av Nooshi Dadgostar (V)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Under den senaste tiden har en rad sexuella övergrepp mot kvinnor uppmärksammats inom olika branscher och samhället i allmänhet. I granskningen av sexuella övergrepp på landets högskolor har det framkommit att det även förekommit sexuella övergrepp på korridorsboenden för studenter.
I Sverige är 40 procent av studentbostäderna korridorsboenden, men enligt studentbostadsföretagen är det inte en populär bostadsform bland studenter. Endast 15 procent skulle egentligen tänka sig att bo så. Majoriteten av landets studenter är kvinnor, och fler kvinnor än män bor i studentbostäder, men om man bryter ned siffrorna visar det sig att fler män bor i korridorsboenden. Det väcker många funderingar kring varför det är så, kan det bero på att kvinnor inte känner sig trygga i korridorsboenden?
Tyvärr finns det inte så många undersökningar om detta. De undersökningar som finns analyserar trygghet i allmänhet och är sällan nedbrutna utifrån kön. Det är ett välkänt faktum att framför allt kvinnor begränsar sina liv för att hantera en rädsla att utsättas för sexuellt våld. Detta brukar benämnas som vardagsrädsla. När det nu blivit mer populärt att återigen bygga korridorsboenden eller liknande kollektiva lösningar är det viktigt att detta görs med kunskap om hur man skapar trygga gemensamhetsutrymmen.
Min fråga till statsrådet Peter Eriksson är därför:
Vad avser statsrådet att göra för att garantera att de nya studentbostäder som byggs upplevs som trygga för framför allt kvinnliga studenter?