Svar på fråga 2017/18:1418 av Robert Halef (KD) Ett erkännande av folkmordet Seyfo 1915
Robert Halef har frågat mig om regeringen under innevarande mandatperiod kommer att erkänna folkmordet 1915 på de nämnda folkgrupperna och verka i enlighet med riksdagens beslut år 2010.
För regeringens del råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda gärningar mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget. Både dåtida rapporter från till exempel svenska ambassaden i Konstantinopel och nutida forskning vittnar om ett ofattbart stort antal människor som mördades, deporterades eller tvingades på flykt från sina hem. En betydande del av det Osmanska rikets kristna befolkning mördades urskillningslöst, en majoritet var armenier men bland offren fanns även andra kristna minoriteter: assyrier, syrianer, kaldéer och greker. Skildringarna av vad som hände är förskräckliga.
Frågor om hur en regering bör förhålla sig till, och benämna, massövergrepp långt bak i tiden är komplicerade och innehåller flera folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter som vi inte kan bortse från.
Regeringen gav år 2015 Stockholm Center for International Law and Justice i uppdrag att på en principiell och allmän nivå belysa relevanta rättsliga, historiska och andra aspekter på förhållningssätt och benämningar i anslutning till historiska massövergrepp.
Enligt rapportens slutsatser är regeringsuttalanden som fastställer historiska fakta inte helt oproblematiska och kan uppfattas som normerande för forskningen och strida mot den akademiska principen om kritiskt tänkande. Ifråga om händelserna i det sönderfallande Osmanska riket är det viktigaste att de berörda gemensamt analyserar och kommer fram till ett förhållningssätt till händelserna. Dessa är de principiella skälen för vårt ställningstagande och också en anledning till att ytterst få regeringar gör sådana uttalanden. Däremot har ett antal parlament, inklusive riksdagen, gjort uttalanden i frågan.
Det är viktigt att de massakrer och fördrivningar som ägde rum i det sönderfallande Osmanska riket diskuteras öppet. Regeringen har arbetat vidare på flera olika sätt för att främja dialog, genom bilataerala kontakter, genom EU och genom forskningsfrämjande men även ett antal andra konkreta exempel.
Ett sådant exempel är vårt stöd till Hrant Dink Foundation, som bidragit till att etablera det första armeniska institutet i Turkiet. Regeringen har också nyligen beslutat om bidrag till en armenisk organisation, Eurasia Partnership Foundation, som främjar dialog mellan armeniska och turkiska civilsamhällesorganisationer. Sveriges generalkonsulat i Istanbul samarbetar med Bilgi-universitetet som arbetar med att stärka kapaciteten och samverkan mellan kulturella, språkliga och religiösa minoritetsorganisationer.
Utöver detta tar regeringen nu ytterligare initiativ. Vi ger Forum För Levande Historia i uppdrag att producera en nedladdningsbar vandringsutställning om händelserna 1915, detta kommer dessutom kompletteras med studiematerial.
Under nästa mandatperiod avser regeringen dessutom arrangera en konferens där folkmords- och massövergreppsprevention ska diskuteras. Till detta kommer vi att inbjuda FN:s generalsekreterares särskilde rådgivare för förebyggande av folkmord, Adama Dieng.
Frågan om de historiska massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket måste hanteras ansvarsfullt och på ett sätt som främjar dialog. Från regeringens sida är detta arbete på intet sätt avslutat.
Stockholm den 13 juni 2018
Margot Wallström