av Johanna Jönsson (C)
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Den 13 december 2017 kom Migrationsöverdomstolen med två enormt viktiga avgöranden på arbetskraftsinvandringsområdet, i domarna MIG 2017:14 och MIG 2017:25. De har prövat om en mindre avvikelse från kollektivavtalsenlig lön för en pizzabagare i Jokkmokk fortfarande kan vara förenlig med ett förlängt arbetstillstånd, och om en programmerare kan beviljas permanent uppehållstillstånd trots att han saknade tjänstepensions- och sjukförsäkring under en del av sin tidigare tillståndstid, om det ligger i linje med branschpraxis. I båda fallen konstaterade Migrationsöverdomstolen att förutsättningarna enligt gällande rätt fanns för förlängning respektive permanent uppehållstillstånd. Det är ett väldigt välkommet besked som ligger i linje med vad vi arbetat med i socialförsäkringsutskottet i ett och ett halvt år nu.
Nu har det gått över två månader sedan Migrationsöverdomstolens avgöranden. Men vi ser fortfarande beslut om utvisning från Migrationsverket på grunder som inte verkar förenliga med den nya praxis som slagits fast. Migrationsverket hänvisar själva till en intern utredning som ska leda fram till ett nytt rättsligt ställningstagande, men tills det kommer verkar de fortsätta besluta som om domarna inte fanns.
Sverige har självständiga myndigheter. Det är inte regeringens sak att lägga sig i enskilda fall eller styrning av enskilda rättsliga ställningstaganden. Men den saktfärdighet som Migrationsverket verkar ägna sig åt riskerar att förvärra en skada som redan gjorts på Sveriges anseende som destinationsland för arbetskraftsmigration, och detta riskerar att skada enskilda företag och arbetstagare som får felaktiga beslut utifrån en praxis som inte längre gäller.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att Migrationsverket och andra berörda myndigheter har kapacitet att snabbt implementera viktiga domar i sin praxis, så att enskilda inte drabbas av systematiska fel?