av Hans Rothenberg (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Det finns en rad hinder av praktisk natur för att Sverige ska kunna genomföra målsättningen om en digitalisering av samhället. Inom förvaltningen finns ett antal indikationer på att processen för att undanröja hinder går för långsamt för att nå uppsatta mål. Ett sådant exempel är den långsamma anslutningen till Sveriges landsnod för utländska e-legitimationer eller Kronofogdemyndighetens vägran att handlägga elektroniska löpande skuldebrev, trots att HD uttryckligen uttalat att lagrummet är teknikneutralt.
Regeringens prioriteringar när det gäller digitaliseringen är tydliga. Till detta kommer att eIDAS-förordningen gäller som svensk lag. De rättsliga komplikationer som kan uppstå och frågan om hur man ska tolka gällande rätt inom detta område har prövats av Högsta domstolen den 2 november 2017 (dom Ö 5072-16). Där yttrade HD följande ståndpunkt:
”Ett elektroniskt skuldebrev ställt till viss man eller order kan anses vara ett löpande skuldebrev endast under förutsättning att en gäldenär som erlägger betalning kan på informationsteknisk väg ställas i samma säkra position som när anteckning sker på en skuldebrevshandling eller när han återfår handlingen”.
Trots detta anger Kronofogdemyndigheten följande så sent som i maj 2018:
”Löpande skuldebrev som upprättats i elektronisk form kan inte läggas till grund för verkställighet.
Ansökan om verkställighet som grundas på ett sådant skuldebrev kommer att avslås. Du kan läsa beslutet i sin helhet via länken.”
Även om en övergång till en elektronisk hantering inte skulle effektivisera Kronofogdemyndighetens verksamhet så skulle det skapa betydande vinster för samhället och effektivisera kreditväsendet. Digitala rutiner innebär att myndigheternas handläggning kan effektiviseras på ett sätt som på sikt leder till betydande kostnadsbesparingar och inte minst en bättre rättssäkerhet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vad gör ministern och regeringen för att tillse att regeringens och riksdagens vilja i förhållande till implementeringen av digitaliseringsstrategin i praktiken genomförs av Kronofogdemyndigheten, så att Sverige följer Eidas-förordningen?