av Elisabeth Svantesson (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Skatteverkets personregister omfattar både personnummer och samordningsnummer. Samordningsnummer finns för att exempelvis myndigheter i sina system ska kunna hantera personer som inte är bosatta i Sverige, även när de saknar svenskt personnummer. För att erhålla ett personnummer krävs att personen är folkbokförd i Sverige, vilket man kan bli genom att uppvisa id-handlingar och träffa myndigheten personligen. För att erhålla ett samordningsnummer krävs däremot inget av detta – varken uppehållstillstånd eller adress behövs.
Regelverken, när det gäller samordningsnummer, skapades i en tid då den internationella rörligheten bland människor var betydligt mindre än den är i dag. Sedan dess har både frivillig migration, genom globalisering, och migration som följd av krig och förföljelse ökat. Detta konstaterar Skatteverket i rapporten En analys av samordningsnummer för beskattningsändamål. Rapporten visar att riskerna har ökat för att individer eller grupper utnyttjar det svenska välfärdssystemet på ett otillbörligt sätt – eller blir utnyttjade själva.
Rapporten pekar på att samordningsnumret har fått en annan innebörd än den avsedda, både oavsiktligt och medvetet. Såväl företag och individer som myndigheter har den felaktiga bilden att Skatteverket genom att tilldela ett samordningsnummer samtidigt har säkrat att all information kopplad till personen är riktig och att inga ytterligare kontroller behövs från deras sida. Så är dock inte fallet. Skatteverkets fokus är att ta in skatt och inte att vara kontrollinstans för andra myndigheter.
Myndigheten räknar med att vart tionde samordningsnummer för beskattningsändamål tilldelas utan att det finns någon verklig avsikt att betala skatt. En konsekvens som nämns är att användningen av numren är kopplad till svarta löner och utnyttjande av arbetskraft i beroendeställning.
Jag välkomnar Skatteverkets granskning och att dess rättsavdelning nu uppgett att myndigheten kommer att skärpa sina rutiner så att det i många fall kommer att krävas arbetstillstånd för att samordningsnummer ska kunna delas ut. Det är bra. Men är det tillräckligt?
I myndighetens egen rapport går att det läsa att det under förra året delades ut cirka 76 000 samordningsnummer på begäran av olika myndigheter. Hur många samordningsnummer utan underlag som i dag finns går inte att fastställa.
Det är uppenbart att Skatteverket inte har tillräckligt god kontroll över sina samordningsnummer, och ytterst faller ansvaret på regeringen.
Med anledning av det ovanstående är min fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Vilka åtgärder vidtar ministern och regeringen för att säkerställa Skatteverkets kontroll över samordningsnumren i personregistret?