av Nina Lundström (L)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Matkonsumtion och matproduktion är nära sammankopplade med miljöfrågan. Vissa konsumenter väljer att minska intaget av eller avstår helt från mjölkprodukter av miljöskäl. Andra tvingas till diet på grund av allergier eller intolerans. Veganer, allergiker och andra med specifik kost kan i dag välja växtbaserade alternativ som ersätter mjölkbaserade produkter som grädde, mjölk, smör, yoghurt och ost. Konsumenter med mjölkfri diet kan dock uppleva svårigheter att hitta dessa produkter.
Växtbaserade produkter får generellt sett inte kallas för exempelvis grädde och mjölk enligt rådets förordning (EU) nr 1308/2013. För konsumenter innebär detta svårigheter att hitta dessa ersättningsprodukter. Konsumentens behov av relevant information påverkas negativt av rättsakter. Definitionen av mjölk finns fastställd i en bilaga till förordningen om en samlad marknadsordning i EU. Med ”mjölk” avses där uteslutande det normala juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar. Flera rättsakter har antagits för att reglera saluföring och märkning av mjölk, mjölkprodukter och fetter, bland annat i syfte att se till att sammansättningen av mjölk och mjölkprodukter skyddas. Syftet är att tillvarata EU:s producent- och konsumentintressen. Samtidigt finns några undantag såsom för kokosmjölk och jordnötssmör. Dessa får kallas för mjölk och smör.
Konsekvensen av EU:s rättsakter är att konsumenterna inte får tillgång till adekvat information om växtbaserade ersättningsprodukter som är gjorda på soja, havre och ris med mera, vilket inte gynnar konsumenterna.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vilka åtgärder kan statsrådet vidta för att förändra begreppet ”mjölk” så att även växtbaserade produkter kan ha benämningar som förbättrar konsumentinformationen som i dag hindras av EU:s rättsakter?