av Jens Holm (V)
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Klimatförändringarna sker snabbt och såväl forskning som de senaste årens politiska initiativ har samma inriktning: utsläppen måste minska kraftigt.
Sveriges klimatlag trädde i kraft den 1 januari 2018. Ett av syftena med lagen är att alla politikområden ska dra åt samma håll för att uppnå vårt klimatmål om nettonollutsläpp till senast år 2045. Omställningen har påbörjats, men för att nå målet måste utvecklingen skyndas på och fler måste medverka, inte minst våra myndigheter. I Sverige har vi ungefär 220 myndigheter. Några av dessa är Trafikverket, Försvarsmakten, AP-fonderna, Vattenfall, Upphandlingsmyndigheten, Skatteverket och Skogsstyrelsen. Ibland har myndigheterna agerat på ett sätt som motverkar de långsiktiga klimatmålen. Med klimatlagen borde detta inte längre vara möjligt. Det är regeringen som ansvarar för att myndigheterna bedriver sin verksamhet på ett sådant sätt att de mål som regering och riksdag har ställt upp kan uppnås. Därför beslutar regeringen varje år hur myndigheterna ska arbeta genom att utfärda s.k. regleringsbrev. I regleringsbrevet står det hur myndigheten ska arbeta och hur mycket pengar den kan använda. Därför är utfärdandet av regleringsbreven helt avgörande för att myndigheterna ska kunna uppfylla de mål som riksdag och regering har ställt upp.
Regeringen har således det avgörande ansvaret för att se till att de politiska målsättningarna får snabbt genomslag i verkligheten, på alla områden. En viktig åtgärd är att ändra myndigheternas instruktioner i syfte att eliminera målkonflikter, underlätta avvägningar samt styra besluten mot att undanröja hinder och skapa förutsättningar för att nå klimatlagens mål.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin följande:
Kommer statens alla myndigheter innan slutet av år 2018 att ha fått nya instruktioner så att klimatlagen och andra miljörelaterade mål ska kunna uppnås?