av Boriana Åberg (M)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Som svar på min skriftliga fråga om definitionen av synnerligen grovt vapenbrott (2017/18:277) skrev Morgan Johansson den 22 november 2017: ”En skärpt syn på allvarliga vapenbrott kan återspeglas i vapenbrottets struktur och straffskala. Regeringen har nyligen lagt fram förslag till riksdagen om att höja minimistraffet för grovt vapenbrott från ett år till två år och för synnerligen grovt vapenbrott från tre år till fyra år. Höjningen innebär en skärpt syn på de allvarligaste vapenbrotten och att personer som grips med skarpladdade vapen i princip alltid kommer att häktas i avvaktan på rättegång. Dessutom möjliggör straffskärpningen att hemliga tvångsmedel, t.ex. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, kommer att kunna användas i större utsträckning.”
Den problematik som jag beskrev i min skriftliga fråga till justitieministern rörde de tre unga män som hade fem helautomatiska automatkarbiner på allmän plats, med fem magasin och över 350 skarpa patroner, som inte dömdes för synnerligen grovt vapenbrott i Högsta domstolen. I justitieministerns svar framgår det inte om den skärpta synen på grova vapenbrott, som regeringen nyligen har lagt fram förslag till riksdagen om, innebär att det innehav som jag beskriver i min skriftliga fråga kommer att klassas som synnerligen grovt vapenbrott.
Med anledning av ovanstående vill jag återigen fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Syftar de lagförslag rörande vapenbrott som regeringen har lagt fram för riksdagen till att denna typ av vapenbrott normalt ska betraktas som synnerligen grova?