Svar på fråga 2017/18:1478 av Markus Wiechel (SD)
FN:s arbete för återvändande av flyktingar

Markus Wiechel har frågat mig om och hur Sverige avser verka i FN för att få fler flyktingar att återvända till sina hem när det anses vara säkert.

De tre traditionella varaktiga lösningarna för flyktingar består av frivillig återvandring, lokal integration och vidarebosättning. Olika flyktingsituationer har skilda behov av respektive lösning. Gemensamt är däremot att det i varje given flyktingsituation måste råda en kombination mellan olika lösningar med utgångspunkt i flyktingars särskilda behov.

Återvandring är ofta den föredragna lösningen för många flyktingar och de omständigheter som tillåter frivillig återvandring bör främjas. Att möjliggöra frivillig och hållbar återvandring är först och främst ursprungslandets skyldighet gentemot sina egna medborgare, men kräver stöd från det internationella samfundet.

Ett förstärkt samarbete såväl inom EU som globalt är grundstenar i en långsiktigt hållbar flyktingpolitik. Vid FN-toppmötet om flyktingar och migranter den 19 september 2016 beslutades att två globala ramverk skulle arbetas fram – ett om flyktingar och ett om migration. Gemensamt är förhoppningen att dessa ska öka möjligheten till mer samarbete, ansvarsfördelning och struktur för att bättre hantera de ökande flykting- och migrationsströmmarna vi ser i dag. Sverige har intagit en aktiv roll i framtagandet av båda ramverk.

Syftet med det globala flyktingramverket är att öka den globala ansvarsfördelningen för världens flyktingar. Detta ska ske genom att ta fram en övergripande överenskommelse mellan FN:s medlemsstater med åtaganden som syftar till att lätta trycket på värdländer, utveckla och stärka flyktingars självförsörjning, öka tillgången till tredjelandslösningar samt stödja förhållanden i ursprungsländer för att underlätta återvändande i säkerhet och värdighet.

Stockholm den 19 juni 2018

Margot Wallström