av Caroline Szyber (KD)
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
I förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar finns en del bra delar som stärker ekonomiska föreningar och det kooperativa företagandet. Kooperativa företag är en viktig del av det svenska näringslivet, och enbart de 100 största kooperativa företagen omsätter 400 miljarder kronor årligen och har ca 100 000 anställda.
Trots att den kooperativa företagsformen är den snabbast växande företagsformen och har högt förtroende hos allmänheten, är associationsformen fortfarande omgärdad av okunskap och mytbildning. Den vanligaste myten är att ekonomiska föreningar och kooperativ inte är affärsmässiga och vinstdrivande. Inte sällan fastnar de politiska förslagen i de småskaliga personalkooperativen, vilket i och för sig inte är fel, men det ger inte sektorns omfattning och betydelse rättvisa.
De studier som gjorts visar alla på behovet av att öka kunskapen om den kooperativa företagsformen. Statistiken om ekonomiska föreningar behöver utvecklas och anpassas för att göra den mer jämförbar med andra associationsformer och för att understödja forskning och utveckling på området. Andra länder, som Frankrike, Italien och Storbritannien, ligger före Sverige med lagstiftning som uppmuntrar och utvecklar ekonomiska föreningar och den kooperativa företagsformen.
Den moderniserade lagen från 2016 och den nya självständiga lagen, som riksdagen snart ska behandla, är ett gyllene tillfälle att använda som avstamp för att höja kunskapen om ekonomiska föreningar och kooperativ i samhället.
En relativt snabb åtgärd kan vara att ta fram en kortfattad information om vad den nya lagen betyder samt säkerställa att kommunernas näringslivskontor och nyföretagarcentrum förses med kunskap om möjligheterna och fördelarna med att driva företag i form av ekonomisk förening. Om du bestämmer dig för att starta ett företag men inte vet vilken associationsform som passar dig och din affärsmodell kommer den information du får ha aktiebolagsformen som norm. Coompanion ger rådgivning till kooperativ och ekonomiska föreningar och får stöd av Tillväxtverket, men de finns oftast inte med i det lokala näringslivsutvecklingsarbetet. Om kommunala och statliga medel går till företagsrådgivning lokalt bör den åtminstone vara heltäckande och neutral i förhållande till de olika associationsformerna. Det är den inte i dag.
Staten borde också ta intryck av internationella exempel och utveckla bättre stöd och nya finansieringsmodeller vid personalövertagande.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
På vilket sätt är statsrådet och regeringen beredd att bidra till kunskapshöjande insatser om ekonomiska föreningar och kooperativa företag i samband med att den nya lagen om ekonomiska föreningar antas av riksdagen?