av Ann-Britt Åsebol (M)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
En av de viktigaste faktorerna för livskvalitet på äldre dagar är en bostad som man trivs i och kan åldras i. Både samhället och individen tjänar på bra bostäder för seniorer. I en tillgänglig bostad minskar risken för fallskador och isolering, och vi behöver mindre äldreomsorg. Kostnaderna för vård och omsorg kan alltså hållas nere samtidigt som vi seniorer mår bättre av att kunna klara oss själva.
Men för att detta ska bli verklighet krävs att det finns bra bostäder för äldre att flytta till och till en rimlig kostnad. För exakt två år sedan överlämnades utredningen Bostäder att bo kvar i – Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer till bostadsministern. Den listar en rad viktiga förslag som skulle kunna förbättra både bostadssituationen för seniorer och kommunens planering, vilket gynnar alla, inte bara oss seniorer. Trots detta har bara ett fåtal förslag genomförts från regeringens sida.
Utredningen bedömer att det behövs omkring 360 000 fler bostäder för äldre till år 2030. Samtidigt blir det allt fler seniorer, som andel av befolkningen. Om drygt tio år kommer det att vara ungefär en halv miljon fler personer som fyllt 65 år. Det behövs en mångfald av lösningar: nybyggda bostäder, ombyggnad av befintliga bostäder och olika upplåtelseformer. Just nu erbjuds i bästa fall ”trygghetsbostäder” i form av hyresrätter, vilka blir dyra trots investeringsstöd.
Bristen på bra och tillgängliga bostäder för seniorer riskerar att leda till att många äldre hamnar i en ohållbar bostadssituation – med risk för sämre livskvalitet, skador, isolering och onödiga vård- och omsorgskostnader. Det är därför angeläget att reformer genomförs. Utredningen listar en rad viktiga men också brådskande förslag. Utredningen föreslår också förändringar i bostadsförsörjningslagen, startbidrag till byggemenskaper för aktiva seniorer och stöd till kommunala tillgänglighetsinventeringar.
Kombinationen av ett växande antal äldre och ett stort antal otillgängliga bostäder riskerar att leda till en kraftig ökning av kostnaderna för vård och omsorg samt sämre livskvalitet på äldre dagar. Ändå har under de senaste två åren bara ett mindre investeringsstöd till äldrebostäder och inkluderande av flyttjänster i RUT-avdraget införts.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
När avser statsrådet att verkställa förslagen från utredningen Bostäder att bo kvar i för att förbättra bostadssituationen för seniorer?