1 kap. Grunderna för den kommunala verksamheten
1 § Sverige är indelat i kommuner och regioner. Varje region
omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat.
Lag (2019:835).
2 § Kommuner och regioner sköter på demokratins och den
kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i
denna lag eller annan författning.
Lag (2019:835).
3 § Bestämmelser om att kommuner och regioner har rätt att ta
ut skatt för skötseln av sina uppgifter och att meddela
föreskrifter finns i regeringsformen.
Lag (2019:835).
4 § Beslutanderätten i kommuner och regioner utövas av valda
församlingar (fullmäktige) som utses av röstberättigade
medlemmar i allmänna val.
Beslut kan också fattas av andra kommunala organ i enlighet
med vad som anges i denna lag eller annan författning.
Lag (2019:835).
5 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen,
äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt
där.
Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av
Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är
bosatt i kommunen men som, enligt 5 § andra stycket
folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där.
6 § Medlem av en region är den som är medlem av en kommun inom
regionen.
Lag (2019:835).
7 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i
kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen,
senast på valdagen fyller 18 år och
1. är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare,
2. är medborgare i Island eller Norge, eller
3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före
valdagen.
Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i
kommunfullmäktige har också en sådan unionsmedborgare som
avses i 5 § andra stycket.
8 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i
regionfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av
ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom
regionen.
Lag (2019:835).
9 § Frågor om rösträtt enligt 7 och 8 §§ avgörs på grundval
av en röstlängd som upprättas före valet.
10 § Bestämmelser om indelningsändringar finns i lagen
(1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och
regioner.
Lag (2019:835).
2 kap. Kommunala angelägenheter
1 § Kommuner och regioner får själva ha hand om angelägenheter
av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller
regionens område eller deras medlemmar.
Lag (2019:835).
2 § Kommuner och regioner får inte ha hand om sådana
angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, en annan
region eller någon annan ska ha hand om.
Lag (2019:835).
3 § Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om
det inte finns sakliga skäl för något annat.
Lag (2019:835).
4 § Kommuner och regioner får inte fatta beslut med
tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna. Sådana
beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det.
Lag (2019:835).
5 § Kommuner och regioner får ta ut avgifter för tjänster och
nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller
nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla får dock
avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan
författning.
Lag (2019:835).
6 § Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgifter än som
motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de
tillhandahåller.
Lag (2019:835).
7 § Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den
drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla
allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.
Lag (2019:835).
8 § Kommuner och regioner får genomföra åtgärder för att
allmänt främja näringslivet i kommunen eller regionen.
Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får
lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.
Lag (2019:835).
9 § Bestämmelser om kommunernas och regionernas angelägenheter
finns även i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter
och i annan lag eller annan författning.
Lag (2019:835).
3 kap. Kommunernas och regionernas organisation och
verksamhetsformer
1 § I varje kommun och i varje region finns det en beslutande
församling, ett fullmäktige.
Lag (2019:835).
2 § Fullmäktige får inrätta fullmäktigeberedningar för
beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden
som ska avgöras av fullmäktige.
3 § Fullmäktige ska tillsätta en styrelse.
4 § Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen
behövs för att fullgöra kommunens eller regionens uppgifter
enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet.
Lag (2019:835).
5 § Fullmäktige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller
flera utskott.
Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden
själv bestämma att utskott ska finnas.
En nämnd får tillsätta de nämndberedningar som behövs.
6 § Kommuner och regioner får inrätta partssammansatta organ
som inom en nämnds verksamhetsområde ska svara för beredning,
förvaltning och verkställighet av de ärenden som fullmäktige
har bestämt.
Lag (2019:835).
7 § Kommuner och regioner får besluta att en nämnd får uppdra
åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller
delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss
institution.
Lag (2019:835).
8 § Kommuner och regioner får bilda kommunalförbund och lämna
över skötseln av kommunala angelägenheter till sådana förbund.
Lag (2019:835).
9 § Kommuner och regioner får besluta att en nämnd ska vara
gemensam med en annan kommun eller en annan region.
Lag (2019:835).
10 § Kommuner och regioner ska utse revisorer för granskning
av den kommunala verksamheten.
Lag (2019:835).
11 § Kommuner och regioner får, med de begränsningar som
framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter
till kommunala bolag, stiftelser och föreningar.
Lag (2019:835).
12 § Kommuner och regioner får, med de begränsningar som
framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter
till privata utförare.
Lag (2019:835).
Bestämmelser om krig eller krigsfara och extraordinära
händelser i fredstid
13 § Bestämmelser om den kommunala organisationen under krig
eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos
kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under
krig eller krigsfara m.m.
Bestämmelser om kommuners och regioners organisation och
befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid finns i
lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och
vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
Lag (2019:835).
Bestämmelser om beteckningen regionfullmäktige och
regionstyrelsen
14 § Bestämmelser om att Gotlands kommun får beteckna
fullmäktige och styrelsen som regionfullmäktige och
regionstyrelsen finns i lagen (2010:630) om regionalt
utvecklingsansvar.
Lag (2019:835).
4 kap. Förtroendevalda
1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och
ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar,
de som fullgör förtroendeuppdrag som anges i 2 § första
stycket samt revisorer.
Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den
beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller någon annan
nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt
revisorer i ett kommunalförbund.
2 § Den som inom kommunen eller regionen fullgör ett
förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska
ha benämningen kommunalråd, borgarråd, regionråd,
oppositionsråd eller en annan benämning som fullmäktige
bestämmer.
En sådan förtroendevald får tidigast väljas av fullmäktige vid
första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har
hållits i hela landet.
Lag (2019:835).
3 § Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som
har rösträtt enligt 1 kap. 7 och 8 §§.
Vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna är,
oberoende av vad som framgår av röstlängden, den valbar som
vid tidpunkten för sådant val uppfyller de villkor som
uppställs i 1 kap. 7 och 8 §§. Detsamma gäller vid valen av
fullmäktigeberedningar och förtroendevalda som anges i 2 §
första stycket samt vid val av revisorer.
4 § Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige
är inte valbar som revisor inom den kommunen eller den
regionen.
Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller regionen är
inte valbar som revisor för granskning av verksamhet som
omfattas av redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make,
sambo, förälder, barn, syskon eller andra närstående till den
redovisningsskyldige.
Lag (2019:835).
5 § Den som är vald till revisor är inom kommunen eller
regionen inte valbar som
1. ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en
fullmäktigeberedning, eller
2. ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som
avses i 10 kap. 2-6 §§.
Lag (2019:835).
6 § Fullmäktige ska befria en förtroendevald från uppdraget
när den förtroendevalde önskar avgå, om det inte finns
särskilda skäl mot det.
7 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör
uppdraget genast. För en förtroendevald som valts av
fullmäktige upphör uppdraget vid nästa fullmäktigesammanträde
om inte fullmäktige, efter ansökan, beslutar att den
förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av
mandattiden.
8 § Uppdragen för de förtroendevalda som har valts av
fullmäktige upphör om
1. valet till fullmäktige har upphävts och omval har
hållits,
2. rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och
mandatfördelningen mellan partierna har ändrats, eller
3. extra val till fullmäktige har hållits.
När omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats,
ska fullmäktige hålla nytt val av förtroendevalda för
återstoden av mandattiden.
Uppdragen ska upphöra två månader efter det att omvalet,
sammanräkningen eller extra valet har avslutats. Fullmäktige
får dock besluta att de förtroendevalda som valts enligt
andra stycket ska tillträda vid en tidigare tidpunkt.
Uppdragen för de förtroendevalda enligt första stycket upphör
då samtidigt.
9 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald
som har valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet, eller
2. har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år
kan följa och domen har fått laga kraft.
10 § Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga
förtroendevalda i en nämnd eller för samtliga förtroendevalda
som anges i 2 § första stycket
1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är
densamma som i fullmäktige, eller
2. vid förändringar i nämndorganisationen.
Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter
och ersättare har hållits eller när en ny nämndorganisation
träder i kraft.
11 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina
anställningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina
uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid för
1. möten i kommunala organ,
2. andra möten som är nödvändiga för uppdragen,
3. resor till och från mötena, och
4. behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena.
Rätten till ledighet ska gälla även av fullmäktige utsedda
styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och lekmannarevisorer
eller motsvarande andra revisorer och deras suppleanter i
sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§.
12 § Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de
arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar när
de fullgör sina uppdrag.
13 § Förtroendevalda med funktionsnedsättning har rätt till
skälig ersättning för resekostnader som uppkommer när de
fullgör sina uppdrag.
14 § Förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har
rätt till skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som
uppkommer när de fullgör sina uppdrag.
15 § Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för ersättning
enligt 12-14 §§.
16 § Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig
omfattning ska få
1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som
föranleds av uppdraget utöver vad som följer av 13 och 14 §§,
2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget,
3. pension, och
4. andra ekonomiska förmåner.
Om fullmäktige beslutar att arvode ska betalas, ska arvodet
bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.
17 § Bestämmelserna i 12-14 §§ och 16 § andra stycket gäller
inte förtroendevalda som anges i 2 § första stycket.
18 § Fullmäktige får besluta att en sådan förtroendevald som
anges i 2 § första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska
och andra förmåner som svarar mot de löne- och
anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos
kommunen eller regionen.
Fullmäktige får bestämma hur ersättare ska utses för
förtroendevalda som beviljas ledighet till följd av
bestämmelsen i första stycket.
Lag (2019:835).
19 § Varje ledamot i fullmäktige får väcka motioner samt
ställa interpellationer och frågor enligt 5 kap. 59-64 §§.
20 § Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden.
21 § Varje revisor får väcka ärenden i en nämnd eller i en
fullmäktigeberedning om ärendet rör granskningen av
verksamheten i nämnden eller beredningen.
22 § När ersättare tjänstgör har de samma rättigheter som
ledamöter.
23 § Kommuner och regioner ska verka för att förtroendevalda
med funktionsnedsättning kan delta i handläggningen av ärenden
på samma villkor som andra förtroendevalda.
Lag (2019:835).
24 § Varje ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har en
röst.
25 § En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att
avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut.
Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs
för att ärendet ska kunna avgöras.
26 § En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett
ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser
myndighetsutövning mot någon enskild. Detta innebär ingen
skyldighet att rösta för fler än ett förslag.
27 § En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett
ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska
anmälas innan sammanträdet avslutas.
28 § Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte
är ledamot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid
nämndens sammanträden och delta i överläggningar men inte i
besluten.
Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha
rätt att få sin mening antecknad i protokollet.
29 § Kommuner och regioner får ge ekonomiskt bidrag och annat
stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i
den kommunala demokratin (partistöd).
Partistöd får ges till de politiska partier som är
representerade i fullmäktige och som är juridiska personer.
Ett parti är representerat om det har fått mandat i
fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt
14 kap. vallagen (2005:837).
Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att
vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år
efter det att representationen upphörde.
Lag (2019:835).
30 § Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och
formerna för det. Stödet får inte utformas så att det
otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige
får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är
fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid
fördelningen av partistödet.
31 § Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att
mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig
redovisning som visar att partistödet har använts för det
ändamål som anges i 29 § första stycket.
Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges
in till fullmäktige senast sex månader efter
redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd
särskild granskare ska granska om redovisningen ger en
rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet.
Granskarens rapport över granskningen ska bifogas
redovisningen.
Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett
parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport
enligt första och andra styckena.
32 § Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av
fullmäktige minst en gång per år.
33 § Kommuner och regioner får anställa politiska sekreterare
för att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet.
Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än
till utgången av det år då val av fullmäktige ska hållas nästa
gång i hela landet.
Bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd ska inte
tillämpas för politiska sekreterare.
Lag (2019:835).
34 § En politisk sekreterare har rätt till den ledighet från
sin anställning som behövs för tjänstgöringen.
5 kap. Fullmäktige
1 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet
eller annars av större vikt för kommunen eller regionen,
främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer,
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
8. folkomröstning i kommunen eller regionen, och
9. extra val till fullmäktige.
Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna
lag eller i andra författningar.
Lag (2019:835).
2 § Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges
ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av
ärenden. Ärenden som anges i 1 § första stycket eller som
enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige
får dock inte delegeras till nämnderna.
3 § Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program
med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter
som utförs av privata utförare.
I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och
riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska
tillgodoses.
4 § I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars
beviljas får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en
viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer om verksamheten
som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av
lag eller annan författning.
5 § Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige
ska ha.
Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst
1. 21 i kommuner med högst 8 000 röstberättigade,
2. 31 i kommuner med över 8 000 röstberättigade och i regioner
med högst 140 000 röstberättigade,
3. 41 i kommuner med över 16 000 röstberättigade,
4. 51 i kommuner med över 24 000 röstberättigade och i
regioner med över 140 000 röstberättigade,
5. 61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade,
6. 71 i regioner med över 200 000 röstberättigade, och
7. 101 i kommuner med över 600 000 röstberättigade och i
regioner med över 300 000 röstberättigade.
Lag (2019:835).
6 § Vid tillämpningen av 5 § ska antalet röstberättigade
beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen
enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars året före
valåret.
7 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i
fullmäktige ska ändras, ska beslutet tillämpas först när val
av fullmäktige hålls nästa gång i hela landet. Beslutet ska
fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen
ska genast underrättas om beslutet.
8 § För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare.
Fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet
ska utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal
platser som varje parti får i fullmäktige. Beslutet ska
fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen
ska genast underrättas om beslutet.
9 § Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för
fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret.
Om Valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 14 kap.
27 § vallagen (2005:837), ska dock mandattiden förlängas till
dess omvalet har avslutats.
10 § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige
mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två
tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det. Ett
beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader
har gått från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde.
Ordförande och vice ordförande (fullmäktiges presidium)
11 § Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande
och en eller flera vice ordförande som tillsammans utgör
fullmäktiges presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för
uppdragen.
12 § Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska
hållas.
Sammanträde ska hållas också om styrelsen eller minst en
tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om
ordföranden anser att det behövs.
13 § Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje
sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som
ska behandlas.
Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller
regionens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.
Lag (2019:835).
14 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner
tillkännages enligt 13 §, ska uppgift om ärendet tillkännages
på anslagstavlan senast vardagen närmast före
sammanträdesdagen.
15 § Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde
minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska
innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de
ärenden som ska behandlas.
Information om sådana ärenden som tillkännagetts enligt 14 §
ska lämnas till varje ledamot och ersättare så att den kan
antas nå dem senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.
16 § Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på
distans om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i
sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt
på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra
varandra och delta på lika villkor.
En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande
vid fullmäktiges sammanträde.
17 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett
sammanträde eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska
en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.
18 § Ersättarna ska tjänstgöra enligt den ordning som är
bestämd mellan dem. En ersättare som har börjat tjänstgöra
har dock alltid företräde oberoende av turordningen. En
ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett
ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.
19 § En ledamot som inställer sig under ett pågående
sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att
tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens
ställe.
20 § En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett
sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får
därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.
21 § I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets
som ledamoten företräde till tjänstgöring.
Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är
förhindrade att inställa sig eller att fortsätta delta i ett
sammanträde, ska i ledamotens ställe den ersättare inträda
som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra
för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i
valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, ska
den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra för den
ledamot som har fått den andra platsen för partiet i
valkretsen och så vidare efter samma grund.
Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade
att inställa sig eller att fortsätta delta i ett sammanträde,
ska den ersättare inträda som har utsetts för partiet i någon
annan valkrets efter den grund som anges i första och andra
stycket. Den ersättare som har utsetts i den valkrets där
partiets röstetal är högst har då företräde.
22 § Ärenden i fullmäktige får väckas av
1. en nämnd,
2. en ledamot genom motion,
3. en revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband
med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,
4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har beslutat det,
eller
5. styrelsen i en sådan juridisk person som avses i 10 kap.
2-6 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.
Ärenden i fullmäktige får även väckas genom
medborgarförslag och folkinitiativ enligt 8 kap. 1 och
2 §§.
23 § Fullmäktige ska besluta i ärenden som avses i 22 §.
Fullmäktige får dock överlåta till styrelsen eller en annan
nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom
medborgarförslag, utom i de fall som anges i 1 §.
24 § Fullmäktige ska vid ett sammanträde före utgången av
juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om
ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Beslutet ska
motiveras om det inte är uppenbart obehövligt.
Om revisorerna enligt 12 kap. 13 § riktat anmärkning mot en
nämnd eller en fullmäktigeberedning eller mot enskilda
förtroendevalda i sådana organ, ska fullmäktige besluta om
även fullmäktige ska rikta anmärkningen. Fullmäktige får
rikta anmärkning även om revisorerna inte gjort det. Beslut
om anmärkning ska motiveras.
25 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att
skadeståndstalan ska väckas.
Talan som inte grundas på brott ska väckas inom ett år från
det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades.
Bestämmelser om att fullmäktige får återkalla uppdraget vid
vägrad ansvarsfrihet finns i 4 kap. 9 §.
26 § Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, ska det ha
beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet
berör eller av en fullmäktigeberedning.
27 § Om ett ärende har beretts bara av en
fullmäktigeberedning, ska en nämnd vars verksamhetsområde
ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig.
28 § Styrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett
ärende som har beretts av en annan nämnd eller av en
fullmäktigeberedning.
Styrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om
inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har
gjort det.
29 § Fullmäktige får hålla val utan föregående beredning.
Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som
förtroendevald behöver inte heller beredas.
30 § De år val av fullmäktige har hållits i hela landet får
nyvalda fullmäktige besluta att ändra mandattiden för en
nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en
nämnd utan föregående beredning.
31 § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige
utan föregående beredning.
32 § Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan
föregående beredning. Fullmäktige ska dock från de ansvariga
hämta in förklaring över
1. anmärkning som framställts i revisionsberättelsen, och
2. revisorernas uttalande att ansvarsfrihet inte tillstyrks.
Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att
yttra sig vid fullmäktiges behandling av
revisionsberättelsen.
Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får
fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta att den
förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 9 §.
33 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte
har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om
beslutet.
34 § Fullmäktiges beslut att enligt 23 § andra stycket
överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i
ett ärende som har väckts genom medborgarförslag får fattas
utan föregående beredning.
35 § En motion eller ett medborgarförslag ska om möjligt
beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom
ett år från det att motionen eller medborgarförslaget
väcktes.
Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta
och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till
fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva
motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning.
36 § Fullmäktige får besluta att det, som ett led i
beredningen av ett ärende som fullmäktige ska handlägga, ska
hämtas in synpunkter från medlemmarna.
Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning
eller något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning
eller liknande förfarande får valnämnden i kommunen anlitas,
om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det.
Ska synpunkter hämtas in genom en folkomröstning får
fullmäktige besluta att röstlängd och röstkort ska
framställas för omröstningen enligt 5 kap. vallagen
(2005:837).
37 § Har ett folkinitiativ väckts enligt 8 kap. 2 § ska
fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om
1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige
kan besluta om den, och
2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna
röstar mot förslaget.
Vid sådan folkomröstning ska 36 § tredje stycket tillämpas.
38 § Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som
föranleds av att en region anlitar valnämnden.
Lag (2019:835).
39 § En förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket
och som inte är ledamot i fullmäktige har rätt att närvara
vid fullmäktiges sammanträden. Sådan förtroendevald får delta
i överläggningar och framställa förslag men inte delta i
besluten.
40 § Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter
och de som anges i 39 § ska ha rätt att delta i
överläggningar men inte i besluten.
41 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna
och de anställda i kommunen eller regionen är skyldiga att
lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om
fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot
det på grund av sekretess.
Lag (2019:835).
42 § Fullmäktiges sammanträden är offentliga.
Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst
ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara
vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.
43 § Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar
för ordningen vid sammanträdena.
Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte
rättar sig efter tillsägelse.
44 § En fullmäktigeberednings sammanträden ska hållas inom
stängda dörrar. En sådan beredning får dock besluta att dess
sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett
det.
45 § Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än
hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock
bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om
färre ledamöter är närvarande.
46 § Om en ledamot enligt 47 eller 48 § är jävig i ett
ärende, får fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet
deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som
föreskrivs i 45 §.
47 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende
som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo,
förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående.
I fråga om jäv för ledamöter ska 6 kap. 30 § andra och tredje
styckena tillämpas. Vid fullmäktiges beslut i fråga om jäv
gäller 6 kap. 32 §. Vad som sägs om nämnd i dessa
bestämmelser ska i stället gälla fullmäktige.
48 § Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller
regionen får inte delta i
1. val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av
redovisningsskyldigheten, eller
2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för
verksamheten.
Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller
någon annan närstående till den redovisningsskyldige.
Lag (2019:835).
49 § Enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan riktas
enligt 12 kap. 13 § får, trots vad som anges i 48 §, delta i
fullmäktiges överläggningar, när revisionsberättelsen över
den verksamhet som de har ansvaret för behandlas.
Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd får också delta i
fullmäktiges överläggning när verksamhet inom den egna
nämnden behandlas.
Första och andra styckena gäller även om de förtroendevalda
inte är ledamöter i fullmäktige.
50 § Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det
begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.
Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts
eller återremitterats på begäran av en minoritet.
För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel
majoritet. Ett ärende om extra val ska dock alltid bordläggas
första gången det tas upp till behandling.
Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av
de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera
motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som
biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.
51 § Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges
nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något
annat.
52 § Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs
som har tillkännagetts enligt 13 eller 14 §.
Ett brådskande ärende får dock avgöras om samtliga närvarande
ledamöter beslutar det.
53 § När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden
fram förslag till beslut.
Förslagen ska utformas så, att de kan besvaras med ja eller
nej.
Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har
beslutats och bekräftar beslutet med ett klubbslag, om inte
omröstning begärs.
54 § Om omröstning begärs, ska den ske öppet utom i ärenden
som avser val eller anställning av personal.
55 § Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte något
annat anges i denna lag eller annan författning.
56 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas
beslutet dock genom lottning.
57 § Ordföranden ska vägra att lägga fram ett förslag till
beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett
nytt ärende väcks.
Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut,
om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett
beslut som strider mot lag eller annan författning.
Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå ska läggas
fram.
58 § Under de förutsättningar som anges i lagen (2022:629) om
proportionella val i kommuner och regioner ska följande val
vara proportionella:
1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
2. val av revisorer som avses i 12 kap. 4 och 5 §§,
3. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för
aktiebolag,
4. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för ekonomiska
föreningar eller stiftelser, och
5. val av revisorer, revisorssuppleanter och lekmannarevisorer
som ska granska styrelsens förvaltning i aktiebolag,
ekonomiska föreningar och stiftelser.
Första stycket 1 ska inte gälla vid val till en nämnd som
avses i 6 kap. 2 § 2, om två tredjedelar av de närvarande
ledamöterna i fullmäktige vid inrättandet av nämnden har
röstat för att ledamöter i nämnden ska väljas på någon annan
grund än partipolitisk.
Lag (2022:638).
59 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas
till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning
samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige
bestämmer.
Fullmäktige får besluta att interpellationer får ställas
endast till sådan förtroendevald som anges i 4 kap. 2 §
första stycket.
60 § Interpellationerna ska ha ett bestämt innehåll och vara
försedda med motivering.
61 § Interpellationer ska avse ämnen som hör till
fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings
handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör
myndighetsutövning mot någon enskild.
Interpellationer bör ställas endast i angelägenheter av större
intresse för kommunen eller regionen.
Lag (2019:835).
62 § Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en
interpellation får ställas.
63 § Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får
överlåta besvarandet av en interpellation till en av
fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk
person som avses i 10 kap. 2-6 §§ eller till ordföranden i
styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen
eller regionen är medlem i.
Lag (2019:835).
64 § För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa
frågor. Bestämmelserna i 59 §, 61 § första stycket, 62 och
63 §§ ska då tillämpas.
En fråga ska ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd
med en kort inledande förklaring.
När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och
den som svarar delta i överläggningen.
65 § Vid sammanträden ska protokoll föras på ordförandens
ansvar.
66 § Protokollet ska redovisa vilka ledamöter och ersättare
som har tjänstgjort och vilka ärenden som har handlagts.
67 § Protokollet ska för varje ärende redovisa
1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte
tagits tillbaka,
2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till
beslut,
3. genomförda omröstningar och resultaten av dem,
4. vilka beslut som har fattats,
5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har
röstat vid öppna omröstningar, och
6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.
68 § I protokollet ska det anges vilka interpellationer och
frågor som har ställts och vilka som har besvarats.
69 § Ett protokoll ska justeras senast fjorton dagar efter
sammanträdet på det sätt som fullmäktige har bestämt.
70 § Bestämmelser om att justering av protokollet ska
tillkännages på anslagstavlan finns i 8 kap. 12 §.
71 § Fullmäktige ska anta en arbetsordning av vilken det ska
framgå vad som i övrigt ska gälla för fullmäktiges
sammanträden och handläggningen av ärenden.
72 § I arbetsordningen ska regleras
1. antalet ledamöter i fullmäktige,
2. när sammanträden ska hållas,
3. anmälan av hinder att delta i sammanträden,
4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
5. vem som ska föra ordet tills ordförande utsetts,
6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,
7. förfarandet vid omröstningar,
8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
9. formerna för justeringen av protokollet, och
10. fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter.
Om fullmäktige med stöd av 8 kap. 1 § har beslutat att
medborgarförslag får väckas, ska arbetsordningen reglera hur
sådana förslag ska handläggas.
Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i
fullmäktiges sammanträden på distans, ska arbetsordningen
reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske.
6 kap. Styrelsen och övriga nämnder
1 § Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens
eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga
nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.
Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som
sker enligt 9 kap. 37 § eller enligt annan lag eller
författning.
Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som
bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§
och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är
medlem i.
Lag (2019:835).
2 § Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller
annan författning, bestämma nämndernas verksamhetsområden och
inbördes förhållanden. Fullmäktige får besluta
1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i
hela kommunen eller regionen,
2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för
en del av kommunen eller regionen,
3. att en nämnd ska ha hand om verksamheten vid en eller flera
anläggningar, och
4. att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd.
Lag (2019:835).
3 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i
frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand
om.
Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har
delegerat till dem.
4 § Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för
att fullmäktiges beslut verkställs.
5 § Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har
fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem
med stöd av 5 kap. 2 och 4 §§.
Fullmäktige ska besluta om omfattningen av redovisningen och
formerna för den.
6 § Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att
verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som
fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller
annan författning som gäller för verksamheten.
De ska också se till att den interna kontrollen är
tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt
tillfredsställande sätt.
Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med
stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan.
7 § En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller
skyldigheter för kommunen eller regionen i ärenden där nämnden
företräder kommunen eller regionen som part.
En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning
föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv
bedriver.
Lag (2019:835).
8 § Fullmäktige får besluta att styrelsen får fatta beslut om
särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders
verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut
som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämpningen av
lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda.
9 § Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag
som avses i 10 kap. 2 § pröva om den verksamhet som bolaget
har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig
med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom
ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner
att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige
om nödvändiga åtgärder.
10 § Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att
säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 3-5 §§ är
uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som avses i de
bestämmelserna.
11 § Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på
kommunens eller regionens utveckling och ekonomiska ställning.
Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra
myndigheter göra de framställningar som behövs.
Lag (2019:835).
12 § Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och
anställda i kommunen eller regionen begära in de yttranden och
upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra
sina uppgifter.
Lag (2019:835).
13 § Styrelsen ska särskilt
1. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av
fullmäktige, med de begränsningar som framgår av 5 kap.
29-33 §§,
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen,
3. verkställa fullmäktiges beslut, och
4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat
över till styrelsen.
14 § Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen
helt eller delvis ska ha hand om förvaltningen och
verkställigheten i fråga om egendom samt verkställigheten av
fullmäktiges beslut. Fullmäktige får också besluta att en
annan nämnd helt eller delvis ska ha hand om sin egen
medelsförvaltning.
15 § Styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen
eller regionen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska
göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut
av fullmäktige.
Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning
av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv
företräda kommunen eller regionen i målet.
Lag (2019:835).
16 § Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige
till det antal som fullmäktige bestämmer. I styrelsen ska
antalet ledamöter och antalet ersättare vara minst fem.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska fullmäktige
bestämma i vilken ordning de ska tjänstgöra.
17 § Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring i
nämnderna.
Ersättarna ska underrättas om tid och plats för
sammanträdena. Även ersättare som inte tjänstgör får närvara
vid sammanträdena.
Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ersättarna ska
ha rätt att delta i överläggningar och få sin mening
antecknad i protokollet.
18 § Ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra
år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då
val av fullmäktige har hållits i hela landet.
Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid ska
räknas från och med det fullmäktigesammanträde då valet hålls
intill det sammanträde då val av styrelse hålls nästa gång. I
ett sådant fall ska nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid
fullmäktiges första sammanträde.
19 § Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än
styrelsen.
20 § Om en ledamot avgår under mandattiden, ska fyllnadsval
hållas.
Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, ska
fullmäktige, så långt som det är möjligt, säkerställa att
representationen i nämnden inte förändras.
Om fullmäktige har återkallat uppdragen för de förtroendevalda
enligt 4 kap. 10 §, ska val av nya ledamöter och ersättare
hållas.
Lag (2022:638).
Ordförande och vice ordförande (nämndens presidium)
21 § Fullmäktige ska bland nämndens ledamöter välja en
ordförande och en eller två vice ordförande. Dessa utgör
tillsammans nämndens presidium. Fullmäktige bestämmer tiden
för uppdragen.
Om den politiska majoriteten i fullmäktige har förändrats på
ett sådant sätt att det parti som nämndens ordförande
företräder inte längre ingår i den politiska majoriteten, får
fullmäktige välja ett nytt presidium.
22 § Fullmäktige bestämmer vem som ska fullgöra ordförandens
uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande kan
tjänstgöra.
23 § Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden.
Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av
nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att
det behövs.
24 § Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter
får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på
distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 16 §.
En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande
vid nämndens sammanträde.
25 § En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar.
Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara
offentliga, om fullmäktige har medgett det.
Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den
eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får
närvara när nämnden behandlar ärendet och delta i
överläggningar men inte i besluten.
En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda
dörrar i ärenden
1. som avser myndighetsutövning, eller
2. i vilka det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess
hos nämnden.
26 § En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i
fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor, en
anställd hos kommunen eller regionen eller en särskild
sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att
lämna upplysningar.
Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden
beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.
Lag (2019:835).
27 § En nämnd får handlägga ärenden endast om fler än hälften
av ledamöterna är närvarande.
28 § En förtroendevald är jävig, om
1. han eller hon eller någon närstående är part i ärendet
eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte
oväsentlig utsträckning,
2. han eller hon eller någon närstående är eller har varit
ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för
någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en inte
oväsentlig utsträckning,
3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han
eller hon själv är knuten till, eller
4. det finns någon annan särskild omständighet som gör att
hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.
Lag (2022:638).
29 § Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar
betydelse, ska nämnden bortse från jäv.
30 § En förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd
får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet.
Den förtroendevalde får dock vidta åtgärder som inte någon
annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra
jäv mot honom eller henne ska självmant uppge det.
Har det uppkommit en fråga om jäv mot en förtroendevald och
har någon annan inte trätt i dennes ställe, ska nämnden
snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta
i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden annars inte är
beslutsför och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt
uppskov.
31 § Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där
kommunen eller regionen äger minst hälften av aktierna eller
en stiftelse där kommunen eller regionen utser minst hälften
av styrelseledamöterna, ska den som handlägger ärendet inte
anses jävig enligt 28 § 2 eller 4 enbart på grund av att han
eller hon är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen
eller på något annat sätt är knuten dit. Detta gäller inte när
en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot
enskilda.
Den som handlägger ett ärende hos en nämnd ska inte heller
anses jävig enligt 28 § 4 enbart på grund av att han eller hon
tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan
nämnd.
Lag (2022:638).
32 § Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med
överklagande av det beslut genom vilket nämnden avgör
ärendet.
33 § I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut ska
5 kap. 53-56 §§ tillämpas.
För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel
majoritet.
34 § Ett ärende som väckts genom medborgarförslag ska om
möjligt handläggas så att ärendet kan avgöras inom ett år
från det att det väcktes i fullmäktige.
En nämnd som handlägger sådana ärenden ska minst en gång om
året informera fullmäktige om de beslut som fattats i
ärendena. Nämnden ska även informera om de ärenden som inte
har avgjorts inom den tid som anges i första stycket.
35 § Vid ett sammanträde ska protokoll föras.
I fråga om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll,
justering av protokollet och hur justeringen ska tillkännages
ska 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § tillämpas.
36 § Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med
den som enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är
behörig att ta emot delgivningar.
37 § En nämnd får delegera beslutanderätten till presidiet,
ett utskott, en ledamot, en ersättare eller en automatiserad
beslutsfunktion i ett visst ärende eller en viss grupp av
ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta
enligt 7 kap. 5-8 §§.
Lag (2022:638).
38 § Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning
eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom
yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet
eller av fullmäktige har överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är
av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats
över till nämnden, eller
5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får
delegeras.
Beslutanderätten får inte heller delegeras till en
automatiserad beslutsfunktion när det gäller
1. ärenden där beslut överklagas enligt bestämmelserna i
13 kap.,
2. ärenden där beslut enligt lag eller annan författning inte
får överklagas,
3. ärenden om upphandling, eller
4. ärenden om valfrihetssystem.
Lag (2022:638).
39 § En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan
ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens
vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande
inte kan avvaktas.
40 § Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har
fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § ska anmälas till den.
Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om
beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.
Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa
sammanträde.
41 § En nämnds beslutanderätt får enligt 37 § delegeras till
ett utskott. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda
nämndens ärenden.
42 § En nämnd ska välja utskott bland ledamöterna och
ersättarna i nämnden. Bestämmelserna i lagen (2022:629) om
proportionella val i kommuner och regioner ska då tillämpas.
Lag (2022:638).
43 § Nämnden får till nämndberedning välja även andra än
förtroendevalda.
44 § Fullmäktige ska anta reglementen om nämndernas
verksamhet och arbetsformer.
7 kap. Anställda
1 § Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den
ledande ställningen bland de anställda och vara chef för den
förvaltning som finns under styrelsen.
Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan
benämning.
2 § Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören
ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska
också fastställa direktörens övriga uppgifter.
3 § Direktören är inte valbar till förtroendeuppdrag i
kommunen, regionen eller kommunalförbund som kommunen eller
regionen är medlem i.
Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds
verksamhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare
i nämnden.
Lag (2019:835).
4 § I fråga om jäv för de anställda ska bestämmelserna i
6 kap. 28-32 §§ tillämpas.
5 § En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller
regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende
eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses
i 6 kap. 38 §.
Lag (2019:835).
6 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef
inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden
överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en
annan anställd inom kommunen eller regionen att fatta
beslutet.
Lag (2019:835).
7 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en anställd att
besluta på nämndens vägnar, får nämnden ställa upp villkor
som innebär att brukarna av nämndens tjänster ska ges
tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan
beslutet fattas.
Nämnden får också bestämma att en anställd får fatta beslut
endast om företrädare för brukarna har tillstyrkt beslutet.
8 § Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som
har fattats med stöd av uppdrag enligt 5 och 6 §§ ska anmälas
till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt,
om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.
9 § Bestämmelser om de anställdas skyldighet att lämna
upplysningar vid fullmäktiges sammanträden och till
revisorerna finns i 5 kap. 41 § och 12 kap. 9 § första
stycket.
10 § Företrädare för de anställda (personalföreträdare) utses
särskilt för varje nämnd bland de anställda, i första hand
bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.
Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en
av dem får finnas för varje nämnd.
11 § Personalföreträdarna utses av den eller de lokala
arbetstagarorganisationer som kommunen eller regionen har
kollektivavtal med.
Lag (2019:835).
12 § Personalföreträdare får, i den omfattning som anges i
13-16 §§, närvara vid sammanträden med andra nämnder än
styrelsen.
Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i
patientnämnder, valnämnder och överförmyndarnämnder.
13 § Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds
behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen
eller regionen som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden
får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får
närvara även vid behandlingen av andra ärenden.
Lag (2019:835).
14 § Personalföreträdarna har inte rätt att närvara vid
handläggning av
1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild,
såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,
2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,
3. uppsägningar av kollektivavtal,
4. arbetskonflikter,
5. rättstvister mellan kommunen eller regionen och en
arbetstagarorganisation, eller
6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor
och tjänster.
Lag (2019:835).
15 § Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens
överläggningar men inte i besluten.
16 § Med iakttagande av bestämmelserna i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) är en nämnd skyldig att lämna
personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras
verksamhet.
17 §
/Upphör att gälla U:2024-01-01/
I fråga om jäv för personalföreträdare i nämnden ska
bestämmelserna i 6 kap. 28-32 §§ tillämpas.
Personalföreträdaren ska dock inte anses jävig enligt 6 kap.
28 § 5 enbart på grund av att han eller hon
1. är förtroendeman eller funktionär hos en
arbetstagarorganisation som har intressen att bevaka i
ärendet, eller
2. har företrätt organisationen som förtroendeman eller
funktionär i en sådan förhandling i ärendet som har ägt rum
enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
17 §/Träder i kraft I:2024-01-01/
I fråga om jäv för personalföreträdare i nämnden ska
bestämmelserna i 6 kap. 28-32 §§ tillämpas.
Personalföreträdaren ska dock inte anses jävig enligt 6 kap.
28 § 4 enbart på grund av att han eller hon
1. är förtroendeman eller funktionär hos en
arbetstagarorganisation som har intressen att bevaka i
ärendet, eller
2. har företrätt organisationen som förtroendeman eller
funktionär i en sådan förhandling i ärendet som har ägt rum
enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Lag (2023:642).
18 § Personalföreträdarna ska kallas till sammanträden på
samma sätt som gäller för ledamöterna i nämnden. Ersättarna
ska endast kallas när de ska tjänstgöra som
personalföreträdare.
19 § Beslut som fattas vid ett sammanträde som
personalföreträdarna har tillträde till blir inte ogiltiga på
grund av att personalföreträdarna eller någon av dem inte har
kallats till sammanträdet.
20 § Fullmäktige får inrätta partssammansatta organ för sådana
ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller regionen
som arbetsgivare och dess anställda eller, i fråga om en
gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna
eller regionerna som arbetsgivare och deras anställda. Detta
gäller dock inte om något annat följer av lag eller annan
författning.
De partssammansatta organen ska inom en nämnds
verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och
verkställighet av de ärenden som fullmäktige har bestämt
enligt första stycket.
Lag (2019:835).
21 § Fullmäktige ska fastställa ett partssammansatt organs
uppgifter, sammansättning, mandattid och verksamhetsformer i
ett reglemente.
22 § Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser
verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.
De får inte heller avgöra ärenden som avser
myndighetsutövning mot någon enskild.
23 § Ett partssammansatt organ ska bestå av företrädare för
dels kommunen eller regionen, dels de anställda.
Kommunens eller regionens företrädare väljs av fullmäktige
eller, om fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.
De anställdas företrädare utses av den eller de lokala
arbetstagarorganisationer som kommunen eller regionen har
slutit kollektivavtal med om partssammansatta organ.
Lag (2019:835).
24 § För partssammansatta organ ska följande bestämmelser
tillämpas:
1. 4 kap. 27 § om reservation,
2. 6 kap. 28-32 §§ om jäv, och
3. 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § om hur protokollet
ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet
och hur justeringen ska tillkännages.
25 § En nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt
organ har tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats
över till organet, om det finns synnerliga skäl för det.
8 kap. Delaktighet och insyn
1 § Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom
regionen får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i
fullmäktige (medborgarförslag). Detsamma gäller
unionsmedborgare som avses i 1 kap. 5 § andra stycket.
Lag (2019:835).
2 § Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i
fullmäktige väckas av minst tio procent av de röstberättigade
kommun- eller regionmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om
kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska
vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla
initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när
namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och
uppgift om deras adresser.
Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de
räknas med som har skrivit under initiativet under den
sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.
Lag (2019:835).
3 § Nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som
brukar deras tjänster.
4 § Fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra åt ett
självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis
sköta driften av en viss anläggning eller en viss
institution, om inte något annat följer av lag eller annan
författning. Fullmäktige får i ett sådant fall även besluta
att nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att
besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss
grupp av ärenden. Ärenden som rör myndighetsutövning mot
enskilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 38 § får dock inte
delegeras till ett självförvaltningsorgan.
5 § Nämnden ska fastställa självförvaltningsorganets
uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid.
De beslut som självförvaltningsorganet fattar med stöd av
uppdrag enligt 4 § ska anmälas till nämnden på det sätt som
nämnden bestämmer.
6 § Ett självförvaltningsorgan ska bestå av företrädare för
dem som brukar anläggningen eller institutionen och de
anställda där. Företrädarna för sådana brukare ska vara fler
än dem som företräder de anställda.
Nämnden väljer på förslag av brukarna de ledamöter och
ersättare som ska företräda brukarna och på förslag av de
anställda dem som ska företräda de anställda.
7 § De ledamöter och ersättare som företräder brukarna har
rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för
uppdraget och de ekonomiska förmåner som fullmäktige bestämt
för de förtroendevalda.
8 § En nämnd får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som
har getts till ett självförvaltningsorgan eller en enskild
ledamot, om det finns särskilda skäl för det.
9 § Varje kommun och region ska på sin webbplats ha en
anslagstavla. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna
särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen.
Kommuner och regioner ska i sina lokaler eller på annan plats
ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på
anslagstavlan.
Lag (2019:835).
10 § Anslagstavlan ska innehålla
1. tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden,
2. tillkännagivanden av justerade protokoll,
3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas
till en nämnd,
4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller
regionen bestämmer och det inte strider mot lag eller annan
författning, och
5. upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap.
Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser,
tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag
eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan.
När en handling, som anslagits med stöd av andra stycket,
varit anslagen under föreskriven tid ska den som begärt
åtgärden få ett bevis om det.
Lag (2019:835).
11 § Anslagstavlan får utöver det som anges i 10 § endast
innehålla tillkännagivanden om styrelsens och övriga nämnders
sammanträden samt beslutsunderlag inför fullmäktiges,
styrelsens och övriga nämnders sammanträden.
12 § Senast andra dagen efter det att protokollet har
justerats ska justeringen tillkännages på anslagstavlan. Av
tillkännagivandet ska det framgå var protokollet finns
tillgängligt samt vilken dag det har tillkännagetts.
Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före
överklagandetidens utgång enligt 13 kap. 5 § första
stycket.
13 § Kommunala föreskrifter ska kungöras genom att det på
kommunens eller regionens anslagstavla tillkännages att
protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats.
Gällande föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten
på kommunens eller regionens webbplats. De ska där vara
samlade i kommunens eller regionens författningssamling eller
på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett
register eller någon annan förteckning på webbplatsen.
Första och andra styckena gäller inte om
1. det i lag eller annan författning anges att föreskrifterna
ska kungöras eller göras tillgängliga på något annat sätt,
eller
2. föreskrifterna på grund av sekretess inte får lämnas ut
till var och en.
Lag (2019:835).
14 § Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt
för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats från
och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige
då budgeten ska fastställas.
Lag (2019:835).
15 § Årsredovisningen ska hållas tillgänglig för allmänheten
på kommunens eller regionens webbplats från och med
tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då
årsredovisningen ska godkännas.
Lag (2019:835).
16 § Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa
frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med
fullmäktige.
/Rubriken träder i kraft I:2024-01-01/
Insyn i revisionsberättelserna
16 a §/Träder i kraft I:2024-01-01/
Revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för
allmänheten på kommunens eller regionens webbplats från och
med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då
revisionsberättelserna ska behandlas.
Lag (2023:642).
17 § Bestämmelser om allmänhetens insyn i verksamhet som genom
avtal lämnas över från en kommun, en region eller ett helägt
kommunalt bolag till en privat utförare finns i 10 kap. 3 och
9 §§.
Lag (2019:835).
18 § När enskilda kan välja mellan olika utförare av en
nämnds tjänster ska nämnden lämna information om samtliga
utförare, om inte annat framgår av lag eller annan
författning.
Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar,
lättförståelig och lättillgänglig.
9 kap. Kommunal samverkan
1 § Ett kommunalförbund enligt 3 kap. 8 § bildas genom att
förbundsmedlemmarnas fullmäktige antar en förbundsordning.
Förbundsmedlemmarna kan också i förbundsordningen ange en
senare tidpunkt vid vilken kommunalförbundet ska bildas.
2 § Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om
kommuner och regioner i denna lag, tillämpas dessa även för
kommunalförbund.
När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det
finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den
författningens bestämmelser om kommuner eller regioner
tillämpas för förbundet.
Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser
om kommunalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas
i stället för bestämmelserna i denna lag.
Lag (2019:835).
3 § I ett kommunalförbund ska det som beslutande församling
finnas ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.
Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs
av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i
förbundsordningen.
Varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande
församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet
ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.
4 § Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en
kortare mandattid anges i förbundsordningen.
Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det
år då val av fullmäktige har hållits i hela landet, om inte
annat anges i förbundsordningen.
5 § Den beslutande församlingen ska tillsätta en
förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med
förbundsdirektion, ska direktionen också vara
förbundsstyrelse.
Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver
förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets
uppgifter.
6 § Förbundsordningen ska ange
1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet ska ha
sitt säte samt förbundets medlemmar och ändamål,
2. förbundets organisation, organens uppgifter och inbördes
förhållanden samt om interimsorgan får inrättas och om
förbundsstyrelsen ska få vara ställföreträdare för
förbundsfullmäktige,
3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande
församlingen och hur förbundsmedlemmarna ska vara
representerade samt mandattiden i de fall som anges i 4 §,
4. antalet revisorer och deras mandattid,
5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt
som revisorer ska utses,
6. om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i den
beslutande församlingen,
7. om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den
beslutande församlingen och för vilka ärenden detta ska
gälla,
8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är
ledamot i den beslutande församlingen ska ha rätt att delta
vid sammanträden enligt 5 kap. 40 §,
9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är
ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan
nämnd ska ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 28 §,
10. på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas,
11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och
skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan
medlemmarna,
12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets
ekonomi och verksamhet,
13. riktlinjer om förbundets budgetprocess,
14. om allmänheten ska ha rätt att ställa frågor om
årsredovisningen vid ett sammanträde och i så fall
förutsättningarna för detta,
15. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
16. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets
likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av
förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses,
17. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess
medlemmar, och
18. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till
ledamöterna och ersättarna i den beslutande församlingen
samt, i fråga om förbund med förbundsdirektion, till
revisorerna.
7 § En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i den
beslutande församlingen välja endast den som är ledamot eller
ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige.
Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen och andra nämnder
samt revisorer väljs bland dem som har rösträtt vid val till
någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
8 § Under de förutsättningar som anges i lagen (2022:629) om
proportionella val i kommuner och regioner ska val av
ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt
revisorer vara proportionella.
Om inte något annat följer av förbundsordningen ska det som
sägs i första stycket tillämpas när den beslutande
församlingen väljer ledamöter och ersättare i
förbundsstyrelsen, andra nämnder och de beslutande organens
beredningar samt revisorer.
Lag (2022:638).
9 § Det som sägs om budgetprocessen i 11 kap. 8 och 10 §§
gäller inte kommunalförbund.
10 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det
sammanträde vid vilket budgeten fastställs vara offentligt.
Sammanträdet ska tillkännages på kommunalförbundets
anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.
11 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala
en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen.
Varje medlem ska skjuta till så stor del av bristen som
svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som
anges i förbundsordningen.
12 § Det som sägs om val av revisorer i 12 kap. 4 och 5 §§
gäller inte för kommunalförbund.
I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer av
förbundsfullmäktige. I kommunalförbund med förbundsdirektion
väljs revisorer enligt vad som anges i förbundsordningen.
13 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska revisorerna
lämna en revisionsberättelse till var och en av
förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det som sägs om fullmäktige
i 5 kap. 24, 25, 32 och 49 §§ ska för sådana förbund gälla
förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
14 § Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder,
ska revisorerna lämna en särskild revisionsberättelse som
avser nämndernas verksamhet till förbundsdirektionen.
Direktionen prövar om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte
för de nämnder som den tillsätter.
15 § Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på
begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna
i varje kommun eller region som är medlem i kommunalförbundet.
Skyldigheten gäller upplysningar om
1. kommunalförbundets angelägenheter, och
2. sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 §
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och till vilka
kommunalförbundet enligt 10 kap. 2-6 §§ lämnat över skötseln
av en kommunal angelägenhet.
Lag (2019:835).
16 § Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller
anlita valnämnden i en kommun som är förbundsmedlem.
17 § Det som anges om fullmäktige och styrelsen i
bestämmelserna om anslagstavlan i 8 kap. 9-11 §§ ska i
stället avse förbundsfullmäktige, förbundsdirektion och
förbundsstyrelsen.
18 § En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett
kommunalförbund.
Uppsägningstiden ska vara tre år, om inte en kortare tid
anges i förbundsordningen.
19 § Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam
med en annan kommun eller en annan region.
Lag (2019:835).
20 § En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande
kommunerna eller regionerna och ingår i denna kommuns eller
regions organisation.
Lag (2019:835).
21 § Kommuner och regioner får genom en gemensam nämnd
fullgöra uppgifter enligt 3 kap. 4 §.
En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt
lag eller annan författning ska finnas en eller flera nämnder
i varje kommun eller region. Uppgifter som kommun- eller
regionstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544)
om kommuners och regioners åtgärder inför och vid
extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock
inte fullgöras av en gemensam nämnd.
Lag (2019:835).
22 § En gemensam nämnds uppgifter ska närmare preciseras i en
överenskommelse mellan de berörda kommunerna och regionerna.
Lag (2019:835).
23 § Det som gäller för en nämnd enligt denna lag ska, om
inget annat sägs, även tillämpas för en gemensam nämnd.
24 § Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de
samverkande kommunerna och regionerna. Var och en av de
samverkande kommunerna och regionerna ska vara representerade
i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en
ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet
ledamöter.
Lag (2019:835).
25 § Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till
ersättning av den kommun eller den region som har valt dem.
Lag (2019:835).
26 § Budgeten upprättas av den kommun eller region som har
tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de
övriga samverkande kommunerna och regionerna.
Lag (2019:835).
27 § Fullmäktige i en kommun eller en region som bildat en
gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden.
Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i
de samverkande kommunerna och regionerna är skyldiga att lämna
upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns
något hinder mot det på grund av sekretess.
Lag (2019:835).
28 § Företrädare för anställda i kommuner eller regioner som
samverkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i
7 kap. 13-16 §§ närvara vid sammanträden med den gemensamma
nämnden.
Lag (2019:835).
29 § Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller regioner som
bildat en gemensam nämnd får ställa interpellationer om
nämndens handläggning. För att hämta in upplysningar får
ledamöterna ställa frågor. Interpellationer och frågor ska
riktas till nämndens ordförande.
Lag (2019:835).
30 § En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §,
även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon
av de samverkande kommunerna eller regionerna att besluta på
nämndens vägnar.
Lag (2019:835).
31 § Om en gemensam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en
förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta
beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin
tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen
eller i någon av de samverkande kommunerna eller regionerna
att fatta beslutet.
Lag (2019:835).
32 § Justeringen av en gemensam nämnds protokoll ska
tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och
regionernas anslagstavlor.
Lag (2019:835).
33 § Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av
fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller
regionerna.
Lag (2019:835).
34 § En gemensam nämnd ska granskas av revisorerna i var och
en av de samverkande kommunerna eller regionerna.
Lag (2019:835).
35 § Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam
nämnd ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande
kommunerna eller regionerna.
Lag (2019:835).
36 § Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen
(2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.
37 § En kommun eller en region får ingå avtal om att någon av
dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan
kommun eller en annan region (avtalssamverkan). Sådan
avtalssamverkan hindras inte av kravet i 2 kap. 1 § på
anknytning till kommunens eller regionens område eller dess
medlemmar.
Kommuner och regioner får inom ramen för avtalssamverkan, med
de begränsningar som följer av 6 kap. 38 §, komma överens om
att uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller i den
andra regionen att besluta på kommunens eller regionens vägnar
i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I så fall
tillämpas 7 kap. 4-8 §§.
Om det i annan lag eller författning finns bestämmelser som
avviker från denna paragraf, tillämpas de bestämmelserna.
Lag (2019:835).
38 § Styrelsen ska årligen till fullmäktige rapportera om
kommunens eller regionens avtalssamverkan enligt 37 § eller
enligt annan lag eller författning.
Lag (2019:835).
10 kap. Överlämnande av kommunala angelägenheter
1 § Fullmäktige i kommuner eller regioner får, om det inte i
lag eller annan författning anges att angelägenheten ska
bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln
av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en
enskild individ.
Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning,
får den lämnas över endast om det finns stöd för det i lag.
Lag (2019:835).
2 § Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där
kommunen eller regionen direkt eller indirekt innehar samtliga
aktier.
Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller
handelsbolag där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans
med någon annan.
Lag (2019:835).
3 § Om en kommun eller en region med stöd av 1 § lämnar över
skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt
bolag, ska fullmäktige
1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de
kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges
i bolagsordningen,
3. utse samtliga styrelseledamöter,
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får
ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av
principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de
fattas,
5. utse minst en lekmannarevisor, och
6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet
som genom avtal lämnas över till privata utförare.
Lag (2019:835).
4 § Innan skötseln av en kommunal angelägenhet lämnas över
till ett delägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att
bolaget blir bundet av de villkor som avses i 3 § i en
omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena,
verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.
I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 §
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige
verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av
handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för
allmänna handlingars offentlighet i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och
sekretesslagen.
5 § Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag
ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt
12 kap. 4 §.
6 § Det som anges i 3 § 1-4 och 6 gäller också när kommunen
eller regionen ensam bildar en stiftelse för en kommunal
angelägenhet. Fullmäktige ska även utse minst en revisor i en
sådan stiftelse. Till revisor i stiftelsen ska fullmäktige
utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 §.
Det som anges i 4 § gäller också en förening där kommunen
eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan och en
stiftelse som kommunen eller regionen bildar tillsammans med
någon annan för en kommunal angelägenhet.
Det som anges i 3 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen
av första och andra styckena i stället avse stadgarna i en
förening och stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i
en stiftelse.
Lag (2019:835).
7 § Med en privat utförare avses en juridisk person eller en
enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal
angelägenhet enligt 1 §. Med en privat utförare avses inte
ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en
sådan stiftelse eller förening som avses i 6 §.
8 § När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har
lämnats över till en privat utförare, ska kommunen eller
regionen kontrollera och följa upp verksamheten.
Lag (2019:835).
9 § Om en kommun eller en region sluter avtal med en privat
utförare, ska kommunen eller regionen genom avtalet
tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge
allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.
Lag (2019:835).
11 kap. Ekonomisk förvaltning
1 §
/Upphör att gälla U:2024-01-01/
Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning
i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom
sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§.
Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk
hushållning för kommunen eller regionen. Om kommunen eller
regionen har en sådan resultatutjämningsreserv som avses i
14 §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.
Lag (2019:835).
1 §/Träder i kraft I:2024-01-01/
Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning
i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom
sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§.
Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk
hushållning för kommunen eller regionen. Om kommunen eller
regionen har en sådan resultatreserv som avses i 14 §, ska
riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.
Lag (2023:642).
2 § Kommuner och regioner ska förvalta sina medel på ett
sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande
säkerhet kan tillgodoses.
Lag (2019:835).
3 § Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för
medelsförvaltningen.
4 § Fullmäktige ska utöver vad som följer av 3 § besluta om
riktlinjer för förvaltningen av medel avsatta för
pensionsförpliktelser. I riktlinjerna ska det anges hur
medlen ska förvaltas. Tillåten risk vid placering av medlen
ska då fastställas. Det ska också anges hur uppföljning och
kontroll av förvaltningen ska ske.
5 §
/Upphör att gälla U:2024-01-01/
Kommuner och regioner ska varje år upprätta en budget för
nästa kalenderår (budgetår).
Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger
kostnaderna.
Undantag från andra stycket får göras
1. i den utsträckning som medel från en
resultatutjämningsreserv tas i anspråk enligt 14 §, eller
2. om det finns synnerliga skäl.
Lag (2019:835).
5 §/Träder i kraft I:2024-01-01/
Kommuner och regioner ska varje år upprätta en budget för
nästa kalenderår (budgetår).
Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger
kostnaderna.
Undantag från andra stycket får göras
1. i den utsträckning som medel från en resultatreserv tas i
anspråk enligt 14 §, eller
2. om det finns synnerliga skäl.
Lag (2023:642).
6 § I budgeten ska skattesatsen och anslagen anges. Av
budgeten ska det vidare framgå hur verksamheten ska
finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara
vid budgetårets slut. De finansiella mål som är av betydelse
för en god ekonomisk hushållning ska anges.
Budgeten ska även innehålla en plan för verksamheten under
budgetåret. I planen ska det anges mål och riktlinjer som är
av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en
period av tre år. Budgetåret ska då alltid vara periodens
första år. Planen ska innehålla sådana finansiella mål som
anges i första stycket.
6 a §/Träder i kraft I:2024-01-01/
Budgeten ska innehålla en redogörelse för ekonomin under
budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Med kommunala
koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 § lagen
(2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.
Lag (2023:642).
7 § Fullmäktige får besluta att inte anvisa några medel till
en nämnd.
8 § Förslag till budget ska upprättas av styrelsen före
oktober månads utgång. Förslag till budget för revisorernas
verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid
samma tidpunkt.
Om det finns särskilda skäl för det, får budgetförslaget
upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före
oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den
kommunalskatt eller regionskatt som ingår i den preliminära
inkomstskatten under det följande året.
Lag (2019:835).
9 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast ska lämna
in sina särskilda budgetförslag till styrelsen.
10 § Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads
utgång.
De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska
budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige.
11 § Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan
fastställas före november månads utgång, ska fullmäktige ändå
fastställa skattesatsen och, i förekommande fall,
avgiftssatsen för begravningsavgiften enligt 9 kap.
begravningslagen (1990:1144) inom denna tid.
Budgeten ska därefter fastställas före december månads
utgång. Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller
avgiftssats än den som har bestämts tidigare.
12 § Om balanskravsresultatet enligt 11 kap. 10 § lagen
(2018:597) om kommunal bokföring och redovisning för ett
visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de
närmast följande tre åren.
Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska
ske.
Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje
året efter det år då det negativa balanskravsresultatet
uppkom.
Lag (2018:600).
13 § Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt
balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga
skäl.
/Rubriken upphör att gälla U:2024-01-01/
Resultatutjämningsreserver
/Rubriken träder i kraft I:2024-01-01/
Resultatreserver
14 §
/Upphör att gälla U:2024-01-01/
Kommuner och regioner får till en
resultatutjämningsreserv reservera medel som får användas för
att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det
lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av
årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 11 kap.
10 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning,
som överstiger
1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella
statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller
2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella
statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller
regionen har ett negativt eget kapital, inklusive
ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.
Lag (2019:835).
14 §/Träder i kraft I:2024-01-01/
Kommuner och regioner får i en resultatreserv reservera
medel som får användas för att en god ekonomisk hushållning
ska uppnås.
Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det
lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av
årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 11 kap.
10 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning,
som överstiger
1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella
statsbidrag och utjämning, eller
2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella
statsbidrag och utjämning, om kommunen eller regionen har ett
negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för
pensionsförpliktelser.
En reservering får göras om resultatreserven efter
reserveringen uppgår till ett belopp som motsvarar högst fem
procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag
och utjämning.
Lag (2023:642).
15 § Om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande
budgetår, ska beslutet också innefatta en anvisning om hur
utgiften ska finansieras.
16 § Fullmäktige ska behandla minst en delårsrapport som
upprättats enligt 13 kap. 1 § lagen (2018:597) om kommunal
bokföring och redovisning.
Styrelsen ska inom två månader efter utgången av den period
av räkenskapsåret som delårsrapporten omfattar överlämna
delårsrapporten till fullmäktige och revisorer.
Lag (2018:600).
17 § Styrelsen och övriga nämnder ska fortlöpande föra
räkenskaper över de medel som de förvaltar.
18 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast ska
redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår till
styrelsen.
19 § När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar,
ska den upprätta en årsredovisning.
20 § Årsredovisningen ska lämnas över till fullmäktige och
revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året
efter det år som redovisningen avser.
21 § Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ska
ske innan fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet enligt 5 kap.
24 §.
22 § Kommuner och regioner får inte upplåta panträtt i sin
egendom till säkerhet för en fordran.
Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret
för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i
egendomen.
Lag (2019:835).
23 § Bestämmelser om skyldighet för styrelsen att underrätta
vissa myndigheter om skattesatsen och om avgiftssatsen för
begravningsavgiften finns i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.
24 § Bestämmelser om bokföring och årsredovisning finns i
lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.
Lag (2018:600).
12 kap. Revision
1 § Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer
av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom
nämndernas eller fullmäktigeberedningarnas
verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de
revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juridiska
personer enligt 10 kap. 2-6 §§, även verksamheten i de
juridiska personerna.
Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande
sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna
kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger
misstanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär
förövats eller om att allmän förvaltningsdomstols avgörande
åsidosatts, ska de anmäla förhållandet till berörd nämnd. Om
nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan
oskäligt dröjsmål, är revisorerna skyldiga att rapportera det
till fullmäktige. Revisorerna får dock avstå från att anmäla
misstanke om brott till fullmäktige om nämnden funnit att det
inte föreligger en sådan misstanke.
2 § Revisorerna ska bedöma om resultaten i den delårsrapport
som enligt 11 kap. 16 § ska behandlas av fullmäktige och
årsredovisningen är förenliga med de mål fullmäktige
beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska lämnas till
fullmäktige inför behandlingen av delårsrapporten och
årsredovisningen.
3 § Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser
myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än
1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen
eller regionen ekonomisk förlust,
2. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna
gynnande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2001:453),
3. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer
avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller
4. när granskningen sker från allmänna synpunkter.
Lag (2019:835).
4 § Under de år då val av fullmäktige har hållits i hela
landet ska nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning
av verksamheten under de fyra följande åren.
5 § Vid en samlad revision av hela verksamheten ska minst fem
revisorer väljas.
Vid en särskild revision för granskning av en viss eller
vissa nämnders verksamhet ska minst fem revisorer väljas för
varje nämnd eller grupp av nämnder.
6 § Om en revisor avgår under mandattiden får fullmäktige
hålla fyllnadsval för återstoden av denna tid.
7 § Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.
8 § Revisorerna ska i sin granskning biträdas av sakkunniga
som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs
för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed.
Lekmannarevisorer som utses med stöd av 10 kap. 3 och 4 §§
ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva
väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att
fullgöra uppdraget enligt god sed vid detta slag av
granskning.
De sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av kommunal
verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget.
9 § Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda
ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är
skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för
revisionsarbetet.
De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst
inventera de tillgångar som nämnderna eller
fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de
räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.
10 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har
samband med revisionsuppdraget, om inte fullmäktige bestämmer
något annat.
11 § De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och
om jäv ska tas upp i protokoll.
Bestämmelserna i 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § om
hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, justering
av protokollet och hur justeringen ska tillkännages, ska
tillämpas också på revisorernas protokoll.
12 § Revisorerna ska varje år till fullmäktige lämna en
berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som
avser verksamheten under det föregående budgetåret. De
sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen.
Granskningsrapport enligt 10 kap. 5 § aktiebolagslagen
(2005:551) som har lämnats för ett aktiebolag som avses i
10 kap. 2 § ska också bifogas revisionsberättelsen.
Revisionsberättelsen för sådana kommunalförbund som kommunen
eller regionen ingår i ska också bifogas revisorernas
berättelse utom i det fall som avses i 9 kap. 13 §. Vidare ska
revisionsberättelsen för aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk
förening och stiftelse till vilken kommunen eller regionen
lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet enligt
10 kap. 2-6 §§ bifogas revisionsberättelsen.
Lag (2019:835).
13 § Anmärkningar får riktas mot
1. nämnder och fullmäktigeberedningar, och
2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ.
Anledningen till anmärkningen ska anges i
revisionsberättelsen.
Revisionsberättelsen ska också innehålla ett särskilt
uttalande om huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.
14 § I fråga om jäv för en revisor ska bestämmelserna i
6 kap. 28 § om jäv tillämpas.
15 § Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet
uppenbarligen saknar betydelse.
16 § En revisor som är jävig i ett ärende får inte delta
eller närvara vid behandlingen av ärendet. Revisorn får dock
vidta åtgärder som inte någon annan kan utföra utan att
behandlingen försenas avsevärt.
En revisor som känner till en omständighet som kan antas
utgöra jäv mot honom eller henne ska självmant uppge det.
Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna
ska de gemensamt och snarast besluta i jävsfrågan. Den som
jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om
revisorerna annars inte är beslutsföra och någon annan inte
kan tillkallas utan olägligt uppskov.
17 § Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med
överklagande av det beslut genom vilket ärendet avgörs.
18 § Fullmäktige får anta ett reglemente om revisionen.
13 kap. Laglighetsprövning
1 § Varje medlem av en kommun eller en region har rätt att få
lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad genom
att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på
samma sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och
regionerna.
Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på
samma sätt av varje medlem av de kommuner eller regioner som
ingår i kommunalförbundet samt av förbundsmedlemmarna.
Lag (2019:835).
2 § Följande beslut får överklagas:
1. beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i
ett kommunalförbund,
2. beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om
beslutet inte är av rent förberedande eller rent
verkställande art,
3. beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett
partssammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte
är av rent förberedande eller rent verkställande art, och
4. sådana beslut av revisorerna som avses i 12 kap. 11 §.
3 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om det i lag
eller annan författning finns särskilda bestämmelser om
överklagande.
4 § Ett beslut överklagas skriftligt.
I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som
överklagas och de omständigheter som överklagandet grundas
på.
Överklagandet ska ges in till förvaltningsrätten.
5 § Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten
inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på
kommunens, regionens eller kommunalförbundets anslagstavla att
protokollet över beslutet justerats. Tiden för överklagande av
en gemensam nämnds beslut räknas från det att till-
kännagivandet skett på anslagstavlorna i samtliga samverkande
kommuner och regioner.
Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på
anslagstavlan under hela överklagandetiden för att tiden ska
löpa ut.
Lag (2019:835).
6 § Om överklagandet före överklagandetidens utgång har kommit
in till kommunen, regionen eller kommunalförbundet i stället
för till förvaltningsrätten, ska överklagandet ändå prövas.
Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut
kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller
regionerna.
Lag (2019:835).
7 § Vid prövningen av överklagandet får domstolen inte beakta
andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat
till före överklagandetidens utgång.
8 §
/Upphör att gälla U:2024-01-01/
Ett överklagat beslut ska upphävas, om
1. det inte har kommit till på lagligt sätt,
2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen
eller regionen,
3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att
göra det, eller
4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning.
Första stycket 3 och 4 gäller inte beslut enligt 11 kap. 5 §
andra och tredje styckena samt 12 och 13 §§ och beslut om att
använda medel från en resultatutjämningsreserv enligt 14 §.
Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något
annat beslut.
Lag (2019:835).
8 §/Träder i kraft I:2024-01-01/
Ett överklagat beslut ska upphävas, om
1. det inte har kommit till på lagligt sätt,
2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen
eller regionen,
3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att
göra det, eller
4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning.
Första stycket 3 och 4 gäller inte beslut enligt 11 kap. 5 §
andra och tredje styckena samt 12 och 13 §§ och beslut om att
använda medel från en resultatreserv enligt 14 §.
Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något
annat beslut.
Lag (2023:642).
9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång,
behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet
har förlorat sin betydelse till följd av senare inträffade
förhållanden.
10 § Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971:291)
ska kommunen, regionen, den gemensamma nämnden eller
kommunalförbundet anses som part.
Lag (2019:835).
11 § Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen
(1971:291) får inte gälla sådana brister som består i att det
i överklagandet inte anges de omständigheter som
överklagandet grundas på.
Bestämmelsen i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan
yrkande besluta till det bättre för enskild ska inte
tillämpas.
12 § Bestämmelser om hur förvaltningsrättens beslut
överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
13 § Om förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut har
gått klaganden emot, får endast klaganden överklaga beslutet.
Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett
beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens
beslut överklagas av kommunen eller regionen och av deras
medlemmar.
Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett
beslut av ett kommunalförbund eller en gemensam nämnd eller
förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas
av förbundet eller av nämnden, liksom av varje kommun och
region som är medlem i förbundet eller samverkar i nämnden och
av deras medlemmar.
Lag (2019:835).
14 § Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får
verkställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl
talar mot det. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till
om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas.
15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som fått
laga kraft och om beslutet redan har verkställts, ska det
organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten av
det rättas i den utsträckning som det är möjligt. Ett beslut
om rättelse ska meddelas utan oskäligt dröjsmål.
2017:725
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 5 § 1 om att en revisor inte är
valbar till ledamot eller ersättare i fullmäktige och
bestämmelserna i 6 kap. 16 § första stycket om antalet
ersättare i styrelsen tillämpas första gången efter det att
det första ordinarie valet efter ikraftträdandet har hållits
i landet.
a) kommunallagen (1991:900), och
b) lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla.
4. Den upphävda kommunallagen gäller fortfarande för
överklagande av beslut som har tillkännagetts före
ikraftträdandet.
5. Fram till dess att det första ordinarie valet efter
ikraftträdandet har hållits i landet gäller den upphävda
kommunallagen i fråga om
a) sådana underställda nämnder som fullmäktige beslutat om
före ikraftträdandet, och
b) bestämmelserna om att fullmäktige får föreskriva att en
lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige.
2022:638
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.
2. Bestämmelserna i 6 kap. 20 § i den äldre lydelsen gäller
fortfarande för ledamöter som valts före ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av
beslut som har meddelats eller tillkännagetts före
ikraftträdandet.
2023:642
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
2. Lagen tillämpas första gången för räkenskapsåret 2024.
3. En kommun eller en region som vid ikraftträdandet har en
sådan resultatutjämningsreserv som avses i 11 kap. 14 § i den
äldre lydelsen får ha kvar resultatutjämningsreserven till
utgången av 2033, då kvarvarande medel upplöses i eget
kapital. Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning enligt
11 kap. 1 § ska omfatta även hanteringen av
resultatutjämningsreserven. I fråga om användning av medel
från en resultatutjämningsreserv gäller fortfarande 11 kap.
14 § första stycket och 13 kap. 8 § i den äldre lydelsen.
4. Undantag från 11 kap. 5 § andra stycket får göras även i
den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv
tas i anspråk enligt 11 kap. 14 § första stycket i den äldre
lydelsen.