av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Öppna data har länge pekats ut som en nyckel för att skapa nya tjänster och nya företag. Men trots det är det Sveriges akilleshäl när det gäller digitalisering, och i EU:s rankning hamnade Sverige på plats 22 när det gäller öppna data inom e-förvaltningen. Tillgången på data är bristfällig, enligt en studie som Bisnode gjort med stöd från Vinnova och där tio företag djupintervjuats.
Statskontoret har analyserat vilka hinder som finns för att använda data eller vidareutnyttja information som myndigheter har publicerat som öppna data. Resultatet visar bland annat att myndigheter i allmänhet inte publicerar öppna data på ett sätt som gör det lätt för användarna att hitta dem. Statskontorets analys visar även att arbetet med öppna data ofta prioriteras ned till förmån för andra frågor
Moderaterna ger i rapporten Sverige ska vara ett digitalt föregångsland besked om en riktad satsning på 130 miljoner kronor per år för att frigöra delar av Lantmäteriets geodata för allmänheten. Att tillgängliggöra dessa data kommer bidra till utvecklingen av nya tjänster, och som tidigare nämnts bedöms denna åtgärd vara samhällsekonomiskt lönsam. Inom området finns ett stort antal lågt hängande frukter att hämta in. Att i första hand prioritera att frigöra mer data från just Lantmäteriet är för att samhällsekonomin i det bedöms vara god och att efterfrågan från näringslivet och andra myndigheter är stor. Andra länder har även fått positiva effekter av liknande projekt.
Regeringen har i budgetpropositionerna för 2017 och 2018 uttalat en avsikt att återkomma senast 2018 när det gäller modeller för långsiktig finansiering av förvaltningsutgifter för annan digital infrastruktur, till exempel verksamt.se och öppna geodata.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Kommer det något besked före valet om långfristig finansiering av öppna geodata?