Fråga 2017/18:1632 Insatser för arbetslösa

av Lars Beckman (M)

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Nyligen rapporterade Dagens industri (den10 augusti) att Arbetsförmedlingen skär ned på inköp av upphandlade matchnings- och utbildningsaktörer. Uppemot 10 000 arbetslösa kan stå utan insats under hösten på grund av nya och orimliga budgetprioriteringar.

En prisad insats såsom stöd och matchning tappar deltagare månad för månad, och företag som är aktiva i branschen får varsla på bred front. Det är djupt oroväckande eftersom stöd och matchning är bland de få åtgärder som faktiskt mäter och åskådliggör resultat.

Anledningen till utvecklingen är att myndighetens program- och aktivitetsanslag fått drastiska förändringar till följd av den kraftiga ökningen av extratjänster. I dagsläget befinner sig 15 000 personer i åtgärden, en ökning med mer än 10 000 personer på ett år. Regeringen väljer att offra en insats som stöd och matchning och satsar i stället på dyra och ineffektiva extratjänster.

Rapportering från olika kommuner visar att aktiviteterna är tveksamma och allt annat än ”aktiva”. Personer sitter och utför mer eller mindre meningslösa aktiviteter. Åtgärden är dessutom dyr: extratjänsterna kostar 4,5 miljarder kronor för innevarande år och förväntas kosta 30 miljarder kronor ackumulerat fram till år 2021.

Åtgärden är redan hårt kritiserad eftersom den träffar fel målgrupp (SR den 8 februari) och att endast 7 procent av deltagarna får ett riktigt, osubventionerat jobb 90 dagar efter avslutad insats (DI den 10 augusti).

Nu får alltså privata aktörer stryka på foten och i värsta fall läggas ned på grund av regeringens obegripliga prioriteringar. Så här skriver Arbetsförmedlingen i sin majprognos om förklaringen bakom deras nya prioritering, där utvecklingen av extratjänster särskilt lyfts fram som central kostnadsdrivande faktor:

”Arbetsförmedlingen kommer nu, för att kunna hålla sig till tilldelade anslag avseende aktivitetsstöd (1:2 ap1) och programmedel (1:3 ap1) innevarande år, behöva begränsa antalet beslut om aktivitetsstöd och köpta tjänster för personer som ännu inte blivit långtidsarbetslösa och därmed ännu inte skrivits in i garantiprogrammen.”

Min fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson är:

 

Vad gör ministern för att undvika att tusentals arbetslösa står utan insats när hösten drar igång?