av Jessica Rosencrantz (M)
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Invigningen av den världsunika elvägen E-road Arlanda har skjutits upp. Trafikverket meddelade 2015 att en elväg vid Arlanda skulle testas. Syftet med projektet har varit att testa och utveckla ny teknik och på så sätt även skapa nya möjligheter för ett kommersiellt storskaligt införande av elvägar. Elvägar är en av flera tekniska innovationer på vägområdet som det arbetas flitigt med i syfte att göra vägtrafiken mer miljövänlig. Detta är en utveckling vi måste värna om och aktivt driva framåt.
Beräkningar visar att byggandet av elvägar, likt E-road Arlanda, skulle kunna minska koldioxidutsläppen med upp till 90 procent. Det skulle även minska ljudet från vägarna och minska de rörliga kostnaderna för fordonsflottan jämfört med dagens fossildrivna vägfordon. De potentiella vinsterna från elvägar är stora, och det är därför oroväckande att invigningen av projektet nu skjutits upp. Försöksprojektet löper fram till 2018, och hinder på vägen trycker ihop tidsramen, som redan nu börjar bli knapp. Elvägen väster om Gävle mellan Kungsgården/Storvik och Sandviken invigdes redan förra sommaren, och det är därför anmärkningsvärt att E-road Arlanda nu skjuts upp.
Sträckorna skiljer sig åt tekniskt genom att vägen vid Arlanda förser bilarna med el via skenor i marken och vägen i Gävle använder sig av kontaktledningar ovanför vägen. Att båda teknikerna testas och kan jämföras är därför av stor vikt för att utvärdera hur det fortsatta arbetet ska fortskrida i framtiden. I Trafikverkets nationella infrastrukturplan beskrivs den fortsatta utvecklingen av elvägar som angelägen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:
Varför har E-road Arlanda skjutits upp, och hur påverkar uppskjutningen den fortsatta strategin för en utbyggnad av fler elvägar?