av Lars Hjälmered (M)
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
En trygg energiförsörjning är avgörande för att fler jobb ska kunna växa fram i hela landet. En robust och stabil energiförsörjning är central för industrins konkurrenskraft såväl som för samhällets funktionssätt. Kostnaderna för de enskilda kunderna ska hållas nere, och målet är att såväl företag som enskilda ska kunna erbjudas elenergi till ett konkurrenskraftigt pris, för den enskilde konsumenten genom exempelvis timvis mätning, nettodebitering och den förhandsreglering av elnätsavgiften som infördes redan 2012.
Stora delar av vårt elnät byggdes ut på 1960- och 1970-talen. I takt med att befintliga nät åldras har också nya behov uppstått som kräver nyinvesteringar. Inte minst en ökad andel intermittent elproduktion ställer helt nya krav på elnäten. Det ökar även behovet av ett stabilare och mer förutsägbart regelverk. Lika viktigt är det att säkerställa att elnätsföretagen får fortsatt goda investeringsincitament för att möjliggöra omställningen av det svenska elnätet.
Enligt EU:s elmarknadsdirektiv ska frågor om beräkning av eller metoder för beräkning av tariffer och även tillåten intäkt vara möjliga att överklaga. Till detta ska tilläggas att en förordning inte kan gå utöver det mandat som ellagen och elmarknadsdirektivet ger, vilket gör att mer materiella frågeställningar, till exempel hur avkastningen ska bestämmas, måste underställas riksdagen. Den regleringsmetod som Energimarknadsinspektionen (EI) föreslår innebär bland annat att metoder för beräkning av en WACC-ränta och dess parametrar ska fastställas i en förordning, vilket riskerar att strida mot EU-rätten och den svenska regeringsformen.
Från moderat håll vill vi se över dagens regler och skapa ett regelverk som skapar en balans mellan behovet av investeringar i elnäten och de tillåtna tarifferna. Det är dock angeläget att säkerställa att en ny reglering för elnätsföretagen inför perioden 2020–2023 inte strider mot EU-rätten eller regeringsformen, inte minst då det skulle kunna leda till att konsumenterna drabbas ytterligare genom utdragna domstolsprocesser, som förutom skadestånd för svenska staten innebär att elnätsföretagen kan debitera elkonsumenterna en högre taxa än nödvändigt ytterligare en regleringsperiod.
Därför vill jag fråga statsrådet Ibrahim Baylan:
Anser statsrådet att Energimarknadsinspektionens förslag är förenligt med EU-rätten och Sveriges konstitution?