av Annika Qarlsson (C)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
I mina kontakter med ansvariga inom myndigheter och frivilligorganisationer för arbetet mot människohandel har det framkommit en oro över hur den nationella samordningen av arbetet kommer att se ut framöver. Människohandel innebär sexuell exploatering, tvångsarbete, tiggeri, tvång att begå brott, krigstjänst och organhandel. Arbetet mot människohandel är mycket mer än en jämställdhetsfråga. Det handlar om kvinnor, män och barn som blir vilseledda och utnyttjade i en brottslig verksamhet. Därför är det bekymmersamt att regeringen valt att flytta ansvaret från Länsstyrelsen i Stockholms län till den nya jämställdhetsmyndigheten.
Inom till exempel Migrationsverket har trenden de senaste åren varit tydlig. Migrationsverket upptäcker misstänkt människohandel i allt fler ärenden. Första halvåret i år rapporterades 231 fall, att jämföra med 163 samma period i fjol. 46 av de 231 fallen hittills i år handlar om minderåriga.
Sedan 2009 har Länsstyrelsen i Stockholms län haft uppdraget att nationellt samordna detta arbete. De har genom sitt metodiska arbete byggt upp kunskap, metodstöd och samordning genom ett nationellt metodstödsteam. De är en operativ och strategisk resurs för andra myndigheter och frivilligorganisationer. Att från årsskiftet flytta ansvaret kommer att innebära att Sverige tappar kompetens och samordning som byggts upp under lång tid. Risken är också att man tappar de olika delarna eftersom området innefattar så mycket mer än jämställdhet.
Min fråga till statsrådet Åsa Regnér är:
Hur kommer den nationella samordningen och säkerställandet av kompetens gällande arbetet mot alla former av människohandel att se ut efter den 1 januari 2018?