Fråga 2017/18:662 Läkarbrist samt ändrad praxis gällande utvisning av arbetskraftsinvandrare

av Cecilia Widegren (M)

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

Strax före jul beslutade Migrationsöverdomstolen med omedelbar verkan att det ska göras en helhetsbedömning av anställningsvillkor och att mindre brister som rättas till inte får utgöra grund för utvisning. Domen kommer att bli vägledande för bedömningen av hundratals liknande fall där arbetskraftsinvandrare riskerar utvisning på grund av små fel eller misstag som beror på arbetsgivaren. Denna tydliga och skarpa förbättring för många hundratals som hotats att få lämna trygghet och anställningar och därmed öppna för fler tomma stolar i bristyrken blev ett tydligt och mycket välkommet besked.

Det hoppades även till exempel läkare på som med fast anställning gör stor skillnad för många patienter i Skaraborg. Efter tre år i Sverige, svensk läkarlegitimation klar och fast anställning kan man ändå få beskedet att det inte räcker. Det duger inte. Proportionalitetsprincipen ska råda. Smärre avbrott i anställning såsom halsfluss eller byte av arbetsgivare torde ligga inom den proportionaliteten.

Tyvärr tycks regeringen hysa ovilja och vara senfärdig, vilket leder till allvarliga konsekvenser såväl för enskilda som för arbetskraftsinvandringen till Sverige i stort. Sverige har fortsatt stora behov av arbetskraftsinvandring.

Såväl offentliga aktörer, såsom Arbetsförmedlingen, regioner, landsting och kommuner, som privata arbetar aktivt med att attrahera fler att jobba i de bristyrken Sverige har, till exempel vårdpersonal som läkare, i Sverige och utanför Sveriges gränser. Det är till och med så att behoven av arbetskraft är så stora att man använder skattemedel för att finansiera kampanjer i andra länder för att locka hit nya medarbetare till bristyrken.

För att inte smärre misstag, fel, avbrott eller kortare tids sjukdom ska ligga sökande till last bör proportionalitetsprincipen bli generell och inte bara handla om eventuella fel arbetsgivaren har begått. Är man inte berättigad till svenska välfärdssystem och det uppfattas som avbrott ska man använda proportionalitetsprincipen om rimlighet vid bedömning.

Enligt riksdagens beslut ska regeringen senast till sommaren 2018 återkomma till riksdagen med förslag om proportionalitetsprincipen.

Utskottet skrev följande:

”Utskottet vill därför åter understryka att det är ytterst angeläget att regeringen skyndsamt återkommer med ett förslag som kan träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 juli 2018, och som stärker proportionaliteten och säkerställer att en arbetskraftsinvandrare inte ska utvisas på grund av att arbetsgivaren utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel i fråga om villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Det anförda föreslår utskottet att riksdagen ska tillkännage för regeringen.” 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

 

På vilket sätt kommer statsrådet och regeringen att se till att Migrationsöverdomstolens besked att helhetsbedömningar och proportionalitetsprincipen ska ligga till grund för att människor som arbetar och gör rätt för sig ska kunna fortsätta att göra det och inte utvisas på grund av smärre fel, och är statsrådet och regeringen beredda att vidta ytterligare åtgärder för att stärka proportionalitetsprincipen?