av John Widegren (M)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Strandskyddet har trots goda syften varit föremål för omfattande kritik. Markägare upplever sig hindrade att bygga på och använda sin egen mark. Kommuner hindras att tillåta exploatering av områden som skulle kunna bli lönsamma genom närheten till vatten. Även i områden med stor tillgång till stränder är skyddet mycket starkt.
Regeringens uppdrag till Naturvårdsverket att se över miljöbalkens och plan- och bygglagens regler för landsbygdsutveckling i strandnära läge är därför välkommet. Men vi kan redan nu konstatera att översynen inte kommer att vara tillräcklig.
Även i kommuner som inte har stor tillgång till stränder sätter strandskyddet käppar i hjulet för byggande. I mer glest befolkade delar av landet är det ofta svårt att få byggprojekt att löna sig, då byggkostnaderna överskrider marknadsvärdena. För att klara ett marknadsmässigt byggande behövs attraktiva boendemiljöer i vackra naturområden. Sådant byggande hindras ofta av strandskyddet.
För att åtgärda detta krävs snarare att det generella strandskyddet begränsas. Därför är det bekymmersamt att regeringens översyn endast omfattar strandskyddet på vissa utvalda platser i kommuner med gott om stränder.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Varför valde ministern att ge Naturvårdsverket ett så pass begränsat uppdrag att se över strandskyddet, och avser ministern att utvidga uppdraget för att även se över det generella strandskyddet?