av Cecilia Widegren (M)
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Det råder stor brist på organ i hela landet, och nu står 817 människor på kö för nya organ. Väntelistan har med åren vuxit, vilket är en utveckling åt fel håll. Därför tillsatte alliansregeringen en utredning för att ta fram konkreta förslag för att förenkla, förbättra och stärka kvaliteten för de patienter som behöver organ. I september 2015 presenterades en omfattande utredning om donations- och transplantationsfrågor: Organdonation – En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84). Förslagen var många och gedigna, och flera fick bra uppslutning i den remissrunda som sedan länge är avklarad. Dessvärre har den rödgröna regeringen låtit utredningen ligga i stället för att agera, trots att man kunnat göra viktiga avvägningar för att förslagen ska harmoniseras väl med annan lagstiftning.
Efter att utredningen legat hos Regeringskansliet i 2,5 år kommer alltså nu det sega beskedet att regeringen hellre utreder igen, i stället för att agera. Under tiden har köer vuxit och människor avlidit i väntan på organdonation.
Regeringen förefaller oförberedd gällande organdonationer och transplantationer. Ett flertal remissinstanser är dock överens om att de åtgärder som föreslås direkt skulle göra skillnad för många som i dag står i kö i väntan på organ. Att genomföra flera av förslagen omgående kan rädda fler liv. Regeringens ovilja att lägga fram konkreta lagförslag i linje med utredningens betänkande får i stället vårdköerna att växa och kostar onödigt lidande för väntande patienter. Regeringen tycks handlingsförlamad.
Det är ett märkligt agerande av Sverige, regeringen och statsrådet Strandhäll, som har haft utredningen på sitt bord i över 2,5 år utan att agera. Frustrationen bland läkare, sjuksköterskor och anhöriga är enorm, för att inte tala om bland patienter som drabbas eller som inte kan leva med bättre villkor för att regeringen saknar handlingskraft.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
På vilket sätt avser regeringen och ministern att agera för att korta väntetiderna när det gäller organdonationer och de växande vårdköer som drabbar patienter och anhöriga?