av Larry Söder (KD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Det budgetpolitiska ramverket behöver vara stabilt över tid. För att vara det behöver den vara väl förankrad i de faktiska inkomster och utgifter som mest sannolikt kommer av olika politiska reformer. Därför är det viktigt att en försiktighetsprincip tillämpas när kostnaderna eller intäkterna för ett förslag beräknas. Vid skattemässiga förändringar går det att räkna statiskt och dynamiskt på förväntade intäkter.
Den statiska bedömningen, som nu används, tar inte hänsyn till att människors beteende förändras av en viss skatteförändring. Men eftersom det är väl vedertaget i forskningen att skatteförändringar också leder till beteendemässiga förändringar blir utfallet i faktiska skatteintäkter väsensskild från den som beräknats fram statiskt. I praktiken innebär det att de förväntade skatteintäkterna av en skattehöjning blir lägre. Dessa ”dynamiska effekter”, gör att en budgets inkomstsida riskerar att undergrävas över tid.
Exempelvis beräknade finansministern att de nya 3:12-reglerna skulle inbringa 4,9 miljarder kronor. Men Konjunkturinstitutet, som beräknade intäkterna med en dynamisk modell, kom fram till att intäkterna snarare låg på 1,5 miljarder kronor efter beteendemässiga förändringar. Ett inkomsttapp på 3,4 miljarder.
När skattesänkningar görs uppstår i stället ofta högre skatteintäkter än statiskt beräknat. Men av försiktighetsprincip bör dessa inte räknas in. Av samma skäl bör det dock vara tydligt vad de negativa dynamiska effekterna är för olika skatteförslag. I prop. 2015/16:100 s. 102 skriver finansministern att ”det inte är ändamålsenligt att redovisa detaljerade siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer”. Det innebär bristande transparens som i slutändan kan innebära en underfinansierad budget.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Magdalena Andersson:
Vad avser finansministern och regeringen att göra för att säkerställa att negativa dynamiska effekter tydligt framgår och tas hänsyn till i statens budget?