av Roger Haddad (L)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Den våldsbejakande islamistiska extremismen utgör enligt Säkerhetspolisen det största hotet mot vår demokrati. Även hotet från de extra extremistiska miljöerna hotar vår yttrandefrihet, domare, journalister och andra. Vi ser detta inte minst från vänsterextrema organisationer utan även från nazisterna och de högerextrema krafterna.
Liberalerna är väldigt angelägna om att det förebyggande arbetet mot radikaliseringen intensifieras och blir mycket effektivare från den nationella nivån till den lokala nivån. Det absolut viktigaste är just arbetet lokalt inom skolan och socialtjänsten och av lokala poliser för att förhindra extremism och rekrytering till radikala miljöer.
Vi har återkommande ställt frågor om Sveriges hantering och beredskap generellt men också kring den stödtelefon som infördes under den förra nationella samordnaren mot extremism. Efter en turbulent start och en icke-fungerande verksamhet som Liberalerna också kritiserade, förflyttades ansvaret till Rädda Barnen. Även här har vi lagt förslag på hur det ska utvecklas och hur tillgängligheten ska utökas.
Det är mycket förvånande att ta del av regeringens beslut att dra in det ekonomiska stödet till Rädda Barnen. Enligt uppgift kommer del av detta läggas på nya centret mot våldsbejakande extremism, men den kanalen är inte öppen för anhöriga, vilket är helt centralt. Vi vet också att Rädda Barnen kommer att försöka fortsätta verksamheten men med egna medel.
Att stödtelefonen finns kvar är viktigt även om den ännu inte har fått det genomslag som man kan förvänta sig. Anhöriga som ser tidiga tecken på risker och extrema miljöer som kan locka till sig deras barn eller bekanta måste ha någon att vända sig till för råd och aktivt stöd. Det kan inte vara en verksamhet som är beroende av frivilliga krafter eller som endast är öppen på vardagar under kontorstid. Arbetet mot extremismen måste fungera hela tiden oavsett tid eller dag. Liberalerna menar tvärtom att stödtelefonen ska finnas tillgänglig dygnet runt och finnas för de som själva riskerar att radikaliseras och vill ha råd samt för deras anhöriga som inte vågar ringa direkt till polisen eller Säkerhetspolisen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Varför drog statsrådet och regeringen in detta viktiga stöd till stödtelefonen som är den enda nationella linjen för anhöriga?