av Lars Beckman (M)
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Det finns all anledning att vara orolig över sjukvården i norra Sverige i sommar. I Gävleborg har man meddelat att det kommer att ske kraftiga neddragningar i sjukvården, och att tillgängligheten på länets vårdcentraler kommer att försämras. Situationen ser liknande ut i alla län i Norrland.
I Kiruna stängs intensivvården i sommar och patienterna hänvisas till Gällivare som ligger 12 mil därifrån. Även i Gällivare sker kraftiga neddragningar. Detta väcker frågan om turister törs åka på semester till Norrbotten och om de som bor där törs vara kvar i sommar när sjukvården dras ned så kraftigt? I Malmfälten finns en omfattande gruvindustri med de risker detta innebär för medarbetarna. Vad händer vid en allvarlig gruvolycka i Kiruna när det inte finns tillgång till intensivvård i direkt närhet till verksamheten?
Från Kiruna till Luleå är det 34 mil, och från Gällivare till Luleå är det 24 mil. De patienter som är svårast sjuka och kräver mest intensivvård riskerar alltså att få åka över 30 mil för att få adekvat intensivvård.
Regeringen anser alltså att tillgängligheten till sjukvård är god när patienter som behöver intensivvård måste transporteras så långa sträckor. Det finns en utställning i Malmfälten där kvinnor som fött barn i bilar delar med sig av sina berättelser. I socialdemokratiska Sollefteå har BB stängts vilket lett till flera bilförlossningar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser socialministern och regeringen att vidta för att komma tillrätta med de stora bristerna i tillgängligheten och de långa avstånden till intensivsjukvård i norra Sverige?