av Annika Qarlsson (C)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Den 23 februari 2016 hade statsrådet Bucht en interpellationsdebatt i kammaren med anledning av att regeringen då mycket överraskande hade valt att dra bort stödet och förutsättningarna för Winnet Sverige att fortsätta sitt arbete. Deras uppdrag var att driva på för en jämställd tillväxt, för kvinnors möjlighet att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och för samarbete med organisationer och myndigheter inom budgetområde 19, Regional tillväxt.
I statsrådets interpellationssvar hänvisades då till följande: ”I regionerna har aktörer med regionalt utvecklingsansvar arbetat med handlingsplaner för jämställd regional tillväxt under 2012–2014 och bär nu ansvaret för jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet. Regeringen bedömer att det i dag finns en ändamålsenlig struktur för arbetet med jämställdhetsintegrering kopplat till regional tillväxt och att det är aktörer med regionalt utvecklingsansvar som ska ansvara för det fortsatta utvecklingsarbetet för en jämställd regional tillväxt, där bland annat företagsfrämjande är en viktig del.”
Det beskrevs också som en ”väsentlig satsning” i statsrådets svar.
Därför är det av stort intresse att se vad resultatet nu blev av denna förändring, denna väsentliga satsning. Där de som tidigare, inom sina ramar hade och har ansvar för en jämställd regional tillväxt, fick ytterligare resurser för att göra det de inte tidigare gjort; utan en yttre granskande och pådrivande part som Winnets roll tidigare varit. Så denna min skriftliga fråga är en uppföljning för att se vad som hänt.
Inom regionalpolitikens utgiftsområde 19 ligger entreprenörskap och innovation, arbetskraftsförsörjning och utbud, tillgänglighet och strategiskt gränsöverskridande samarbete. I regeringens förslag pekas på betydelsen av samarbete i partnerskap, nätverk, inom tematiska områden för regionala innovationer med ett inkluderande perspektiv, men det finns lite i förslaget omnämnt hur det ska ske. Hur regeringen ser på civilsamhällets roll i detta arbete, till exempel.
Målet för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft som ska bidra till social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Regeringens mål för jämställd regional tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. I dag går 80 procent av de regionala medlen, inklusive EU-medel, till mansdominerade områden och aktörer. Endast ca 7 procent av företags- och projektstöden gick till kvinnor år 2017, vilket kan jämföras med år 1994 då 3 procent av dessa medel gick till kvinnor. Hur säkerställer då regeringen att detta inte får fortgå?
I en forskningsstudie 2016 lyfter Malin Rönnblom, professor vid Umeå universitet, fram en problematiserande bild i termer av en skev fördelning av pengar, makt och inflytande mellan kvinnor och män i samhället. I artikeln Mellan kvinnorörelse och förvaltningspolitik: från lokal mobilisering till puts på fasaden skriver hon följande om resurscentrum för kvinnor: ”Baserat på vår studie anser vi att det finns anledning för myndigheter, kommuner och landsting att vara medvetna om att avskaffandet av resurscentraprogrammet innebär att staten överger en tidigare dubbel strategi om civilsamhällelig mobilisering och jämställdhetsintegrering, för att fokusera på den förvaltningspolitiska integreringsstrategin."
Regeringen beslutade att ändra strategi men det är oklart på vilka grunder man gjorde det.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
På vilka grunder baserade regeringen sitt beslut att ändra en tidigare dubbel strategi till att förlita sig enbart på den förvaltningspolitiska strategin?