Fråga 2017/18:466 Antibiotikaresistens

av Åsa Coenraads (M)

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Antibiotikaresistensen sprider sig över världen och är ett eskalerande hot mot den moderna sjukvården. Sjukdomar som i dag är möjliga att behandla och bota riskerar att bli dödliga på sikt, vilket i sig hotar välfärden i en bredare bemärkelse. På grund av vår internationellt sett låga användning av antibiotika har Sverige än så länge haft ett bättre läge än många andra länder, både inom sjukvården och inom djurhållningen. Men utbrotten ökar.

Frågan är åter högaktuell med anledning av de nyligen uppkomna fallen av multiresistenta bakterier i form av VRE-bakterier på Västmanlands sjukhus Västerås. Antalet smittade ökar och fler fall kommer sannolikt att hittas då tidigare inlagda och behandlade patienter nu undersöks. Genom att hantera utbrottet har sjukhuset skaffat sig en kompetens på området som bör tas till vara nationellt.

Arbetet med antibiotikaresistensen måste fortsätta för att nå ett hållbart och säkert samhälle, och det måste ske på flera nivåer och tvärsektoriellt. I dag har Folkhälsomyndigheten och Statens jordbruksverk fått uppdraget att ansvara för den nationella samverkan och ta fram ett nationellt handlingsprogram.

Bland det viktigaste för sjukvården att göra regionalt, förutom att minska utskrivningen av antibiotika, är att öka sitt arbete inom hygienen för att minska smittspridningen. Resistensen är dock en sak som måste hanteras nationellt. Att regeringen tar frågan på allvar och fortsätter arbetet mot antibiotikaresistensen utöver den nationella handlingsplanen är av största vikt.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Hur kommer ministern och regeringen ta till vara Region Västmanlands erfarenheter i det fortsatta arbetet mot antibiotikaresistens?