av Saila Quicklund (M)
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Trots att varannan kvinna kommer att drabbas av en fraktur på grund osteoporos, benskörhet, är just benskörhet en av de mest underbehandlade sjukdomarna. Svenska kvinnor löper högst risk i världen att drabbas av höftfraktur. Sverige ligger även lågt i jämförelse med andra europeiska länder när det kommer till förebyggande behandling av bensköra patienter.
Benskörhet är en av de vanligaste folksjukdomarna; mer än 70 000 fall av frakturer sker på grund av benskörhet. Samhällets kostnader för detta beräknas till 13 miljarder kronor. Med en alltmer åldrande befolkning är detta en summa som kan riskera att stiga om vi inte tar problemet på allvar.
Vissa landsting gör redan nu framsteg inom just osteoporosvården, dock från låga nivåer. Bara 17 procent av dem som fått en fraktur får förebyggande läkemedel som kan minska risken för att bryta sig igen. Inget landsting eller region kommer i dag i närheten av Socialstyrelsens riktlinjer om att minst 30 procent bör få behandling.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att det förbyggande arbetet mot osteoporos, även kallat benskörhet, ska kunna förbättras?