av Sofia Damm (KD)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
För en tid sedan var frågan om kommuners självbestämmande aktuell när det skulle beslutas huruvida det ryska företaget Gazprom skulle få tillstånd att nyttja svenska hamnar vid byggandet av ytterligare en gasledning, Nordstream 2.
Regeringen hade då samtal med berörda parter från respektive kommun där utfallet blev olika i de olika kommunerna. Gotlands kommun sa nej till förfrågan från Nordstream att nyttja Slite hamn medan Karlshamns kommun sa ja till att konsortiet fick nyttja hamnen för mellanlagring av gasrör.
Detta trots att följande tydligt fastställs i 2 kap. 1 § kommunallagen: ”Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.” Här under kan knappast hävdas att utrikespolitiska och säkerhetspolitiska frågor faller.
Nu har frågan än en gång aktualiserats när Kina har för avsikt att investera miljarder i ett hamnbygge i Lysekil.
De kinesiska internationella ambitionerna har inte undgått någon, och vi har redan sett prov på den kinesiska kommunistregimens påtryckningar mot västerländska demokratier. Grekland har exempelvis använt sitt veto i EU-sammanhang för att förhindra ett uttalande som var ämnat att kritisera Kina för brott mot mänskliga rättigheter. Strax innan hade det kinesiskt statsägda Cosco köpt upp hamnen i grekiska Pireus.
Kinas värderingar när det kommer till mänskliga rättigheter är också tydliga. Regimen har fängslat regimkritiker just för att de är regimkritiker. Gui Minhai, för att nämna en svensk medborgare, har hållits fängslad i landet på grund av att han framfört kritik mot regimen.
Samtidigt varnar andra länder för de kinesiska ambitionerna. Australien är nu mitt uppe i en process för att ta fram nya lagar för att hindra länder att påverka australisk inrikespolitik. Detta sker samtidigt som Nya Zeelands, Australiens respektive Tysklands underrättelsetjänst nyligen varnade för kinesiska påverkansoperationer och spionage. Även svenska Säkerhetspolisen har pekat ut Kina som ett av de största underrättelsehoten mot Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att kommuner inte agerar mot svenska säkerhetspolitiska intressen?