervisning ska definieras som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare kan vara åtskilda i både rum och tid. Till skillnad från fjärrundervisning syftar inte definitionen enbart på specifika undervisningstillfällen inom en utbildning, utan på hur hela utbild- ningen bedrivs under en viss tidsperiod. Vi vill inte utesluta situa- tioner där eleven och läraren endast är åtskilda i rum och inte heller situationer där de varken är åtskilda i rum eller i tid. Därför anger definitionen att de kan vara åtskilda, inte att de måste vara åtskilda.

Ett nytt kapitel i skollagen föreslås, för att reglera distansunder- visning.

36

SOU 2017:44

Sammanfattning

Distansundervisning ska ses som en möjlig väg för de elever som annars inte skulle ha deltagit i någon undervisning. Distansunder- visning ska därför få användas för elever som inte har möjlighet att delta i den reguljära undervisningen på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Elever med dylika pro- blem ska inte med automatik räknas till gruppen och alltså få distans- undervisning – det bör också krävas att problematiken innebär att eleven inte kan delta i reguljär undervisning. Vidare måste prövning- en alltid vara individuell. För elever i gymnasieskolan och gymnasie- särskolan ska distansundervisning även få användas för elever som på grund av andra särskilda skäl inte har möjlighet att delta i den regul- jära undervisningen. Särskilda skäl kan vara t.ex. idrottsutövning på elitnivå eller längre utlandsvistelse hos vårdnadshavare som är bosatt utomlands. För några andra elever ska inte distansundervisning få användas.

Krav på distansundervisning

Distansundervisning ska endast få utföras av en huvudman som efter ansökan har godkänts som utförare av utbildning där distans- undervisning används. Skolinspektionen ska pröva frågor om god- kännande och ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. Det blir Skolinspektionens uppgift att pröva om huvud- mannen kan erbjuda en utbildning som innebär att eleverna har förutsättningar att uppnå utbildningens mål.

För att godkännande ska lämnas ska dessutom krävas att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet. Därmed kommer det att bli ett begränsat antal huvudmän i landet som får godkännande för att utföra distans- undervisning.

Den lärare som bedriver distansundervisning ska, liksom fjärr- lärare, uppfylla kraven på legitimation och behörighet. Det undantag från behörighetskraven som finns i 2 kap. 18 § skollagen ska bara få användas för modersmål och yrkesämnen.

37

Sammanfattning

SOU 2017:44

Distansundervisning ges som särskilt stöd i de obligatoriska skolformerna

I årskurs 7–9 i grundskolan och grundsärskolan samt i årskurs 8–10 i specialskolan ska distansundervisning få användas som särskilt stöd under en begränsad tid, om eleven uppfyller förutsättningarna för att få sådan undervisning. Beslut om distansundervisning ska fattas av rektor genom ett beslut om åtgärdsprogram, som innebär att eleven ges särskilt stöd i form av distansundervisning. Distansundervisning ska dock endast få ges om elevens vårdnadshavare medger detta. Ett beslut om att använda distansundervisning för en elev ska få gälla för högst en termin i taget och undervisningen bör syfta till att eleven återgår till reguljär undervisning. Vidare ska distansundervisning vara tillåten i samtliga ämnen utom de praktisk-estetiska ämnena, för vilka det saknas möjligheter att utföra delar av ämnena på distans.

Eftersom endast godkända utförare ska få utföra utbildning där distansundervisning används, ska uppgifter som avser sådan under- visning få överlämnas på entreprenad till dessa.

Distansundervisning ges som hel utbildning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Distansundervisning ska få användas för hela utbildningen, eller för att slutföra utbildningen, i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, om eleven uppfyller förutsättningarna för att få sådan undervis- ning. Distansundervisning ska få användas vid utbildning i samtliga ämnen, kurser och program, under förutsättning att huvudmannen blivit godkänd som utförare av distansundervisning för den aktuella utbildningen.

Riksrekrytering ska tillämpas för utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan där distansundervisning används, dvs. be- höriga sökande från hela landet ska tas emot till en utbildning som ges med distansundervisning. När distansundervisning används ska huvudmannen göra ett urval bland mottagna sökande, om fler sökan- de har tagits emot till huvudmannens utbildning än det finns platser i utbildningen och urval ska göras på grunder som Skolinspektionen har godkänt. Beslut av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman i fråga om mottagande till utbildning i gymnasieskolan

38

SOU 2017:44

Sammanfattning

eller gymnasiesärskolan där distansundervisning används ska få över- klagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

Sekretess ska gälla i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om motta- gande i utbildning som anordnas med distansundervisning. Sekre- tessen ska endast gälla om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. En bestämmelse om detta ska införas i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En motsvarande tystnadsplikt ska gälla inom enskilt bedrivna gym- nasieskolor och gymnasiesärskolor.

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på en utbildning inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan där distansundervisning används. Bidraget ska bestå av ett grundbelopp, som har beslutats av Skolverket för den aktuella utbildningen, och i vissa fall ett tilläggsbelopp.

En elev som har distansundervisning ska ha rätt till ersättning för de resor inom Sverige som krävs för utbildningen. Elevens hem- kommun ska stå för kostnaderna.

Särskilda regler när distansundervisning används

En följd av att distansundervisning används är, i och med att elever och lärare kan vara åtskilda i rum och i tid, att exakt samma rättig- heter som vid närundervisning inte kan gälla. Bestämmelser i skol- lagen samt föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen ska dock gälla även för distansundervisning, om inte något annat anges i skollagens kapitel om distansundervisning eller i föreskrifter som meddelats med stöd av det kapitlet. Det ska därför anges i skollagen att vissa av lagens bestämmelser inte gäller när distansundervisning används. Det bör även anges i skolförordningen och gymnasie- förordningen att vissa av respektive förordnings bestämmelser inte gäller då.

Exempel på bestämmelser som inte ska gälla när distansunder- visning används är reglerna om total undervisningstid i de obligato- riska skolformerna och om garanterad undervisningstid i gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan. Inte heller ska skollagens bestämmel- ser om skolbibliotek och om skolmåltider gälla.

39

Sammanfattning

SOU 2017:44

Ikraftträdande och genomförande

Ändringarna i skolförfattningarna ska träda i kraft den 1 juli 2018. De nya bestämmelserna om distansundervisning ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt skollagen från och med den 1 juli 2020, eftersom endast huvudmän som har godkänts ska få utföra sådan undervisning och ett ansökningsförfarande därför ska ha genomförts först. I övrigt ska de nya bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2018. Eftersom möjligheterna till överlämnande på entreprenad minskas i vissa avseenden ska äldre föreskrifter fortfarande gälla i fråga om entreprenadavtal som ingåtts före ikraftträdandet, dock längst till dess att entreprenadavtalet löpt ut. Vidare bör försöksverksamheten med distansundervisning i gymnasieskolan i Torsås kommun för- längas med ett år.

Eftersom bestämmelserna om distansundervisning ska tillämpas först på utbildning från och med den 1 juli 2020, dvs. första gången för utbildning som påbörjas hösten 2020, ska ändringen i offentlig- hets- och sekretesslagen träda i kraft den 1 januari 2020.

40

1 Författningsförslag

1.1Förslag till

lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1 dels att 23 kap. och 29 kap. 22 a § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 3 och 12 §§, 3 kap. 9 §, 5 kap. 6 §, 28 kap. 2, 5, 12, och 13 §§ och 29 kap. 14 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tre nya kapitel, 22 kap., 22 a kap. och 23 kap., fyra nya paragrafer, 3 kap. 11 a §, 15 kap. 7 a §, 18 kap. 8 a § och 24 kap. 22 a §, och närmast före 3 kap. 11 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 kap.

 

3 §2

I denna lag avses med

– elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undan- tag för barn i förskolan,

– distansundervisning: inter- aktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommu- nikationsteknik där elever och lärare kan vara åtskilda i både rum och tid,

1 Senaste lydelse av

 

23 kap. 1 § 2016:761

23 kap. 4 § 2016:761

23 kap. 2 § 2016:761

23 kap. 5 § 2016:761

23 kap. 3 § 2016:761

23 kap. 6 § 2015:482

23 kap. 3 a § 2016:761

23 kap. 7 § 2016:761

23 kap. 3 b § 2016:761

23 kap. 8 § 2015:482

 

29 kap. 22 a § 2015:194.

2 Senaste lydelse 2015:194.

 

41

Författningsförslag

SOU 2017:44

fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,

fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en en- skild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedri- ver utbildning i form av förskola,

fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver ut- bildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller sådant fri- tidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket,

förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,

skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola orga- niserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbygg- nader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och

utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker ut- ifrån bestämda mål.

12 §3

Lagen är uppdelad i 29 kapitel. Lagen är uppdelad i 31 kapitel.

Dessa är

inledande bestämmelser (1 kap.),

huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

kvalitet och inflytande (4 kap.),

trygghet och studiero (5 kap.),

åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

förskolan (8 kap.),

förskoleklassen (9 kap.),

grundskolan (10 kap.),

3 Senaste lydelse 2015:482.

42

SOU 2017:44

Författningsförslag

grundsärskolan (11 kap.),

specialskolan (12 kap.),

sameskolan (13 kap.),

fritidshemmet (14 kap.),

gymnasieskolan (15–17 a kap.),

gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),

kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

särskild utbildning för vuxna (21 kap.),

fjärrundervisning (22 kap.),

distansundervisning (22 a kap.),

entreprenad och samverkan (23 kap.),

särskilda utbildningsformer (24 kap.),

annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),

Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),

överklagande (28 kap.), och

övriga bestämmelser (29 kap.).

3 kap.

9 §4

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgär- derna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för upp- följningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnads- havare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet beslutas

Åtgärdsprogrammet beslutas

av rektorn. Om beslutet innebär

av rektorn. Rektorn får inte över-

att särskilt stöd ska ges i en an-

låta sin beslutanderätt till någon

nan elevgrupp eller enskilt enligt

annan om beslutet innebär att

11 § eller i form av anpassad

särskilt stöd ska ges

studiegång enligt 12 § får rek-

1. i en annan elevgrupp eller

torn inte överlåta sin beslutande-

enskilt enligt 11 §,

rätt till någon annan.

2. i form av distansundervis-

 

ning enligt 11 a §, eller

 

 

4 Senaste lydelse 2014:456.

 

43

Författningsförslag

SOU 2017:44

3. i form av anpassad studie- gång enligt 12 §.

Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutande- rätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Distansundervisning

11 a §

Ett beslut enligt 9 § får innebära att särskilt stöd under en begränsad tid ska ges i form av distans- undervisning enligt 22 a kap., om eleven uppfyller förutsättningarna för att få sådan undervisning och går i

1. grundskolans årskurs 7–9,

2. grundsärskolans årskurs 7–9, eller

3. specialskolans årskurs 8–10. Ett beslut om särskilt stöd i

form av distansundervisning får gälla för högst en termin åt gången.

5 kap.

6 §

Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åt- gärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

Enligt de förutsättningar som följer av 7–23 §§ får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av före- mål.

44

SOU 2017:44

Författningsförslag

En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständig- heter.

En handledare som avses i

22 kap. 13 § får vidta de omedel- bara och tillfälliga åtgärder som en lärare får vidta enligt första stycket. En sådan handledare får även enligt de förutsättningar som följer av 7 och 22 §§ besluta om utvis- ning ur undervisningslokalen och omhändertagande av föremål.

En åtgärd enligt första, andra eller tredje stycket får vidtas en- dast om den står i rimlig pro- portion till sitt syfte och övriga omständigheter.

15 kap.

7 a §

För utbildning i gymnasie- skolan får distansundervisning enligt 22 a kap. användas för elever som uppfyller förutsätt- ningarna för att få sådan under- visning.

18 kap.

8 a §

För utbildning i gymnasie- särskolan får distansundervisning enligt 22 a kap. användas för elever som uppfyller förutsätt- ningarna för att få sådan under- visning.

45

Författningsförslag

SOU 2017:44

22 kap. Fjärrundervisning

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

villkor för att använda fjärrundervisning (2–4 §§),

ämnen, kurser och verksamheter (5–8 §§),

försöksverksamhet (9 §),

beslut om fjärrundervisning (10 §),

utförare av fjärrundervisning (11 §),

krav på fjärrundervisning (12 och 13 §§), och

bemyndigande (14 §).

Villkor för att använda fjärrundervisning

2 § Fjärrundervisning får endast användas under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som meddelats med stöd av kapitlet.

3 § Fjärrundervisning får användas i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

4 § Fjärrundervisning får användas endast om

1.det inte finns någon lärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § att tillgå inom en huvudmans skolenhet, eller

2.elevunderlaget är otillräckligt.

När det gäller integrerad samisk undervisning gäller första stycket 1 någon annan lämplig person.

Ämnen, kurser och verksamheter

De obligatoriska skolformerna

5 § I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får fjärrundervisning endast användas i ämnena

engelska,

matematik,

moderna språk,

modersmål,

46

SOU 2017:44

Författningsförslag

naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskun- skap och samhällskunskap,

samiska,

svenska,

svenska som andraspråk,

teckenspråk, och

teknik.

I grundskolan får fjärrundervisning även användas för integrerad samisk undervisning.

6 § Regeringen får, trots 5 §, meddela föreskrifter som begränsar i vilka årskurser i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan som fjärrundervisning får användas i respektive ämne och verksamhet samt i vilken omfattning fjärrundervisning högst får användas.

De frivilliga skolformerna

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilka kurser som fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Regeringen får även meddela föreskrifter om i vilken omfattning fjärrundervisning högst får användas i dessa skolformer.

Utbildning vid särskilda ungdomshem

8 § Fjärrundervisning får även användas för utbildning vid sär- skilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§. För sådan utbildning ska samma bestämmelser för fjärrundervisning gälla som för den skolform som den aktuella utbildningen ska motsvara.

Försöksverksamhet

9 § Regeringen får meddela föreskrifter om försöksverksamhet med fjärrundervisning i andra ämnen och skolformer än de som anges i detta kapitel. Sådan försöksverksamhet ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

47

Författningsförslag

SOU 2017:44

Beslut om fjärrundervisning

10 § En huvudman som avser att använda fjärrundervisning i ett visst ämne eller i en viss kurs eller för en viss verksamhet ska fatta ett särskilt beslut om det.

En huvudman får besluta om att använda fjärrundervisning för högst ett år i taget om det görs med hänvisning till 4 § första stycket 1 eller andra stycket. Huvudmannen får dock besluta om att använda fjärrundervisning för längre tid än så, om det finns särskilda skäl att anta att behovet kommer att kvarstå under mer än ett års tid.

Ett beslut enligt första stycket behöver inte fattas om fjärr- undervisning på grund av oförutsedda omständigheter används vid enstaka tillfällen. För sådan fjärrundervisning gäller inte heller de begränsningar som i övrigt följer av detta kapitel.

Utförare av fjärrundervisning

11 § Fjärrundervisning får endast utföras av huvudmän inom skol- väsendet.

Fjärrundervisning som avses i 8 § får dock även utföras av den som är huvudman för det särskilda ungdomshemmet.

Krav på fjärrundervisning

Fjärrlärare

12 § Den lärare som bedriver fjärrundervisning ska uppfylla kra- ven i 2 kap. 13 §.

En lärare som inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 § får dock, utan ett sådant beslut som anges i 2 kap. 19 §, bedriva fjärrundervisning om

1.undervisningen avser ett sådant ämne som anges i 2 kap. 18 § andra stycket 1 eller 2, och

2.läraren uppfyller kraven i 2 kap. 18 § första stycket.

48

SOU 2017:44 Författningsförslag

Handledare

13 § Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närva- rande där eleverna befinner sig.

Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person.

Bemyndigande

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning.

22 a kap. Distansundervisning

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

förhållandet till annan reglering (2 §),

villkor för att använda distansundervisning (3–6 §§),

ämnen, kurser och verksamheter (7 och 8 §§),

utförare av distansundervisning (9 och 10 §§),

krav på distansundervisning (11 och 12 §§),

antagning till utbildning med distansundervisning inom de fri- villiga skolformerna (13–15 §§),

kostnader för eleven inom de frivilliga skolformerna (16 och 17 §§),

ersättning till huvudman som utför distansundervisning inom de frivilliga skolformerna (18–20 §),

rätten att fullfölja utbildningen med reguljär undervisning (21 §),

och

bemyndigande (22 §).

Förhållandet till annan reglering

2 § Bestämmelser i denna lag samt föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen gäller även för distansundervisning, om inte något annat anges i detta kapitel eller i föreskrifter som meddelats med stöd av kapitlet.

49

Författningsförslag

SOU 2017:44

Följande bestämmelser gäller dock inte för utbildning där distans- undervisning används:

2 kap. 5 § andra stycket samt 2 kap. 5 a § om godkännande av enskilda huvudmän och samråd,

2 kap. 36 § om skolbibliotek,

10 kap. 5 §, 11 kap. 7 § och 12 kap. 5 § om total undervisningstid,

– 10 kap. 10 § andra stycket, 11 kap. 13 § andra stycket och 12 kap. 10 § andra stycket om skolmåltider,

15 kap. 11 § och 18 kap. 11 § om skolförlagd utbildning, och

16 kap. 18 § och 19 kap. 20 § om garanterad undervisningstid.

Villkor för att använda distansundervisning

Grundförutsättningar

3 § Distansundervisning får endast användas under de förutsätt- ningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som meddelats med stöd av kapitlet.

4 § Distansundervisning får användas för elever som inte har möj- lighet att delta i den reguljära undervisningen på grund av doku- menterad medicinsk, psykisk eller social problematik.

För elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får distans- undervisning även användas för elever som på grund av andra särskilda skäl inte har möjlighet att delta i den reguljära undervisningen.

De obligatoriska skolformerna

5 § Distansundervisning får användas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § för elever som behöver sådant stöd.

Distansundervisning får användas endast om elevens vårdnads- havare eller andra som har omvårdnaden om eleven medger detta.

Av 24 kap. 22 a § framgår att distansundervisning även får an- vändas som alternativ till sådan särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats som avses i 24 kap. 20 §.

50

SOU 2017:44

Författningsförslag

De frivilliga skolformerna

6 § Distansundervisning får användas för en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan för en hel utbildning eller för att slutföra en utbildning som avser

1.ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesär- skolan,

2.ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller

3.ett individuellt program i gymnasiesärskolan.

Av 24 kap. 22 a § framgår att distansundervisning även får använ- das som alternativ till sådan särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats som avses i 24 kap. 20 §.

Ämnen, kurser och verksamheter

De obligatoriska skolformerna

7 § I grundskolan, grundsärskolan och specialskolan får distans- undervisning endast användas i ämnena

engelska,

matematik,

moderna språk,

modersmål,

naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskun- skap och samhällskunskap,

samiska,

svenska,

svenska som andraspråk,

teckenspråk, och

teknik.

De frivilliga skolformerna

8 § I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får distansunder- visning användas vid utbildning i samtliga ämnen, kurser och pro- gram, under förutsättning att huvudmannen blivit godkänd enligt 9 § som utförare av distansundervisning för den aktuella utbildningen.

51

Författningsförslag

SOU 2017:44

Utförare av distansundervisning

Ansökningsförfarande

9 § Distansundervisning får endast utföras av en huvudman som efter ansökan har godkänts som utförare av utbildning där distans- undervisning används. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet.

För att godkännande ska lämnas krävs att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet.

Statens skolinspektion prövar frågor om godkännande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-

delar föreskrifter om vad som krävs i fråga om utbildning där distansundervisning används för att ett godkännande ska lämnas.

Avgift

10 § Den som ansöker om godkännande enligt 9 § ska betala en avgift till staten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgiftens storlek och om betalning av av- giften.

Krav på distansundervisning

Distanslärare

11 § Den lärare som bedriver distansundervisning ska uppfylla kraven i 2 kap. 13 §.

En lärare som inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 § får dock, utan ett sådant beslut som anges i 2 kap. 19 §, bedriva distansundervisning om

1.undervisningen avser ett sådant ämne som anges i 2 kap. 18 § andra stycket 1 eller 2, och

2.läraren uppfyller kraven i 2 kap. 18 § första stycket.

52

SOU 2017:44

Författningsförslag

Elevens kontakt med distansläraren

12 § Distansläraren ska ha regelbunden direktkontakt med eleven när distansundervisning används.

Antagning till utbildning med distansundervisning inom de frivilliga skolformerna

Behörighet

13 § För att vara behörig att antas till en sådan utbildning som an- ges i 6 § där distansundervisning används ska en sökande antingen

1.när det gäller gymnasieskolan, uppfylla de behörighetskrav som gäller för en sådan utbildning, eller

2.när det gäller gymnasiesärskolan, tillhöra målgruppen för skol- formen.

För att vara behörig att antas till en utbildning där distansunder- visning används ska en sökande därutöver uppfylla de krav som anges

i4 §.

Beslut om behörighet och mottagande samt riksrekrytering

14 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är därvid bun- den av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande till- hör gymnasiesärskolans målgrupp.

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering).

Urval

15 § Huvudmannen ska göra ett urval bland mottagna sökande, om fler sökande har tagits emot till huvudmannens utbildning än det finns platser i utbildningen. Urval ska göras på grunder som Statens skolinspektion har godkänt.

53

Författningsförslag

SOU 2017:44

Kostnader för eleven inom de frivilliga skolformerna

Resor och boende

16 § En elev som har distansundervisning har rätt till ersättning för de resor inom Sverige som krävs för utbildningen. Elevens hem- kommun ska stå för kostnaderna.

Om eleven i anslutning till en resa enligt första stycket måste övernatta utanför det egna hemmet, ska hemkommunen svara för kostnader för kost och logi under resan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om resor och boende vid distansundervisning.

Övriga kostnader

17 § Utbildning där distansundervisning används i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får, trots bestämmelserna om avgiftsfri ut- bildning i 15 kap. 17 § och 18 kap. 17 §, innebära att eleven själv får svara för kostnader för bredbandsuppkoppling och annan teknisk utrustning i form av nödvändig hårdvara som behövs för utbildning- ens genomförande. Detta gäller dock endast om eleven har antagits till en utbildning där distansundervisning används med stöd av 4 § andra stycket.

Ersättning till huvudman som utför distansundervisning inom de frivilliga skolformerna

18 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på en utbildning inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan där distansundervisning används.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 19 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 20 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs ut- bildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

54

SOU 2017:44

Författningsförslag

19 § Grundbeloppet ska avse ersättning för

1.undervisning,

2.lärverktyg som huvudmannen ska tillhandahålla,

3.elevhälsa,

4.administration,

5.mervärdesskatt, och

6.lokalkostnader.

Hemkommunen ska betala det grundbelopp som har beslutats för den aktuella utbildningen av Statens skolverk.

20 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara indivi- duellt bestämt utifrån elevens behov.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Rätten att fullfölja utbildningen med reguljär undervisning inom de frivilliga skolformerna

21 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt pro- gram eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan eller gymna- siesärskolan där distansundervisning används och som därefter öns- kar delta i reguljär undervisning har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen hos hemkommunen, om hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kom- mun eller ett landsting som anordnar utbildningen.

Bemyndigande

22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning.

55

Författningsförslag

SOU 2017:44

23 kap. Entreprenad och samverkan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

allmänna förutsättningar för entreprenad (2–8 §§)

vad som får överlämnas på entreprenad (9–20 §§),

bemyndigande om entreprenader (21 §),

samverkan mellan offentliga huvudmän (22–24 §§), och

överlåtelse av ansvar för medicinska insatser (25 §).

Allmänna förutsättningar för entreprenad

Inledande bestämmelser

2 § Med entreprenad avses i denna lag att en huvudman inom skol- väsendet sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra upp- gifter inom den utbildning som huvudmannen ansvarar för. Huvud- mannen behåller huvudmannaskapet för uppgifter som utförs på entreprenad. Ett sådant avtal får endast slutas under de förutsätt- ningar som anges i detta kapitel.

Det som sägs i första stycket gäller även andra huvudmän för utbildning och annan verksamhet enligt denna lag, när entreprenad får användas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag gäller även för uppgifter som utförs på entreprenad, med de undantag som anges i detta kapitel.

Lärare

3 § Lärare och förskollärare som undervisar vid entreprenad ska uppfylla kraven i 2 kap. 13 § vid undervisning i

1.förskolan,

2.förskoleklassen,

3.grundskolan,

4.grundsärskolan,

5.specialskolan,

6.sameskolan,

7.fritidshemmet,

56

SOU 2017:44

Författningsförslag

8.gymnasieskolan, och

9.gymnasiesärskolan.

En lärare eller förskollärare som inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 § får dock undervisa vid entreprenad i de skolformer som anges i första stycket, om

1.undervisningen avser ett sådant ämne som anges i 2 kap. 18 § andra stycket 1 eller 2, och

2.läraren eller förskolläraren uppfyller kraven i 2 kap. 18 § första stycket.

Myndighetsutövning

4 § Om en huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervis- ning på entreprenad, får huvudmannen även överlämna den myndig- hetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift till utföra- ren.

5 § En kommun eller ett landsting får, när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna, överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter till utföra- ren.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.

Vissa särskilda utbildningsformer enligt 24 kap.

6 § För utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§ samt utbildning för elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution enligt 24 kap. 17–19 §§ ska samma bestäm- melser gälla angående entreprenad som för den skolform som den anordnade utbildningen ska motsvara.

57

Författningsförslag

SOU 2017:44

Staten

7 § Staten får endast, i egenskap av huvudman för specialskolan och sameskolan, på entreprenad utföra uppgifter som avser

1.undervisning i teckenspråk, samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan, och

2.specialpedagogiska insatser.

Uppgifter enligt första stycket 1 får utföras med fjärrundervis- ning enligt 22 kap.

Kommuner och landsting

8 § Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar får en kommun eller ett landsting genom ett avtal enligt 2 § utföra uppgifter åt en annan huvudman inom skolväsendet. En kommun eller ett landsting får genom ett sådant avtal även utföra uppgifter som avses i 6 §.

Vad som får överlämnas på entreprenad

När alla uppgifter får överlämnas på entreprenad

9 § Alla uppgifter får överlämnas till en enskild fysisk eller juri- disk person på entreprenad inom

1.kommunal vuxenutbildning,

2.särskild utbildning för vuxna, och

3.sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.

10 § Under en begränsad tidsperiod får alla uppgifter överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1.förskolan, och

2.fritidshemmet.

Överlämnande enligt första stycket får endast göras för att till- handahålla verksamhet under lov eller obekväm arbetstid och för att möjliggöra ett effektivt resursutnyttjande.

58

SOU 2017:44

Författningsförslag

När andra uppgifter än undervisning får överlämnas på entreprenad

11 § Uppgifter som inte är hänförliga till undervisning får, med undantag för vad som anges i 12 §, överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1.förskolan,

2.förskoleklassen,

3.fritidshemmet,

4.grundskolan,

5.grundsärskolan,

6.gymnasieskolan, och

7.gymnasiesärskolan.

12 § Uppgifter som avser bedömning av en nyanländ elevs kun- skaper enligt 3 kap. 12 c § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1.grundskolan,

2.grundsärskolan,

3.specialskolan, och

4.sameskolan.

Modersmålsundervisning

13 § Uppgifter som avser modersmålsundervisning får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1.grundskolan,

2.grundsärskolan,

3specialskolan,

4.sameskolan,

5.gymnasieskolan, och

6.gymnasiesärskolan.

Ett överlämnande enligt första stycket får innebära att under-

visningen utförs med fjärrundervisning enligt 22 kap. Överlämnande på entreprenad får endast ske om huvudmannen

har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

59

Författningsförslag

SOU 2017:44

Studiehandledning på modersmålet

14 § Uppgifter som avser studiehandledning på modersmålet får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entre- prenad inom

1.grundskolan,

2.grundsärskolan,

3.specialskolan,

4.sameskolan,

5.gymnasieskolan, och

6.gymnasiesärskolan.

Ett överlämnande enligt första stycket får innebära att studie- handledning ges i interaktiv form med informations- och kommu- nikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.

Överlämnande på entreprenad får endast ske om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Vissa karaktärsämnen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

15 § Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1.gymnasieskolan, och

2.gymnasiesärskolan.

Fjärrundervisning

16 § Uppgifter som avser fjärrundervisning enligt 22 kap. får, ut- över vad som följer av 13 §, överlämnas till en annan huvudman in- om skolväsendet på entreprenad inom

1.grundskolan,

2.grundsärskolan,

3.specialskolan,

4.sameskolan,

5.gymnasieskolan, och

6.gymnasiesärskolan.

60

SOU 2017:44

Författningsförslag

Överlämnande på entreprenad får endast ske om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Distansundervisning

17 § Uppgifter som avser distansundervisning enligt 22 a kap. samt särskild undervisning i form av distansundervisning enligt 24 kap. 22 a § får överlämnas på entreprenad inom

1.grundskolan,

2.grundsärskolan, och

3.specialskolan.

Uppgifter som avser särskild undervisning i form av distans- undervisning enligt 24 kap. 22 a § får även överlämnas på entrepre- nad inom

1.gymnasieskolan, och

2.gymnasiesärskolan.

Uppgifter enligt första och andra styckena får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet som har godkänts enligt 22 a kap. 9 §.

Specialpedagogiska insatser

18 § Uppgifter som avser specialpedagogiska insatser får överläm- nas till staten, i egenskap av huvudman för specialskolan, på entre- prenad inom

1.grundskolan,

2.grundsärskolan, och

3.sameskolan.

Lovskola

19 § Uppgifter som avser undervisning i lovskola enligt 10 kap. 23 a och b §§ får överlämnas till en annan huvudman inom skol- väsendet på entreprenad inom grundskolan.

61

Författningsförslag

SOU 2017:44

Dispensmöjlighet

20 § Om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall än de som anges i 10 och 13–19 §§ medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen får överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på entreprenad.

Bemyndigande om entreprenader

21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om entreprenader enligt 6 och 9–19 §§.

Samverkan mellan offentliga huvudmän

Allmänt om samverkan

22 § Med samverkan avses i detta kapitel att en kommun sluter avtal med någon annan kommun, ett landsting eller staten om att denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter enligt denna lag på ett visst område. Ett avtal om samverkan innebär att den andra aktören tar över huvudmannaskapet för uppgiften. Ett sådant avtal får endast avse sådana uppgifter som anges i 23 och 24 §§.

Samverkan inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.

23 § En kommun får sluta avtal om samverkan i fråga om uppgif- ter inom

1.förskolan,

2.fritidshemmet, och

3.sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. Ett avtal enligt första stycket får slutas med

1.en annan kommun, och

2.staten, i egenskap av huvudman för sameskolan, när det gäller

uppgifter inom förskolan.

62

SOU 2017:44

Författningsförslag

Samverkan inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna

24 § En kommun får även sluta avtal om samverkan i fråga om uppgifter inom

1.kommunal vuxenutbildning, och

2.särskild utbildning för vuxna.

Ett avtal enligt första stycket får slutas med

1.en annan kommun, och

2.ett landsting, när det gäller uppgifter inom

a)kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå,

b)kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och

c)särskild utbildning för vuxna.

Överlåtelse av ansvar för medicinska insatser

25 § En huvudman inom skolväsendet får överlåta ansvaret för sådana medicinska insatser som anges i 2 kap. 25–28 §§ utan hinder av att huvudmannen i övrigt behåller huvudmannaskapet för utbild- ningen.

En kommun, en enskild huvudman och staten får överlåta an- svar som avses i första stycket till ett landsting. Ett landsting, en enskild huvudman och staten får överlåta ansvaret till en kommun. För att en överlåtelse ska kunna ske krävs att båda parterna är över- ens om detta.

Det som sägs om huvudmän inom skolväsendet i denna paragraf gäller även för staten i egenskap av huvudman för utbildning vid särskilda ungdomshem.

24 kap.

22 a §

Som ett alternativ till särskild undervisning enligt 20 § får huvudmannen besluta att eleven i stället ska få distansundervisning enligt bestämmelserna i 22 a kap., om eleven eller elevens vårdnads- havare samtycker till det.

63

1. godkännande enligt 2 kap.
5 §, 22 a kap. 9 § eller 24 kap. 3 a § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

Författningsförslag

SOU 2017:44

Distansundervisning enligt första stycket får dock inte använ- das för elever i årskurs 1–6 i grund- skolan, grundsärskolan eller same- skolan eller i årskurs 1–7 i special- skolan.

28 kap.

2 §5

Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos allmän för- valtningsdomstol i fråga om

1. godkännande enligt 2 kap.

5 § eller 24 kap. 3 a § eller åter- kallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

2.medgivande enligt 24 kap. 4 a § eller återkallelse av sådant medgivande enligt 26 kap. 13 §,

3.förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 6 § eller åter- kallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,

4.statliga åtgärder för rättelse enligt 26 kap. 17 §,

5.tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller

6.vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

5 §6

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos all- män förvaltningsdomstol i fråga om

1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant god-

kännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

 

 

2. bidrag enligt 8 kap. 21 §,

 

2. bidrag enligt 8 kap. 21

§,

9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap.

9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap.

36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §,

36

§, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52

§,

17 kap. 31 eller 35 § eller 19 kap.

17 kap. 31 eller 35 §, 19 kap.

45 §,

45

§ eller 22 a kap. 18 §,

 

5Senaste lydelse 2015:802.

6Senaste lydelse 2012:109.

64

SOU 2017:44

Författningsförslag

3.avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,

4.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

5.skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första styck- et, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,

6.ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller

18 kap. 32 § första stycket,

7.medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkal- lelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

8.rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,

9.bidrag enligt 25 kap. 11 §,

10.tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller

11.vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

12 §7

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos Skol- väsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller till- hörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

2.uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4.mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5.åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6.placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare öns- kar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,

7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp ele- ver, mottagande enligt 17 a kap.

7. mottagande i första hand en- ligt 16 kap. 36 §, mottagande en- ligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §,

7 Senaste lydelse 2015:482.

65

Författningsförslag SOU 2017:44

18 §

eller mottagande

i

första

mottagande i första hand enligt

hand

enligt 19 kap. 29 §

första

19 kap. 29 § första stycket eller

stycket,

 

 

 

mottagande enligt 22 a kap. 14 §,

8. tillhörighet

till

målgruppen

för gymnasiesärskolan

enligt

18 kap. 5 eller 7 §,

 

 

 

 

 

9. mottagande

till

kommunal

vuxenutbildning enligt

20 kap.

13 §, 14 § andra stycket, 22 § eller 33 § eller till särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 7 § tredje stycket,

10.upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxen- utbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket eller i särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § andra stycket,

11.att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket eller särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § tredje stycket,

12.åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller

13.rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som av- ses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

13 §8

Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd i fråga om

 

 

1. mottagande enligt 16 kap.

 

1. mottagande enligt 16 kap.

36 §, mottagande enligt 17 kap.

36

§, mottagande enligt 17 kap.

14 § när det gäller en utbildning

14

§ när det gäller en utbildning i

i gymnasieskolan som utformats

gymnasieskolan som utformats

för en grupp elever, mottagande

för en grupp elever, mottagande

enligt 17 a kap. 18 § eller motta-

enligt 17 a kap. 18 §, mottagande

gande enligt 19 kap. 29 § första

enligt 19 kap. 29 § första stycket

stycket, eller

eller mottagande enligt 22 a kap.

 

14

§, eller

2. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som av- ses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av den sökande.

8 Senaste lydelse 2014:530.

66

SOU 2017:44

Författningsförslag

29 kap.

14 §

Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om en- skildas personliga förhållanden.

Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.

Den som är eller har varit verk- sam inom enskilt bedriven gym- nasieskola eller enskilt bedriven gymnasiesärskola får inte obehörig- en röja vad han eller hon har fått veta om någons personliga förhåll- anden i ett ärende om mottagande i utbildning enligt 22 a kap.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400).

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

2.Bestämmelserna om distansundervisning tillämpas på utbild- ning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2020. Övriga bestämmelser tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2018.

3.Äldre föreskrifter i 23 kap. gäller fortfarande i fråga om entre- prenadavtal som ingåtts före ikraftträdandet, dock längst till dess att entreprenadavtalet löpt ut.

67

Författningsförslag

SOU 2017:44

1.2Förslag till

lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 23 kap. 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

23 kap.

2 a §

Sekretess gäller i gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan för uppgift om enskilds personliga för- hållanden i ärenden om motta- gande i utbildning enligt 22 a kap. skollagen (2010:800). Sekretessen gäller endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstå- ende till denne lider men om upp- giften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän hand- ling gäller sekretessen i högst sjut- tio år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

68

SOU 2017:44

Författningsförslag

1.3Förslag till

förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)

Härigenom föreskrivs i fråga om skolförordningen (2011:185)9 dels att 5 a kap. och 14 a kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 14 a kap. 3 § ska utgå, dels att 1 kap. 1 § och 5 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya kapitel, 5 a kap. och 5 b kap., och en ny paragraf, 2 kap. 5 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §10

I denna förordning finns följande kapitel:

inledande bestämmelser (1 kap.),

huvudmän (2 kap.),

lärotider (3 kap.),

elever (4 kap.),

utbildningen (5 kap.),

fjärrundervisning (5 a kap.),

 

– distansundervisning

 

(5 b kap.),

– betyg (6 kap.),

 

– förskolan (7 kap.),

 

– förskoleklassen (8 kap.),

 

– grundskolan (9 kap.),

 

– grundsärskolan (10 kap.),

 

– specialskolan (11 kap.),

 

– sameskolan (12 kap.),

 

– fritidshemmet (13 kap.),

 

 

 

9 Senaste lydelse av

 

5 a kap. 1 § 2015:293

rubriken till 5 a kap. 2015:293

5 a kap 2 § 2015:293

rubriken närmast före 5 a kap. 1 § 2015:293

5 a kap. 3 § 2015:293

rubriken närmast före 5 a kap. 3 § 2015:293

5 a kap. 4 § 2015:293

rubriken närmast före 5 a kap. 4 § 2015:293

5 a kap. 5 § 2015:293

rubriken närmast före 5 a kap. 5 § 2015:293

14 a kap. 3 § 2015:293

rubriken närmast före 14 a kap. 3 § 2015:293.

10 Senaste lydelse 2015:293.

 

69

Författningsförslag

SOU 2017:44

bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.),

utbildning vid särskilda ungdomshem (14 a kap.), och

övriga bestämmelser (15 kap.).

2 kap.

5 §

Ansökan om godkännande som enskild huvudman för grundskola eller grundsärskola ska innehålla uppgift om huruvida huvudman- nen vill anordna en utbildning där distansundervisning enligt 22 a kap. används.

5 kap.

4 §

En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

Studiehandledning enligt första och andra styckena får ges i inter- aktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid, om det inte finns någon lämplig person att tillgå inom skolenheten.

70

SOU 2017:44

Författningsförslag

5 a kap. Fjärrundervisning

Begränsningar i användningen av fjärrundervisning

1 § Fjärrundervisning får användas i årskurs 1–3 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan respektive i årskurs 1–4 i special- skolan vid undervisning i

1.modersmål, och

2.samiska i sameskolan.

Fjärrundervisning får i dessa årskurser också användas för inte- grerad samisk undervisning i grundskolan.

2 § Fjärrundervisning får användas i årskurs 4–6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan respektive i årskurs 5–7 i special- skolan vid undervisning i

1.moderna språk,

2.modersmål,

3.samiska i sameskolan, och

4.teckenspråk.

Fjärrundervisning får i dessa årskurser också användas för inte- grerad samisk undervisning i grundskolan.

3 § Fjärrundervisning får användas i årskurs 7–9 i grundskolan och grundsärskolan respektive i årskurs 8–10 i specialskolan i samt- liga ämnen och verksamheter där fjärrundervisning är tillåten.

4 § Beslut om fjärrundervisning får fattas för ämnen vars sam- manlagda antal undervisningstimmar under ett läsår för en enskild elev respektive en enskild skolenhet utgör högst 25 procent av ele- vens respektive skolenhetens undervisningstimmar.

Vid beräkningen enligt första stycket ska samtliga timmar i ett ämne som ett beslut om fjärrundervisning avser räknas som fjärr- undervisning, oavsett om fjärrundervisning används vid alla lektions- tillfällen eller inte.

Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman medge att fjärrundervisning får användas för mer än 25 procent av undervis- ningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant medgivande får lämnas för högst ett års tid och endast om det finns synnerliga skäl för det.

71

Författningsförslag

SOU 2017:44

Begränsningar i utförande av fjärrundervisning

5 § En skolhuvudman får utföra fjärrundervisning i en omfattning som av det totala antalet undervisningstimmar inom huvudman- nens verksamhet eller vid en specifik skolenhet utgör högst 25 pro- cent av undervisningstimmarna.

Vid beräkningen enligt första stycket ska samtliga timmar i ett ämne där fjärrundervisning används räknas som fjärrundervisning, oavsett om fjärrundervisning används vid alla lektionstillfällen eller inte.

Dokumentation av fjärrundervisning

6 § Huvudmannens beslut om att fjärrundervisning ska användas i ett visst ämne eller en viss verksamhet ska dokumenteras.

Huvudmannen ska anmäla omfattningen av fjärrundervisning till Statens skolinspektion.

7 § En huvudman som utför fjärrundervisning åt en annan huvud- man ska anmäla omfattningen av fjärrundervisningen till Statens skolinspektion.

5 b kap. Distansundervisning

Förhållandet till annan reglering

1 § Bestämmelser i denna förordning samt föreskrifter som med- delats i anslutning till förordningen gäller även för distansunder- visning, om inte något annat anges i detta kapitel eller i föreskrifter som meddelats med stöd av kapitlet.

Följande bestämmelser gäller dock inte för utbildning där distans- undervisning används:

2 kap. 2 § om handläggning av ärenden om godkännande som enskild huvudman,

3 kap. 4 § om skolarbetets förläggning, och

5 kap. 6 § om friluftsverksamhet.

72

SOU 2017:44

Författningsförslag

Utförare av distansundervisning

Ansökan

2 § Staten, en kommun, ett landsting eller en enskild får ansöka om att bli godkänd som utförare av utbildning där distansunder- visning används. Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skol- enhet. Om sökanden är en enskild som inte sedan tidigare är god- känd som huvudman, ska ansökan även avse godkännande som huvudman enligt 2 kap. 5 § första stycket skollagen (2010:800).

Ansökan görs hos Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

3 § Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1.vilken utbildning ansökan avser,

2.vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,

3.i förekommande fall, om utbildningen riktar sig mot någon specifik elevkategori,

4.i förekommande fall, sökandens tidigare erfarenhet av liknande utbildning, och

5.hur många elever sökanden avser att ta emot.

Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om vilka ytter- ligare uppgifter som ska lämnas i ansökan.

Godkännande

4 § En sökande får godkännas som utförare av utbildning där distansundervisning används om den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

För att godkännande ska lämnas krävs också att utbildningen

1.är av god kvalitet, och

2.bedöms tillgodose ett behov hos skolhuvudmän som önskar ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning.

Om sökanden är en enskild som inte sedan tidigare är godkänd som huvudman, ska godkännandet även avse huvudmannaskap en- ligt 2 kap. 5 § första stycket skollagen (2010:800).

73

Författningsförslag

SOU 2017:44

Beslut

5 § Ett beslut om godkännande ska gälla tills vidare. Av beslutet ska det framgå vilken utbildning godkännandet avser och vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas. Beslutet innebär att utbild- ningen bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den ut- förare som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska också framgå hur många platser utbildningen får omfatta.

Statens skolinspektions beslut enligt första stycket ska om möj- ligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen ska starta.

Bemyndiganden om ansökningsavgift

6 § Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om storleken på den avgift som sökanden ska betala vid ansökan om att bli god- känd som utförare av utbildning där distansundervisning används inom grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan. Skolinspek- tionen får även i övrigt meddela föreskrifter om betalning av avgif- ten.

Vid bestämmandet av avgiftens storlek ska Skolinspektionen eftersträva full kostnadstäckning för verksamheten med godkän- nande av utförare av utbildning där distansundervisning används.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.

2.Bestämmelserna om distansundervisning tillämpas på utbild- ning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2020. Övriga bestämmelser tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2018.

74

SOU 2017:44

Författningsförslag

1.4Förslag till

förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)11

dels att 4 a kap. och 13 a kap. 3 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 13 a kap. 3 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1 och 7 §§, 2 kap. 4 §, 9 kap. 9 § och 13 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas två nya kapitel, 4 a kap. och 4 b kap., en ny paragraf, 7 kap. 15 §, samt närmast före 7 kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §12 Förordningen innehåller följande kapitel:

inledande bestämmelser (1 kap.),

huvudmän (2 kap.),

lärotider (3 kap.),

utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.),

fjärrundervisning (4 a kap.),

distansundervisning

(4 b kap.),

avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),

introduktionsprogram (6 kap.),

behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),

betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),

stödåtgärder (9 kap.),

utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),

11 Senaste lydelse av

 

4 a kap. 1 § 2015:291

rubriken till 4 a kap. 2015:291

4 a kap 2 § 2015:291

rubriken närmast före 4 a kap. 1 § 2015:291

4 a kap. 3 § 2015:291

rubriken närmast före 4 a kap. 3 § 2015:291

4 a kap. 4 § 2015:291

rubriken närmast före 4 a kap. 4 § 2015:291

4 a kap. 5 § 2015:291

rubriken närmast före 4 a kap. 5 § 2015:291

13 a kap. 3 § 2015:291

rubriken närmast före 13 a kap. 3 § 2015:291.

12 Senaste lydelse 2015:291.

 

75

Författningsförslag

SOU 2017:44

utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.),

elever (12 kap.),

bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor (13 kap.),

utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.), och

övriga bestämmelser (14 kap.).

7 §13

En elevs individuella studieplan ska, när det är aktuellt, innehålla uppgifter om

vilken studieväg eleven går på och om de val av kurser eller

ämnesområden som eleven har gjort,

huruvida eleven följer ett fullständigt eller utökat program,

vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och, om eleven följer ett utökat program, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet,

huruvida eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka kurser som har bytts ut,

huruvida eleven följer ett reducerat program och i vilken om- fattning samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,

– elevens studier i grundsko-

– elevens studier i grundsko-

lans ämnen, och

lans ämnen,

– andra insatser som är gynn-

– andra insatser som är gynn-

samma för elevens kunskaps-

samma för elevens kunskaps-

utveckling och som är avsedda

utveckling och som är avsedda

att ingå i utbildningen om eleven

att ingå i utbildningen om eleven

följer ett introduktionsprogram.

följer ett introduktionsprogram,

 

och

 

– huruvida eleven får fjärr-

 

undervisning och, i så fall, i vil-

 

ken utsträckning detta sker.

13 Senaste lydelse 2012:402.

76

SOU 2017:44 Författningsförslag

2 kap.

4 §14

Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymna- sieskola eller gymnasiesärskola ska innehålla uppgift om

– vilket

nationellt program

– vilket

nationellt program

och, i förekommande fall, vilken

och, i förekommande fall, vilken

nationell inriktning huvudman-

nationell inriktning huvudman-

nen vill anordna, och

nen vill anordna,

– huruvida huvudmannen vill

– huruvida huvudmannen vill

anordna en särskild variant, av-

anordna en särskild variant, av-

vikelse i form av riksrekryterande

vikelse i form av riksrekryterande

utbildning,

riksrekryterande

utbildning,

riksrekryterande

idrottsutbildning vid riksidrotts-

idrottsutbildning vid riksidrotts-

gymnasium eller nationellt god-

gymnasium eller nationellt god-

känd idrottsutbildning.

känd idrottsutbildning, och

 

 

– huruvida huvudmannen vill

 

 

anordna en utbildning där distans-

 

 

undervisning

enligt 22 a kap. an-

 

 

vänds.

 

Någon särskild ansökan om att få anordna särskild variant, av- vikelse i form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk.

4 a kap. Fjärrundervisning

Begränsningar i användningen av fjärrundervisning

1 § Fjärrundervisning får användas i kurser i ämnena

biologi,

engelska,

filosofi,

fysik,

företagsekonomi,

geografi,

grekiska,

historia,

14 Senaste lydelse 2012:402.

77

Författningsförslag

SOU 2017:44

juridik,

kemi,

latin,

matematik,

moderna språk,

modersmål,

naturkunskap,

psykologi,

religionskunskap,

samhällskunskap,

svenska,

svenska som andraspråk,

teckenspråk, och

teknik.

2 § Fjärrundervisning får inte användas i kurser i ämnena

bild,

dans,

idrott och hälsa,

musik, och

teater.

3 § När det gäller utbildning på introduktionsprogram i gymna- sieskolan får fjärrundervisning, utöver vad som anges i 1 och 2 §§, användas i den utsträckning som fjärrundervisning får användas i ämnet i grundskolan enligt 22 kap. 5 § skollagen (2010:800).

4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om att fjärrunder- visning får användas i kurser i andra ämnen än de som anges i 1– 3 §§.

5 § Beslut om fjärrundervisning får fattas för ämnen och kurser vars sammanlagda antal undervisningstimmar under ett läsår för en enskild elev respektive en enskild skolenhet utgör högst 50 procent av elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar.

Vid beräkningen enligt första stycket ska samtliga timmar i ett ämne eller en kurs som ett beslut om fjärrundervisning avser räknas som fjärrundervisning, oavsett om fjärrundervisning används vid alla lektionstillfällen eller inte.

78

SOU 2017:44

Författningsförslag

Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman medge att fjärrundervisning får användas för mer än 50 procent av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant medgivande får lämnas för högst ett års tid och endast om det finns synnerliga skäl för det.

Begränsningar i utförande av fjärrundervisning

6 § En huvudman får utföra fjärrundervisning i en omfattning som av det totala antalet undervisningstimmar inom huvudmannens verksamhet eller vid en specifik skolenhet utgör högst 50 procent av undervisningstimmarna.

Vid beräkningen enligt första stycket ska samtliga timmar i ett ämne eller en kurs där fjärrundervisning används räknas som fjärr- undervisning, oavsett om fjärrundervisning används vid alla lek- tionstillfällen eller inte.

Dokumentation av fjärrundervisning

7 § Huvudmannens beslut om att fjärrundervisning ska användas i en kurs eller i ett ämne ska dokumenteras.

Huvudmannen ska anmäla omfattningen av fjärrundervisning till Statens skolinspektion.

8 § En huvudman som utför fjärrundervisning åt en annan huvud- man ska anmäla omfattningen av fjärrundervisningen till Statens skolinspektion.

4 b kap. Distansundervisning

Förhållandet till annan reglering

1 § Bestämmelser i denna förordning samt föreskrifter som med- delats i anslutning till förordningen gäller även för distansunder- visning, om inte något annat anges i detta kapitel eller i föreskrifter som meddelats med stöd av kapitlet.

Följande bestämmelser gäller dock inte för utbildning där distans- undervisning används:

79

Författningsförslag

SOU 2017:44

2 kap. 2 § om handläggning av ärenden om godkännande som enskild huvudman,

3 kap. 3 § om skolarbetets förläggning,

3 kap. 5 § om friluftsverksamhet, och

4 kap. 22 § och 23 § tredje stycket om undervisningstid.

Utförare av distansundervisning

Ansökan

2 § Staten, en kommun, ett landsting eller en enskild får ansöka om att bli godkänd som utförare av utbildning där distansunder- visning används. Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skol- enhet. Om sökanden är en enskild som inte sedan tidigare är god- känd som huvudman, ska ansökan även avse godkännande som huvudman enligt 2 kap. 5 § första stycket skollagen (2010:800).

Ansökan görs hos Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

3 § Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1.vilken utbildning ansökan avser,

2.vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,

3.kostnaden för utbildningen,

4.i förekommande fall, om utbildningen riktar sig mot någon specifik elevkategori,

5.i förekommande fall, sökandens tidigare erfarenhet av lik- nande utbildning,

6.hur många elever sökanden avser att ta emot, och

7.de grunder för urval som sökanden avser använda.

Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om vilka ytter- ligare uppgifter som ska lämnas i ansökan.

Godkännande

4 § En sökande får godkännas som utförare av utbildning där distansundervisning används om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

För att godkännande ska lämnas krävs också att

80

SOU 2017:44

Författningsförslag

1.utbildningen är av god kvalitet,

2.utbildningen bedöms efterfrågas av de som tillhör målgrup- pen för distansundervisning,

3.kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbild- ningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och

4.de urvalsgrunder som sökanden ställt upp är rimliga.

Om sökanden är en enskild som inte sedan tidigare är godkänd som huvudman, ska godkännandet även avse huvudmannaskap en- ligt 2 kap. 5 § första stycket skollagen (2010:800).

Beslut

5 § Ett beslut om godkännande ska gälla tills vidare. Av beslutet ska det framgå vilken utbildning godkännandet avser och vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas. Beslutet innebär att utbild- ningen bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den ut- förare som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska också framgå hur många platser utbildningen får omfatta.

Statens skolinspektions beslut enligt första stycket ska om möjligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen ska starta.

Ersättning till huvudman som utför distansundervisning inom de frivilliga skolformerna

6 § När Statens skolinspektion har beslutat att godkänna en sökande som utförare av utbildning där distansundervisning används ska ansö- kan skickas till Statens skolverk för fastställande av det grundbelopp som hemkommunen enligt 22 a kap. 18 § skollagen (2010:800) ska betala till en utförare av distansundervisning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordning- en (1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skol- verket besluta om ett nytt grundbelopp.

Vid fastställande av grundbeloppet gäller 13 kap. 3 § i tillämpliga delar.

Skolverkets beslut enligt första stycket ska om möjligt fattas senast den 1 oktober året innan utbildningen ska starta.

81

Författningsförslag

SOU 2017:44

Bemyndiganden

Ansökningsavgift

7 § Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om storleken på den avgift som sökanden ska betala vid ansökan om att bli god- känd som utförare av utbildning där distansundervisning används inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Skolinspektionen får även i övrigt meddela föreskrifter om betalning av avgiften.

Vid bestämmandet av avgiftens storlek ska Skolinspektionen eftersträva full kostnadstäckning för verksamheten med godkän- nande av utförare av utbildning där distansundervisning används.

Resor och boende

8 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om ersättning för elevens kostnader för resor och boende vid distansundervisning.

7 kap.

Utbildning där distansundervisning används

15 §

I 22 a kap. 15 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om urval vid antagning till ut- bildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan där distans- undervisning används.

9kap.

9 §

En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till moders- målsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har under- visats på ett annat språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för modersmålet.

82

SOU 2017:44

Författningsförslag

Studiehandledning enligt första och andra styckena får ges i inter- aktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid, om det inte finns någon lämplig person att tillgå inom skolenheten.

13 kap.

3 §15

I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 § och 19 kap. 46 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasie- särskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

1.undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra an- ställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av persona- len och liknande kostnader,

2.lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,

3.elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medi- cinska, psykologiska eller psykosociala insatser,

4.måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,

5.administration avse administrativa kostnader som ska beräk- nas till tre procent av grundbeloppet,

6.mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i före- kommande fall tilläggsbelopp), och

7.lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

I stället för vad som anges i första stycket ska, i det fall utbild- ningen är en särskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, bidragets grundbelopp bestämmas enligt 2 kap. 6 §.

15 Senaste lydelse 2012:402.

83

Författningsförslag

SOU 2017:44

I 22 a kap. 19 § skollagen anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bi- drag till en huvudman som anord- nar utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan där distansundervisning används. Vid tillämpning av denna bestämmelse gäller första stycket i tillämpliga delar.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.

2.Bestämmelserna om distansundervisning tillämpas på utbild- ning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2020. Övriga bestämmelser tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2018.

84

SOU 2017:44

Författningsförslag

1.5Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 6 kap. 8 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

1 kap.

 

 

 

 

4 §16

 

 

I de fall kommunal vuxen-

I de fall kommunal vuxen-

utbildning eller särskild utbild-

utbildning eller särskild utbild-

ning för vuxna anordnas på ent-

ning för vuxna anordnas på ent-

reprenad enligt 23 kap. 2 § skol-

reprenad enligt 23 kap. 9 § skol-

lagen (2010:800) får den myn-

lagen (2010:800) får den myn-

dighetsutövning som hör

till

dighetsutövning som hör

till

rektorns uppgifter endast över-

rektorns uppgifter endast över-

lämnas till en enskild entrepre-

lämnas till en enskild entrepre-

nör om entreprenören har fått

nör om entreprenören har fått

ett tillstånd

enligt 6 kap.

1 §

ett tillstånd

enligt 6 kap.

1 §

denna förordning för motsva-

denna förordning för motsva-

rande utbildning. Rektorns upp-

rande utbildning. Rektorns upp-

gifter enligt

2 kap. 10 § denna

gifter enligt

2 kap. 10 § denna

förordning får dock inte över-

förordning får dock inte över-

lämnas till entreprenören.

 

lämnas till entreprenören.

 

Även om myndighetsutövning överlämnats enligt första stycket när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har en kommun eller ett landsting sådan uppgifts- skyldighet som avses i 6 kap. 9–11 §§ studiestödsförordningen (2000:655).

16 Senaste lydelse 2016:458.

85

Författningsförslag SOU 2017:44

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §17

 

 

 

 

 

Inom utbildning enligt detta

Inom utbildning enligt detta

kapitel ska det finnas nationella

kapitel ska det finnas nationella

kurser. Föreskrifterna i 2 kap. 1,

kurser. Föreskrifterna i 2 kap. 1,

2 och 8 §§, 16 § andra och tredje

2 och 8 §§, 16 § andra och tredje

styckena samt 17–19 och 21–

styckena samt 17–19 och 21–

23 §§

om

kommunal

vuxen-

23 §§

om

kommunal

vuxen-

utbildning och särskild utbild-

utbildning och särskild utbild-

ning för vuxna ska tillämpas för

ning för vuxna ska tillämpas för

respektive

motsvarande

utbild-

respektive

motsvarande

utbild-

ning enligt detta kapitel, med

ning enligt detta kapitel, med

undantag av bestämmelserna om

undantag av bestämmelserna om

gymnasiearbete

och

gymnasie-

gymnasiearbete

och

gymnasie-

särskolearbete. Detta gäller även

särskolearbete. Detta gäller även

sådana föreskrifter som Statens

sådana föreskrifter som Statens

skolverk har meddelat med stöd

skolverk har meddelat med stöd

av 2 kap. 17 §. Kurserna får delas

av 2 kap. 17 §. Kurserna får delas

upp i delkurser om det är fråga

upp i delkurser om det är fråga

om kommunal vuxenutbildning

om kommunal vuxenutbildning

på grundläggande eller gymnasi-

på grundläggande eller gymnasial

al nivå eller om det är fråga om

nivå eller om det är fråga om

särskild utbildning

för

vuxna

särskild utbildning

för

vuxna

som

anordnas

på entreprenad

som

anordnas

på entreprenad

enligt

23 kap.

2 §

skollagen

enligt

23 kap.

9 §

skollagen

(2010:800).

 

 

 

 

(2010:800).

 

 

 

 

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.

17 Senaste lydelse 2016:458.

86

SOU 2017:44

Författningsförslag

1.6Förslag till

förordning om dels fortsatt giltighet av förordningen (2011:682) om försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan i Torsås kommun, dels ändring i samma förordning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:682) om försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan i Torsås kommun

dels att förordningen, som gäller till och med den 30 juni 202218, ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2023,

dels att 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §19

Torsås kommun får anordna

Torsås kommun får anordna

nationella program i gymnasie-

nationella program i gymnasie-

skolan genom distansundervis-

skolan genom distansundervis-

ning för elever från hela landet.

ning för elever från hela landet.

Utbildningen får påbörjas senast

Utbildningen får påbörjas senast

höstterminen 2018.

höstterminen 2019.

Utbildning som anordnas med stöd av denna förordning får inte räknas som sådan utbildning som ska erbjudas enligt 16 kap. 42 § skollagen (2010:800).

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.

18Förordningens giltighetstid senast förlängd 2016:918.

19Senaste lydelse 2016:918.

87

2 Utredningens uppdrag

I detta kapitel beskriver vi kort vad utredningens uppdrag har varit, hur vi har tolkat uppdraget och hur vi har arbetat. Kapitlet innehåller också läsanvisningar genom att förklara begrepp och betänkandets disposition.

2.1Utredningens direktiv

Regeringen beslutade utredningens direktiv den 12 november 2015.1 Direktiven i dess helhet finns bifogade till betänkandet som bilaga 1.

Uppdraget är att föreslå hur skolhuvudmän för grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ges ökade möjligheter att dels ingå avtal med andra skolhuvudmän om att utföra undervisning, dels i vissa fall använda undervisningsformer som medger ett mer flexibelt sätt att erbjuda utbildning. Syftet är att öka möjligheterna för skolhuvudmän att erbjuda den undervisning som elever har behov av och att ge alla elever en likvärdig tillgång till utbildning.

I en första del skulle utredningen föreslå hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Utredningen skulle dessutom ta ställning till om skolhuvudmän ska ges ökade möjligheter att erbjuda elever undervisning i svenska som andraspråk genom fjärrunder- visning på entreprenad. Uppdraget i denna del redovisades i del- betänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål.2

1Dir. 2015:112.

2SOU 2016:12.

89

Utredningens uppdrag

SOU 2017:44

För slutbetänkandet ska utredningen föreslå under vilka förut- sättningar skolhuvudmän, eller i vissa fall andra aktörer, i övrigt bör ges ökade möjligheter att utföra undervisning åt andra skolhuvud- män. Vidare ska utredningen utreda om distansundervisning inom vissa skolformer bör regleras. Nödvändiga författningsförslag ska också lämnas.

Regeringen beslutade tilläggsdirektiv för utredningen den 1 decem- ber 2016.3 Tilläggsdirektiven återfinns i betänkandets bilaga 2. Utred- ningen ska enligt dessa dessutom bedöma hur entreprenad inom skol- väsendet förhåller sig till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. Vidare ska utredningen vid behov ta ställning till om möjlig- heterna i LOU och Välfärdsutredningens förslag4, tillsammans med andra samarbetsformer, är tillräckligt flexibla och effektiva för att huvudmännen ska kunna tillhandahålla eleverna lika tillgång till ut- bildning av god kvalitet. Slutligen ska utredningen vid behov utreda och föreslå lämpliga författningsändringar som bedöms vara möjliga med hänsyn till EU-rätten.

Dessa delar av uppdraget redovisas i detta slutbetänkande.

2.2Avgränsningar och utvidgningar

Läsningen underlättas av att känna till några avgränsningar och ut- vidgningar som vi har gjort under arbetets gång. Det handlar bl.a. om vilka skolformer som vi har analyserat enligt vårt uppdrag och ibland något utanför vårt uppdrag också.

Regler för distansundervisning ska enligt direktiven utredas för elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Eftersom utbildning inom de särskilda utbildningsformerna i 24 kap. skollagen (2010:800) inte räknas in i skolväsendet omfattas inte elever som deltar i sådan ut- bildning av vårt uppdrag. Vi har dock valt att göra vissa övervägan- den också i fråga om vad som bör gälla för dessa elever.

När det gäller att utföra undervisning åt andra skolhuvudmän är det inte tydligt uttryckt i direktiven vilka skolformer detta gäller. Vi har i fråga om fjärrundervisning i huvudsak arbetat med samma

3Dir. 2016:107.

4SOU 2016:78.

90

SOU 2017:44

Utredningens uppdrag

skolformer som nämns för distansundervisningen. Även på detta område har vi gjort vissa överväganden när det gäller regelverket i 24 kap. skollagen angående utbildning vid de särskilda ungdoms- hemmen.

När det gäller samarbeten har vi föreslagit att 23 kap. skollagen, om entreprenad och samverkan, ska skrivas om helt och hållet. Vi har därför berört all utbildning och annan verksamhet enligt skol- lagen som nu regleras och enligt vår mening även fortsättningsvis bör regleras i nämnda kapitel.

2.3Utredningsarbetet

Utredningens sekretariat påbörjade sitt arbete i november 2015. Till utredningen har en expertgrupp varit knuten och denna har haft nio möten, varav tre inför delbetänkandet. Utredningen har också träf- fat en referensgrupp med representanter för Lärarförbundet, Lärar- nas Riksförbund samt Sveriges skolledarförbund vid tre tillfällen.

Utredningen har under arbetets gång besökt Sameskolstyrelsen i Jokkmokk, Lapplands gymnasium i Jokkmokk och i Gällivare, Korre- spondensgymnasiet i Torsås och Enheten för flerspråkighet (f.d. Språkskolan) i Uppsala kommun. Därutöver har utredningen haft kontakt med några andra kommuner om hur de i dag organiserar sin verksamhet. Vidare har utredningen varit i kontakt med företrädare för bl.a. Upphandlingsmyndigheten, Specialpedagogiska skolmyndig- heten (SPSM) och Statens institutionsstyrelse (SiS). Dessutom har utredningen samrått med Sveriges Elevkårer. Vidare har utredningen varit i kontakt med IFOUS, ett flertal utbildningsföretag samt Riks- förbundet Hem och Skola.

Utredningen har även medverkat vid ett seminarium om fjärr- undervisning som anordnades av Friskolornas riksförbund och Svenskt näringsliv. Utredningens delbetänkande presenterades vid ett möte med riksdagens utbildningsutskott där riksdagsledamöterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på förslagen.

Under arbetets gång har vi även haft kontakt med och inhämtat in- formation från andra utredningar, däribland Gymnasieutredningen (U 2015:01), utredningen Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) och Komvuxutredningen (U 2017:01).

91

Utredningens uppdrag

SOU 2017:44

2.4Begrepp

Vi ska kort nämna några begrepp som vi använder oss av i detta be- tänkande.

För att beskriva den undervisning som sker i sedvanlig form, där elever och lärare inte är skilda åt vare sig i rum eller i tid, använder vi i detta betänkande begreppen närundervisning och reguljär under- visning. Detta är inga vedertagna begrepp, men vi gör det för att på lämpligt sätt kunna benämna sådan undervisning som varken är fjärrundervisning eller distansundervisning.

När vi avser de statliga myndigheterna Statens skolinspektion och Statens skolverk använder vi genomgående benämningarna Skol- inspektionen respektive Skolverket.

Vidare använder vi skola i stället för termen skolenhet som åter- finns i skollagen. En skolenhet definieras i skollagen som en av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad (1 kap. 3 §).

För de skolformer som landsting kan vara huvudman för gäller samma regler för ett landsting som för en kommun. Ofta har vi skrivit ut både kommun och landsting, men det förekommer också i texten att vi nämner enbart kommun när vi egentligen menar både kommun och landsting.

Begreppet upphandling syftar enligt Nationalencyklopedins defi- nition på att någon ingår avtal om förvärv av varor eller nyttigheter. Vi använder begreppet upphandling i denna vidare mening, vilket betyder att vi ibland använder begreppet även när det inte är fråga om upphandling enligt LOU:s definition.

2.5Betänkandets disposition

Kapitel 1 innehåller vårt författningsförslag, med förslag till änd- ringar i bl.a. skollagen. I kapitlen som kommer direkt efter denna text finns bakgrundskapitel, med beskrivningar av hur reglerna och verksamheterna ser ut i dag. Vi redogör i tur och ordning för gene- rella frågor kring utbildning och undervisning (kapitel 3); för fjärr- undervisning och distansundervisning, inklusive erfarenheter från befintliga verksamheter (kapitel 4); för begreppet huvudmannaskap

92

SOU 2017:44

Utredningens uppdrag

och olika möjliga samarbetsformer (kapitel 5) samt för EU-rätt och nationell rätt om upphandling (kapitel 6). Som ett sista bakgrunds- kapitel beskriver vi olika fakta som talar för att förändringar behövs (kapitel 7).

Efter dessa bakgrundskapitel kommer vi in på de olika övervägan- den och förslag som utredningen lägger fram. Vi tar avstamp genom att redogöra för våra utgångspunkter i kapitel 8. I kapitel 9 diskuteras olika samarbetsformer för skolhuvudmän och bedömningar och för- slag på detta tema. Bedömningar som rör offentlig upphandling finns i kapitel 10. Kapitel 11 innehåller bedömningar och förslag om fjärr- undervisning. Studiehandledning på modersmålet har vi hanterat separat i kapitel 12. Slutligen kommer bedömningar och förslag om distansundervisning, uppdelat på allmänna bestämmelser och obliga- toriska respektive frivilliga skolformer, i kapitlen 13–15. Kapitel 16 innehåller sådant som rör ikraftträdande och genomförande av våra förslag. Vår konsekvensanalys finns i kapitel 17 och författningskom- mentarer i kapitel 18. En referenslista återfinns sist i betänkandet.

93

3 Tillgång till utbildning

För att ge en introduktion till hur utbildningen bedrivs i dag kom- mer vi i detta kapitel att beskriva det gällande regelverket. Dessutom redovisar vi vilka framgångsfaktorer och utmaningar som finns för elevers lärande och vad detta har fått för konsekvenser för gällande regler och principer.

3.1Utbildning

I det följande går vi igenom några bestämmelser som är särskilt vik- tiga för vårt utredningsuppdrag. Det handlar om hur rätten till ut- bildning framgår och om olika regler för de olika skolformerna. Vi fokuserar på de obligatoriska skolformerna och gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, eftersom vårt uppdrag framför allt rör dessa skolformer, samt särskilda utbildningsformer. Vi kommer i slutet av avsnittet också in på bestämmelser som rör övriga skolformer inom skolväsendet.

3.1.1Rätt till utbildning

Att var och en har rätt till utbildning framgår av internationella konventioner. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättig- heterna föreskrivs att var och en har rätt till utbildning, som också ska vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläg- gande stadierna, och den elementära utbildningen ska vara obliga- torisk. Vidare anges att yrkesutbildning och teknisk utbildning ska vara tillgänglig för alla (artikel 26). Dessa rättigheter fastslås även i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (artikel 13) och i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barn- konventionen (artiklarna 28 och 29).

95

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

I nationell lagstiftning fastslås rätten till kostnadsfri grundläg- gande utbildning i regeringsformen (2 kap. 18 §). Merparten av lag- stiftningen som rör skolväsendet återfinns i skollagen (2010:800). Skollagen gäller oavsett vem som ansvarar för utbildningen, dvs. oavsett vem som är huvudman (se avsnitt 5.1 om huvudmannaskap). Skollagen kompletteras av bl.a. skolförordningen (2011:185), gym- nasieförordningen (2010:2039) och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

3.1.2Syftet med skolan

Syftet med skolgången är mångfacetterat. Utbildningen ska förmedla kunskaper, men det handlar inte bara om det utan också om att på andra sätt förbereda eleverna inför livet över huvud taget. Skollagens övergripande syftesparagraf för hela skolväsendet (1 kap. 4 §) anger

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska in- hämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Ut- bildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elever- nas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

De skolformer som ingår i skolväsendet är förskolan, förskoleklas- sen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och sär- skild utbildning för vuxna. Även fritidshemmet ingår i skolväsendet (1 kap. 1 § skollagen). För varje skolform beskrivs sedan skolfor- mens syfte i aktuellt kapitel. Till exempel lyder syftesparagrafen för grundskolan (10 kap. 2 § skollagen)

96

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elever- nas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fort- satt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Motsvarande bestämmelser finns för de andra skolformerna, om än anpassade till respektive skolforms målgrupp och progressionen i skolväsendet.

Utredningen har alltså att ta hänsyn till att skolan, utöver uppdra- get att eleverna ska inhämta kunskaper, även har ett socialiserings- och värdegrundsuppdrag som handlar om grundläggande demokra- tiska värderingar, social gemenskap och aktivt deltagande i samhälls- livet. Skolans bredare syfte utvecklas vidare i de olika läroplanerna. Några exempel kan nämnas från läroplanen för grundskolan, för- skoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37). Bland annat sägs att skolan ska främja förståelse för andra människor och för- måga till inlevelse. Skolan ska också vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Ett av skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.1

3.1.3Skollagen kräver likvärdig skola

Några av de inledande paragraferna i skollagen är särskilt viktiga för utredningens uppdrag. De föreskriver vad alla elever har rätt till och ska mötas av i sin utbildning, av rättviseskäl.

Till att börja med vill vi nämna att utbildningen ska vila på veten- skaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 § tredje stycket skollagen). Enligt läroplanerna ska undervisningen vara saklig och allsidig. För de obligatoriska skolformerna sägs också att alla föräld- rar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.2 Vidare ska utbildningen vid skol- enheter med offentlig huvudman vara icke-konfessionell (1 kap. 6 §

1SKOLFS 2010:37, kapitel 1 och avsnitt 2.1.

2SKOLFS 2010:37, kapitel 1, avsnittet ”Saklighet och allsidighet”, samt övriga läroplaner.

97

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

skollagen) och undervisningen vid fristående skolor ska också vara icke-konfessionell (1 kap. 7 § första stycket skollagen).

Vidare ska det inte spela någon roll var i landet eleverna bor. Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet (1 kap. 8 § skollagen). Dessutom ska utbildningen inom skolväsendet vara lik- värdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen).

Vad innebär begreppet likvärdig enligt skollagen? Det finns många olika tolkningar av begreppet, men vi utgår från hur skol- lagens bestämmelse utvecklas i läroplanerna. För grundskolans del sägs att vad som är likvärdigt anges genom de nationella målen. Att utbildningen är likvärdig innebär inte att undervisningen ska utfor- mas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika, utan hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och be- hov. Vidare anges i läroplanen att det finns olika vägar att nå målet. Undervisningen kan aldrig utformas lika för alla.3

3.1.4Skolplikt

Bestämmelser om skolplikt och rätt till utbildning finns i 7 kap. skol- lagen. Som huvudregel gäller skolplikten för barn som är bosatta i Sverige (7 kap. 2 § första stycket skollagen). Skolplikten motsvaras av en rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning (7 kap. 3 § skol- lagen, jämför 2 kap. 18 § regeringsformen). Det finns undantag från skolplikten: den gäller inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola (7 kap. 2 § andra stycket skollagen). Den senare delen av detta syftar på att det i ett helt exceptionellt fall kan tänkas att ett barn är så allvarligt handikappat i ett eller flera avseenden att det är helt omöjligt för barnet att lära sig något.4 Inte heller asyl- sökande barn m.fl. har skolplikt, men har samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn (7 kap. 2 § tredje stycket skollagen).

3SKOLFS 2010:37, kapitel 1, avsnittet ”En likvärdig utbildning”.

4Prop. 1985/86:10, s. 82.

98

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

Skolplikten kan fullgöras i grundskolan, grundsärskolan, special- skolan eller (t.o.m. årskurs 6) i sameskolan (7 kap. 4–7 §§ skol- lagen). Den upphör i fråga om grundskolan och grundsärskolan vanligen vid utgången av vårterminen det nionde året efter att eleven börjat fullgöra skolplikten, och för specialskolan vid utgången av det tionde året, eller senast när eleven fyller 18 år (7 kap. 12–14 §§ skollagen).

Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Hemkommunen ska se till att skol- pliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning (7 kap. 20 och 21 §§ skol- lagen).

3.1.5Tillgänglig skola för skolpliktiga elever

För att alla elever ska ha en reell möjlighet att fullgöra sin skolplikt är varje kommun skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna (10 kap. 29 § första stycket skollagen). Vidare ska eleverna, som huvudregel, kunna bo kvar i hemmet. Varje kommun ska orga- nisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången be- höver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid elevens ålder (10 kap. 29 § andra stycket skollagen).

Det finns också regler för hur en kommun ska placera sina grund- skoleelever i olika skolor. En elev ska placeras vid den av kommu- nens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på en placering vid en skolenhet nära hemmet åsido- sätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet (10 kap. 30 § första stycket skollagen).5 Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade

5 Regeringen har i en promemoria föreslagit att det införs en möjlighet för kommuner att göra undantag från närhetsprincipen vid placering av elever i vissa kommunala skolor. Syftet är att motverka konsekvenserna av boendesegregation och bestämmelserna är tänkta att finnas i en särskild lag med begränsad giltighetstid (dnr U2017/01031/S).

99

Tillgång till utbildning SOU 2017:44

placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekono- miska svårigheter för kommunen eller det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet eller studiero (10 kap. 30 § andra stycket skollagen).

Regeringen har bedömt att rätten till skolplacering nära hemmet är ett uttryck för principerna om att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning och att utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och i fritidshemmet. Tillgången till en likvär- dig utbildning ska inte vara beroende av var eleven bor.6

Motsvarande regler finns för grundsärskolan (11 kap. 28 och 29 §§ skollagen). Till följd av att specialskolan och sameskolan har staten som huvudman saknas det analoga regler för dessa skolfor- mer, eftersom det då inte är kommunen som bestämmer över orga- nisation och mottagande.

Vidare har elever i grundskola med offentlig huvudman rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts be- hövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet (10 kap. 32 § första stycket skollagen). Även kostnadsfri skolskjuts har regeringen bedömt är en viktig del av rätten till en likvärdig ut- bildning för elever i grundskola med offentlig huvudman.7 Också elever som väljer att gå i en annan skola, offentlig eller fristående, än den där kommunen skulle ha placerat dem har i vissa fall rätt till skol- skjuts (10 kap. 32 § andra stycket och 40 § skollagen). Dessa regler gäller alltså för grundskolan och motsvarande regler finns också för grundsärskolan (11 kap. 31 och 39 §§ skollagen). Även elever i spe- cialskolan och sameskolan har rätt till de kostnadsfria resor som krävs för utbildningen (12 kap. 25 § respektive 13 kap. 23 § skollagen).

Att skolan är tillgänglig handlar också om ekonomi. Rätten till en likvärdig utbildning av hög kvalitet får aldrig vara beroende av en enskild individs ekonomiska förutsättningar och det är anled- ningen till principen om avgiftsfri skola.8 Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbju-

6Prop. 2009/10:165, s. 378.

7Prop. 2009/10:165, s. 380.

8Prop. 2009/10:165, s. 373.

100

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

das näringsriktiga skolmåltider (10 kap. 10 §, 11 kap. 13 §, 12 kap. 10 § respektive 13 kap. 10 § skollagen).

Dagens lagstiftning innehåller således ett antal bestämmelser som syftar till att möjliggöra lika tillgång till utbildning och likvärdig ut- bildning, oavsett elevens bostadsort.

3.1.6Tillgänglig skola efter det att skolplikten har upphört

Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som på- börjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i vissa fall, 21 år. Be- stämmelserna om gymnasieskolan gäller dock endast för ungdomar bosatta i landet (15 kap. 5 § skollagen).

För ungdomar som tillhör gymnasieskolans målgrupp har skol- plikten upphört. Kommunerna har dock fortfarande vissa skyldig- heter när det gäller dessa ungdomar. Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvali- tet (15 kap. 30 § skollagen). Vidare ansvarar hemkommunen för att alla behöriga ungdomar erbjuds utbildning på nationella program och erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar (16 kap. 42 § skollagen). Dessutom har hemkommunen ansvar för att erbjuda olika introduktionsprogram (17 kap. 16 § skollagen).

Liknande regler om målgrupp finns för gymnasiesärskolan, med tillägget att det handlar om elever som inte bedöms ha förut- sättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning (18 kap. 4 § skollagen). Kommunen ansvarar även för att ungdomar som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet, men då i gymnasie- särskolan (18 kap. 27 § skollagen).

Till skillnad från elever i gymnasieskolan har elever i gymnasie- särskolan i princip samma rätt till kostnadsfri skolskjuts som elever i grundskolan eller grundsärskolan (18 kap. 30 och 35 §§ skol- lagen). Dessutom ska kommunerna beakta vad som är ändamåls- enligt för eleverna från kommunikationssynpunkt vid utform- ningen av gymnasiesärskolan (18 kap. 28 § skollagen).

101

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

Även för elever i dessa skolformer finns det bestämmelser om av- gifter. Utbildningen i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvud- mannen får dock besluta att eleverna i gymnasieskolan ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut (15 kap. 17 § respektive 18 kap. 17 § skollagen).

3.1.7Gymnasieelevers möjligheter att studera på annan ort

Hemkommunen har alltså skyldigheter för elever som tillhör gym- nasieskolans målgrupp. Dessa elever har dessutom goda möjligheter att i stället söka sig till utbildning med en annan huvudman än hem- kommunen. Dels kan det finnas fristående skolor i den egna kom- munen, dels kan eleven söka sig till skolor som är belägna någon annanstans.

Till att börja med kan vi konstatera att elever som ansöker till gymnasieskolan själva bestämmer över sin ansökan. Den som har fyllt 16 år har nämligen rätt att själv föra sin talan enligt skollagen, och denna rätt gäller också ansökan till t.ex. gymnasieskolan även om den sökande inte har fyllt 16 år (29 kap. 12 § skollagen). Samma sak gäller överklagande av beslut i fråga om gymnasieskolan.

Den elev som ska börja i gymnasieskolan och därför lämnar in en ansökan, t.ex. till ett nationellt program, ska ge in ansökan till sin hemkommun (t.ex. 16 kap. 35 § skollagen). Den sökande ska också, om ansökan gäller mer än en utbildning, ange i vilken ord- ning han eller hon önskar komma i fråga. Om ansökan avser en ut- bildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan ome- delbart sändas vidare till denne. Det är sedan huvudmannen för den sökta utbildningen som prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot. En annan bestämmelse, som saknar mot- svarighet för fristående skolor, anger att innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kom- munen eller samverkansområdet för utbildningen, ska yttrande i de flesta fall inhämtas från den sökandes hemkommun (16 kap. 48 § skollagen).

En behörig sökande är dock inte garanterad att antas till en viss utbildning. Av de behöriga sökande till ett nationellt program vid en

102

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

gymnasieskola med offentlig huvudman ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet9 för utbildningen (16 kap. 43 § skollagen). Ut- över dessa elever ska ytterligare några grupper av behöriga sökande tas emot i första hand, däribland elever som har sökt till ett natio- nellt program som inte finns i den egna kommunen och elever som har sökt till en utbildning som det har fattats beslut om riksrekry- tering för (16 kap. 44 § skollagen).

Skolverket beslutar om riksrekrytering till nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman. Riksrekrytering innebär att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (16 kap. 45 § skollagen). Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande, vilket regeringen har gjort i gymnasieförord- ningen (5 kap. 12 §). Där anges att riksrekrytering ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasieskolan om det finns

1.en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som ut- bildningen ger,

2.ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller

3.ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.

Därutöver sägs att utbildningen ska vara av god kvalitet, kostnaden för utbildningen ska vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning och uppställda be- hörighetskrav och urvalsgrunder ska uppfylla vissa krav.

Skolverket får besluta om avvikelser från struktur, innehåll och examensmål för utbildningar på nationella program (16 kap. 13 § skollagen och 5 kap. 13 § gymnasieförordningen). Vidare får, för utbildning som anordnas av en offentlig huvudman, sådana beslut fattas i samband med beslut om riksrekrytering. Det betyder att en utbildning kan ha egna examensmål och vara riksrekryterande, vil- ket bl.a. gäller för flygteknikutbildning.

9 Se avsnitt 5.4 om samverkan inom gymnasieskolan.

103

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

Även utbildning som anordnas av en enskild huvudman kan få göra avvikelser och sådana beslut fattas efter en prövning som mot- svarar prövningen av riksrekryterande utbildningar som anordnas av offentliga huvudmän. De villkor som anges ovan gäller alltså även då. Elever från hela landet har visserligen under en längre tid kunnat söka sig till utbildning vid fristående gymnasieskolor oav- sett var i landet skolorna finns, men denna bestämmelse innebär att vissa utbildningar med enskild huvudman kan klassificeras som riksrekryterande utbildning och därmed omfattas av särskilda be- stämmelser om ersättning. Vad som gäller för de ansökningar som huvudmännen, såväl offentliga som enskilda, ska göra till Skolver- ket regleras också (5 kap. 14 § gymnasieförordningen).

Reglerna för ersättning till den anordnande huvudmannen är olika beroende på om det är en offentlig eller enskild huvudman. En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun, s.k. interkommunal ersättning (16 kap. 50 § första stycket skollagen). Bland annat när det är fråga om riks- rekryterande utbildning ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket (16 kap. 51 § tredje stycket skollagen). När det är en enskild huvudman som har anta- git en elev är det denna huvudman som ska ersättas av elevens hem- kommun enligt vissa villkor, med såväl ett grundbelopp som ett tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning (16 kap. 52–54 §§ skollagen). För sådan utbildning som har bedömts som riksrekry- terande utbildning ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket (16 kap. 55 § andra stycket skollagen). Kompletterande bestämmelser finns i 5 kap. 18 § gymnasieförordningen.

Det vi här har redogjort för gäller alltså gymnasieskolans natio- nella program. För nationella program, särskilda varianter och gym- nasiala lärlingsutbildningar i gymnasiesärskolan finns också regel- verk som möjliggör riksrekryterande utbildningar, som i stort är desamma (19 kap. 12 och 35–38 §§ skollagen och 5 kap. 12 a § gymnasieförordningen). Bestämmelserna skiljer sig dock åt något, bl.a. vad gäller kraven för att en utbildning ska få vara riksrekry- terande. Avgörande är om utbildningen endast är möjlig att inrätta

104

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

på några få orter i landet eller om enskilda elevers behov av kunska- per och färdigheter annars inte kan tillgodoses. Även för gymnasie- skolans introduktionsprogram programinriktat individuellt val får Skolverket besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet.

Något som också underlättar rörligheten för elever, oavsett bak- grund, är inackorderingsstöd. Hemkommunen ska lämna ekono- miskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången, med undantag från skyldigheten för vissa elevgrupper (15 kap. 32 § skollagen). Skyldigheten att ge inackorderingsstöd gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Även elever som studerar på en gymnasieskola med enskild huvudman kan få inack- orderingstillägg, men då från Centrala studiestödsnämnden (CSN) i stället för från kommunen. Inackorderingstillägg, som en del av studiehjälpen, får lämnas till den som behöver inackordering (2 kap. 2 § studiestödslagen [1999:1395]).

3.1.8Särskilda utbildningsformer

När vi nu har beskrivit de vanliga skolformerna bör vi också nämna något om utbildning för de elever som av olika anledningar inte del- tar i någon av dessa skolformer. För de eleverna finns särskilda ut- bildningsformer som också regleras i skollagen (24 kap.). Dessa ut- bildningsformer, liksom annan pedagogisk verksamhet som också regleras i skollagen (25 kap.), ingår inte i skolväsendet utan bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet (1 kap. 2 § skollagen). För sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i skollagen en- dast om det anges särskilt. Vi kommer nedan att beskriva de sär- skilda utbildningsformerna internationella skolor, utbildning vid sär- skilda ungdomshem, sjukhusundervisning, särskild undervisning i hemmet och annat sätt att fullgöra skolplikten (hemundervisning). De övriga särskilda utbildningsformerna (utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt och utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare) är däremot inte relevanta för vårt betänkande i övrigt.

105

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

Internationella skolor

Med en internationell skola avses en skola som uppfyller två villkor. För det första följer utbildningen inte den svenska läroplanen för motsvarande skolform, utan ett annat lands läroplan eller en inter- nationell läroplan. För det andra riktar sig skolan i första hand till elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid (24 kap. 2 § skol- lagen). För barn som uppfyller vissa villkor kan skolplikten fullgöras i en internationell skola på grundskolenivå (24 kap. 3 § skollagen).

Definitionen innebär att det finns en viktig skillnad mellan inter- nationella skolor och övriga utbildningsformer som anges i kapitlet. Utbildningen i övriga särskilda utbildningsformer ska i stor ut- sträckning motsvara utbildningen inom skolväsendet, men det är alltså inte fallet för internationella skolor eftersom de följer någon annan läroplan än den svenska.

Utbildning vid särskilda ungdomshem

Speciella regler gäller för ungdomar som vistas på sådana särskilda ungdomshem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga (LVU). Dessa hem drivs av Statens institu- tionsstyrelse (SiS). Ungdomarna på dessa hem har allvarlig psyko- social problematik och får individuellt anpassad tvångsvård. Tre kate- gorier finns på hemmen och det är ungdomar som

vårdas med stöd av LVU,

är frivilligt placerade med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), eller

har dömts till den straffrättsliga påföljden sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken.

SiS bedriver skolverksamhet för dem som bor på hemmen, om ung- domarna inte lämpligen kan fullgöra sin skolgång på annat sätt. Denna skolverksamhet utgör en särskild utbildningsform som regle- ras i 24 kap. 8 och 9 §§ skollagen och ingår därför inte i skolväsendet (1 kap. 2 § skollagen). För skolpliktiga barn och unga ska utbild- ningen som ges vid de särskilda ungdomshemmen motsvara utbild- ningen i grundskolan eller i förekommande fall grundsärskolan eller

106

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

specialskolan (24 kap. 8 § andra stycket skollagen). Den som inte längre är skolpliktig ska ges möjlighet att delta i utbildning som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller gym- nasiesärskolan (24 kap. 9 § första stycket skollagen). I båda fallen gäller att för sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett särskilt ungdomshem.

Sjukhusundervisning

För sådana elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, same- skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete gäller speciella regler. För elever i denna kategori som vårdas på sjukhus ska särskild undervisning anordnas på sjukhuset (24 kap. 17 § första stycket skollagen). Detsamma gäller om eleven vårdas på en institu- tion som är knuten till ett sjukhus. Sjukhusundervisning ska ges om det inte är obehövligt för elevens inhämtande av kunskaper och ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. Dock ska sjukhusundervisning inte ges för en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det (24 kap. 18 § skollagen). Den som anordnar den särskilda undervisningen är den kommun där institutionen är belägen (24 kap. 19 § skollagen). Även om sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform gäller legiti- mationskravet här; endast den som har legitimation som lärare får bedriva sjukhusundervisning (24 kap. 17 § andra stycket skollagen).

Särskild undervisning i hemmet

I fråga om samma elevgrupp finns andra regler för de elever som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjuk- hus. För sådana elever som inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats (24 kap. 20 § skollagen). Precis som vid sjuk- husundervisning ska sådan undervisning så långt det är möjligt mot- svara den undervisning som eleven inte kan delta i. Om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det ska sådan särskild undervisning inte ges. Dessutom krävs att eleven eller elevens vård-

107

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

nadshavare samtycker för att särskild undervisning ska få ges i hem- met (24 kap. 21 § skollagen).

En skillnad mot sjukhusundervisning är att det är den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i som anordnar särskild undervisning i hemmet (24 kap. 22 § skollagen). En annan skillnad är att det inte sägs något om legitimationskrav.

Annat sätt att fullgöra skolplikten (hemundervisning)

Det finns en viss, om än begränsad, möjlighet att fullgöra skolplik- ten på annat sätt. Ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen och medgivande ska enligt 24 kap. 23 § skollagen lämnas om

1.verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbild- ning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag,

2.behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och

3.det finns synnerliga skäl.

Bestämmelserna förknippas framför allt med s.k. hemundervisning. Kravet på synnerliga skäl infördes i samband med den nya skollagen 2011.10 Regeringens uppfattning var då att det inte finns något be- hov av en bestämmelse i skollagen som ger utrymme för hemunder- visning på grund av religiös eller filosofisk uppfattning hos familjen. Vidare sägs att det i bestämmelsernas lydelse ligger att de ska tilläm- pas med stor restriktivitet. Alla barns rätt till en likvärdig utbildning är enligt regeringen en av grundstenarna i det svenska utbildnings- systemet och den aktuella verksamheten måste för den begränsade tid som ett medgivande kan avse, upp till ett år i sänder, framstå som ett fullgott alternativ till den reguljära undervisningen. Bedöm- ningen om huruvida synnerliga skäl föreligger ska utgå från elevens intressen.11

10Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370, jämför lydelsen 10 kap. 4 § skol- lagen (1985:1100).

11Prop. 2009/10:165, s. 523 f.

108

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

3.1.9Undervisning och garanterad undervisningstid

Eleverna i skolan har rätt till en viss mängd undervisningstid, s.k. garanterad undervisningstid. Vad innebär då undervisningstid? Be- greppet undervisning definieras som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (1 kap. 3 § skollagen). Att notera är att undervisning ska ske under ledning av lärare. Med detta menas inte att läraren måste vara närvarande i undervisningslokalen, eller motsvarande, all lektions- tid. Tanken med definitionen är dock att en lärare måste ha det övergripande ansvaret för det som ska göras för att en aktivitet ska klassas som undervisning.12 Lärarens roll kan också variera bero- ende på skolform. Exempelvis kan lärarrollen vara mer inriktad mot handledning och mentorskap vid distansutbildning i vuxenutbild- ning och mer traditionell i skolförlagd utbildning i ungdoms- skolan.13 Vad undervisning innebär är av intresse för våra fortsatta diskussioner om framför allt distansundervisning och vi utvecklar detta nedan under avsnitt 3.4.

För de obligatoriska skolformerna anges den garanterade under- visningstiden i form av hur många timmar undervisning som ele- verna ska få totalt under sin skoltid, dvs. under de nio åren i grund- skolan eller grundsärskolan, tio år i specialskolan och sex år i same- skolan. Den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 6 890 timmar14 (10 kap. 5 § skollagen). Regeringen har dessutom föreslagit att undervisningstid också ska anges upp- delat på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet, dvs. årskurs 1–3, 4–6 och 7–9.15 För elever i grundsärskolan ska den vara minst 6 890 timmar, förutom för en elev på inriktningen träningsskolan för vilken den ska vara minst 6 665 timmar (11 kap. 7 § skollagen). I specialskolan ska den totala undervisningstiden för varje elev vara

12Prop. 2009/10:165, s. 633.

13Prop. 2009/10:165, s. 218.

14Denna lydelse av lagen tillämpades första gången höstterminen 2016 för elever som påbör- jade årskurs 4 i grundskolan. För elever som höstterminen 2016 påbörjade årskurs 5 eller en högre årskurs i grundskolan gäller andra, lägre siffror, eftersom undervisningstiden i matema- tik har utökats (prop. 2015/16:149, bet. 2015/16:UbU21, rskr. 2015/16:256). Även siffrorna för övriga skolformer ändrades vid detta tillfälle.

15Prop. 2016/17:143.

109

Tillgång till utbildning SOU 2017:44

minst 8 070 timmar och i sameskolan minst 4 425 timmar (12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen).

Liknande regleringar finns för gymnasieskolan. Elever på yrkes- programmen har rätt till minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter, s.k. garanterad undervisningstid (16 kap. 18 § skollagen). Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier (16 kap. 17 § skollagen). För introduktionsprogrammen anges att utbildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier, som huvudregel (17 kap. 6 § skollagen). För dessa utbildningar saknas dock reglering i skol- lagen om garanterad undervisningstid. Även utbildningen i gymnasie- särskolan ska bedrivas som heltidsstudier och eleverna har rätt till minst 3 600 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad under- visningstid) fördelade på fyra läsår (19 kap. 19 och 20 §§ skollagen). Därutöver ska utbildningen i både gymnasieskolan och gymnasie- särskolan, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning, i huvudsak vara skolförlagd (15 kap. 11 § respektive 18 kap. 11 § skollagen). För vidareutbildning inom gymnasieskolan i form av fjärde tekniskt år regleras att det ska vara heltidsstudier och garanterad undervisnings- tid (17 a kap. 7 och 8 §§ skollagen).

Vidare är det reglerat att elevernas skolarbete ska förläggas mån- dag–fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt (3 kap. 4 § skolförordningen respektive 3 kap. 3 § gymnasieförord- ningen).

3.1.10Extra anpassningar och särskilt stöd

Ett led i arbetet med att ge eleverna det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt är olika stödåtgärder som enligt skollagen ska anordnas för elever som behöver sådana. När det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om detta inte hjälper, eller om det finns särskilda skäl att anta att sådana extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga, ska detta an- mälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Om eleven ska ges särskilt stöd ska ett

110

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

åtgärdsprogram utformas. Elever i de obligatoriska skolformerna ska ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap. 5 a–10 §§ skollagen).

Särskilt stöd är ersättning eller komplement till ordinarie under- visning och det särskilda stödet ska normalt ges inom den elevgrupp som eleven tillhör (3 kap. 7 § skollagen), med vissa undantag. Dels kan särskilt stöd för en elev i de obligatoriska skolformerna ges en- skilt eller i annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt tillhör (särskild undervisningsgrupp) (3 kap. 11 § skollagen). Dels kan rektor besluta om avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång) (3 kap. 12 § skollagen). Regeringen har föreslagit ett tillägg till denna be- stämmelse om att den anpassade studiegången i grundskolan, special- skolan och sameskolan ska utformas så att eleven så långt som möj- ligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans natio- nella program.16

En särskild stödinsats för de elever som behöver det är studie- handledning på modersmålet. Studiehandledning beskrivs mer ut- förligt nedan i avsnitt 3.1.11.

3.1.11Rätt att välja och erbjudas vissa ämnen och verksamheter

Även om den övervägande delen av undervisningen sker i större undervisningsgrupper finns det också tillfällen då eleverna kan kom- ma att fördelas i andra, ibland mindre, grupper utifrån sina rättigheter och huvudmännens skyldigheter.

Bland annat handlar det om språk. I de obligatoriska skolformerna ska det som ämnen finnas språkval (förutom i grundsärskolan) och, för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål (10 kap. 4 § skollagen 17).

16Prop. 2016/17:143, s. 35 ff och förslag till tillägg i 3 kap. 12 § skollagen (s. 4).

17För övriga obligatoriska skolformer: 11 kap. 6 §, 12 kap. 4 § samt 13 kap. 4 § skollagen. Regeringen har föreslagit att moderna språk ska finnas som ämne som ska erbjudas inom ramen för språkval, i stället för de nuvarande formuleringarna (prop. 2016/17:143, s. 28 ff och förslag till nya lydelser av nämnda paragrafer, s. 5, 8 och 9).

111

skolan.19

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

Moderna språk

För språkval i grundskolan gäller att huvudmannen som detta ska erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Huvud- mannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språk- val (9 kap. 5 § skolförordningen). Huvudmannen är dock inte skyl- dig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval om färre än fem elever väljer språket (9 kap. 7 § skolförordningen).18 Undervisningsgrupperna kan med andra ord vara så små som fem elever, och huvudmannen kan naturligtvis välja att anordna under- visning i ett språk även om färre än fem elever har valt det. Grund- skolans kursplan för moderna språk innehåller centralt innehåll för årskurs 4–9, vilket innebär att undervisning i dessa språk inleds först under denna tid.

Kurser i moderna språk ingår i gymnasieskolans högskoleförbere- dande program, inom programgemensamma ämnen, och kan även läsas på andra sätt i gymnasieskolan. Franska, spanska och tyska ska erbjudas, både som språk som utgår från grundskolans utbildnings- nivå och som nytt språk, och huvudmannen ska sträva efter att er- bjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska (4 kap. 10 § gymnasieförordningen). Det innebär att undervisningsgrup- perna även i gymnasieskolan kan vara små i ämnet moderna språk.

Teckenspråk

Olika varianter av utbildning i teckenspråk förekommer också i de olika skolformerna. Dels finns det som valmöjligheter för hörande elever, dels finns det som ämne för döva eller hörselskadade elever.

I grundskolan finns ämnet teckenspråk för hörande, som eleverna har som alternativ att välja inom språkvalet (9 kap. 6 § skolförord- ningen). Inte heller teckenspråk är huvudmannen skyldig att anordna undervisning i om färre än fem elever väljer det alternativet (9 kap. 7 § skolförordningen). Motsvarande gäller för hörande elever i special-

I gymnasieskolan får en huvudman, utöver de moderna

18Motsvarande regler finns för specialskolan i 11 kap. 4 och 6 §§, med skillnaden att skyldig- heten upphör om det är färre än tre elever vid skolenheten. Regeringen har dessutom föreslagit att språkval ska införas i sameskolans timplan (prop. 2016/17:143, s. 29 ff).

19Skillnaden är att huvudmannen för specialskolan, dvs. staten, inte är skyldig att anordna tecken- språk för hörande om färre än tre elever vid skolenheten har valt språket (11 kap. 6 § skolförord-

112

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

språk som alltid ska erbjudas, erbjuda undervisning i ämnet svenskt teckenspråk för hörande som ersättning för undervisning i moderna språk (4 kap. 10 a § gymnasieförordningen). Dessa ämnen är upp- byggda på samma sätt, med olika steg, som moderna språk.

För de elever som har teckenspråk som sitt modersmål eller som sitt primära kommunikationsspråk finns det andra ämnen. I special- skolan finns ämnet teckenspråk för döva och hörselskadade, som döva och hörselskadade elever ska läsa utöver grundskolans ämnen. Döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning ska läsa ämnet teckenspråk för döva och hörselskadade med utvecklingsstörning, ut- över grundsärskolans ämnen.20 För döva och hörselskadade elever i gymnasieskolan är det ämnet svenskt teckenspråk som gäller. I gym- nasiesärskolan har ämnet samma namn, men ämnesplanerna skiljer sig åt.

En utredning har lämnat förslag om att stärka rätten till tecken- språk, men förslagen har ännu inte behandlats av regeringen. Ut- redningen föreslog också att ämnena skulle byta namn.21

Modersmål

Elever i de obligatoriska skolformerna som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmåls- undervisning om detta språk är det dagliga umgängesspråket i hem- met och eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska dock som utgångs- punkt alltid erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk i de obligatoriska skolformerna (10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § respektive 13 kap. 7 § skollagen). De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska (7 § språklagen [2009:600]).

För gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är den enda skillna- den jämfört med de obligatoriska skolformerna att det krävs att ele- ven ska ha goda kunskaper i modersmålet, inte bara grundläggande

ningen), till skillnad från huvudmän i grundskolan där det är fem elever inom huvudmannens organisation. För sameskolan har regeringen föreslagit att teckenspråk för hörande ska erbjudas på samma villkor som i grundskolan inom ramen för språkvalet (dnr U2016/03475/S).

20SKOLFS 2010:250.

21SOU 2016:46.

113

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

kunskaper, och även för de nationella minoritetsspråken krävs goda kunskaper i språket (15 kap. 19 § respektive 18 kap. 19 § skollagen).

Regeringen har meddelat närmare föreskrifter om modersmåls- undervisning. Bland dessa finns bestämmelser om att en huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett visst språk endast om det finns en lämplig lärare att tillgå. Det krävs därutöver, förutom för de nationella minoritetsspråken, att minst fem av huvudmannens elever som ska erbjudas sådan undervisning i språket önskar det för att huvudmannen ska vara skyldig att tillhandahålla sådan undervis- ning (5 kap. 10 § skolförordningen respektive 4 kap. 19 § gymnasie- förordningen). Vi redogjorde för och analyserade modersmålsunder- visning närmare i vårt delbetänkande.22

Studiehandledning på modersmålet

Vårt delbetänkande omfattade också studiehandledning på moders- målet, som även det ges till enstaka elever. Detta är en form av ex- tra anpassning eller särskilt stöd (se avsnitt 3.1.10). Den elev som inte klarar att följa undervisningen på svenska kan få sådant stöd i form av studiehandledning på sitt modersmål i ett eller flera ämnen. Även om en elevs rätt till stöd framgår av skollagen är emellertid inte dennes rätt till stöd just genom studiehandledning på moders- målet reglerad i skollagen. Det anses emellertid sedan äldre skol- lagens (1985:1100) tid utgöra ett särskilt stöd. Skolverket har kon- staterat att studiehandledning på modersmålet kan anses vara en extra anpassning eller särskilt stöd bland annat beroende på omfatt- ningen och varaktigheten av stödet. Studiehandledning på moders- målet kan också ges som ledning och stimulans till elever som upp- når de kunskapskrav som minst ska uppnås.23

En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det (5 kap. 4 § skolförordningen). Bestämmelsen gäller alla fyra obligatoriska skolformer. Motsvarande bestämmelser finns för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (9 kap. 9 § gymnasieförord- ningen). Huvudmannen kan inte välja om det ska erbjudas, utan det

22SOU 2016:12.

23Skolverket (2015a), s. 4.

114

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

är en rättighet för eleven att få studiehandledning på modersmålet om det behövs.

Studiehandledning på modersmålet är alltså inte ett ämne utan utgör en möjlig stödåtgärd för de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller flera ämnen. Studie- handledningen kan innebära att eleven får hjälp före, under eller efter lektionen.

Svenska som andraspråk

Mindre undervisningsgrupper kan också uppstå i ämnet svenska som andraspråk, beroende på hur många elever som har rätt till sådan undervisning och hur stor skolan är.

I de obligatoriska skolformerna ska undervisning i svenska som andraspråk anordnas om det behövs för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, för elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet samt för invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Det är rektorn som beslutar om sådan undervisning för en enskild elev (5 kap. 14 § skolförordningen). Det innebär att det inte går att fatta generella beslut om att hela grupper på en skola ska läsa svenska som andraspråk.

Undervisning i ämnet svenska som andraspråk ersätter under- visning i ämnet svenska. En elev i grundskolan kan även läsa svenska som andraspråk som språkval, som elevens val eller inom ramen för skolans val (5 kap. 15 § skolförordningen).

En elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan som har annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt respektive gymnasiesärskolegemensamt ämne i stället för svenska. Eleven kan då dessutom läsa svenska som individuellt val (4 kap. 11 § gymnasieförordningen). För elever på introduktionsprogrammet språkintroduktion utgör ämnet svenska som andraspråk en stor del av undervisningen (6 kap. 8 § gymnasie- förordningen).

115

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

Integrerad samisk undervisning

För samiska elever som går i grundskolan – antingen för att de går i grundskolan i stället för i sameskolan i årskurs 1–6 eller för att de går i årskurs 7–9 som inte finns i sameskolan – kan huvudmännen anordna integrerad samisk undervisning i grundskolan. En huvud- man för grundskola får anordna samisk undervisning för samiska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen ingår avtal om det. Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den under- visning som anordnas som modersmålsundervisning i samiska. Ut- bildningen för de samiska eleverna ska integreras med motsvarande utbildning för andra elever i grundskolan. Den samiska undervis- ningen får förläggas till tid utanför den garanterade undervisnings- tiden (12 kap. 13 och 14 §§ skolförordningen).

Andra valmöjligheter i de obligatoriska skolformerna

I timplanen för de obligatoriska skolformerna ingår också elevens val. I grundskolan ska eleven under de nio åren totalt få minst 382 undervisningstimmar i detta.24 Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen (se t.ex. 10 kap. 4 § skollagen).

Huvudmannen för en grundskola ska erbjuda eleverna ett all- sidigt urval av ämnen som elevens val (9 kap. 8 § skolförordningen). Av samma paragraf framgår att som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är då inte skyldig att anordna undervisning i ett ny- börjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än fem elever väljer språket. Liknande formuleringar finns för de övriga obliga- toriska skolformerna. Detta innebär alltså att eleverna delas upp i andra grupper än de vanliga undervisningsgrupperna. Det kan då förekomma mindre undervisningsgrupper för vissa val.

24 Regeringen har dock föreslagit en minskning av denna mängd (dnr U2016/03475/S).

116

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

Andra valmöjligheter i de frivilliga skolformerna

Samtliga nationella program i gymnasieskolan innehåller individuellt val, som omfattar 200 gymnasiepoäng. Huvudmannen för en gym- nasieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som indivi- duellt val. Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studie- vägen, minst en kurs i estetiska ämnen och de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram (4 kap. 7 § gymnasieförordningen). Är det frågan om en mindre gymnasieskola kan detta innebära små undervis- ningsgrupper.

3.1.12Skolans möjligheter att erbjuda annan verksamhet

Utöver den undervisning och de verksamheter som regleras i skol- lagen förekommer också annat inom ramen för skolan. Ett sådant exempel är läxhjälp. Läxhjälp är relativt vanligt förekommande på olika skolor, men det finns inga bestämmelser i skollagen om hur den ska bedrivas, t.ex. vem som ska hålla i den. Andra uppgifter som är nära förknippade med den ordinarie undervisningen kan t.ex. vara extrauppgifter till elever som har mycket lätt för ett ämne och vill fördjupa sig i det utanför ordinarie undervisningstid. Inte heller hur detta ska göras är reglerat i skollagen.

3.1.13Förskola, förskoleklass och fritidshem

I skolväsendet ingår – utöver grundskolan och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer – även skolformerna förskola och förskole- klass. Till skolväsendet hör dessutom fritidshem, som kompletterar verksamheten i bl.a. förskoleklassen och grundskolan. Därmed gäller det övergripande syftet för skolväsendet även dessa verksamheter (avsnitt 3.1.2)

Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt er- bjuda barnen en trygg omsorg (8 kap. 2 § skollagen). Vidare ska verksamheten utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Barn ska erbjudas förskola från och med ett års ålder, i olika stor

117

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

omfattning (8 kap. 3–7 §§ skollagen). Det är hemkommunen som ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det, vilket kan ske antingen genom förskola i egen regi, er- bjudande om motsvarande utbildning i fristående förskola eller, om det finns särskilda skäl, i en annan kommun (8 kap. 12 och 13 §§ skollagen).

Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning (9 kap. 2 § skollagen). Mål- gruppen är barn som ännu inte har börjat någon utbildning för full- görande av skolplikten, vilket betyder att barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex år (9 kap. 4 och 5 §§ skollagen). Hemkommunen ansva- rar för att utbildning i förskoleklass kommer till stånd för alla barn i kommunen som önskar sådan utbildning (9 kap. 12 § skollagen).

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i olika skolformer och särskilda utbildningsformer och ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation (14 kap. 2 § skollagen). Varje kommun ska erbjuda utbildning i fri- tidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola och för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning. Staten ska erbjuda ut- bildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola (14 kap. 3 § skollagen).

De olika verksamheterna är i huvudsak finansierade av det all- männa. Verksamheten i förskoleklass ska vara avgiftsfri för elever och vårdnadshavare (9 kap. 8 § skollagen). När det gäller förskola och fritidshem har skolhuvudmän däremot möjlighet att ta ut en avgift. Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften för förskolan avse bara den del av verksamheten som över- stiger 525 timmar om året. Offentliga huvudmän för förskola och fritidshem får ta ut avgifter som är skäliga medan enskilda huvud- män får ta ut avgifter som inte är oskäligt höga (8 kap. 16 och 20 §§ respektive 14 kap. 12 och 19 §§ skollagen).

I praktiken begränsas dock storleken på avgifterna av att kom- munerna följer reglerna om maxtaxa.25 Maxtaxa innebär att det finns

25 Bestämmelser om maxtaxa finns i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.

118

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

en högsta avgift som kommunen får ta ut för plats på förskola eller utbildning inom fritidshem för att vara berättigad till statsbidrag, varför alla kommuner i dag tillämpar maxtaxa. Maxtaxan ska, i de kommuner som väljer att tillämpa den, omfatta såväl kommunalt som enskilt bedriven förskola och fritidshem.26 Avgiften för för- skola för första barnet får t.ex. inte vara högre än 3 procent av hus- hållets samlade inkomst före skatt, dock högst 1 362 kronor per månad. Det finns även s.k. syskonrabatt och avgiften för verksam- heten i fritidshem är lägre.

Förutom nämnda verksamheter regleras ett antal verksamheter som inte tillhör skolväsendet. I 25 kap. skollagen finns bestämmel- ser om annan pedagogisk verksamhet i form av pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, öppen förskola, öppen fritidsverksamhet samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.

3.1.14Vuxenutbildning

Viss slags utbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna, ingår också i skolväsendet. Det bety- der att syftet med skolan som vi har beskrivit ovan i avsnitt 3.1.2 omfattar även dessa skolformer.

Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, på gymnasial nivå och som svenska för invand- rare (20 kap. 3 § skollagen). Utbildning på grundläggande nivå syf- tar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fort- satta studier (20 kap. 4 § första stycket skollagen). För att en vuxen ska ha rätt att delta i sådan utbildning krävs bl.a. att han eller hon saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan. Hem- kommunen ansvarar för att de som har rätt att delta i utbildningen och önskar det också får delta i sådan utbildning(20 kap. 10 och 11 §§ skollagen).

Syftet med utbildning på gymnasial nivå är att ge vuxna kun- skaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasie- skolan ska ge (20 kap. 4 § andra stycket skollagen). För att bli be-

26 Prop. 1999/2000:129, s. 29.

119

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

hörig till sådan utbildning är ett av villkoren att den vuxna saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge. En vuxen som är behörig kan i vissa fall också ha rätt att delta i sådan utbildning som syftar till att uppnå grundläggande behörighet till högskole- utbildning som påbörjas på grundnivå eller utbildning inom yrkes- högskolan och under vissa förutsättningar även i ytterligare utbild- ning (20 kap. 19 och 20 §§ skollagen). Hemkommunen ansvarar för att de som har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får göra det. Kommunerna ska sträva efter att därutöver er- bjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov (20 kap. 16 § skollagen).

Utbildning i svenska för invandrare syftar bl.a. till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket (20 kap. 4 § tredje stycket skollagen). En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon är bosatt i landet, och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som ut- bildningen syftar till att ge (20 kap. 31 § första stycket skollagen). Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i svenska för in- vandrare erbjuds dem som enligt nämnda bestämmelse har rätt att delta i utbildningen (20 kap. 28 § skollagen).

Kommunal vuxenutbildning ska i huvudsak vara avgiftsfri, men det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna, exempelvis att eleverna på grundläggande eller gymnasial nivå själva ska skaffa vissa böcker (20 kap. 7 § skollagen).

Kommunerna ska vidare tillhandahålla särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå (21 kap. 3 § skollagen). Målet med utbildningen är att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande och syftet är att ge vuxna kun- skaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i grundsär- skolan respektive gymnasiesärskolan ska ge (21 kap. 2 och 4 §§ skol- lagen). Bestämmelserna om att utbildningen ska vara avgiftsfri är i princip desamma som för kommunal vuxenutbildning (21 kap. 6 § skollagen). En särskild utredare har fått i uppdrag att bl.a. analysera om särskild utbildning för vuxna bör upphöra som egen skolform och, om det bedöms lämpligt, föreslå hur särskild utbildning för vuxna kan bli en del av kommunal vuxenutbildning.27

27 Dir. 2017:21.

120

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

3.2Framgångsfaktorer och utmaningar i skolan

Avsnittet innehåller en kortfattad, översiktlig genomgång av några exempel på vad som sägs vara framgångsfaktorer respektive ut- maningar i skolan. Vi sammanfattar vad skolmyndigheterna och Skol- kommissionen (U 2015:03) har lyft fram och nämner dessutom några internationella erfarenheter.

3.2.1Skolverkets lägesbedömning

Skolverket presenterar vartannat år en s.k. lägesbedömning, där ut- vecklingen inom förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning redovisas. Lägesbedömningen innehåller bl.a. myndighetens bedöm- ning av vilka utvecklingsbehov som kräver särskild uppmärksamhet. Skolverkets lägesbedömning 201528 lyfte fram tre olika utvecklings- områden

En undervisning som möter varje elev.

Rätt förutsättningar för lärare och rektorer.

En långsiktig styrning och ett förtydligat ansvarstagande.

Dessa områden konkretiserades sedan med ett antal olika punkter per utvecklingsområde. Bland annat ingår i Skolverkets bedömning att det är nödvändigt att lärare planerar, genomför och följer upp undervisningen så att alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver. Vidare bedömer Skolverket att rektorer behöver ta an- svar för att elevers stödbehov uppmärksammas tidigt och tillgodo- ses snabbt samt att rektorerna behöver bättre förutsättningar att ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet.29

3.2.2Skolinspektionens årsrapporter

Skolinspektionen har också en regelbunden, sammanfattande rap- port, i form av sin årsrapport till regeringen, där myndigheten sam- manfattar och analyserar erfarenheter av sin verksamhet när det gäller tillsyn och kvalitetsgranskning.

28Skolverkets lägesbedömning 2017 presenterades först efter att detta betänkande hade lämnats till tryck.

29Skolverket (2015).

121

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

I den årsrapport som publicerades 2016 redovisades olika fram- gångsfaktorer som Skolinspektionen hade iakttagit. I fråga om under- visningen handlade framgångsfaktorerna enligt myndigheten bl.a. om ett tydligt och aktivt lärarstöd, en pedagogik som möter elevernas olika behov och ett innehåll som tar upp alla delarna i kursplanerna. Framgångsfaktorer på huvudmannanivå sades vara kvalitetsarbete med en tydlig styrning och fokus på nationella mål och en öppen och återkommande dialog mellan rektor och huvudman.

Problem som särskilt lyftes fram av Skolinspektionen i nämnda årsrapport var exempelvis brister i huvudmännens ansvarstagande för grundskolan, såsom ansvar för utveckling och styrning. I vissa skolor finns också allvarliga problem i form av brist på aktivt lärar- stöd, långvariga vikariesituationer och tydliga brister i trygghet, studiero och särskilt stöd.30

I den årsrapport som publicerades tidigare i år lyftes några områ- den där myndigheten har sett att flera skolor har utvecklingsbehov. Bland dessa nämns att elever som vill utvecklas längre kunskaps- mässigt inte alltid får tillräckliga utmaningar, utan undervisningen anpassas till de elever som har svårt att nå godkänt, eller till en tänkt medelnivå. Vidare anges att insatser till elever i behov av stöd sätts in schablonmässigt, i stället för att utgå från elevernas individuella behov. Ett annat utvecklingsområde som behandlas är att nyanlända elever möts av en undervisning som inte tar hänsyn till deras varie- rande skolbakgrund och kunskaper. De ges inte heller studiehand- ledning på modersmålet i den utsträckning de har rätt till.31

3.2.3Skolkommissionens delbetänkande

Skolkommissionen redovisade i sitt delbetänkande förslag till natio- nella målsättningar för att förbättra och utveckla den svenska skolan samt förslag till en långsiktig plan med utvecklingsområden. Betän- kandet innehöll bl.a. en redovisning av väsentliga systemsvagheter som kommissionen hade identifierat i det svenska skolsystemet

30Skolinspektionen (2016).

31Skolinspektionen (2017).

122

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvud- män,

oklara ansvarsförhållanden,

brister i resursfördelning,

brister i resultatinformation som försvårar kvalitetsarbetet,

otillräcklig kompetensförsörjning,

otillräckliga förutsättningar till professionsutveckling, och

splittrad och över tid oenig nationell styrning, t.ex. genom en stor mängd statsbidrag med skilda syften.

I delbetänkandet presenterades också en reformstrategi, dvs. den lång- siktiga planen.32 Mer konkreta förslag lades fram först i slutbetänkan- det från Skolkommissionen, vilket presenterades alldeles nyligen.33

3.2.4OECD:s rapport om svensk skola

Efter att resultaten i den internationella studien PISA 2012 hade pre- senterats bad den svenska regeringen Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om en analys av den svenska sko- lan. I OECD:s slutrapport lyftes ett antal utmaningar som det svenska skolväsendet står inför, såsom låga kunskapsresultat, låg status för läraryrket och bristande tydlighet i rollfördelning och ansvarstagande.

Rekommendationerna från OECD handlade om tre olika områ- den. Det första var att skapa förutsättningar som främjar kvalitet och jämlikhet i svenska skolor, vilket bl.a. innebär att ha höga förvänt- ningar på alla elever. Det andra var att bygga kapacitet för under- visning och lärande genom en långsiktig strategi för kompetens- försörjning, t.ex. med stöd för bedömning av och återkoppling till lärare och karriärstruktur inom läraryrket. Det tredje och sista gällde att förstärka styrningen och ansvarsutkrävandet, med fokus på för- bättring, exempelvis genom att fastställa tydliga roller och tydligt ansvarsutkrävande för olika aktörer.34

32SOU 2016:38.

33SOU 2017:35.

34OECD (2015).

123

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

3.2.5Forskningssammanställningen Visible Learning

Den mycket uppmärksammade boken Visible Learning, av forska- ren John Hattie, är en forskningssammanställning av olika meta- analyser inom skolforskningen. Den redovisar vad som har störst effekt på elevernas kunskapsresultat. Budskapet i boken är att det är samspelet mellan lärare och elever som är den viktigaste aspekten att arbeta med. Det handlar om att synliggöra hur undervisningen och lärandet fungerar – därav rubriken Visible Learning – för att med hjälp av vad som då kommer fram löpande anpassa och utveckla undervisningen och således nå bättre resultat. I detta synliggörande ingår att läraren bl.a. ska ha god kunskap om vad de olika eleverna redan kan, ska veta vad målen för undervisningen är för att kunna se vägen dit och ska få återkoppling från de individuella eleverna på hur undervisning fungerar. Läraren behöver också ge återkoppling till var och en av eleverna för deras utvecklings skull.35

3.2.6Framgångsfaktorer och utmaningar

– en sammanfattning

Om vi kort ska sammanfatta vad som har sagts i detta avsnitt om framgångsfaktorer och utmaningar i den svenska skolan handlar det i stor utsträckning om lärarens viktiga roll. Skolan behöver därför kompetenta lärare som får möjligheter till utveckling. Hur elever- nas kunskapsresultat blir beror på samspelet mellan lärare och ele- ver; lärarna och skolan i stort behöver ha höga förväntningar på alla elever, anpassa undervisningen efter de olika eleverna och hela tiden arbeta med återkoppling. Slutligen betyder också ansvars- förhållanden och styrning en hel del för framgången.

Vad vi har beskrivit i detta avsnitt är relevant för våra utgångs- punkter i arbetet och de förslag vi lämnar senare i betänkandet. Det gäller både för fjärr- och distansundervisning och för olika former av samarbeten.

35 Hattie (2009), s. 237 ff.

124

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

3.3Krav på lärare och rektorer

Lärarkompetensen är alltså – föga förvånande – en viktig framgångs- faktor för skolarbetet. Som en följd av detta ställs vissa krav på de personer som arbetar som lärare och rektorer i skolväsendet och i detta avsnitt redogör vi för dessa.

3.3.1Legitimerade och behöriga lärare

Endast den som har legitimation som lärare och förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen (2 kap. 13 § skollagen). Bakgrunden till att legitimationskravet infördes är regeringens mål om att alla elever och barn i skola och förskola ska undervisas av väl kvalificerade lärare och förskollärare. Regeringen konstaterade i den aktuella propositionen att legitimationen innebär att en lärare eller förskollärare har prövats och befunnits lämplig för yrket. Legitimationen kan därmed ses som en deklaration av lära- rens eller förskollärarens behörighet och lämplighet.36 De krav som ställs för att få legitimation och för att vara behörig för viss under- visning framgår i huvudsak av förordningen (2011:326) om be- hörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Dessa krav handlar sammanfattningsvis om att läraren ska ha lärarexamen (eller motsvarande) och utbildning i de aktuella ämnena.

Det finns emellertid ett antal undantag från skollagens krav på att använda legitimerade och behöriga lärare för undervisning och viss verksamhet. Vi redogör för tre typer av undantag här.

Exempelvis får lärare som inte uppfyller dessa krav undervisa i vissa fall, t.ex. i fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning (2 kap. 17 § skollagen). Som exempel kan nämnas skolor med Waldorfinriktning, även om regeringen har uttryckt att det är önsk- värt att även dessa lärare går en lärarutbildning som leder till en hög- skoleexamen och också ansöker om legitimation.37

Ett annat exempel på undantag är att en annan lärare får bedriva undervisningen om det inte finns någon behörig lärare att tillgå in-

36Prop. 2010/11:20, s. 25.

37Prop. 2010/11:20, s. 26. Regeringen har dock gett en särskild utredare i uppdrag att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behörighet för lärare i modersmål och i yrkes- ämnena bör upphöra och hur en sådan förändring i så fall ska kunna genomföras (dir. 2016:76).

125

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

om huvudmannens organisation eller om det finns något annat sär- skilt skäl med hänsyn till eleverna. En sådan annan lärare ska vara lämplig och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning mot- svarande den som krävs av en behörig lärare. En sådan person får bedriva undervisningen högst ett år i sänder (2 kap. 18 § skollagen).

Ytterligare ett undantag gäller vissa ämnen och kurser. Begräns- ningen i tid för hur länge en obehörig lärare får bedriva undervis- ningen gäller inte när det rör viss undervisning. Det handlar om undervisning som avser modersmål, yrkesämnen i gymnasieskolan och motsvarande skolformer och vissa kurser i kommunal vuxen- utbildning (2 kap. 18 § andra stycket skollagen). Detta betyder alltså att om det inte finns någon behörig lärare inom t.ex. modersmålet arabiska i en kommuns organisation så får kommunen använda en annan lärare för att bedriva modersmålsundervisningen i arabiska, och det under flera år. Förutsättningen är att denne andre lärare upp- fyller kraven på lämplighet och på att i så stor utsträckning som möj- ligt ha rätt utbildning. Anledningen till undantagen för modersmål och yrkeskurser är att sådana lärare med utbildning för undervis- ningen inte finns att tillgå i den omfattning som behövs.38 För dessa ämnen och kurser gäller alltså ett mer permanent undantag från kra- vet på legitimation och behörighet, medan det för de flesta ämnen och kurser endast finns möjlighet att göra tillfälliga undantag från reglerna.

Vidare finns det regler kring vilka som får anställas utan tids- begränsning. Huvudregeln är att endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tids- begränsning. Den som saknar legitimation och som undervisar i nyss nämnda ämnen och kurser får dock anställas som lärare i skol- väsendet utan tidsbegränsning om det saknas sökande som har legi- timation, den sökande (dvs. den som ska undervisa) har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktu- ella kursen och det finns särskilda skäl att anta att denne är lämplig att bedriva undervisningen (2 kap. 20 § skollagen).

En legitimerad lärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. Detsamma gäller för en lärare som bedriver undervisning i nämnda ämnen och kurser samt för de lärare som beskrivs i första undantaget ovan (2 kap. 15 § skollagen).

38 Prop. 2009/10:165, s. 269.

126

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

Legitimationen är också kopplad till vem som ska sätta betyg på eleverna, i de fall det blir aktuellt. Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och som huvudregel ska den som sätter betyg vara en legiti- merad lärare. Om den undervisande läraren inte är legitimerad ska beslutet fattas tillsammans med en annan lärare som är legitimerad (3 kap. 16 § skollagen). Regeringen får, enligt samma paragraf, med- dela föreskrifter om undantag från den sistnämnda regeln. Detta har regeringen valt att göra. Kravet på att beslutet om betyg ska fattas tillsammans med en annan lärare som är legitimerad gäller därför inte om den undervisande läraren saknar legitimation och är anställd utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning i modersmål eller, i gymnasieskolan, i ett yrkesämne (6 kap. 5 § skolförordningen re- spektive 8 kap. 1 c § gymnasieförordningen). Det betyder att även en modersmålslärare eller yrkeslärare som saknar legitimation får sätta betyg i ämnet.

För grundsärskolan, gymnasiesärskolan och specialskolan finns vissa särskilda bestämmelser, t.ex. om speciallärare, men i huvudsak innebär skollagen att samma regler gäller för samtliga aktuella skol- former.

3.3.2Rektorer

Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor och även för rektorer finns det vissa krav. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter elevernas olika förutsättningar och behov. Dessutom fattar rektorn i övrigt de beslut och har det an- svar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar (2 kap. 9 och 10 §§ skollagen).

Bara den som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt får anställas som rektor. Dessutom ska varje huvudman se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbild- ning som kan jämställas med denna (2 kap. 11 och 12 §§ skollagen).

127

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

3.3.3Registerutdrag och lämplighet i övrigt

Legitimationen som nämns ovan är ett sätt att bedöma lämpligheten hos den som anställs, men lämpligheten för lärare och annan personal i skolväsendet prövas även på andra sätt. Lagstiftning om register- kontroll syftar till att stärka barns och ungdomars skydd mot över- grepp, genom att ge möjlighet att förhindra att personer som har dömts för t.ex. sexualbrott eller grova våldsbrott arbetar med barn eller ungdomar.39

Den som erbjuds en anställning inom någon av de obligatoriska skolformerna ska till den som erbjuder anställningen (den potentiella arbetsgivaren) lämna ett utdrag ur polisens belastningsregister (2 kap. 31 § skollagen). Samma bestämmelse gäller även den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet eller så- dan verksamhet som avses i 25 kap. skollagen. Vidare sägs att den som inte har lämnat registerutdrag inte får anställas. Registerkontrol- len är med andra ord obligatorisk. Dessutom gäller den även andra personer som finns i skolan, t.ex. den som är anställd hos det företag som anordnar skolskjutsen och den lärarstuderande som gör sin verk- samhetsförlagda del av utbildningen på skolan.

Den som erbjuds en anställning där arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn, ska på begäran av den som erbjuder anställningen visa upp ett utdrag ur belastningsregistret (1 § lagen [2013:852] om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn). Det gäller om det är en anställning i staten, en kommun, ett landsting, ett företag eller en organisation och exempelvis kan det handla om en anställning i gymnasieskolan. Med begreppet ”direkt och regelbunden kontakt med barn” avses sådana arbeten som in- begriper återkommande och nära kontakter med barn och med barn avses personer under 18 år. Arbeten som enligt förarbetena om- fattas är sådana där arbetsuppgifterna består i att fostra, undervisa, sköta eller annars ta hand om barn eller på annat sätt arbeta i per- sonlig kontakt med barn. Kravet på regelbundenhet innebär att den anställdes arbetsuppgifter inbegriper viss återkommande direkt- kontakt med barn. Vad som i det enskilda fallet avses med sådan regelbundenhet måste avgöras med hänsyn till den aktuella verk- samheten. Relevanta omständigheter att ta med i bedömningen av

39 Prop. 1999/2000:123, s. 15.

128

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

vad som utgör direkt och regelbunden kontakt med barn är även vilken typ av kontakter det rör sig om, vilken intensitet kontakterna har samt om de alltid utförs i närvaro av vårdnadshavare eller en annan vuxen. Det är ytterst upp till den enskilde arbetsgivaren att bedöma om en persons arbetsuppgifter kan anses innefatta direkta och regelbundna kontakter med barn.40 Registerkontrollen för dessa två skolformer är alltså av mer frivillig karaktär.

Det är regeringen som meddelar föreskrifter om innehållet i regis- terutdraget. Det som ska framgå av utdraget är om personen i fråga har dömts för exempelvis mord, grov misshandel eller något sexual- brott (22 § tredje och sjätte styckena förordningen [1999:1134] om belastningsregister).

3.4Hur undervisningen ska gå till

I detta avsnitt beskriver vi hur lagstiftningen och de allmänna råden till lärare, rektorer och huvudmän ser ut i dag. Utformningen har naturligtvis sin grund i de framgångsfaktorer som vi har redogjort för, där det är tydligt hur viktiga lärare och skolledare är (avsnitt 3.2).

Centrala utgångspunkter för skolans verksamhet är följande. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de be- höver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsätt- ning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktions- nedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 § skollagen).

Ledning och stimulans ges framför allt genom undervisning. Be- greppet undervisning är, som vi beskrev ovan (avsnitt 3.1.9), defi- nierat som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhäm- tande och utvecklande av kunskaper och värden (1 kap. 3 § skol- lagen).

40 Prop. 2012/13:194, s. 45.

129

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

Generellt är det upp till professionen – lärare och rektor som leder det pedagogiska arbetet – att avgöra hur undervisningen ska bedrivas för att uppnå detta. Regeringen har dock i förordning gett vissa an- visningar och läroplanerna innehåller också ett antal mål och riktlinjer som lärare och rektorer har att förhålla sig till. Dessutom har Skol- verket utfärdat olika s.k. allmänna råd om bl.a. genomförande av undervisningen, som stöd för lärare, rektorer och huvudmän. Rikt- linjerna och råden handlar om att det ska vara strukturerad under- visning, planering, variation i arbetsformer, inflytande för eleverna, individuellt anpassad undervisning inklusive särskilt stöd, uppföljning av elevernas utveckling, återkoppling till eleverna samt återkoppling till läraren. I detta avsnitt beskriver vi närmare vad som föreskrivs och rekommenderas angående undervisningen, eftersom det har betydelse för vilka aspekter som bör hanteras i samband med fjärr- och distans- undervisning.

I de fall inget annat nämns härrör rekommendationerna från Skol- verkets allmänna råd om planering och genomförande av undervis- ningen i de obligatoriska skolformerna.41

3.4.1Strukturerad undervisning

I skolförordningen, som gäller de obligatoriska skolformerna, finns ett avsnitt om strukturerad undervisning. Eleverna ska genom struk- turerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen (5 kap. 2 § skol- förordningen). Även läroplanerna för de obligatoriska skolformerna nämner strukturerad undervisning, genom att föreskriva att skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervis- ningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.42

41SKOLFS 2011:250.

42Se t.ex. SKOLFS 2010:37, avsnitt 2.2 Kunskaper.

130

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

Varken gymnasieförordningen eller läroplanen för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) tar dock upp något om strukturerad under- visning.43

3.4.2Planering

En väl utförd planering av undervisningen är ett viktigt verktyg för lärare och rektorer i det systematiska kvalitetsarbetet.44 Rektorn bör organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att pla- nera undervisningen.45 Det handlar, för att sammanfatta det, om att kunna lägg upp undervisningen för att åstadkomma det vi beskriver i följande avsnitt.

3.4.3Variation i arbetsformer

Vilka arbetssätt och arbetsformer som ska användas i olika sam- manhang anges inte någonstans – tvärtom sägs att undervisningen inte kan utformas lika för alla (se ovan under avsnitt 3.1.3).

En del av lärarens ansvar är att svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer.46 I de allmänna råden utvecklas detta. Lärare ges rådet att i sin ledning av undervisningen strukturera och styra de processer som sker i undervisningen och skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande. Läraren förväntas ha en god överblick över de arbetsprocesser som sker i undervisningen och kunna avgöra hur gemensamma genomgångar, enskilda bearbetningar av innehållet och samarbete mellan elever kan kombineras för att skapa så goda förut- sättningar som möjligt för elevernas kunskapsutveckling.47

I de allmänna råden konstateras vidare att en undervisning som bygger på individuellt arbete, där eleverna i alltför hög utsträckning själva förväntas göra upptäckter genom att på egen hand söka in-

43Gymnasieutredningen har dock föreslagit att samma bestämmelser som i grundskolan ska finnas för gymnasieskolan, (SOU 2016:77, s. 691).

44SKOLFS 2011:250, s. 15.

45SKOLFS 2011:250, s. 12.

46SKOLFS 2010:37, avsnitt 2.3 Elevernas ansvar och inflytande.

47SKOLFS 2011:250, s. 17 f.

131

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

formation och dra slutsatser, har visat sig vara ineffektiv. Enligt Skolverket visar utvärderingar att en hög andel individuellt arbete snarare får till följd att eleverna blir mindre engagerade i skol- arbetet och att de uppnår sämre studieresultat. Resultaten påverkas tvärtom i positiv riktning när läraren är aktiv och interagerar med eleverna utifrån en bred repertoar av arbetssätt och arbetsformer.48

Skolverket beskriver i de allmänna råden hur läraren bör välja arbetssätt och arbetsformer. Valet, t.ex. hur eleverna grupperas, ska gynna elevens kunskapsutveckling och motverka sådana inlåsnings- effekter som begränsar den enskilda elevens förutsättningar att nå de högre betygen. Skolverket skriver också att valet även kommer att påverka lärarens möjlighet att kontinuerligt ge återkoppling till den enskilda eleven och till elevgruppen som helhet. Olika arbets- sätt och arbetsformer, t.ex. samarbete mellan eleverna, sägs dess- utom ge eleverna möjlighet att utvecklas mot läroplanens övergri- pande mål om normer, attityder och förhållningssätt hos eleverna.49

3.4.4Inflytande för eleverna

Även om läraren leder undervisningen betyder inte detta att läraren helt på egen hand ska lägga upp undervisningen. Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Läraren ska också tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.50

För att detta ska fungera bör rektorn skapa rutiner som säkerställer att eleverna ges möjlighet att delta i såväl planeringen som utvärder- ingen av undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt och att elevernas inflytande ökar med stigande ålder och mognad.51

48SKOLFS 2011:250, s. 18 f.

49SKOLFS 2011:250, s. 14 f.

50SKOLFS 2010:37, avsnitt 2.3 Elevernas ansvar och inflytande.

51SKOLFS 2011:250, s. 12.

132

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

3.4.5Individuellt anpassad undervisning

Som vi har nämnt tidigare ska varje elev ges möjligheter att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina individuella förutsättningar. Läro- planen anger därför att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimu- leras att använda och utveckla hela sin förmåga. Målet är också att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kun- skapsutvecklingen går framåt.52

Skolverket menar att det är nödvändigt att läraren kontinuerligt försäkrar sig om att undervisningen leder mot de mål som konkre- tiserats i planeringen, genom att läraren anpassar undervisningen till varje enskild elevs behov av stöd och stimulans. Planeringen som läraren gör sägs därför inte kunna vara statisk – läraren måste stän- digt bedöma om undervisningen behöver anpassas så att den på bästa sätt möter varje elevs behov och förutsättningar.53

Ett led i att anpassa undervisningen för varje elev är det särskilda stödet, se avsnitt 3.1.10.

3.4.6Uppföljning av elevernas utveckling och återkoppling till eleverna

Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling och det gäller samtliga skolformer (3 kap. 4 § skollagen). För varje obligatorisk skolform finns regler om utveck- lingssamtal och individuell utvecklingsplan (se t.ex. 10 kap. 12 och 13 §§). Även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska utveck- lingssamtal hållas minst en gång per termin (15 kap. 20 § och 18 kap. 20 §). Betyg ska sättas i vissa årskurser och skolformer (3 kap. 13– 21 §§ och t.ex. 10 kap. 14–23 §§). Utifrån dessa lagstadgade krav innehåller läroplanerna diverse skrivningar om bedömning och be- tygssättning. Bland annat uppges att läraren allsidigt ska utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, utifrån kursplanernas krav.54

Allsidiga utvärderingar innebär, enligt Skolverkets allmänna råd, att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kun-

52SKOLFS 2010:37, avsnitt 2.2 Kunskaper.

53SKOLFS 2011:250, s. 19.

54SKOLFS 2010:37, avsnitt 2.7 Bedömning och betyg.

133

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

skaper på olika sätt. Det handlar bl.a. om att använda sig av olika underlag, som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elever- nas kunskaper, för att kunna analysera och bedöma dessa. Exempel- vis är det alltså inte tillräckligt att endast använda sig av skriftliga bedömningsformer. Lärare behöver med andra ord säkerställa att de har tillräckligt med underlag för att analysera och bedöma elevernas kunskaper och stödja deras kunskapsutveckling.55

Varje elev bör kontinuerligt ges konstruktiv återkoppling från läraren om sin kunskapsutveckling och om vad som behöver ut- vecklas vidare. Därför behöver också bedömningen vara en integre- rad del av undervisningen.56

Skolverket påtalar vikten av att elevernas kunskapsutveckling analyseras kontinuerligt under hela skoltiden och inte endast vid något enstaka tillfälle, t.ex. inför utvecklingssamtal eller betygssätt- ning. Den kunskap man som lärare får genom att regelbundet följa upp elevernas kunskaper under ett arbetsområde eller en avgränsad arbetsperiod sägs vara en förutsättning för att aktivt kunna stödja eleverna i deras lärande. Genom att samtala om styrkor och svag- heter och ge återkoppling och vägledning kring vad eleverna be- höver utveckla vidare och hur man tillsammans ska ta sig dit skapas goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling.57

3.4.7Återkoppling till läraren

Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå syste- matiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildning- en. Även på varje skolenhet ska man bedriva sådant systematiskt kvalitetsarbete och det är rektors ansvar att det görs (4 kap. 3 och 4 §§ skollagen).

En del i detta arbete med att förbättra undervisningen är att lära- ren systematiskt och kontinuerligt bör analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de natio- nella målen. Dessutom behöver läraren identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att åstadkomma detta, t.ex.

55SKOLFS 2011:250, s. 24 f.

56SKOLFS 2011:250, s. 18 f.

57SKOLFS 2011:250, s. 24.

134

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

fundera över om ändamålsenliga bedömningsformer används. Exem- pelvis kan läraren få återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar genom kontinuerlig analys av elevernas kunskapsutveck- ling.58

3.4.8Lärarsamarbete

Lärarna ska inte arbeta var för sig med just sin undervisning, utan de har till uppgift, enligt läroplanen, att samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.59

Rektor ska därför skapa förutsättningar för lärarna att arbeta så- väl enskilt som tillsammans med andra lärare, t.ex. genom att ut- veckla former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärarna. Detta arbete handlar om att kontinuerligt planera, följa upp och an- passa undervisningen så att den i så stor utsträckning som möjligt gynnar varje elevs kunskapsutveckling.60

3.4.9Ämnesövergripande arbete och samverkan

I de obligatoriska skolformerna kan inte varje ämne och undervis- ningen i det hanteras för sig. Eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Dessutom finns det ett antal ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis trafik, jämställdhet, och konsument- frågor, som ska integreras i undervisningen i olika ämnen.61

Skolan ska dessutom ha en samverkan med arbetslivet och när- samhället i övrigt. Målet är att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Bland annat åligger det alla som arbetar i skolan att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö.62

Även när det gäller gymnasieskolan finns det skrivningar om samverkan med det omgivande samhället. I läroplanen konstateras att skolan ensam inte kan förmedla alla de kunskaper som eleverna

58SKOLFS 2011:250, s. 24 och s. 30 f.

59SKOLFS 2010:37, avsnitt 2.2 Kunskaper.

60SKOLFS 2011:250, s. 12 och s. 15.

61SKOLFS 2010:37, avsnitten 2.2 Kunskaper och 2.8 Rektors ansvar.

62SKOLFS 2010:37, avsnitt 2.6 Skolan och omvärlden.

135

Tillgång till utbildning

SOU 2017:44

kommer att behöva. Skolan ska ta till vara de kunskaper och er- farenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Personalen ska därför, i utbildningen, ut- nyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv.63

3.5Både lärare och elev ska vara på plats

I detta avsnitt beskriver vi vad som regleras och tidigare har bedömts av regeringen vad gäller att såväl lärare som elev ska vara på plats i klassrummet.

3.5.1Närvarande lärare

Regeringen har tidigare uttalat att ”elever primärt ska undervisas i skolan, av lärare som finns på plats tillsammans med eleverna”. Ställ- ningstagandet baserades på studier som visar på lärarens betydelse för undervisningens kvalitet och resultat. Verksamhet där läraren inte är närvarande i samma lokal som eleverna bör mot denna bak- grund ses som ett alternativ när det inte är möjligt att ha läraren på plats med eleverna. Som en följd av denna princip föreslog reger- ingen att fjärrundervisning skulle tillåtas endast inom ett fåtal ämnen och i vissa fall (se vidare avsnitt 4.3).64

3.5.2Närvaroplikt för eleverna

Som en följd av skolplikten finns det också en närvaroplikt i de obligatoriska skolformerna. En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som an- ordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har gil- tigt skäl att utebli (7 kap. 17 § skollagen).

Vad gäller de frivilliga skolformerna har regeringen konstaterat att det faktum att utbildningen är frivillig inte innebär att det är fri- villigt att delta i undervisningen. En elev som har börjat i gymnasie-

63SKOLFS 2011:144, s. 8 och s. 14.

64Prop. 2014/15:44, s. 13.

136

SOU 2017:44

Tillgång till utbildning

skolan måste delta i undervisningen. Det är en förutsättning för att eleven ska kunna nå utbildningsmålen. Det är också en förutsätt- ning för att lärarna ska kunna planera undervisningen och göra en rättvis och likvärdig bedömning av elevernas kunskaper.65 Motsva- rande formulering som för de obligatoriska skolformerna återfinns alltså i skollagen: en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli (15 kap. 16 § respektive 18 kap. 16 §).

I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finns incitament för närvaro i form av studiehjälp från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studiehjälp får som huvudregel bara lämnas för heltids- studier (2 kap. 5 § studiestödslagen). Skolorna är skyldiga att rappor- tera till CSN om en elev har en annan studietakt än heltid, exempel- vis vid ogiltig frånvaro. Om en elev har ogiltig frånvaro kan CSN således besluta att dra in elevens studiehjälp, eftersom eleven då inte bedöms bedriva heltidsstudier.66

För samtliga dessa skolformer gäller att om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten (respektive den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen), ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande (7 kap. 17 § fjärde stycket, 15 kap. 16 § respektive 18 kap. 16 § skollagen).

I vissa fall ska information även ges till elevens hemkommun. Kommunerna har s.k. aktivitetsansvar för elever som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasie- särskola eller motsvarande utbildning (29 kap. 9 § skollagen). Om en elev som inte har fyllt 20 år och går i en gymnasieskola eller gym- nasiesärskola med en annan huvudman än hemkommunen är från- varande i betydande utsträckning utan giltigt skäl ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen (15 kap. 15 § respektive 18 kap. 15 § skollagen).

65Prop. 2009/10:165, s. 413 och s. 458.

66Jämför 6 kap. 6 § studiestödslagen, 6 kap. 9 § studiestödsförordningen (2000:655) samt Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:6) om studiehjälp, där skolornas uppgiftsskyldighet gentemot CSN regleras i 9 kap.

137

4 Fjärr- och distansundervisning

Detta kapitel handlar om vad de två undervisningsformerna fjärr- och distansundervisning innebär. Vi beskriver framväxten av dem, vilka regler som gäller i dag och vad som i olika sammanhang har sagts om dem.

4.1Detta är fjärr- och distansundervisning

Fjärr- och distansundervisning är två undervisningsformer som inne- bär att läraren inte befinner sig där eleven är. Principen om att lära- ren ska befinna sig i klassrummet med eleverna, det vi i vårt betän- kande har valt att kalla närundervisning (se avsnitt 2.4), har frångåtts. Hur dessa metoder har benämnts har varierat över tid, men i dag – och i vårt betänkande över huvud taget – använder vi uppdelningen som föreslogs 2012 i utredningen om fjärr- och distansundervis- ning1.

Fjärrundervisning definieras numera i skollagen (2010:800). Där anges att fjärrundervisning är interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid (1 kap. 3 § skollagen).

Distansundervisning är inte reglerad i skollagen men beskrevs av 2012 års utredning, precis som fjärrundervisning, som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunika- tionsteknik. Skillnaden jämfört med fjärrundervisning är att elever och lärare vid distansundervisning är åtskilda både i rum och i tid.2

1SOU 2012:76.

2SOU 2012:76, s. 22.

139

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

4.2Utvecklingen av fjärr- och distansundervisning

För att ge en bakgrund till dagens regelverk om fjärr- och distans- undervisning och till våra förslag vill vi kort redogöra för andra utred- ningar på området de senaste åren. Vi beskriver både vad som har föreslagits och vilka för- och nackdelar som har lyfts. För en längre historik över utvecklingen hänvisar vi till den förra statliga utred- ningen om fjärr- och distansundervisning3 och till Distansutbildnings- kommitténs (DUKOM) betänkande från 19984.

4.2.1Utredningar på området

De olika utredningar som vi i de följande avsnitten tittar närmare på är från regeringen och statliga myndigheter och har presenterats det senaste decenniet. Den första av dem är en rapport som Skolverket redovisade på uppdrag av regeringen 2008.5 Skolverket gjorde ingen skillnad mellan om undervisningen sker i realtid (numera fjärrunder- visning) eller som korrespondens av något slag (numera distans- undervisning). Från Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) remitterades en promemoria med förslag om distansundervisning 2010.6 Förslagen utgick från nämnda rapport från Skolverket. Däref- ter tillsattes en statlig utredning om bl.a. distansundervisning, ef- tersom det under beredningen av de tidigare förslagen framkom be- hov av ytterligare underlag inför en eventuell reglering av denna.7 Utredningen presenterade sitt resultat i ett betänkande 2012 och definierade då fjärr- och distansundervisning i princip på det sätt som vi i dag definierar begreppen.8

Efter en proposition med utgångspunkt i förslagen i betänkan- det kom sedan de flesta av dagens regler om fjärrundervisning på plats.9 I propositionen meddelade regeringen dessutom att man av- såg att återkomma till riksdagen med förslag om distansundervis- ning.10

3SOU 2012:76, s. 185 ff.

4SOU 1998:84, s. 35 ff.

5Skolverket (2008).

6Dnr U2010/5616/G.

7Dir. 2011:85, s. 12.

8SOU 2012:76.

9Prop. 2014/15:44, bet. 2014/15:UbU3, rskr. 2014/15:141.

10Prop. 2014/15:44, s. 8.

140

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

Vi har därefter fått i uppdrag att utreda såväl fjärr- som distans- undervisning vidare. I vårt delbetänkande föreslog vi hur skol- huvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studie- handledning på modersmål – två verksamheter som betraktades som särskilt angelägna. Regeringen har nu överlämnat en proposi- tion om dessa förslag till riksdagen, som i sin tur har beslutat om dem.11 Vårt uppdrag har således fortsatt med generella regler för fjärr- och distansundervisning.

4.2.2Därför behövs fjärr- och distansundervisning

De olika förslagsställarnas syn på fjärr- och distansundervisning har varit ungefär densamma genom åren: som något som ska användas i undantagsfall. Det har inte i något fall, av de som vi här har redo- visat, betraktats som ett fullt ut likvärdigt alternativ till närunder- visning. De skäl som har nämnts för att anordna fjärr- eller distans- undervisning har snarare haft att göra med att eleverna över huvud taget ska få tillgång till undervisning, dvs. att fjärr- och distansunder- visning är det enda alternativet – annars skulle eleverna bli utan undervisning.

Den ena kategorin av skäl för förslagen handlar om problem för skolan eller huvudmannen. Skolverket menade att distansundervis- ning skulle användas när det saknades lärare med adekvat utbildning eller elevunderlaget var otillräckligt på den egna skolan. Utbildnings- departementet lade till att det skulle vara möjligt då en av de aktuella kurserna eller ett av ämnena (se avsnitt 4.2.4) inte erbjöds och i SOU:n var linjen densamma i fråga om fjärrundervisning.

Den andra kategorin av skäl gäller en enskild elev som annars inte skulle ha deltagit i undervisningen. Skolverket talade om elever med medicinsk eller psykosocial problematik som borde få distans- undervisning som särskilt stöd. Därutöver nämndes distansunder- visning som en metod för att elever med särskilda talanger skulle få tillgång till undervisning på högre nivå, t.ex. gymnasiekurser i års- kurs 9, men då som komplement till annan undervisning för att fördjupa och bredda sin utbildning. Utbildningsdepartementet tog

11 Prop. 2015/16:173, bet. 2015/16:UbU18, rskr. 2015/16:315.

141

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

inte upp några av dessa möjligheter. Det gjordes däremot i SOU:n, som innehöll förslag om distansundervisning för elever med medi- cinsk eller psykosocial problematik, för elever med karriärer på elit- nivå samt för elever vid särskilda ungdomshem.

4.2.3Farhågor kring fjärr- och distansundervisning

Precis som skälen för fjärr- och distansundervisning har återkom- mit gång på gång har skälen emot, eller snarare farhågorna, upp- repats i de olika utredningarna. Även farhågorna, dvs. vad vi särskilt behöver beakta också i vårt arbete, kan delas in i olika kategorier.

En del är elevernas förutsättningar. Skolverket konstaterar att distansundervisning kräver hög grad av koncentration; att undervis- ningen förutsätter mognad, engagemang och ansvar hos eleverna.

Elevernas rättigheter betonas också. Rätten till lärarledd under- visning ska tillgodoses, vilket betyder att det ska vara fråga om en målinriktad pedagogisk verksamhet som genomförs under lärares ledning. Dessutom måste eleverna få tillräckligt stöd av lärare och handledare. Det måste vidare vara tydligt vem som har helhets- ansvaret för varje elevs studiegång. Frågor har också uppstått om vem som har tillsyns- och omsorgsansvar under den tid då eleven fullgör sin skolplikt.

Vad gäller själva undervisningen har frågor väckts om hur inter- aktionen mellan lärare och elever påverkas och om det är möjligt att anpassa undervisningen till varje enskild elevs behov av stöd och stimulans. Samarbetet mellan lärare och handledare betonas. Det har även ifrågasatts om interaktionen mellan eleverna blir tillräck- lig. Undervisningen är dessutom beroende av att tekniken fungerar som den ska.

Slutligen lyfts att skolan inte bara syftar till kunskapsförmedling utan också har ett socialiserings- och värdegrundsuppdrag. Detta sägs riskera att hamna i skymundan vid fjärr- och distansundervisning.

4.2.4Ämnen för fjärr- och distansundervisning

Samtliga som har lämnat förslag lyfter i första hand språkämnen som möjliga för fjärr- och distansundervisning. Skolverket tänkte sig moderna språk (inte engelska), modersmål och teckenspråk i både

142

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

grundskolan och gymnasieskolan, vilket Utbildningsdepartementet kompletterade med samiska i sameskolan, engelska för elever som återvänder från en svensk utlandsskola samt studiehandledning på modersmål. Bortsett från engelskan innehöll SOU:n samma punkter för fjärrundervisningen, med tillägget integrerad samisk undervis- ning i grundskolan.

Skolverket var mer tillåtande i gymnasieskolan och föreslog för elever i denna att undervisningsformen skulle få användas i de flesta kurser. Kurser i kärnämnen (numera gymnasiegemensamma ämnen) skulle emellertid inte kunna ordnas på detta sätt, med undantag för i högst ett år i de fall då det fanns särskilda skäl. Några sådana förslag har inte funnits med senare.

För distansundervisning har det – efter att fjärr- respektive distans- undervisning har definierats – inte funnits några förslag om särskilda ämnen och kurser. Tvärtom har avsikten i de förslag vi beskriver varit att utbildningen helt och hållet ska kunna bedrivas med hjälp av distansundervisning under en kortare eller längre tid.

4.3Dagens regelverk för fjärrundervisning

I detta avsnitt ska vi beskriva vad som gäller för fjärrundervisning i dag, bl.a. vilka villkor som måste vara uppfyllda och vilka ämnen det gäller.

4.3.1Allmänna bestämmelser

Som vi nämnde ovan definieras fjärrundervisning som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikations- teknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid (1 kap. 3 § skollagen). Regeringen, eller den myndighet regeringen be- stämmer, får meddela föreskrifter om fjärrundervisning (29 kap. 22 a § skollagen). Regeringen har också beslutat om sådana före- skrifter: regelverket för fjärrundervisning i de obligatoriska skolfor- merna, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan, finns i 5 a kap. skolförordningen (2011:185) och för fjärrundervis- ning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i 4 a kap. gymnasie- förordningen (2010:2039). Bestämmelserna i dessa två kapitel är i

143

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

princip överensstämmande och vad som beskrivs nedan gäller båda kapitlen, dvs. båda förordningarna, om inte annat nämns.

4.3.2Fjärrundervisning är bara tillåtet i vissa fall

Fjärrundervisning får anordnas för elever i de olika skolformerna under de förutsättningar och med de begränsningar som anges i skolförordningen och gymnasieförordningen (5 a kap. 1–5 §§ skol- förordningen och 4 a kap. 1–5 §§ gymnasieförordningen). Det be- tyder att fjärrundervisning endast är tillåten i de fall som räknas upp i de angivna paragraferna.

Denna inledande begränsning hindrar dock inte att en lärare som är närvarande i klassrummet, som ett led i sin undervisning av eleverna, tar hjälp av en annan lärare som undervisar med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och som är åtskild från eleverna i rum men inte i tid (1 § andra stycket). Undervisning som bedrivs på detta sätt innebär således att ansvarig lärare fortfarande är närvarande där eleverna är, medan den ansvarige läraren vid fjärr- undervisning befinner sig på en annan plats än eleverna.

För att fjärrundervisning ska få tillåtas över huvud taget ska minst ett av två krav i 3 § vara uppfyllt. Fjärrundervisning får genomföras om det inte finns någon legitimerad lärare som är behörig för under- visningen12 att tillgå inom en huvudmans skolenhet (3 § p. 1). Reger- ingen bedömde i propositionen om fjärrundervisning att detta krav bör anses uppfyllt först efter att huvudmannen har gjort allvarliga försök att rekrytera en legitimerad och behörig lärare till skolenhet- en.13 För studiehandledning på modersmålet och för integrerad sa- misk undervisning i grundskolan, för vilka det saknas krav på att verksamheten leds av lärare, är kravet att det inte finns någon annan lämplig person att tillgå inom en huvudmans skolenhet.

Fjärrundervisning får också genomföras om elevunderlaget är otillräckligt (3 § p. 2). Med otillräckligt avses sådana fall där huvud- mannen inte är skyldig att anordna undervisning med anledning av att antalet elever inom huvudmannens organisation är färre än fem.14 Det innebär att det kan handla om ett språk som färre än fem

12Den exakta formuleringen är ”någon lärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen”.

13Prop. 2014/15:44, s. 13.

14Prop. 2014/15:44, s. 13 f.

144

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

elever har valt inom språkvalet eller ett språk som färre än fem ele- ver är berättigade till modersmålsundervisning i.

4.3.3Ämnen och verksamheter för fjärrundervisning

Fjärrundervisning är tillåtet i vissa ämnen och verksamheter enligt förordningarna (2 §). För samtliga skolformer som berörs i de två förordningarna får fjärrundervisning anordnas i

moderna språk,

modersmål,

teckenspråk, och

studiehandledning på modersmålet.

Dessutom får fjärrundervisning anordnas för samiska i sameskolan och för integrerad samisk undervisning i grundskolan.

Detta är de generella bestämmelserna, men regeringen har där- utöver beslutat om en försöksverksamhet där fjärrundervisning får prövas i fler ämnen (förordningen [2015:481] om försöksverksam- het med fjärrundervisning). Skolhuvudmän kan enligt förordningen ansöka om att delta i försöksverksamheten och får, om de beviljas deltagande, anordna fjärrundervisning även i andra ämnen. Vill- koren är desamma som för fjärrundervisning i ovanstående ämnen och verksamheter (se ovan och nedan). Fjärrundervisning får dock enbart utgöra en mindre del av den undervisning som eleven får i sin utbildning. Skolverket beviljar bara deltagande om huvudman- nen kan säkerställa kvaliteten i fjärrundervisningen.

4.3.4Så fungerar fjärrundervisning

Utgångspunkten vid fjärrundervisning bör, enligt regeringen, som vid annan undervisning, vara att eleverna ska befinna sig i skolan eller i en lokal som skolan anvisar. Fjärrundervisningen bör, liksom annan undervisning, ingå i den garanterade undervisningstid som skolan ansvarar för. Utöver de krav som så att säga ställs i defini- tionen av fjärrundervisning krävs att det finns en handledare närva- rande i den lokal där eleverna befinner sig (4 §). En elev eller en

145

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

grupp elever kan alltså inte lämnas ensamma i lokalen. Syftet med att det ska finnas en handledare närvarande är att upprätthålla kvali- teten i undervisningen. Handledaren kan vara en lärare på elevernas skola eller någon annan som är anställd på skolan. Handledaren bör kunna ge stöd till eleverna på plats i klassrummet men också stödja fjärrläraren i dennes undervisning. Dessutom ska handledaren ut- öva ansvaret för tillsynen av skolpliktiga elever i grundskolan och motsvarande skolformer.15

Det finns i dag inte några närmare föreskrifter om handledarens kompetens, befogenheter eller arbetsuppgifter.

4.3.5Fjärrundervisning som utförs av någon annan

– entreprenad

Vi kommer att återkomma till olika former för samarbeten mellan skolhuvudmän och vad det innebär i nästa kapitel, kapitel 5, men vill redan nu upplysa om att fjärrundervisning även kan överlämnas på entreprenad.

Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymna- siesärskolan får uppgifter som avser fjärrundervisning överlämnas till staten på entreprenad (23 kap. 4 § skollagen). Möjligheten att över- lämna uppgifter på entreprenad till staten har dock begränsats till undervisning i teckenspråk, samiska och integrerad samisk undervis- ning i grundskolan (5 a kap. 5 § skolförordningen och 4 a kap. 5 § gymnasieförordningen). Det är inte närmare angivet i författning vad som avses med staten i detta sammanhang. Det ligger dock nära till hands att anta att lagstiftaren därmed avsett staten som huvudman inom skolväsendet, dvs. Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sameskolstyrelsen, och inte staten som anordnare av annan utbild- ning, t.ex. universitet och högskolor.16

Dessutom får uppgifter som avser fjärrundervisning även över- lämnas till en annan huvudman om fjärrundervisningen avser moders- målsundervisning eller studiehandledning på modersmålet (23 kap. 4 § skollagen), i enlighet med vad vi föreslog i vårt delbetänkande.17 Förutsättningen för att detta ska vara tillåtet är att huvudmannen har

15Prop. 2014/15:44, s. 14.

16Jämför prop. 2014/15:44, s. 19.

17SOU 2016:12.

146

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen (se vidare i avsnitt 5.6.6).

4.3.6Specialregler för Statens institutionsstyrelse

I propositionen om fjärrundervisning bedömde regeringen att Sta- tens institutionsstyrelse (SiS) bör kunna ge fjärrundervisning inom de särskilda ungdomshemmen i flertalet ämnen och kurser under förutsättning att det saknas legitimerade och behöriga lärare i ämnet eller kursen eller när elevunderlaget är otillräckligt. Samma förut- sättningar bör gälla som för andra skolor, t.ex. i fråga om krav på närvarande handledare.18

Även för utbildning vid de särskilda ungdomshemmen är det i skol- respektive gymnasieförordningen som det anges i vilka ämnen och kurser det är tillåtet att bedriva fjärrundervisning. Möjligheten finns för samtliga ämnen respektive kurser utom svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet (14 a kap. 3 § första stycket skolförordningen samt 13 a kap. 3 § första stycket gymnasieförordningen).

4.4Så används fjärrundervisning i dag

Även om fjärrundervisning är reglerad i lag först sedan den 1 juli 2015 har det förekommit sådan undervisning en längre tid. I detta avsnitt redogör vi för några exempel på olika tillämpningar i Sverige. Det är inte alltid som det nyss beskrivna regelverket följs fullt ut, men vi beskriver ändå olika förekomster av undervisning där lärare och elev är åtskilda i rum men inte i tid. Vi återkommer till några internationella exempel efter att också ha beskrivit distansundervis- ning (se avsnitt 4.6.5).

18 Prop. 2014/15:44, s. 19 ff.

147

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

4.4.1Sameskolstyrelsen och sameskolan

Kommuner och enskilda huvudmän kan alltså numera överlämna uppgiften att bedriva fjärrundervisning i samiska eller i integrerad samisk undervisning i grundskolan till staten i form av Sameskol- styrelsen. Dessutom kan sameskolan i bl.a. dessa ämnen bedriva fjärrundervisning inom den egna organisationen.

Vid utredningens besök på Sameskolstyrelsen, i april 2016, gavs fjärrundervisning till 103 elever inom sameskolan och i kommunala skolor. Dessa elever fanns på 40 skolor, från Simrishamns kommun i söder till Kiruna kommun i norr. Majoriteten av eleverna under- visades i nordsamiska, men det förekom också undervisning i varie- teterna sydsamiska och lulesamiska. Att fjärrundervisning används beror på svårigheter att få tag på lärare i språket och dess olika varie- teter.

Eleverna som undervisades fanns från förskoleklass19 upp till gym- nasieskolan. Vanligast var att fjärrundervisning bedrevs för en enskild elev i taget eller för två elever samtidigt, men det förekom också att upp till tio elever undervisades på en gång. Att undervisa så många elever bedömdes av lärare vara svårt med motiveringen att det blir mer av föreläsning via videokonferens än undervisning med aktiva elever. Möjligheterna till individualisering betraktades också som mindre vid fjärrundervisning och därmed blev det än viktigare än vid närundervisning att nivågruppera eleverna.

Handledaren var inte alltid på plats hela lektionstiden, men hon eller han var med i början av lektionen och skulle sedan finnas till- gänglig. Det sågs som slöseri med resurser att ha en handledare på plats när tekniken fungerar och det bara är en elev i den andra loka- len. Det handledaren gjorde var sådant som att ordna tekniken, kopiera papper, hämta saker och andra praktiska göromål.

Fjärrlärarna upplevdes lätt bli isolerade. De som var anställda av Sameskolstyrelsen var utspridda i landet och flera undervisade från hemmet i stället för från en skola. Skolan där fjärrlärarens elever fanns skulle behöva involvera fjärrläraren, t.ex. för att diskutera en elevs inlärningssvårigheter, men skolorna och huvudmännen som

19 Någon bestämmelse som tillåter fjärrundervisning i skolformen förskoleklass finns inte i dag.

148

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

beställde fjärrundervisning brast ibland i engagemang och såg under- visningen som något som någon annan skötte.20

4.4.2Specialpedagogiska skolmyndigheten

Kommuner och enskilda huvudmän får, sedan den 1 juli 2015, även överlämna uppgiften att bedriva fjärrundervisning i teckenspråk till staten. Fjärrundervisningen bedrivs då av Specialpedagogiska skol- myndigheten (SPSM). Hösten 2016 var verksamheten liten och fjärrundervisning i teckenspråk bedrevs för en handfull elever på kommunala och fristående grundskolor.

4.4.3Pajala kommun

På grund av stora geografiska avstånd i kommunen och begränsat elevunderlag var Pajala kommun tidigt ute (i slutet av 1990-talet) med att undervisa på distans med informations- och kommunika- tionsteknik med en handledare närvarande hos eleverna i klassrum- met, alltså det som i dag kallas fjärrundervisning. Genom åren har olika modeller prövats, framför allt inom språkvalet i grundskolans högre årskurser.

Enligt uppgifter från kommunen användes fjärrundervisning för spanska i årskurs 7–9 läsåret 2015/16. Elever från tre olika skolor deltog (Pajala centralskola, Junosuando skola och Tärendö skola) och eleverna fick två av tre lektioner i veckan via fjärrundervisning. Läraren roterade mellan skolenheterna och alla elever fick därmed en av veckans tre lektioner med läraren på plats i klassrummet för reguljär undervisning medan övriga elever befann sig på andra sko- lor och således tog del av undervisningen genom fjärrundervisning.

Läsåret 2016/17 bedrevs inte längre någon fjärrundervisning inom den egna organisationen. I stället anlitades Sofia Distansundervisning för undervisningen i spanska, finska och tyska. Läraren var alltså åt- skild från eleverna i rum, men eleverna var på plats i skolan med en handledare närvarande under lektionerna.

20 Som vi konstaterade i vårt delbetänkande är denna syn från huvudmännen och skolorna dess- värre vanlig för modersmålsundervisning över huvud taget, men kan förstärkas av fjärrundervis- ningen (SOU 2016:12, s. 77).

149

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

Fjärrundervisningen i Pajala kommun har bl.a. beskrivits i SOU:n från 2012

Några erfarenheter som rektorer och lärare inom Pajala kommun fått från sin fjärrundervisning är att läraren får en ökad arbetsbörda när det gäller att planera sin undervisning. Förberedelserna måste göras nog- grannare bl.a. för att kunna informera handledaren och skicka material och uppgifter till elevernas skola i förväg. Datauppkopplingen måste startas upp i förväg för att förvissa sig om att den fungerar och ett alter- nativt material bör finnas om tekniken inte fungerar. Att vara fjärrlärare är tidskrävande, särskilt inledningsvis, men upplevs även som roligt och utmanande för den som valt att undervisa på detta sätt. Läraren är bero- ende av att få tydlig återkoppling från handledare, elever och rektor om hur undervisningen upplevs och fungerar. Pajala kommun har också uppmärksammat att det finns elever som tycker att det är påfrestande att se sig själva på skärmen och därför valt bort det aktuella ämnet på grund av fjärrundervisningen. I Pajala anser man att den bästa under- visningen sker på plats men att fjärrundervisning kan vara det näst bästa när det sämsta alternativet blir att lägga ner en skola. De menar också att det är i språkvalet och modersmål för årskurserna 6–9 som fjärr- undervisningen fungerar bäst.21

Fjärrundervisningen i Pajala kommun har också utvärderats av fors- kare vid Umeå universitet.22 Förhållanden som lyfts i denna rapport är bl.a. att interaktionen mellan lärare och elev förändrades; läraren dominerade talutrymmet och upplevde själv att det var svårt att känna av stämningen och genomföra riktade stödinsatser. Undantaget var när det var mindre undervisningsgrupper – sju elever via fjärrunder- visning sades innebära bättre samspel än tjugofem elever i ett traditio- nellt klassrum. Rapporten menar att handledaren spelade en nyckel- roll, t.ex. för att känna av stämningen i klassrummet och för att hjälpa till med bedömningsarbetet. För lärarna upplevdes fjärrundervisning medföra ökad arbetsbörda, framför allt eftersom mer tid behövde ägnas åt förberedelser

Från elevernas sida fanns en vilja att slippa fjärrundervisningen, drygt hälften ville detta enligt utvärderingen. Lärarna menade att fjärrundervisningen krävde mer av eleverna än vad traditionell under- visning gör, i form av koncentration och disciplin. Dessutom fanns svårigheter att följa upp vad eleven hade förstått, enligt rapporten.

21SOU 2012:76, s. 212.

22Häll, Hällgren och Söderström (2007).

150

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

4.4.4Språkskolan i Uppsala kommun23

Språkskolan i Uppsala, kommunens centrala enhet för bl.a. moders- målsundervisning, ger också fjärrundervisning24. Språkskolans verk- samhet med undervisning på distans har pågått sedan läsåret 2005/06, med ursprung i två olika projekt initierade av Myndigheten för skol- utveckling.25 Undervisningen har utvecklats tillsammans med Upp- sala universitet i syfte att kvalitetssäkra fjärrundervisningen i en situation när forskning och beprövad erfarenhet saknades. Samarbe- tet har resulterat i en kurs om 7,5 högskolepoäng för fjärrlärarna, vilken är tillgänglig inom universitetets uppdragsutbildning. Fjärr- lärarna vid Språkskolan diskuterar regelbundet i kollegiala samman- hang hur undervisningen kan förbättras.

Under läsåret 2015/16, vid utredningens besök, hade Språksko- lan i Uppsala avtal om fjärrundervisning i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i några språk till elever i Öst- hammars, Hebys och Kramfors kommunala skolor, till skolor inom Lapplands gymnasium och till särskilda ungdomshem (SiS-hem). Språkskolan gav även utbildning på entreprenad till enskilda huvud- män i den egna kommunen. Fjärrundervisning användes dessutom ibland för undervisning på en del av kommunens egna skolor, näm- ligen när det gällde elever i årskurs 3–5 och högst tre elever skulle undervisas i det aktuella språket på just den skolenheten. Efter att de nya reglerna om modersmålsundervisning och studiehandled- ning på modersmålet trädde i kraft 2016 har antalet kommuner och enskilda huvudmän som anlitar Språkskolan i Uppsala bara ökat marginellt.

Kramfors kommun erbjöd modersmålsundervisning på några språk samt studiehandledning på modersmål i form av fjärrundervis- ning på entreprenad (även då med Språkskolan i Uppsala som ut- förare) när Skolinspektionens regelbundna tillsyn av kommunen genomfördes. Detta var innan reglerna kring fjärrundervisning och

23Enhetens namn var Språkskolan när utredningen besökte den, men den har sedan dess bytt namn till Enheten för flerspråkighet.

24I delbetänkandet benämnde vi det undervisning på distans, även om Språkskolan kallar det fjärrundervisning. Undervisningen sker i realtid, men Språkskolan ställer inte krav på att en handledare ska vara närvarande i klassrummet där eleverna befinner sig och därmed uppfyller den inte villkoren för fjärrundervisning. Då detta är fallet för fjärrundervisning även på andra håll väljer vi nu att benämna även Språkskolans verksamhet för fjärrundervisning.

25”Modersmålsundervisning delvis på distans” med Uppsala och Boden 2005/06 och ”Syn- kroniserad distansundervisning” med Uppsala och Ljusdal 2006/07.

151

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

entreprenad ändrades för modersmålsundervisning. Myndigheten kritiserade kommunen dels för entreprenaden, dels för att verksam- heten bedrevs genom fjärrundervisning. Skolinspektionen konstate- rade att fjärrundervisning – enligt de regler som då gällde – kan vara ett komplement till ordinarie undervisning, när äldre elever i grund- skolan får språkundervisning, men att när undervisning uteslutande ges genom fjärrundervisning uppfylls inte kraven på skolverksam- heten. Skolinspektionen menade bl.a. att undervisningen inte var tillräckligt individanpassad, att elevernas möjligheter att utöva in- flytande över arbetsformer var begränsade och att det var svårt för läraren att göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper för be- tygssättningen.26

Handledarens roll när Språkskolan bedriver undervisning är, på kommunens egna skolor, att se till att eleven kommer igång med arbetet. Därefter ska det finnas en kontaktperson på skolan, men denne är inte på samma plats som eleven eller eleverna. När fjärr- undervisningen bedrivs mot andra skolor ska vuxna finnas på plats.

Vid utredningens besök lyftes flera fördelar med fjärrunder- visningen. Flexibiliteten ökar och det är t.ex. möjligt att ha under- visning trots sjukdom. Fler elever får undervisning tillsammans, vilket ger mer undervisningstid i modersmålet för den enskilde eleven och fler kamrater för eleven. Lärare och elever sägs upp- skatta att lära sig använda tekniken. Dessutom blir det större frihet för lärarna, när de kan lägga mindre tid på resor mellan olika skolor.

Som tänkbara nackdelar nämndes bl.a. ensamheten för läraren, vilket kan hanteras genom att fjärrläraren också träffar andra elever fysiskt. Det förekommer också hybridlektioner, där någon eller några elever är på plats och andra fjärrundervisas. Den sociala rela- tionen till eleverna kan också vara en utmaning. Viktigt för relatio- nen är enligt Språkskolan att fjärrläraren regelbundet (en gång per termin) besöker skolan och på så sätt får träffa sina elever. Dess- utom kan läraren tappa kontrollen över undervisningen, om hon eller han saknar datorvana – precis som en lärare kan tappa kontrol- len över en klassrumssituation. Elevens hemskola får inte heller släppa ansvaret för eleven och dennes utveckling bara för att någon annan utför själva undervisningen.

26 Skolinspektionen (2014), s. 11 ff.

152

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

Lärarna menade att undervisningsgrupperna möjligen kan bestå av åtta till tio elever, men helst betydligt färre. Alla teoretiska ämnen bör vara möjliga för fjärrundervisning, medan de praktisk-estetiska ämnena borde vara svåra att hantera.

Lärarna gav också exempel på vilka situationer som kan uppstå i fjärrundervisningen. Det gäller visserligen sådant som också före- kommer vid närundervisning och erfarna lärare är vana att hantera sådant, men en fjärrlärare bör vara medveten om att liknande insat- ser kan behövas i fjärrundervisningen, men med viss anpassning till tekniken.

För det första kan det handla om behov av disciplinära åtgärder. När en elev stökar och på olika sätt, t.ex. med hjälp av teknikens möjligheter, stör undervisningen kan den eleven få begränsat till- träde till eller t.o.m. stängas ute från det digitala rummet. Det kan jämföras med den möjlighet till utvisning ur undervisningslokalen som återfinns i 5 kap. 7 § skollagen.

För det andra kan fysiskt bråk uppstå mellan elever som befin- ner sig på samma ställe, där läraren inte är. Som ett exempel nämn- des ett fall där läraren behövde ringa den aktuella skolan, men det tog tid innan någon vuxen lokaliserades som kunde skilja eleverna åt. Fjärrläraren informerade vårdnadshavarna och åtgärder vidtogs för att liknande situationer inte skulle uppstå igen.

För det tredje kan mobbning uppstå även i en undervisnings- situation i det digitala rummet, där en elev med de tekniska verk- tygen kan kränka en annan elev. Fjärrläraren kunde i detta fall göra motsvarande vad läraren skulle ha gjort i ett vanligt klassrum: dela upp gruppen för att skilja mobbare och mobboffer åt, prata med dels mobbaren och dennes vårdnadshavare, dels den elev som hade ut- satts och slutligen diskutera med samtliga i undervisningsgruppen.

Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål är inte det enda som Språkskolan i Uppsala utför på entreprenad. Även sådan kartläggning av nyanlända elevers kunskaper som ska genomföras (enligt 3 kap. 12 a–12 f § skollagen) utför Språkskolan, inte bara för Uppsala kommuns skolor utan också åt skolor med andra huvudmän.

153

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

4.4.5Försöksverksamhet med fler ämnen

Skolverket är ansvarig myndighet för att pröva ansökningar om att delta i försöksverksamheten med fjärrundervisning även i andra äm- nen än de som anges i skol- och gymnasieförordningarna. Intresset för att delta var dock svalt inledningsvis, vilket kan antas bero på att endast fjärrundervisning inom den egna organisationen är tillåten. Ansökningar inkom endast från två skolhuvudmän i den första an- sökningsomgången hösten 2015: från Lapplands kommunalförbund, för sex olika skolenheter inom gymnasieskolan, och från Storumans kommun, för Luspengymnasiet. Ansökningarna för samtliga kurser beviljades (bortsett från de ansökningar som rörde kurser i de ämnen där fjärrundervisning redan är tillåtet enligt skol- och gymnasieför- ordningarna). Det handlade bl.a. om kurserna Biologi 1, Psykologi 1, Medicin 2, Akutsjukvård och Samhällskunskap 2.27

Skolverket har därefter anordnat nya ansökningsomgångar och fler huvudmän, både kommunala och enskilda, har nu fått tillstånd att delta. Beviljade ansökningar har framför allt gällt olika kurser in- om gymnasieskolan, men det förekommer även exempel på svenska som andraspråk och NO-ämnen i grundskolan. Avslag på ansök- ningar har bl.a. handlat om att huvudmannen inte kunnat säkerställa kvaliteten i fjärrundervisningen. Flera ansökningar har gällt under- visning för elever med långvarig och olovlig frånvaro, där eleverna skulle vistas i hemmet. Då detta inte är att betrakta som fjärrunder- visning har även dessa ansökningar avslagits.

Skolverket har i en delredovisning till regeringen följt upp och utvärderat hur fjärrundervisning används inom försöksverksam- heten. Myndigheten konstaterar att antalet ansökningar har varit begränsat och att några huvudmän som har fått sin ansökan beviljad inte har startat någon försöksverksamhet med fjärrundervisning. Skolverket betonar behovet av kontinuitet i verksamheterna och att ett utvecklingsarbete är viktigt.28

De huvudmän som har beviljats deltagande i försöksverksam- heten får bedriva fjärrundervisning i de olika ämnena så länge för- söksverksamheten pågår, dvs. t.o.m. utgången av juni 2018 enligt nuvarande regler.

27Skolverkets beslut dnr 2015:1455, 2015:1456 samt 2015:1540.

28Skolverket (2017).

154

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

4.4.6Lapplands gymnasium

Lapplands kommunalförbund, som är huvudman för Lapplands gym- nasium, är en av de huvudmän som använder fjärrundervisning. Lapp- lands gymnasium deltar i den pågående försöksverksamheten och därutöver anordnas fjärrundervisning inom den egna organisationen i bl.a. moderna språk och modersmål, i enlighet med vad gymnasieför- ordningen möjliggör. Utredningen har besökt två av de kommuner som ingår i kommunalförbundet, Jokkmokk och Gällivare, för att få veta mer om erfarenheterna av fjärrundervisning.

Lapplands gymnasiums motiv till att bedriva fjärrundervisning är de stora geografiska avstånden. Det handlar dels om att kunna er- bjuda fler språk till eleverna, dels om att kunna arrangera olika pro- gram på fler orter. Exempelvis kan eleverna läsa vård- och omsorgs- programmet i samtliga fyra kommuner inom kommunalförbundet, men flera kurser ges då som fjärrundervisning.

Vårt övergripande intryck efter att ha träffat skolledning, lärare, handledare och elever var att traditionell närundervisning av samt- liga upplevs som det bästa alternativet. Fjärrundervisning – när den fungerar väl – kan vara ett substitut, framför allt då den möjliggör att eleverna får undervisning som de annars hade blivit utan. Fjärr- undervisning betraktas alltså inte som ett likvärdigt alternativ till närundervisning.

En av utmaningarna med fjärrundervisningen sades vara att den kräver mer av eleverna. De kan behöva vara mer fokuserade och koncentrerade, när det inte är en lärare som bokstavligen tittar över axeln på deras arbete. För att få till stånd den nödvändiga inter- aktionen mellan lärare och elever respektive mellan elever är det nödvändigt att driva på eleverna mer än annars. En orsak till detta är att elever drar sig undan från kameran – en del elever upplever det som jobbigt att synas och att ha kontakt med lärare och elever som finns på andra ställen än en själv, särskilt om man aldrig har mötts fysiskt. Spontaniteten hos såväl lärare som elever uppgavs också minska. En metod för att hantera denna problematik är att låta lärare och alla elever träffa varandra tidigt under kursens gång. Lärarna menade också att det inte kan vara lika stora undervis- ningsgrupper som i ett traditionellt klassrum, eftersom det i så fall tenderar att bli mer av rena föreläsningar snarare än undervisning.

155

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

En av fördelarna med fjärrundervisning, menade lärarna, är att en passiv elev märks snabbare. Det beror på teknikens möjligheter. Tekniken gör det också generellt lättare för läraren att följa elevens utveckling och att genom strukturerad uppföljning ge tydligare feed- back.

Fjärrundervisning beskrevs vidare som att det sätter förstorings- glas på lärarens förmåga. En riktigt bra lärare, med planerade och strukturerade lektioner och beredskap för alternativ, klarar också fjärrundervisning bra. En lärare som inte är på samma nivå klarar inte alls av fjärrundervisningen väl. Det förekommer att lärare har sagt nej eller avbrutit sin fjärrundervisning av olika skäl. Fjärrlärarna behöver ha utbyte sinsemellan, för kompetensutveckling. Dessutom behöver de ha kontakt med elevernas andra lärare och skolledning- en, bl.a. för att involveras i elevhälsoarbete.

Handledarens roll på Lapplands gymnasium är att vara med i början av lektionerna, t.ex. för att sätta igång tekniken eller se till att eleverna börjar med en given uppgift. Inte heller här är handledarna med hela tiden.

Skolledningen konstaterade att fjärrundervisning inte är en metod för att minska kostnaderna. Visserligen är fjärrundervisning till fyra orter billigare än att ge samma utbildning på samtliga orter, men det är dyrare än att ge traditionell närundervisning. Vinsten ses i stället som att fler kurser och program har kunnat erbjudas på olika orter, vilket betyder att eleverna inte behöver flytta.

När Skolinspektionen gjorde regelbunden tillsyn av verksam- heten vid Lapplands gymnasium för några år sedan var fjärrunder- visningen ännu inte reglerad, men inom vård- och omsorgsprogram- met bedrevs undervisningen på liknande sätt med hjälp av digital teknik och ett fåtal fysiska träffar. Skolinspektionen gjorde bedöm- ningen att undervisningen inte uppfyllde de krav som ställs i författ- ningarna. Som skäl nämndes bl.a. att eleverna inte ges förutsätt- ningar att nå de högre betygsstegen samt att undervisningen inte anpassas efter elevernas förutsättningar och behov.29

29 Skolinspektionen (2013), s. 12.

156

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

4.4.7Statens institutionsstyrelse

Jämfört med andra skolhuvudmän har Statens institutionsstyrelse (SiS) mer fria händer att bedriva fjärrundervisning inom den egna organisationen, i och med att fjärrundervisning inom SiS är tillåten i fler ämnen och kurser. Hösten 2016 användes dock inte fjärr- undervisning inom den egna organisationen.

När Skolinspektionen gjorde en riktad tillsyn av utbildningen vid tio särskilda ungdomshem uppmärksammades bl.a. att mycket få elever fick modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. De intervjuade företrädarna för SiS konstaterade då att fjärrundervisning kan användas i begränsad form som komple- ment men inte i större utsträckning.30

4.4.8Kommande utvärderingar

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att följa upp hur fjärr- undervisning enligt de nya reglerna, inklusive fjärrundervisning inom försöksverksamheten, används. I detta ingår bl.a. att utvärdera effekten på elevernas lärande och hur läraren bedömer elevernas kunskaper. En delredovisning har lämnats (se avsnitt 4.4.5) och en slutredovisning ska lämnas senast den 15 november 2018.31

Under 2016 och 2017 genomför forskningsinstitutet Ifous till- sammans med Umeå universitet och Interactive Institute en forsk- nings- och utvecklingssatsning med fokus på fjärrundervisning. Satsningen är delfinansierad av Vinnova. Projektet syftar till att, till- sammans med lärare och skolledare, utveckla kunskaper om hur fjärrundervisning kan organiseras och genomföras för att ge elever bästa möjliga undervisning och stöd.

4.5Dagens regelverk för distansundervisning

Med distansundervisning syftar vi, som ovan nämnts, på interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikations- teknik där elever och lärare är åtskilda både i rum och i tid. I avsnit- tet beskriver vi vad som gäller i dag.

30Skolinspektionen (2016e), s. 11 f.

31Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens skolverk, s. 6.

157

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

4.5.1Elever bosatta i Sverige

Till skillnad från fjärrundervisning finns det inte några generella regler för distansundervisning i lagstiftningen när det gäller elever som är bosatta i Sverige. Distansundervisning har i stället reglerats genom särskilda förordningar om försöksverksamhet eller för sär- skilda kommuner. Den enda regleringen som finns för utbildning som nu bedrivs är förordningen (2011:682) om försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan i Torsås kommun.32 För- ordningen är tidsbegränsad och gäller t.o.m. den 1 juli 2022. Till dess får Torsås kommun, som huvudman, anordna nationella program i gymnasieskolan genom distansundervisning för elever från hela lan- det. Utbildningen får påbörjas senast höstterminen 2018 (2 §).

Enligt förordningen gäller skollagen och gymnasieförordningen i tillämpliga delar för försöksverksamheten, om inte annat framgår av förordningen (3 §). Vad som skiljer upplägget från övrig gymna- sieutbildning framgår av förordningen. Utbildningen anordnas som distansundervisning med studiehandledning (4 §). Studiehandled- ning anordnas i grupp eller enskilt och ges i form av undervisning vid högst tre preparandkurser under studiegången vilka tillsammans omfattar högst 15 veckor (5 §).

Ett par paragrafer i förordningen handlar om uppföljning och be- vis på elevernas kunskaper. Enligt 6 § ska elevernas studieresultat dokumenteras fortlöpande och dokumentationen ska läggas upp på ett sådant sätt att det finns möjlighet att följa varje elevs studier och kunskapsutveckling. Gymnasieexamen utfärdas av den brevskola som ansvarar för undervisning (7 §). Det är med andra ord inte Torsås kommun som utfärdar gymnasieexamen.

Hur Torsås kommun använder sig av denna förordning beskrivs nedan under avsnitt 4.6.1 om Korrespondensgymnasiet i Torsås.

4.5.2Elever bosatta utomlands

Som vi redogjorde för i avsnitt 3.1.4 omfattas inte barn som varaktigt vistas utomlands av skolplikt (7 kap. 2 § skollagen). Elever som vis- tas varaktigt utomlands omfattas inte heller automatiskt av skol-

32 Förordningen (2003:255) om försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan i Emmaboda kommun har inte upphävts, men gällde utbildning som påbörjades senast hösttermi- nen 2008. Modellen som användes var inte heller distansundervisning på det sätt som vi definierar det.

158

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

lagens bestämmelser och kan inte anses ha rätt att få sin utbildning genom det svenska skolväsendet. Det har dock bedömts angeläget att underlätta för de barn och ungdomar som under en period av sin utbildningstid varaktigt vistas utomlands och sedan återgår till undervisning i Sverige. I syfte att ge utlandssvenska barn och ung- domar möjlighet att få undervisning som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan lämnas därför statligt stöd till sådan undervisning. Stödet regleras i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbild- ning av utlandssvenska barn och ungdomar. En av möjligheterna är stöd till distansundervisning.

Statsbidrag för distansundervisning för utlandssvenska elever får lämnas till en huvudman för distansundervisning som Skolverket har slutit avtal med om att anordna sådan undervisning (31 §). Vissa krav ställs för att Skolverket ska sluta avtal med en huvudman, bl.a. att huvudmannen bedöms ha förutsättningar att bedriva en distans- undervisning som innehållsmässigt motsvarar den undervisning som ges inom skolväsendet. För närvarande har Sofia Distansundervis- ning (en del av Sofia skola inom Stockholms kommun) avtal om undervisning i grundskolans årskurs 6–9, i samtliga ämnen, och Hermods AB samordnar distansundervisningen för gymnasieskolan.

4.6Så används distansundervisning i dag

Här beskriver vi hur distansundervisning används i dag, i viss mån hur det har använts tidigare och en del om vad som har sagts i olika utvärderingar. Vi redogör också kort för hur distansundervisning används inom vuxenutbildningen, där det är betydligt vanligare än inom barn- och ungdomsutbildning.

4.6.1Korrespondensgymnasiet i Torsås kommun

När vi besökte Korrespondensgymnasiet i Torsås kommun våren 2016 hade skolan cirka 550 elever, varav närmare 70 procent flickor. Samtliga elever på skolan läser på distans och det finns därmed, vanligtvis, inte några elever på plats på skolan. Elever som söker till skolan kan välja mellan fyra olika högskoleförberedande program: samhällsvetenskapsprogrammet (SP), ekonomiprogrammet (EK), humanistiska programmet (HU) samt naturvetenskapsprogrammet

159

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

(NV). Det är alltså fyra högskoleförberedande program som ges, och inte något yrkesprogram.

Anledningarna till att elever har ansökt om att få gå en utbildning på Korrespondensgymnasiet varierar. Ledningen uppskattade att 20– 30 procent av eleverna befinner sig utomlands hela eller delar av året, antingen för att de är elitidrottare eller för att en av eller båda föräld- rarna finns utomlands, och eleverna ändå vill ha en svensk gymnasie- utbildning. Cirka 30 procent av eleverna har en diagnostiserad funk- tionsnedsättning, där det vanligaste är en neuropsykiatrisk eller psykosocial funktionsnedsättning. Även fysiska funktionsnedsätt- ningar förekommer dock. Därutöver fick vi höra att skolledningen antar att det finns ett stort mörkertal, i form av elever som har funktionsnedsättning men aldrig har fått någon diagnos. Där finns också elever som av olika anledningar, t.ex. utmattningssyndrom, har varit sjukskrivna, eller periodvis är det i dag. Många av eleverna har prövat att studera i andra gymnasieskolor först, medan uppskatt- ningsvis 20 procent kommer direkt från grundskolan.

Skolan har även prövat att anta elever som vistas på HVB-hem eller särskilda ungdomshem. Det har dock upplevts som svårt att nå framgång med, när eleven inte har någon förälder närvarande som kan stötta och uppmuntra studierna.

Varje elev tilldelas en mentor under sin tid på skolan. Var och en får ett individuellt schema som anger när olika kurser ska läsas och hur terminen ska läggas upp samt ett schema för lektioner. Många elever koncentrationsläser två kurser i taget, medan några elever bara läser en kurs åt gången. Detta anpassas till varje elevs förutsätt- ningar. Eleverna studerar mestadels på egen hand och har lektion, enskild lektion, med sin lärare någon gång per vecka med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Det förekommer alltså undervisning där lärare och elev är skilda i rum, men inte i tid, dvs. synkron distansundervisning. Totalt sett blir det dock mycket lite undervisningstid för eleverna jämfört med reguljär närundervisning.

Upplägget i förordningen (se avsnitt 4.5.1) är sådant att en brev- skola, Hermods, ansvarar för examinationen av eleverna. Det inne- bär att det är lärare från Hermods som formulerar obligatoriska uppgifter till eleverna, står för muntlig examination i slutet av kur- sen samt sätter betyg. På så sätt skiljer sig Korrespondensgymnasiet från övriga gymnasieskolor, då det inte är undervisande lärare som sätter betyg (3 kap. 16 § skollagen). Skolan önskar dock upphöra

160

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

med samarbetet med Hermods och i stället själva stå för betygssätt- ning och examination. Det skulle, menar skolledningen, innebära bl.a. tydligare ansvarsfördelning, ökad variation i arbetsformer och bättre formativ återkoppling.

Det förekommer kurser där skolan själv sätter betyg. Ett sådant exempel är kurser i idrott och hälsa, för vilka eleverna ska komma till skolan i slutet av kursen för examination. Därutöver besöker elever som behöver göra laborationer i de naturvetenskapliga äm- nena skolan. När det är träffar på plats i Torsås ansöker eleverna själva hos sina hemkommuner om medel för att finansiera resan dit.

När eleverna registerar sig på Korrespondensgymnasiet besöker de skolan, ofta tillsammans med vårdnadshavare. Det blir ett tillfälle för att skapa relationer till mentor, lärare, elevhälsa, m.fl. Kontak- ten, en relation, ses av skolledningen som den största framgångs- faktorn för att kunna hjälpa eleven. På grund av elevgruppens sam- mansättning finns det dock en grupp elever som helst inte vill bli kontaktade, vilket framför allt blir problematiskt när vårdnads- havarna inte hjälper till. Skolan försöker arbeta förebyggande för att identifiera risker. Lärare och mentorer berättar att de behöver arbeta med andra metoder än videosamtal med elever som har svårt för att synas. Som exempel nämndes bl.a. chattsamtal, telefonsamtal och videosamtal där eleven inte syns i bild. Successivt försöker lärarna att öka kontakten med eleverna, även om det kan ta lång tid.

En utmaning för skolan är att relativt många av dess elever har långvarig frånvaro bakom sig och det kan handla om elever som i en del fall knappt har varit utanför hemmet under en tid. Skolans lärare ägnar sig därför också åt att ge eleverna uppgifter av annan karaktär än kunskapsförmedling, såsom att uppmuntra eleverna att gå till affä- ren. Elevhälsan har mycket förebyggande och främjande arbete och samarbetar dessutom med elevernas hemkommuner i olika frågor.

Om eleverna inte lämnar in sina obligatoriska uppgifter betrak- tas det som frånvaro. Skolledningen resonerar kring att ett annat mått på frånvaro skulle kunna vara att eleverna ska prata med sina lärare på utsatta tider. Skolan har flera gånger rapporterat till CSN att elever har haft för hög frånvaro, vilket kan leda till att CSN beslutar att dra in elevernas studiehjälp (jämför avsnitt 3.5.2).

Antalet lärare var ungefär 40 vid besöket, vilket motsvarade 35– 36 heltidstjänster, och därutöver fanns tio personer till i personalen. Varje lärare är mentor för 10–20 elever, undervisar 100–150 elever i

161

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

sina ämnen samt handleder, oftast, ett antal gymnasiearbeten. Lärar- tätheten är alltså relativt låg, jämfört med andra skolor, men detta beror på att lärarna på Hermods som ansvarar för examinationen är exkluderade från denna beräkning.

Korrespondensgymnasiet i Torsås fick allvarlig kritik av Skol- inspektionen vid dess regelbundna tillsyn av skolan 2011. Myndig- heten lyfte i granskningen att andelen studieavbrott var mycket hög och såg som synnerligen problematiskt att det stora flertalet elever lämnade gymnasieskolan utan en fullständig utbildning och att resultaten inte hade förbättrats över tid. Distanseleverna som behövde särskilt stöd fick det inte heller i tillräcklig utsträckning.33

Såväl skolledning som lärare vid skolan ansåg att mycket har hänt sedan denna granskning. Framför allt har förhållningssättet för- ändrats. Tidigare bedrevs studierna i större utsträckning som själv- studier, med läraren enbart i rollen som kontrollstation, men detta arbetssätt används inte längre. Anledningen till detta är att den inte betraktas som lämplig för elevgruppens förändrade sammansätt- ning; elevgruppen innehåller numera en större andel elever med skolmisslyckanden bakom sig. Skolan ser Skolinspektionens gransk- ning som en nödvändig väckarklocka och har därefter arbetat med att förändra undervisningen och stötta eleverna mer än tidigare, i stället för att lämna dem i fred. Genomströmningen har också bli- vit betydligt bättre sedan dess.

Utvecklingsområden som kvarstår för skolan – enligt skolled- ningen – är bl.a. att höja resultaten ytterligare. Interaktionen mellan eleverna behöver också förbättras. För tillfället saknas incitament för eleverna att kommunicera med varandra, men möjligen skulle andra examinationsformer (utan Hermods) kunna bidra till detta. Ett annat utvecklingsområde är att öka det ämnesöverskridande arbetet.

Inför Skolinspektionens regelbundna tillsyn av Korrespondens- gymnasiet deltog personal och elever vid skolan i myndighetens skolenkät under 2016. För personalens del låg resultaten generellt högt och över genomsnittet i landet. Undantagen från detta var framför allt punkterna samverkan av undervisning, elevinflytande och bedömning och betygssättning.34 För elevernas del var resulta-

33Skolinspektionen (2011).

34Skolinspektionen (2016a).

162

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

ten mycket höga på samtliga punkterna, dvs. eleverna har överlag en mycket positiv bild av verksamheten.35

4.6.2Sofia Distansundervisning

Som vi nämnde ovan (avsnitt 4.5.2) har Sofia Distansundervisning avtalat med Skolverket om att bedriva distansundervisning för ut- landssvenska elever i grundskolans årskurs 6–9. Sofia Distans- undervisning har dock bedrivit, och bedrev fortfarande läsåret 2016/17, sådan undervisning även för elever i Sverige. Dels har det förekommit att en huvudman har anlitat Sofia Distansundervisning för en grupp av elever, när huvudmannen inte har kunnat rekrytera behöriga lärare till en skola. Detta förfarande har kritiserats av Skol- inspektionen, både för att det var distansundervisning där eleverna inte fick sin garanterade undervisningstid och för att det var otillå- ten entreprenad.36 Dels skrivs enskilda elever in hos Sofia Distans- undervisning när det rör sig om en elev som har varit utan undervis- ning eller haft en besvärlig skolsituation under en längre tid. Eleverna kan läsa några ämnen eller alla ämnen på detta sätt. Sofia Distansundervisning ansvarar under denna tid för att tillhandahålla undervisning, men hemskolan har kvar ansvaret som huvudman för elevens utbildning, utser en kontaktperson och ser till att eleven har tillgång till den tekniska utrustning som behövs. Betyg sätts av lärarna vid Sofia Distansundervisning men det är rektor på hem- skolan som ansvarar för betygskatalogen. Det förekommer inte någon synkron undervisning, dvs. det finns inte några undervisnings- tillfällen där elev och lärare är åtskilda i rum men inte tid.

4.6.3Kortvarig distansundervisning för elever med långvarig frånvaro

Utredningen har varit i kontakt med företaget Learnox, ett dotter- bolag till huvudmannen för en fristående skola. Learnox använder sig av distansundervisning för att hjälpa olika huvudmän att få tillbaka elever med långvarig frånvaro till skolan. Detta görs genom att be-

35Skolinspektionen (2016b).

36Se t.ex. Skolinspektionen (2014a).

163

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

höriga lärare från Learnox undervisar en elev via informations- och kommunikationsteknik i olika teoretiska ämnen och arbetar struk- turerat för att motivera eleven att gå tillbaka till skolan. Genom att eleven är ensam med läraren kan läraren anpassa undervisningen till individen, för att se hur man bäst kan komma framåt, t.ex. genom att koppla undervisningen till elevens intressen. Sådan undervisning pågår i några veckor eller några månader, till dess att eleven är till- baka i ordinarie undervisning.

Under tiden som Learnox är inkopplade tillhör eleven fortfarande sin hemskola. Målet är också en återgång till den vanliga skolan och det är dennes ordinarie lärare som sätter betyg.

4.6.4Distansundervisning i vuxenutbildningen

Eftersom distansundervisningen har sin grund i brevkurser och korre- spondensinstitut framför allt inriktade mot vuxna som ville studera realskolekurser är undervisningsformen etablerad inom just vuxen- utbildningen.

Även om vuxenutbildningen är ett kommunalt ansvar bedrev staten, genom Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), egen undervisning på distans för vuxna t.o.m. 2007. CFL bildades 2002. Myndighetens uppgift var att stödja användningen av distansmetoder i folkbildning och vuxenutbildning samt komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansundervisning. Den utbildning som skulle erbjudas var i första hand sådana kurser som inte kunde anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen med tillräcklig spridning och regelbundenhet.37

Eftersom vuxenutbildning är speciell på så sätt att det ska vara möjligt att kombinera studier med arbete anger läroplanen att flexi- bilitet alltid ska eftersträvas när det gäller utbildningen. Flexibiliteten kan handla om plats för utbildningens genomförande, tid, studietakt, studieform och sätt att lära. Det anges också att vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbets-

37 SOU 2007:79, s. 73 och s. 253 ff, förordningen (2001:1201) med instruktion för Natio- nellt centrum för flexibelt lärande samt förordningen (2002:1013) om utbildning vid Natio- nellt centrum för flexibelt lärande.

164

SOU 2017:44 Fjärr- och distansundervisning

sätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar.38

Den senaste statistiken över vuxenutbildningen handlar om elever och kursdeltagare under kalenderåret 2015. Av statistiken framgår hur stor andel av kursdeltagarna39 som deltog i ej schemalagd under- visning, dvs. distansundervisning eller undervisning som anordnas under andra flexibla former. Under det aktuella året studerade 21,4 procent av kursdeltagarna på detta sätt, uppdelat på 4,8 procent på studier på grundläggande nivå och 23,7 procent på gymnasial nivå.40 Andelen som studerar på distans eller under andra flexibla former har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden, från några enstaka procent till drygt 20 procent.41

Skolinspektionen har enbart vid ett tillfälle publicerat en över- gripande rapport om distansundervisning.42 Den var resultatet av ett regeringsuppdrag angående distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning och handlar således om studier som i huvudsak har bedrivits på egen hand, dvs. där elev och lärare har varit åtskilda i både rum och tid. Några lärdomar går att dra från denna gransk- ning, även om den gäller undervisning av vuxna.

Eleverna upplever att det är alltför mycket självstudier och för- fattarna konstaterar att den lärarledda undervisningen är begränsad. Skolinspektionen framhåller därför att arbetssätten behöver ut- vecklas för att variera mer. Dessutom betonas vikten av interaktion mellan eleverna, dvs. att det inte enbart ska vara kommunikation mellan lärare och elev, för att deltagarna ska utveckla olika för- mågor som efterfrågas i kursplanerna. Behovet av tillgänglighet och stöd från en lärare understryks också.

Eftersom utbildning på entreprenad är vanligt inom vuxen- utbildningen har Skolinspektionen också granskat hur ansvaret för utbildningen fungerar när entreprenadavtal finns. I dessa fall är slut- satsen att ”kommunerna behöver ställa betydligt högre och tydligare krav på den distansutbildning som utförs på entreprenad samt följa

38SKOLFS 2012:101, kapitel 1 Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund, avsnitten En likvärdig utbildning och Utveckling av vuxenutbildningens verksamheter.

39En elev är en person som har studerat en eller flera kurser under året. Eleven räknas som kursdeltagare på varje kurs där han eller hon deltagit, varför antalet kursdeltagare överstiger antalet elever.

40Skolverkets statistik, Komvux, Elever och kursdeltagare, Tabell 4A för 2015.

41Skolverket (2016b), s. 2.

42Skolinspektionen (2015).

165

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

upp att kraven efterlevs”.43 Det gäller bl.a. innehåll och utformning av utbildningen.

4.6.5Internationella exempel

I det här avsnittet beskriver vi några olika exempel på hur informa- tions- och kommunikationsteknik (IKT) används när lärare och elever är åtskilda i rum. En del av exemplen handlar om synkron undervisning, dvs. där lärare och elever inte är åtskilda i tid (likt fjärr- undervisning), och en del om asynkron undervisning, dvs. där lärare och elever även är åtskilda i tid (som ofta är fallet med distansunder- visning).

Norge

I den norska grundskolan förekommer det att elever undervisas i hemmet, men det är frågan om färre än 100 elever. I några fall har elevens föräldrar föredragit hemundervisning, men det förekommer också undervisning i hemmet på grund av geografiska skäl. När lokalbefolkningen inte är tillräcklig för att en skola ska kunna fin- nas, kan eleven stanna i hemmet och få vägledning av en lärare.44

Ett annat norskt exempel handlar om matematikundervisning. Det norska Senter for IKT i utdanningen45 har startat Den virtuelle matematikkskolen (DVM) som erbjuder webbaserad undervisning. DVM riktar sig till två olika grupper av högstadieelever. Dels erbjuds gymnasiekurser i matematik till elever som vill ha större utmaningar i ämnet, dels kan elever med svårigheter i matematik komplettera den ordinarie undervisningen med stödundervisning från DVM.46

43Skolinspektionen (2015), s. 20.

44https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/eurydice/index.php/Norway:Organisational_V ariations_and_Alternative_Structures_in_Single_Structure_Education, hämtad 2016-09-26.

45Centrum för IKT i utbildningen.

46https://dvm.iktsenteret.no/, hämtad 2016-10-14.

166

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

Finland

I Finland är gymnasieutbildning tillgänglig som distansutbildning och i över hundra gymnasieskolor erbjuds kurser via distans. Elever- na söker till en gymnasieskola som tillhandahåller distansutbildning och lägger upp en individuell studieplan tillsammans med skolan. Utbildningen bedrivs med hjälp av traditionella lärverktyg och med IKT, ofta med handledning av en lärare. Nästan hela gymnasieskolan kan läsas på distans.47

Danmark

Gymnasieutbildningen i Danmark får innehålla undervisning där lärare och elever inte är på samma plats. Detta kallas för virtuel undervisning. I varje ämne kan upp till 25 procent av undervisningen bedrivas på detta sätt (6 kap. 88 § andra stycket, stx-bekendt- gørelsen48). Det är alltså inte all undervisning i ett ämne som bedrivs på detta sätt.

Australien

Australien var, på grund av de geografiska förutsättningarna, en pi- onjär inom distansutbildning. Redan 1948 sändes de första lektio- nerna via radio till elever på mer avlägsna platser och School of the Air växte fram. Än i dag finns School of the Air i de flesta av Australiens delstater och territorier och riktar sig till elever både i primär och i sekundär utbildning. Skolan har samma innehåll som den vanliga skolan och lärarna försöker, trots de stora avstånden, träffa eleverna regelbundet. Därutöver finns det andra skolor som också erbjuder distansundervisning.49 Det finns alltså både synkron och asynkron distansundervisning.

47https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/eurydice/index.php/Finland:Organisation_of_ General_Upper_Secondary_Education, hämtad 2016-10-14.

48www.retsinformation.dk/forms/r0710.aspx?id=152507, hämtad 2016-10-14.

49www.australia.gov.au/about-australia/australian-story/school-of-the-air, hämtad 2016-10-14.

167

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

USA

I USA finns många olika varianter av undervisning som bedrivs med IKT, både som komplement till ordinarie undervisning och som ersättning för reguljär undervisning. Ett exempel på något som finns i många delstater är s.k. virtual schools, virtuella skolor. För verk- samheten inom K–1250 fanns det 400 virtuella skolor som enbart gav hela utbildningar på detta sätt läsåret 2013/14. Totalt var drygt 260 000 elever inskrivna på dessa skolor och den största aktören, företaget K12 Inc., hade ungefär 96 000 inskrivna elever i sina sko- lor. Antalet elever i fullt ut virtuella skolor var därmed dubbelt så många som fem år tidigare. Vanligast var att det handlade om asyn- kron undervisning med eleverna i hemmet och läraren på skolan.51

4.7Forskning om fjärr- och distansundervisning

I detta avsnitt presenterar vi forskningsresultat kring distansunder- visning. Det finns tyvärr mycket lite forskning kring det vi kallar fjärrundervisning52, men det som sägs om distansundervisning kan ha viss bäring även på fjärrundervisning. Vi diskuterar därför båda delarna här. Läsaren bör dock notera att det är svårt för utred- ningen att på några få sidor göra en djupare forskningssamman- ställning, varför vi endast gör några nedslag på området i detta be- tänkande.

4.7.1Skolverkets forskningsöversikt om distansundervisning

Skolverket har sammanställt en forskningsöversikt om distans- undervisning för gymnasieskolan.53 Den är i och för sig ganska in- aktuell vid det här laget, eftersom den publicerades 2002, men bör ändå nämnas. Översikten avslutas med en genomgång av för- och nackdelar med att anordna distansundervisning.54

50K–12, dvs. Kindergarten till 12th grade, motsvarar vårt utbildningssystem i form av förskole- klass till gymnasieskola.

51National Education Policy Center (2015), s. 59 och s. 65 f.

52Detta konstateras bl.a. av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärder- ing, IFAU, i deras remissvar på SOU 2012:76, IFAU (2013).

53Skolverket (2002).

54Skolverket (2002), s. 198 ff.

168

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

En av fördelarna som nämns i forskningsöversikten är att ele- verna ges tillgång till kurser som skolan annars inte har resurser att ge, antingen för att kursen inte skulle ha erbjudits annars eller för att det genom distansundervisning blir möjligt att erbjuda kursen till en lägre kostnad per elev. Distansundervisning sägs också kunna attrahera elever till skolan. Vidare nämns som en fördel att en mer individanpassad undervisning möjliggörs. För läraren är det positivt att få bättre inblick i varje elevs utveckling och läraren får också själv möjlighet till utveckling genom att använda ny pedagogik.

Till de nackdelar som tas upp hör bl.a. att mycket av den icke- verbala kommunikationen kan gå förlorad när läraren inte är fysiskt närvarande; läraren hämmas snarare i sin kommunikation på grund av teknikens begränsningar. Det fysiska åtskiljandet innebär också en risk för att undervisningen blir opersonlig. En annan nackdel är att läraren behöver koncentrera sig på både stoffet i undervisningen och tekniken och över huvud taget är undervisningen beroende av tekni- ken, att den fungerar och att både lärare och elever kan använda sig av den.

Ett par av de nackdelar som avhandlas gäller enbart det som vi de- finierar som distansundervisning, nämligen problemet att eleven ofta är ensam och isolerad. Eleven går miste om den sociala träningen och den etiska fostran och läraren har inte heller samma möjlighet till kontroll som vid klassrumsundervisning. Eftersom fjärrundervisning innebär att elever samlas i ett klassrum med en handledare är dessa problemområden inte relevanta för frågan om fjärrundervisning.

4.7.2Amerikanska utbildningsdepartementets forskningsöversikt

En annan forskningsöversikt på området som har fått stor spridning är en metaanalys som U.S. Department of Education tog fram om online learning.55 Dessvärre är också den något gammal vid det här laget (publicerad 2009, reviderad 2010) men på grund av dess genom- slag vill vi ändå nämna den. Ett annat problem är att författarna hade svårt att hitta forskning som jämförde online learning med face-to- face instruction för barn- och ungdomsutbildning (K–12 i det ameri-

55 U.S. Department of Education (2010).

169

Fjärr- och distansundervisning

SOU 2017:44

kanska utbildningssystemet) och att läsaren därför bör vara försiktig med att generalisera slutsatserna i rapporten till sådan utbildning.56

I metaanalysen konstateras att de elever som fick online learning presterade måttligt bättre, i genomsnitt, än elever som inte alls hade sådan undervisning. Dessutom var skillnaden för elever med blandade former av undervisning, jämfört med bara närundervisning, signifi- kant och den skillnaden var också större. Författarna av metaanalysen varnar dock för att dessa skillnader kan bero på att studierna inte har tagit hänsyn till andra skillnader mellan undervisningsformerna. Bland annat nämns att pedagogiken kan ha varit olika och att tiden som har ägnats åt lärandet har varierat.57

4.7.3Rapporten Virtual Schools in the U.S.

En nyare rapport kommer från det amerikanska forskningscentrat National Education Policy Center. I rapporten beskrivs de virtual schools (se avsnitt 4.6.5) som enbart erbjuder möjlighet för elever att helt och hållet studera via IKT. Dessutom innehåller rapporten en redogörelse för forskningsläget kring den här typen av undervis- ning. Författarna konstaterar att det behövs mycket mer forskning om den här typen av undervisning innan den byggs ut ännu mer. Det finns en del studier som handlar om kompletterande studier via IKT, men mycket få om heltidsstudier på detta sätt. Studier visar också på lägre kostnader för undervisningen i virtuella skolor, men det finns tydliga frågetecken kring kvaliteten på undervisningen. Enligt rapporten förekommer det studier som visar på bättre resul- tat för elever i de virtuella skolorna, men få av dessa studier uppfyl- ler rimliga metodologiska krav. Till exempel tar de inte hänsyn till att elevgruppen ser annorlunda ut på de virtuella skolorna, bl.a. med högre andel som siktar på collegestudier, och därmed ger sådana studier inte någon grund för påståendet att virtuella skolor skulle ge bättre resultat. Tvärtom tyder de virtuella skolornas prestationer, enligt rapporten, på sämre resultat än för reguljära skolor.58

56U.S. Department of Education (2010), s. xii.

57U.S. Department of Education (2010), s. xiv och xv.

58National Education Policy Center (2015).

170

SOU 2017:44

Fjärr- och distansundervisning

4.7.4Forskningssammanställningen Visible Learning

Forskaren John Hattie har sammanställt en stor mängd forskning i metastudien Visible Learning, som handlar om faktorer som på olika sätt påverkar elevernas kunskapsresultat (se också avsnitt 3.2.5). De faktorer som han analyserar, med hjälp av tidigare forskning, är bl.a. klasstorlek och förekomst av läxor. Även webbaserat lärande och distansundervisning ingår i det som Hattie har studerat, men dessa undervisningsformer har enligt sammanställningen liten eller ingen effekt. Samtidigt sägs interaktiva videometoder ha stor effekt. Gene- rellt konstaterar Hattie att läraren ska ta en aktiv roll i att instruera, vägleda och utmana eleverna. Sammanfattningsvis kan sägas att lärar- faktorer som påverkar kvaliteten i reguljär undervisning påverkar också kvaliteten i undervisning som bedrivs med hjälp av IKT.59

59 Hattie (2009), s. 220 ff.

171

5 Möjliga samarbetsformer

I kapitlet beskriver vi vilka möjligheter skolhuvudmännen har i dag när utbildningen inte kan anordnas på egen hand. Först ger vi dock en beskrivning av huvudmannaskapet.

5.1Huvudmannaskap

Ett antal olika aktörer är huvudmän inom skolväsendet. I detta avsnitt beskriver vi vad det innebär att vara huvudman och redogör kortfattat för vad som gäller för olika huvudmän.

5.1.1Vad det innebär att vara huvudman

Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen (2010:800), föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar (2 kap. 8 § skollagen). Med andra ord är det huvudmannens ansvar bl.a. att behöriga lärare an- vänds, att läroplanen följs och att de elever som har rätt till det får särskilt stöd. Huvudmannen nämns ibland uttryckligen i olika para- grafer. Exempelvis ska varje huvudman inom skolväsendet på huvud- mannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4 kap. 3 § skollagen). Ett annat exempel är att huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling (6 kap. 7 § skollagen).

Huvudmannens verksamhet kan omfatta och bedrivas vid en el- ler flera skolenheter. En skolenhet definieras som av huvudmannen för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra

173

Möjliga samarbetsformer

SOU 2017:44

och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skol- byggnad (1 kap. 3 § skollagen).

5.1.2Möjliga huvudmän

Vilka som kan vara huvudmän för olika skolformer i skolväsendet framgår av tabell 5.1 nedan och detta regleras också i 2 kap. 2–5 §§ skollagen. Att notera är att även de som bedriver sådan utbildning och annan pedagogisk verksamhet som beskrivs i 24 kap. och 25 kap. i skollagen kallas huvudmän. De är dock inte att betrakta som huvudmän inom skolväsendet.

I det följande redogör vi för vad som skiljer de olika huvudmännen åt, dels de offentliga (kommun, landsting och stat), dels de enskilda.

5.1.3Kommunen som huvudman

Den allra vanligaste formen av huvudmannaskap är kommunala huvudmän. En betydande majoritet av alla elever går i en skola som en kommun är huvudman för. I varje kommun ska det finnas en eller

174

SOU 2017:44

Möjliga samarbetsformer

flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skol- lagen (2 kap. 2 § andra stycket skollagen).

En elevs hemkommun har vissa skyldigheter. Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass kommer till stånd för alla barn i kommunen som önskar sådan utbildning. Detta ska göras genom att hemkommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för samtliga i kommunen som är berörda (9 kap. 12 § skollagen). Av dessa bestämmelser följer att hemkommunen alltid måste vara beredd att tillhandahålla utbild- ning i förskoleklass i egen regi till alla barn som har rätt till sådan utbildning och vars vårdnadshavare önskar det.1

Bestämmelserna för grundskolan är i princip desamma som för förskoleklassen. Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt skollagen har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Denna skyldighet ska fullgöras genom att hemkommunen anord- nar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbild- ning för alla i kommunen som är berörda, vilket precis som för för- skoleklassen innebär beredskap att tillhandahålla utbildning i egen regi.2 Även elever från andra kommuner kan i vissa fall gå i en viss kommuns grundskola (10 kap. 24–28 §§ skollagen).

För grundsärskolan gäller liknande regler, dvs. att hemkommu- nen ansvarar för att utbildning kommer till stånd, men kommun A kan komma överens med en annan kommun, kommun B, om att B i sin grundsärskola ska ta emot alla elever som kommun A ansvarar för (11 kap. 24–27 §§ skollagen).

Även för förskolan och för fritidshemmet har hemkommunen skyldigheter, men dock i mindre omfattning. Hemkommunen an- svarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det, men det sägs ingenting om att kommunen själv ska anordna förskola (8 kap. 12 § skollagen). Vidare ska varje kommun erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i kommunens förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Dessutom ska hem- kommunen erbjuda sådan utbildning för elever som går i en fri-

1Prop. 2009/10:165, s. 722.

2Prop. 2009/10:165, s. 737.

175

Möjliga samarbetsformer

SOU 2017:44

stående skola i de fall den enskilde huvudmannen inte erbjuder det (14 kap. 3 § skollagen).

För gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser reglerna något annorlunda ut. Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kom- munen erbjuds utbildning av god kvalitet, antingen som kommunen själv anordnar eller som en annan kommun eller ett landsting ordnar (15 kap. 30 § skollagen). Det senare fallet beskriver vi nedan (av- snitt 5.4). Motsvarande regler finns för gymnasiesärskolan, för de elever som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp (18 kap. 27 § skol- lagen).

Kommunen, och för den delen andra offentliga huvudmän, kan inte bli av med tillståndet att bedriva skola. Statens skolinspektion får dock, när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller ett landsting, vid allvarliga problem besluta att staten på kom- munens eller landstingets bekostnad ska vidta de åtgärder som be- hövs för att åstadkomma rättelse (26 kap. 17 § skollagen). Dess- utom kan ett tillfälligt verksamhetsförbud utfärdas i vissa fall, med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säker- het eller av någon annan särskild anledning (26 kap. 18 § skollagen).

För vuxenutbildningen slutligen anges att kommunerna ska till- handahålla kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna (20 kap. 3 § respektive 21 kap. 3 § skollagen). Hemkommu- nen ansvarar för att de som har rätt att delta i kommunal vuxen- utbildning på grundläggande nivå eller gymnasial nivå och önskar det, också får delta i sådan utbildning (20 kap. 10 respektive 16 § skollagen). Om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare sägs att hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i detta er- bjuds dem som enligt lagens bestämmelser har rätt att delta i utbild- ningen (20 kap. 28 § skollagen). För särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå är bestämmelsen analog med den för kom- munal vuxenutbildning (21 kap. 10 § skollagen). För sådan utbild- ning på gymnasial nivå saknas formuleringar om hemkommunens ansvar, men varje kommun ska erbjuda sådan utbildning (21 kap. 13 § skollagen).

176

SOU 2017:44

Möjliga samarbetsformer

5.1.4Landstinget som huvudman

Ett landsting får också anordna utbildning, men denna möjlighet är begränsad till vissa utbildningar inom gymnasieskolan, gymnasie- särskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Huvudregeln för gymnasieskolan är att ett landsting får an- ordna utbildningar på sådana nationella program som avser natur- bruk och omvårdnad (15 kap. 31 § skollagen). Även vissa andra nationella program får anordnas efter överenskommelse med en kommun, liksom några av introduktionsprogrammen (17 kap. 17 och 18 §§ skollagen). Dessutom kan utbildning på nationella och individuella program i gymnasiesärskolan anordnas av ett landsting efter en överenskommelse med en kommun (18 kap. 29 § skollagen). Liknande bestämmelser finns inom vuxenutbildningen (20 kap. 18 § och 21 kap. 15 § skollagen).

5.1.5Staten som huvudman

Två olika statliga myndigheter ansvarar för att anordna de skol- former som har staten som huvudman: utbildningen i specialskolan ska anordnas av Specialpedagogiska skolmyndigheten och den i sameskolan av Sameskolstyrelsen (12 kap. 26 § respektive 13 kap. 24 § skollagen). Statens möjlighet att bedriva förskoleklass eller fritidshem är begränsad till de fall då verksamheten finns vid en skolenhet med specialskola eller sameskola (2 kap. 4 § skollagen). Respektive myndighet prövar om en elev ska tas emot i den aktu- ella skolformen.

Att notera är att staten inte räknas som en huvudman inom skolväsendet för den utbildning som Statens institutionsstyrelse (SiS) bedriver vid de särskilda ungdomshemmen, eftersom sådan utbildning inte är en del av skolväsendet (se avsnitt 3.1.8).

5.1.6Enskilda huvudmän

Den näst vanligaste typen av huvudman är en enskild huvudman. En enskild huvudman har möjlighet att anordna och erbjuda utbild- ning, till skillnad från en kommun som alltså har en sådan skyldig- het. Enskilda huvudmän kan ha olika associationsform; aktiebolag,

177

Möjliga samarbetsformer

SOU 2017:44

handelsbolag och stiftelser kan vara enskilda huvudmän, men även ekonomiska föreningar, trossamfund och enskilda näringsidkare.

Det är Skolinspektionen som handlägger ärenden om god- kännande av enskild som huvudman för bl.a. grundskola, grundsär- skola, gymnasieskola och gymnasiesärskola (2 kap. 7 § skollagen). Skolinspektionen ska godkänna en enskild som huvudman om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följ- der på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska be- drivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasie- särskola, ska följderna i närliggande kommuner för den del av skol- väsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser god- kännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt (2 kap. 5 § andra stycket skollagen). Vanliga orsaker till att en ansökan avslås är osäkerhet om en ny skola kommer att få tillräckligt många elever för att verksamheten ska fungera på längre sikt eller andra ekonomiska aspekter.3 Skol- inspektionen får som tillsynsmyndighet även återkalla ett godkän- nande i vissa fall när huvudmannen inte uppfyller de villkor som gäller för godkännandet (26 kap. 13–16 §§ skollagen).

Ärenden om godkännande av enskild som huvudman för för- skola och för sådana fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas (2 kap. 7 § andra stycket skollagen). Det innebär att kommunen också är den som har tillsyn över sådan verksamhet (26 kap. 4 § skollagen).

Ett godkännande av enskild som huvudman ska avse viss utbild- ning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet (2 kap. 5 § tredje stycket skollagen). Det sistnämnda innebär att det av ansökan, och god- kännandet, ska framgå vilka skolformer och årskurser det gäller och vilken skolenhet. Vill en enskild huvudman bedriva verksamhet t.ex. i andra årskurser eller på fler skolor krävs ny ansökan och prövning för godkännande. Det finns även kompletterande bestämmelser om an- sökan om tillstånd m.m. på förordningsnivå (2 kap. skolförordningen [2011:185] och 2 kap. gymnasieförordningen [2010:2039]).

3 Skolinspektionen (2015c), s. 8.

178

SOU 2017:44

Möjliga samarbetsformer

5.2Kommunallagens möjligheter till samarbete

Det finns ett par offentligrättsliga former för kommunal samverkan som definieras i kommunallagen (1991:900). Motsvarande möjlig- heter finns även i förslaget till ny kommunallag som regeringen ny- ligen har överlämnat till riksdagen.4 De två möjliga formerna är kom- munalförbund och gemensam nämnd och vi redogör här för vad dessa innebär.

5.2.1Kommunalförbund

Kommuner får lämna över vården av kommunala angelägenheter till kommunalförbund (3 kap. 20–28 §§ kommunallagen).5 Kommunal- förbundet blir en egen offentligrättslig juridisk person som ansvarar för dessa uppgifter. Detta innebär exempelvis att flera kommuner kan gå samman för att fullgöra uppdraget att erbjuda invånarna utbildning inom skolväsendet. I den beslutande församlingen för ett sådant kommunalförbund ska varje förbundsmedlem, dvs. varje kommun, vara representerad (3 kap. 23 § kommunallagen). Därigenom sam- arbetar medlemskommunerna. Medlemskommunerna har dock ett gemensamt finansiellt ansvar för de aktiviteter som utförs genom kommunalförbundet.6

När ett kommunalförbund har hand om angelägenheter som det finns bestämmelser om i en särskild författning, t.ex. skollagen, ska den författningens bestämmelser om kommuner gälla för förbundet (3 kap. 22 § kommunallagen). Detta betyder att när några kommuner har gått samman för att t.ex. anordna utbildning inom gymnasie- skolan är det kommunalförbundet som är huvudman för gymnasie- skolan, inte någon av de medverkande kommunerna. Kommunal- förbundet blir alltså ansvarigt för elevens utbildning, och för att skol- lagen följs i övrigt, på samma sätt som vilken annan huvudman som helst.

Ett exempel på kommunalförbund är Lapplands kommunal- förbund bestående av de fyra kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala, som gemensamt driver Lapplands gymnasium.

4Prop. 2016/17:171.

5Samma möjligheter som här redovisas för kommuner gäller också för landsting.

6Prop. 2013/14:5, s. 59.

179

Möjliga samarbetsformer

SOU 2017:44

Huvudmannen Lapplands kommunalförbund har ansvar för flera skolenheter som finns på olika håll i de fyra kommunerna. Gymna- sienämnden för Lapplands gymnasium består av sexton ledamöter, fyra från varje kommun.

5.2.2Gemensam nämnd

Kommuner har även alternativet att bilda en gemensam nämnd för att samarbeta kring ett eller flera områden.7 Kommunfullmäktige ska tillsätta de nämnder som behövs för att fullgöra kommunernas uppgifter enligt särskilda författningar, t.ex. skollagen, och för verksamheten i övrigt, men dessa uppgifter kan fullgöras genom en gemensam nämnd (3 kap. 3–3 c §§ kommunallagen).

Den gemensamma nämnden blir dock – till skillnad från kom- munalförbundet – inte en egen juridisk person. I stället för att nämn- den är ett slags paraplyorganisation tillsätts den i en av kommunerna, en s.k. värdkommun, och ingår i värdkommunens organisation. Trots att nämnden ingår i värdkommunens organisation ska övriga ingående kommuner ha lika mycket inflytande på nämnden som värdkommunen har. Vidare är huvudmannaskapet kvar hos var och en av de medverkande kommunerna, men den gemensamma nämn- den företräder medlemskommunerna. Det betyder att nämnden inte kan fatta beslut, anställa personal eller ingå avtal i eget namn utan endast för huvudmännens, dvs. medlemskommunernas, räkning.8

5.3Varför samarbete regleras i skollagen

Vi ska kort beskriva ett par bestämmelser i kommunallagen och re- geringsformen. Det är dessa regler som medför att skollagen måste innehålla föreskrifter om samarbeten, om sådana ska vara möjliga.

För det första handlar det om samarbeten som innebär att en kommun lämnar över vården av en kommunal angelägenhet. Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ (3 kap. 16 § kommunallagen). Om det i lag eller

7Även landsting kan bilda gemensam nämnd med varandra eller med kommuner.

8Prop. 2013/14:5, s. 59 f.

180

SOU 2017:44

Möjliga samarbetsformer

förordning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning, får angelägen- heten dock inte överlämnas med stöd av nämnda bestämmelse. Eftersom det är reglerat att en eller flera kommunala nämnder ska bedriva skolverksamheten i en kommun (2 kap. 2 § skollagen) får kommunen därför överlämna vården av angelägenheter inom skol- verksamheten till en juridisk person eller en enskild individ endast om det framgår av lag. Kommunallagens bestämmelser innebär allt- så att det måste finnas ett särskilt regelverk i t.ex. skollagen om olika typer av samarbeten inom skolans område.

För det andra handlar det om samarbeten som innebär att kom- munen lämnar över uppgifter som avser myndighetsutövning. Att överlämnandet över huvud taget är möjligt bygger på vad som före- skrivs i regeringsformen, nämligen att förvaltningsuppgifter även kan överlämnas åt andra juridiska personer och enskilda individer (12 kap. 4 §). Där anges också att om uppgiften innefattar myndig- hetsutövning får ett överlämnande göras endast med stöd av lag. Detta är således anledningen till att möjligheterna till entreprenad, som innebär att myndighetsutövning överlämnas till någon annan, är reglerade i skollagen.

5.4Kommunal samverkan kring gymnasieskolan

Som vi nämner ovan i avsnitt 5.1.3 finns det, när det gäller gymna- sieskola och gymnasiesärskola, ett annat alternativ än att varje kom- mun på egen hand anordnar utbildningen. Det är att ungdomar från kommunen erbjuds utbildning som anordnas av en annan kommun enligt ett samverkansavtal som hemkommunen har ingått med den andra kommunen.9 Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen (15 kap. 30 § respek- tive 18 kap. 27 § skollagen).

Hemkommunen kan på så sätt fullgöra sin skyldighet att er- bjuda ett allsidigt urval av nationella program och introduktions- program i gymnasieskolan och utbildning i gymnasiesärskolan (se avsnitt 3.1.6). Flera exempel på samverkansområden finns runtom i landet. Ett sådant är i Boråsregionen, där flera kommuner har slutit

9 En kommun kan också ingå ett samverkansavtal med ett landsting.

181

Möjliga samarbetsformer

SOU 2017:44

ett samverkansavtal och eleverna i dessa kommuner kan söka sig till vilket program som helst på de gymnasieskolor som de medver- kande kommunerna har. På så vis kan en kommun med små möjlig- heter att erbjuda samtliga nationella program ändå bereda möjlighet för sina invånare att välja mellan fler program.

Sådan samverkan innebär att för en elev som söker sig utanför den egna kommunen är det inte längre hemkommunen som är huvudman för verksamheten. Det betyder att eleven ska vända sig till den kommun som är huvudman för den skola som eleven går på, inte till hemkommunen, med frågor och synpunkter på utbildningen.

Det politiska ansvaret för verksamheten i en kommun, och kommunmedlemmarnas möjlighet att påverka verksamheten, hand- lar därmed om två delar. Dels är det ansvar i egenskap av hemkom- mun för att erbjuda eleverna tillgång till god utbildning och att som ett led i detta besluta vad som ska vara i egen regi respektive vad som ska göras i form av samverkan. Dels handlar det, i de fall kommunen väljer att bedriva gymnasieskola eller gymnasiesärskola i egen regi, om ansvar i egenskap av huvudman för den bedrivna utbildningen.

5.5Samverkan enligt 23 kap. skollagen

Det finns dessutom i vissa fall möjligheter att överlämna ansvaret för sina egna uppgifter, inom en utpekad skolform eller viss verk- samhet, till en annan aktör. Detta kallas också samverkan och be- skrivs i 23 kap. skollagen.

5.5.1Samverkan om utbildning

När det handlar om uppgifter inom en viss skolform är det en kom- mun som får sluta sådana avtal och överlämna ansvaret för dessa uppgifter till en annan aktör. En annan kommun får då ta över ansva- ret för den förstnämnda kommunens uppgifter inom förskolan, fri- tidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skol- lagen. Ett landsting får ta över ansvaret för kommunens uppgifter

182

SOU 2017:44

Möjliga samarbetsformer

inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå10 eller inom särskild utbildning för vuxna (23 kap. 8 § skol- lagen). Dessutom får staten, som huvudman för sameskolan, efter avtal med en kommun, ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan (23 kap. 10 § skollagen). Huvudmannaskapet övergår då till den som tar över ansvaret för uppgifterna inom skolformen.

Dessa bestämmelser har, i fråga om förskola och fritidshem, sitt ursprung i bestämmelser som infördes i den dåvarande socialtjänst- lagen (1980:620) och har därefter följt med (se vidare avsnitt 5.7.3). Någon ändring i sak var inte avsedd för förskola och fritidshem när den nuvarande skollagen infördes, medan det för vuxenutbildning tidigare inte hade funnits någon uttrycklig reglering om samverkan.11 Propositionen innehåller inga motiveringar till dagens regelverk.

I sammanhanget bör nämnas att staten också är huvudman för förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola (2 kap. 4 § skollagen). I propositionen om skollagen konstaterade regeringen att det inte finns något hinder mot att kommunen genom avtalslösningar ändå bedriver förskoleklassen och fritidshemmet för elever vid dessa skolenheter.12 Vilken slags avtalslösningar som åsyftas är dock oklart, eftersom det inte ut- vecklas närmare.13

Eftersom det är huvudmannaskapet och ansvaret för vissa uppgif- ter som överlämnas vid samverkan är det sådant ansvar som åligger huvudmannen för utbildningen som överlämnas. De uppgifter som hör till hemkommunens ansvar kvarstår dock hos hemkommunen, även vid samverkan. Bland annat är hemkommunen skyldig att se till att den som avser att påbörja kommunal vuxenutbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning (20 kap. 10 a § skollagen). Hemkommunen ansvarar också för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev i kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna (20 kap. 8 § och 21 kap. 8 § skollagen). Samverkan enligt 23 kap. skollagen fungerar alltså på motsvarande sätt som den samverkan som sker inom gymnasieskolan, dvs. att hemkommunen har kvar visst ansvar för eleven och visst ansvar

10Detta gäller alltså inte kommunal vuxenutbildning i form av svenska för invandrare.

11Prop. 2009/10:165, s. 874.

12Prop. 2009/10:165, s. 642.

13Prop. 2009/10:165, s. 398 och s. 401 f.

183

Möjliga samarbetsformer

SOU 2017:44

övertas av huvudmannen, dvs. den kommun som anordnar utbild- ningen (jämför avsnitt 5.4).

Det bör noteras att samverkan inte behöver innebära att hem- kommunen överlämnar ansvaret för samtliga uppgifter inom en skolform. Kommunen kan välja att överlämna ansvaret för viss ut- bildning, vissa kurser eller viss verksamhet. Det viktiga är att huvud- mannaskapet helt och hållet då övergår till den som anordnar ut- bildningen eller verksamheten.

Möjligheten till samverkan används bl.a. inom den kommunala vuxenutbildningen. Exempelvis förekommer det att kommuner samverkar med andra kommuner när det gäller sådan utbildning på grundläggande nivå för att studerande ska kunna välja att studera i en närliggande kommun, t.ex. för att det handlar om ämnen som inte efterfrågas så ofta.14

På samma sätt som vid kommunal samverkan kring gymnasie- skolan handlar det kommunala ansvaret både om ansvar i egenskap av hemkommun, t.ex. att besluta om viss utbildning eller verksam- het ska överlämnas eller inte, och, om utbildningen eller verksam- heten bedrivs i egen regi, om ansvar i egenskap av huvudman för utbildningen eller verksamheten (se även avsnitt 5.4).

5.5.2Samverkan om medicinska insatser

Det finns också en paragraf som inte rör undervisning, utan delar av elevhälsan, definierat som sådana medicinska insatser som avses i 2 kap. 25–28 §§ skollagen. Ansvaret för elevhälsan kan, om den som överlämnar och den som tar över är överens om det, överlämnas från en kommun till ett landsting, från ett landsting till en kommun och från staten eller en enskild (som huvudman) till en kommun eller ett landsting (23 kap. 9 § skollagen). Med andra ord kan avtal slutas som innebär att en kommun eller ett landsting hanterar all elevhälsa, oavsett vilken skola eleverna går på. Bestämmelsen är spe- ciell, eftersom endast delar av huvudmannens ansvar överlämnas till någon annan.

14 För fler exempel på samverkan mellan kommuner om kommunal vuxenutbildning på grund- läggande nivå, se SOU 2013:20, s. 107.

184

SOU 2017:44

Möjliga samarbetsformer

5.6Entreprenad enligt 23 kap. skollagen

Det finns också vissa möjligheter att låta någon annan aktör utföra en del av utbildningen, enligt bestämmelserna om entreprenad i 23 kap. skollagen. Begreppet entreprenad är centralt för utredningens upp- drag. I detta avsnitt beskriver vi vad det innebär och vilka möjligheter som finns i dag. Frågan om upphandling återkommer vi till i nästa kapitel (kapitel 6).

5.6.1Skollagens definition av entreprenad

Entreprenad innebär att det inte är den som ansvarar för utbild- ningen, utan någon annan, som utför vissa uppgifter inom utbild- ningen. Vad skollagen säger är att kommuner, landsting och enskilda huvudmän enligt bestämmelserna i 23 kap. med bibehållet huvud- mannaskap får sluta avtal med någon annan om att utföra uppgifter inom utbildning (entreprenad) (23 kap. 1 § första stycket skollagen). Detta gäller inte bara för utbildning utan också för annan verksam- het enligt skollagen.

Att huvudmannaskapet behålls innebär att det fortfarande är huvudmannen, dvs. den som överlämnar eller beställer entreprena- den, som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen m.m. (se avsnitt 5.1.1), t.ex. att kvalite- ten på undervisningen är tillräckligt hög. När det är en kommun som överlämnar uppgifter är det fortfarande fråga om en kommu- nal verksamhet i förhållande till barn, elever och vårdnadshavare. Huvudmannen beslutar om verksamhetens mål, inriktning, omfatt- ning och kvalitet samt ansvarar för uppföljning och utvärdering av verksamheten.15

Vidare ska samma regler fortfarande följas. De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt skol- lagen ska med de undantag som anges i kapitlet gälla även vid entre- prenad (23 kap. 1 § tredje stycket skollagen). Den som beställer entreprenaden skriver ett avtal med den som utför entreprenaden bl.a. om detta. Dessutom är det den som beställer entreprenaden

15 Prop. 2009/10:165, s. 508.

185

Möjliga samarbetsformer

SOU 2017:44

som står under direkt tillsyn av Skolinspektionen och därför måste försäkra sig om att regelverket följs.

Vid entreprenad får den myndighetsutövning som hör till en lära- res undervisningsskyldighet överlämnas (23 kap. 6 § första stycket skollagen), vilket inte minst blir viktigt för betygssättningen. Rektor får dock aldrig överlåta utfärdandet av betygsdokumentet.

När det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna får även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter överlämnas (23 kap. 6 § andra stycket skollagen). Syftet med att utöka vilka uppgifter som får överlämnas var att skapa närhet mellan rektorsfunktionen och utbildningsverksamheten samt att tyd- liggöra ansvarsförhållandet för den enskilde utbildningsanordnaren genom att ansvaret för betygssättningen och utfärdandet av betyg hålls samman.16 Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutöv- ning. Sådana föreskrifter finns i 1 kap. 4 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Föreskrifterna begränsar dels till vem sådana uppgifter får överlämnas, dels vilka sådana uppgifter som får över- lämnas. Bland annat handlar det om krav på att utbildningsanordna- ren har fått s.k. betygsrätt från Skolinspektionen för att rektorsupp- gifter ska få överlämnas. Detta motiverades med att regeringen vill säkerställa att rektorns uppgifter endast överlämnas till utbildnings- anordnare som uppfyller viktiga kriterier för bl.a. kvalitet och likvär- dighet. Regeringen betonade också att den kommun eller det lands- ting som väljer att överlämna vuxenutbildning på entreprenad naturligtvis kan välja att inte överlämna någon myndighetsutövning eller enbart den del som hör till lärarnas uppgifter.17

Vad som ingår i myndighetsutövning redogjordes för i den pro- position som låg till grund för den tidigare lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan. Det finns inte någon defini- tion av begreppet myndighetsutövning i författningstext, utan detta anges i stället i förarbeten. Enligt den tidigare förvaltningslagen (1971:290) avsågs med myndighetsutövning utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, discipli-

16Prop. 2009/10:68, s. 10.

17Prop. 2009/10:68, s. 11.

186

SOU 2017:44

Möjliga samarbetsformer

när bestraffning eller annat jämförbart förhållande.18 De beslut eller åtgärder som avses har det gemensamt att de ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. I den nuvarande förvaltningslagen (1986:223) definieras inte längre be- greppet, men i sak har begreppet samma innebörd.19 I regeringens förslag till ny förvaltningslag finns inte heller någon definition och begreppet används inte över huvud taget i lagförslaget. Detta motiv- eras med att det snarast synes vara en förutsättning att detta uttryck inte alls används i en ny förvaltningslag, eller att det i vart fall inte preciseras på något annat sätt än i de tidigare förarbetena, för att en påverkan på annan lagstiftning med säkerhet ska kunna undvikas.20 I propositionen om entreprenad inom skolan exemplifieras begreppet med examination, betygssättning, utfärdande av avgångsbetyg och andra betygsdokument samt disciplinära åtgärder.21

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om entreprenader (23 kap. 7 § skol- lagen). Detta bemyndigande ger inte rätt att inskränka eller utvidga när och hur entreprenad är möjligt, vilket framgår av de bestämmel- ser vi strax kommer att redogöra för. Utredningen har inte kunnat konstatera att några sådana föreskrifter någonsin har meddelats. Upplägget på det aktuella kapitlet i skollagen är alltså sådant att de uppgifter som uttryckligen nämns i någon av paragraferna, och bara de uppgifterna, får överlämnas till någon annan. Dessutom finns olika begränsningar av vem som kan beställa respektive utföra entre- prenad i olika fall. Kommande avsnitt beskriver de olika fallen.

5.6.2Vilka huvudmän som kan överlämna uppgifter på entreprenad

Vilka skolhuvudmän som över huvud taget får vara beställare, dvs. överlämna uppgifter på entreprenad, framgår av 23 kap. 1 § skol- lagen. Där sägs att det är kommuner (och därmed även kommunal- förbund), landsting samt enskilda huvudmän som får göra detta.

18Prop. 1971:30 del 2, s. 330 ff.

19Prop. 1985/86:80, s. 55.

20Prop. 2016/17:180, s 50 f.

21Prop. 1992/93:230, s. 34.

187

Möjliga samarbetsformer

SOU 2017:44

Detta innebär att staten, som huvudman för vissa skolformer, inte får överlämna uppgifter på entreprenad.

I vårt delbetänkande föreslog vi att inledningen skulle ändras till en huvudman, för att inkludera samtliga huvudmän i definitionen av entreprenad och på så sätt göra den mer neutral.22 Regeringen ansåg dock att den tidigare preciseringen borde behållas, i vart fall för närvarande. Någon motivering till detta gavs dock inte i propo- sitionen.23

På grund av att staten inte finns med bland de aktörer som räk- nas upp är entreprenad inte möjlig inom specialskolan eller same- skolan. Inom dessa skolformer får uppgifter således inte lämnas över till någon annan. Regeringen har konstaterat att även entrepre- nadförutsättningarna för de statliga skolformerna behöver ses över.

Därutöver finns utbildning vid de särskilda ungdomshemmen, i Statens institutionsstyrelses (SiS) regi, som inte är en del av skol- väsendet och därmed inte omfattas av möjligheten till entreprenad enligt 23 kap. skollagen. Regeringen har meddelat att man även i fråga om möjligheterna till entreprenad vid utbildning som bedrivs inom SiS avser att återkomma till riksdagen med ett ställnings- tagande efter att vårt slutbetänkande har lämnats.24

5.6.3Vilka aktörer som kan utföra uppgifter på entreprenad

Den inledande definitionen av entreprenad talar alltså om att upp- gifter får överlämnas till någon annan att utföra. Vem denna någon är varierar från fall till fall. För några typer av